måndag 27 juni 2022

Hvalur skjuter första sillvalarna på Island sedan 2018

På midsommaraftonens morgon landades en skjuten sillval på valfångststationen i Hvalfjörður. Det var den första sillvalen som jagats på Island på fyra år. Hvalur - som är det enda bolaget som bedriver jakt på sillval - har i sommar möjlighet att skjuta 193 djur. Årets valfångst kan vara ett sätt att se till så att näringen har ett liv efter 2023.

I fredags morse lade en av Hvalurs båtar till vid bryggan vid valfångststationen i Hvalfjörður. Där landades den första sillvalen som skjutits på Island sedan 2018. Senare samma dag landades ytterligare en sillval.

Årets jakt på sillval är den första på fyra år. Totalt skapar den omkring 150 arbetstillfällen på fångststationen i Hvalfjörður och i frysrummen i Hafnarfjörður. Jakten kom igång något senare än Kristján Loftsson, vd för Hvalur, hade hoppats. Väderförhållandena har varit ogynnsamma med starka nordanvindar.

Jakten väntas pågå till slutet av september. Den är inte bara beroende av goda väderförhållanden utan även av god sikt - vilket gör det svårt att fortsätta längre fram på hösten.

Hafrannsóknastofnun har utfärdat en fångstkvot på 161 sillvalar i år för området mellan västra Island och östra Grönland. Eftersom inga djur sköts förra sommaren får dock 20 procent av 2021 års kvot flyttas till i år. Den totala kvoten är därför 193 djur. Enligt myndigheten tros beståndet av sillval kring Island uppgå till omkring 30 000 sillvalar.

Myndigheten har dessutom utfärdat en kvot på 42 djur för fångstområdet östra Island till Färöarna - men där är det inget rederi som bedriver någon jakt.

Valfångsten har länge varit omstridd. De nuvarande fångstkvoterna gäller till och med 2023. Inför nästa femårsperiod har fiskeminister Svandís Svavarsdóttir utlovat en utredning om de ekonomiska konsekvenserna av jakten. Statsminister Katrín Jakobsdóttir har sagt att det verkat som att näringen närmast självdött och att det därför inte skulle vara motiverat med nya fångstkvoter.

Hvalur är det enda bolaget som bedriver jakt på sillval. Jakten är inte i närheten av att vara lönsam. Tidigare har det spekulerats i att Kristján Loftsson ändå fortsatt jaga som ett sätt att hålla Island utanför EU. Den återupptagna jakten nu kan vara ett sätt att visa att näringen inte är död - och att nya kvoter ska utfärdas för 2024 och fem år framåt.

I dagsläget finns ingen majoritet i alltinget för att stoppa valfångsten. Så länge som Självständighetspartiet och Framstegspartiet sitter i regeringen så är det uteslutet att den skulle tvinga fram ett stopp. Bägge partierna har starka kopplingar till fiskeindustrin och jordbruksnäringen och sätter dem före eventuella konsekvenser för turistnäringen.

Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir - som båda tillhör det tredje regeringspartiet Gröna vänstern - har hittills inte fått något som helst gehör inom Självständighetspartiet och Framstegspartiet för tankarna på att avbryta jakten på val för gott.

Det var i maj i år som det stod klart att Kristján Loftsson tänkte göra allvar av planerna på att återuppta jakten på sillval. Då togs valfångstbåtarna Hvalur 8 och Hvalur 9 till ett varv i Reykjavík för att göras i ordning inför jaktsäsongen. Båtarna hade då legat orörda i hamnen sedan jakten upphörde den 23 september 2018.

Inför säsongen hävdade Kristján Loftsson i Morgunblaðið att långa handläggningstider och byråkrati hos livsmedelsmyndigheten Matvælastofnun var skälet att Hvalur inte jagat på fyra år. Den här kritiken - som inte hörts tidigare - tillbakavisades av myndigheten i ett pressmeddelande. Där ansåg myndigheten att Hvalur inte inkommit med nödvändiga dokument förrän hösten 2021 och då hade bolaget fått ett förnyat tillstånd.

