Sedan turismen exploderade på Island efter 2008 års finanskrasch har många utlänningar flyttat till landet för att arbeta inom en rad olika branscher med kopplingar till besöksindustrin. Inom turistnäringen används därför engelska i stor utsträckning. Att lära sig isländska tar tid - och många blir inte kvar i landet särskilt länge och har heller kanske inte tid eller råd att gå kurser.
De senaste åren har medierna ofta rapporterat om hur vissa kunder skäller ut personal som inte talar isländska. Somliga kräver att få service på isländska och vill inte använda engelska.
Samtidigt är det vanligt att andraspråkstalare berättar att många islänningar byter till engelska fast de hellre vill fortsätta tala isländska. Andraspråkstalare vittnar ofta om hur många inte verkar ha tålamod för att tala med någon som inte behärskar isländska fullt ut. Vissa verkar också tycka att de gör andraspråkstalarna en tjänst genom att byta språk.
I samband med sommarkursen i isländska för utlänningar introducerar Háskólasetur Vestfjarða en kampanj för isländskvänliga ställen. I Ísafjörður med omnejd kommer de att söka upp företagare och institutioner. Syftet är att få dem att ansluta sig till kampanjen.
Projektledaren Ólafur Guðsteinn Kristjánsson skriver i Bæjarins Besta att deltagarna förbinder sig till att tala isländska även med personer som inte kan språket flytande. Vid behov lovar de att tala långsamt och tydligt samt upprepa information om andraspråkstalaren inte förstår.
Deltagarna får en affisch som de kan sätta upp vid entrén. Tanken är alltså att personalen ska visa tålamod med andraspråkstalare - vilket i förlängningen ska göra dem bättre på isländska eftersom de får större möjligheter att använda språket.
Här kan du läsa mer om reaktioner på personal som inte talar isländska.
Här kan du läsa mer om reaktioner på personal som inte talar isländska.
