I ett par år har fem glesbygdskommuner på södra Island undersökt möjligheterna för ett samgående. En union mellan Skaftárhreppur, Mýrdalshreppur, Rangárþing eystra, Rangárþing ytra och Ásahreppur skulle ha en yta på 15 659 kvadratkilometer och täcka 16 procent av Islands yta. Invånarantalet ligger i dag på 5 300 personer.
Målet med samgåendet var att förbättra den kommunala servicen. Allt fler mindre glesbygdskommuner har svårt att leva upp till de ökade krav som ställs genom olika typer av lagar. Många av dem är också beroende av det statliga utjämningssystemet för att få ekonomin att gå ihop.
Den nya storkommunen skulle alltså bli mycket vidsträckt. Mellan Laugaland - där kommunkontoret i Ásahreppur finns - och Kirkjubæjarklaustur - som är centralort i Skaftárhreppur - är avståndet 18 mil.
För att sammanslagningen skulle bli verklighet krävdes en majoritet i samtliga fem kommuner. Men i lördagens folkomröstning - som genomfördes parallellt med alltingsvalet - röstade en majoritet av invånarna i Ásahreppur nej. I övriga kommuner fick planerna stöd av en majoritet. Men i tre av kommunerna var det mycket jämnt.
I Ásahreppur - där det fanns 159 röstberättigade - valde hela 80 procent att säga nej. Bara 20 procent röstade ja till sammanslagningen.
I Rangárþing ytra röstade 51 procent ja. I både Rangárþing eystra och Mýrdalshreppur var stödet för en fusion 52 procent. I Skaftárhreppur var det hela 75 procent som sade ja till ett samgående.
I Ásahreppur var också valdeltagandet högst med 86 procent. I de övriga kommunerna låg det på 71 till 75 procent.
Mönstret är bekant från många liknande folkomröstningar. Oftast är det de minsta kommunerna som säger nej till sammanslagningar. Anledningen är att det i regel finns en utbredd oro över att kommunal service ska flyttas till större centralorter.
Men Ásahreppur skiljer sig också från många glesbygdskommuner. Kommunalskatten och fastighetsskatten är på den lägsta nivån i landet. Även andra kommunala avgifter ligger förhållandevis lågt. Skälet är att kommunen har betydande skatteintäkter från vattenkraftverk i Tungnaá och Þjórsá.
Det kan dock bli aktuellt med ett samgående mellan de fyra kommuner där en majoritet röstade ja.
Tidigare i år valde en majoritet av invånarna i två nordisländska - Skagaströnd och Skagabyggð kommuner att rösta nej till ett samgående med två grannkommuner. Men i de två kommuner där planerna fick majoritet - i Blönduósbær och Húnavatnshreppur - finns ett intresse för att diskutera en sammanslagning mellan just dessa två kommuner.
I en rådgivande folkomröstning i Húnavatnshreppur om att påbörja diskussioner sade 64,75 procent ja. Det var enligt ett pressmeddelande 33,48 procent som röstade nej och 1,76 procent som röstade blankt. Det var totalt 229 personer som röstade.
Målet är nu att hålla en folkomröstning i januari nästa år om ett samgående mellan de två kommunerna. Om en majoritet säger ja går de ihop i samband med kommunalvalen i maj 2022.
Här kan du läsa mer om den tidigare folkomröstningen.