Här kan du läsa mer om Islands valfångst.

torsdag 23 juni 2022

Nytt kommunalråd stoppar rättsprocess mot sig själv

Strandabyggð fick prövningstillstånd i Landsréttur för tvisten med förre kommunchefen Þorgeir Pálsson. Men i valet fick den sparkade kommunchefen majoritet i fullmäktige med ett nybildat parti. Nu väljer han och partikamraterna att dra tillbaka överklagandet av domen. Beslutet innebär att han kan behålla 500 000 isländska kronor som hand då fick i skadestånd.

Det politiska kriget i Strandabyggð i Västfjordarna ser ut att fortsätta med oförminskad styrka även under denna mandatperiod. Problemen började direkt efter valet 2018 när fem ordinarie ledamöter och ersättare lämnade fullmäktige. Kvar fanns fem personer - minsta tillåtna antal för en kommun av Strandabyggðs storlek.

I april 2021 valde ett enigt fullmäktige att säga upp Þorgeir Pálsson från arbetet som kommunchef. Skälet var samarbetssvårigheter som enligt ledamöterna blivit allt svårare. De såg inte heller någon möjlighet att lösa problemen.

Þorgeir Pálsson svarade med att anklaga ledamöterna för såväl lagbrott som brott av etiska regler och lokala förordningar. Han valde också att stämma kommunen eftersom han hävdade att uppsägningen inte gått rätt till.

Héraðsdómur Vestfjarða ansåg inte att uppsägningen hade skötts på ett lagstridigt sätt. Däremot hade den gjorts på ett sätt som var förnedrande för Þorgeir Pálsson. Därför tilldömdes han 500 000 isländska kronor i skadestånd.

Ledamöterna i fullmäktige i Strandabyggð var missnöjda med utfallet och valde att överklaga domen till Landsréttur. Beslutet togs dagarna innan kommunalvalet - där Þorgeir Pálsson bildat det nya partiet Strandiralliansen med målet att ta makten i kommunen.

I valet fick Strandiralliansen 60,8 procent av rösterna och tre mandat i fullmäktige. Motståndarlistan Vanliga medborgare fick 33,2 procent och två mandat. På första mötet i fullmäktige valdes Þorgeir Pálsson till kommunalråd. På det följande mötet den 14 juni föreslog Strandiralliansen att han skulle anställas som kommunchef.

En av punkterna på dagordningen under det senaste mötet var rättsprocessen gällande Þorgeir Pálsson. Björn Jóhannesson, kommunens jurist, hade då meddelat att Landsréttur meddelat prövningstillstånd. Domstolen ansåg att fallet hade allmän betydelse och att det utifrån det underlag som fanns inte gick att utesluta att Landsréttur skulle komma fram till en annan slutsats än Héraðsdómur Vestfjarða.

Minoriteten i Vanliga medborgare ansåg att kommunen skulle driva målet vidare. Eftersom fallet kunde ha prejudicerande betydelse var det viktigt att få reda på kommunens ansvar i liknande frågor.

Men Strandiralliansen hävdade i stället att kommunen skulle dra tillbaka överklagandet. Det vore olämpligt för en kommun att driva en process mot en av sina egna folkvalda. Dessutom fanns det en risk för att kostnaderna för en fortsatt juridisk process skulle bli betydligt högre. Den eventuella ekonomiska vinningen - skadeståndet till Þorgeir Pálsson på 500 000 isländska kronor - var förhållandevis liten.

