Turerna kring förra lördagens val på Island handlar alltjämt främst om rösträkningen i den nordvästra valkretsen. Efter att ha presenterat ett färdigt resultat bestämde sig valnämnden för att räkna om rösterna. Omräkningen ledde till att tio utjämningsmandat förändrades - fem nya ledamöter valdes in medan fem miste sina platser.
Snart visade det sig att rösträkningen skett på ett sätt som stod i strid med vallagen. Den säger att valsedlarna ska förvaras i ett förseglat utrymme. Men i den nordvästra valkretsen låg de öppet i en låst sal på Hótel Borgarnes där rösträkningen genomfördes.
Ingi Tryggvason, ordförande för valnämnden i nordväst, förklarade inledningsvis att valsedlarna aldrig brukade förseglas efter rösträkningen. Han ansåg dock att det var uteslutet att någon skulle ha kommit in i salen och på något sätt manipulerat resultatet genom att göra något med valsedlarna.
En rad hotellanställda har nyckel till salen. Ingi Tryggvason ville dock inte titta på bilder från övervakningskameror för att försäkra sig om att ingen obehörig varit i salen. En av de anställda publicerade - innan skandalen briserade - bilder på de oförseglade valsedlarna i sociala medier. De tycktes vara tagna när rösträknarna lämnat lokalen på söndagsmorgonen.
Senare backade Ingi Tryggvason. När valnämnden på riksnivå efterfrågade bekräftelser på att rösträkningen hade genomförts på ett korrekt sätt var det en valkrets som inte svarade: den nordvästra. Styrelsen bad också om ursäkt för hanteringen av valsedlar.
Centerpartiets Karl Gauti Hjaltason var en av dem som miste sitt utjämningsmandat efter omräkningen. Han har polisanmält rösträkningen. Magnús Davíð Norðdahl, Piratpartiets toppkandidat i den nordvästra valkretsen, har överklagat resultatet och kräver ett omval.
Valnämnden på riksnivå har dock enligt ett pressmeddelande beslutat att mandaten ska fördelas i enlighet med resultatet från omräkningen. I slutändan blir det upp till alltinget att avgöra om resultatet ska stå fast.
Samtidigt fortsätter samtalen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet om att bilda ny regering. Allt pekar på att Gröna vänsterns ledare Katrín Jakobsdóttir sitter kvar som statsminister.
Men fördelningen av ministerposter blir ett bekymmer. Gröna vänstern kan inte nöja sig med färre än tre portföljer. Samtidigt vill Framstegspartiet att det ökade stödet i valet ska ge avtryck i regeringen - och att ministrarna ska bli fyra i stället för tre. Och Självständighetspartiet vill inte nöja sig med färre än fem portföljer.
Det som gör ekvationen svår är att regeringen i dag består av elva ministrar. Inget av partierna vill egentligen utöka antalet ministrar. Ändå kan det bli lösningen för att få alla tre att acceptera mandatfördelningen.
Katrín Jakobsdóttir träffade i fredags president Guðni Th. Jóhannesson för att redogöra för utvecklingen i samtalen. I dagsläget pågår inga diskussioner om något annat regeringsalternativ.
Þórhildur Sunna Ævarsdóttir, alltingsledamot för Piratpartiet, sade i RÚV i går att partiet skulle kunna tänka sig att backa upp en minoritetsregering bestående av Framstegspartiet, Gröna vänstern och Socialdemokraterna. En sådan koalition skulle ha 27 av 63 mandat i alltinget. Dessutom har Piratpartiet sex mandat.
Förhoppningarna från Piratpartiet om att få till stånd en annan regering är sannolikt små. Utspelet syftar troligen till att peka på ett alternativ - samtidigt som Gröna vänstern och Framstegspartiet fortsätter att samarbeta med Självständighetspartiet, ett parti som många av Gröna vänsterns väljare betraktar som huvudmotståndare i politiken.
Redan efter valet 2017 diskuterades en koalition mellan Framstegspartiet, Gröna vänstern, Socialdemokraterna och Piratpartiet. Den skulle kontrollera 32 av 63 mandat i alltinget. Framstegspartiet avbröt samtalen med hänvisning till att majoriteten var för snäv. Men från motståndarsidan var det många som trodde att samtalen aldrig var på allvar utan att målet hela tiden var att bilda koalition med Självständighetspartiet.
Här kan du läsa mer om valet till alltinget.
