Ända sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 har motståndarna varit i majoritet i varje opinionsmätning. I den senaste undersökningen från MMR är det hela 44,4 procent som anser att Island ska stanna utanför EU. Bara 27,9 procent tycker att Island ska gå med i unionen. Resterande 27,6 procent är varken positiva eller negativa till medlemskap.
Hittills har EU-frågan haft en mycket undanskymd roll i valrörelsen. Både Renässans och Socialdemokraterna förespråkar ett inträde i unionen. Bägge partierna ser EU som en garant för ökad ekonomisk stabilitet, konkurrens som gynnar konsumenterna och marknadsvillkor som främjar företagande.
I praktiken har frågan varit politiskt död ända sedan 2013 när den dåvarande regeringen - koalitionen mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern - såg sig tvungna att frysa förhandlingarna för att undvika en regeringskris. Sedan dess har Islands ansökan varit vilande.
Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - ser ingen anledning att väcka liv i EU-frågan. Hon satt själv i den nämnd som 2008 undersökte förutsättningarna för att ensidigt ta upp euron som valuta. I finanskraschens kölvatten fanns politiker både till vänster och höger som ansåg att kronan var så instabil att ett byte av valuta var nödvändigt.
Beskedet från EU var att enda vägen till euron var ett medlemskap i unionen. När Gröna vänstern 2009 bildade regering med Socialdemokraterna var Katrín Jakobsdóttir en av de alltingsledamöter som inte motsatte sig ansökan om EU-medlemskap. Då fanns också ett helt annat intresse för ett inträde i unionen.
I dag skulle hon inte göra samma bedömning. Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att krisen i Grekland visade att euron inte var någon garant för finansiell stabilitet. Med tiden har hon också blivit allt mer övertygad om att Islands intressen mår bäst av att stå utanför unionen:
"Jag tycker att det står helt klart att det inte kommer att ansökas om medlemskap i EU på nytt om det inte finns en majoritet för det i alltinget som dessutom tar nytta av folkets vägledning när en sådan finns."
Gröna vänstern kommer inte att sätta sig i en regering som har EU-medlemskap på dagordningen. Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att hon inte heller tänker kompromissa i frågan - inte minst eftersom väljarna inte tycks vara intresserade:
"Jag tycker faktiskt inte att det här är en fråga som står högt på dagordningen i samhället nu."
Den sittande regeringen ser ut att behålla majoriteten i det kommande valet. Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet har också öppet talat om att fortsätta regera ihop.
I praktiken kan Katrín Jakobsdóttirs hållning i EU-frågan utesluta ett regeringsskifte. För att bilda koalition utan Självständighetspartiet - där en kompromiss om EU är utesluten - krävs att minst fyra partier går ihop. Sett till styrkeförhållanden och politiska beröringspunkter är det osannolikt att Gröna vänstern skulle kunna hitta en majoritet utan Självständighetspartiet.
Varken Socialdemokraterna eller Renässans lär vara villiga att kompromissa bort EU-frågan. Om inget av partierna är beredda att backa i denna hjärtefråga kan den alltså borga för en fortsatt koalition mellan Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
Det blir dessutom komplicerat att bilda majoritet utan Framstegspartiet om inte Självständighetspartiet är ett alternativ. Inte heller Framstegspartiet kommer att sätta sig i en regering som återupptar förhandlingarna om EU-medlemskap.
Kanske kan alltså frågan om Islands nästa regering redan ha avgjorts på en icke-fråga i valrörelsen.
Här kan du läsa mer om alltingsvalet.