Strandiralliansen röstade därför för att inte gå vidare. Partiets tre företrädare ansåg att detta var bästa sättet för att skapa samförstånd och enighet i kommunen:
"Det torde vara uppenbart för alla att det är viktigt att det råder enighet och finns ett gott samarbete inom kommunens ledning och att se framtiden an i stället för att stanna kvar i det förflutnas konflikter."
Vanliga medborgare höll inte med. Partiets två representanter hävdade att beslutet från Strandiralliansen bröt mot Strandabyggðs etiska regler på två punkter eftersom det var tydligt att Þorgeir Pálssons privata intressen gynnades av att dra tillbaka överklagandet.

Dessutom skrev Vanliga medborgare i en reservation att partiet övervägde att ta saken vidare till Samband íslenskra sveitarfélaga, de isländska kommunernas samarbetsorganisation, för att undersöka den nya majoritetens hantering av fallet gällande den egna partiledaren.

Här kan du läsa mer om de politiska turerna i Strandabyggð.

onsdag 22 juni 2022

Bortkryssad politiker tar ändå plats i fullmäktige

Så många väljare strök över Elín Höskuldsdóttirs namn på valsedeln i Flóahreppur att hon miste sin plats i kommunfullmäktige för T-listan. Nu får hon ändå en plats i fullmäktige. Skälet är att partiets toppkandidat Sigurjón Andrésson fått jobb som kommunchef i Hornafjörður och därför avsäger sig sin plats.

I kommunalvalet i Flóahreppur på södra Island fick Framtidslistan 66,4 procent och tre mandat medan T-listan fick 33,6 procent och två mandat. Framtidslistan fick alltså majoritet i fullmäktige som har fem ledamöter.

Av de 129 kommuninvånare som röstade på T-listan var det hela 38 personer som strök över Elín Höskuldsdóttirs namn. Hon var nummer två på listan efter toppkandidaten Sigurjón Andrésson. Men andelen överstrykningar var så många att hon flyttades ned ett hack på listan.

T-listans andra plats i fullmäktige gick därför till Harpa Magnúsdóttir - nummer tre på partiets valsedel i Flóahreppur.

När det nyvalda fullmäktige samlades för första gången den 30 maj gick de tyngsta uppdragen till Framtidslistans tre ledamöter. Toppkandidaten Árni Eiríksson valdes till kommunalråd, tvåan Hulda Kristjánsdóttir fick uppdraget som kommunchef och trean Walter Fannar Kristjánsson utsågs till vice ordförande i fullmäktige.

Men den 9 juni meddelade kommunen Hornafjörður att Sigurjón Andrésson anställts som kommunchef. Det nya jobbet innebar också att han skulle flytta från Flóahreppur till den nya kommunen. Därmed blev han också skyldig att avsäga sig platsen i fullmäktige eftersom ledamöter måste vara bosatta i kommunen.

Att bo kvar i Hvítholt i Flóahreppur strax öster om Selfoss var knappast att tänka på för Sigurjón Andrésson. Avståndet till nya jobbet i Höfn i Hornafjörður är nämligen 40 mil.

Flytten gjorde alltså att en plats för T-listan i fullmäktige var vakant. Och den ska gå till första ersättaren på listan - som var Elín Höskuldsdóttir efter att hon petats ned ett hack genom överstrykningarna.

När kommunfullmäktige i Flóahreppur sammanträder nästa gång den 21 juni får Elín Höskuldsdóttir en ordinarie plats som ledamot. Hon kommer att representera T-listan ihop med Harpa Magnúsdóttir.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Flóahreppur.

tisdag 21 juni 2022

Vill få bort minnesmärke om civil olydnad från alltinget

Tio år efter att konstverket Svarta keilan placerades utanför alltinget i Reykjavík vill centerpartisten Bergþór Ólason få bort det. Verket - som består av ett 180 centimeter högt klippblock delat i två - är ett minnesmärke över civil olydnad. Och det anser Bergþór Ólason är särskilt olämpligt just utanför alltinget. Han uppmanar därför talmannen Birgir Ármannsson att forsla bort det.

I januari 2012 placerades ett konstverk signerat spanjoren Santiago Sierra på Austurvöllur i Reykjavík. Verket ingick i en utställning på ett konstmuseum i den isländska huvudstaden - men efteråt erbjöd han verket till kommunen som tackade ja.

Verket kallades Svarta keilan, Svarta konen, och ställdes utanför alltinget på Austurvöllur. För Santiago Sierra symboliserade det civil olydnad och en påminnelse om medborgares rättigheter. Det bestod av ett 180 centimeter högt klippblock. Stenen delades i två av en konformad kil.

Formen symboliserade de konformade mössor som spanjorer tvingade dömda att bära på 1100-talet. Mössorna skulle fungera utpekande och avskräckande - men vissa såg det snarare som ett hedersbevis att ha dömts för att ha trotsat en tyrannisk statsmakt.

På verket finns en plakett med text på isländska och engelska. Där citeras en del av den grundlag som klubbades i Frankrike 1793 efter revolutionen. Den säger att uppror är nödvändigt om regeringen eller parlamentet kränker medborgarnas rättigheter.

När verket dök upp utanför alltinget hade det gått drygt tre år sedan finanskraschen. Förtroendet för politiker och institutioner var kört i botten samtidigt som arbetslösheten var hög och statsskulden skenade. Samtidigt präglades den politiska debatten om ansvaret för Icesave - Landsbankis kollapsade verksamhet i Storbritannien och Nederländerna där notan riskerade att hamna hos de isländska skattebetalarna.

I Reykjavíks kommun var det Jón Gnarr och Bästa partiet som ledde en koalition. Han segrade i kommunalvalet 2010 efter en kampanj med udden riktad mot de etablerade partierna. För styret i kommunen var därför alltinget en lämplig plats för ett konstverk som signalerade misstroende mot politiker. I alltinget var det långt ifrån alla som höll med.

Senare flyttades konstverket några meter från själva Austurvöllur till korsningen mellan Kirkjustígur och Thorvaldsensstræti. Det står nu mitt emot den nya ingången till alltinget. De allra flesta ledamöterna ser alltså Svarta keilan varje dag de är på jobbet. Och långt ifrån alla är förtjusta.

Bergþór Ólason, ledamot för Centerpartiet, uppmanade i alltinget nyligen talmannen Birgir Ármannsson att forsla bort Svarta keilan. Det har han gjort flera gånger tidigare i alltinget - men då har han inte fått gehör. Nu talade han om ett "så kallat konstverk" som för många var "rent och skärt klåperi":
"Det är något särskilt olustigt med att ett minnesmärke över civil olydnad finns rakt framför nationens lagstiftande församling."
Han hoppades att Birgir Ármannsson skulle se till så att verket var borta när alltinget återsamlades i höst och att han skulle rensa torget från sten. Formellt är det dock inget som talmannen har makt att bestämma.

Svarta keilan tillhör det kommunala konstmuseet Listasafn Reykjavíkur. Det är heller inte alltinget som har makt över detaljplanen där verket nu är placerat.

måndag 20 juni 2022

Logi Már Einarsson avgår som partiledare i höst

Logi Már Einarsson avgår som ordförande för Socialdemokraterna. Det meddelar han i en intervju i Fréttablaðið. Beslutet kommer efter rykten om att Kristrún Frostadóttir skulle vilja ta över ledarskapet - och efter att tidigare ordföranden Össur Skarphéðinsson uppmanat honom att avgå. På landsmötet i oktober kommer partiet att välja en ny ledare.

När Logi Már Einarsson 2016 valdes till vice ordförande för Socialdemokraterna hade han suttit i kommunfullmäktige i Akureyri i fyra år. På riksplanet var han så gott som okänd. Men efter ett katastrofval där Socialdemokraterna bara fick 5,5 procent valde ordföranden Oddný G. Harðardóttir att avgå. Efterträdare blev Logi Már Einarsson.

Han tog över som ordförande för ett parti i kris. Socialdemokraterna var så splittrade och desillusionerade att flera ledande partiföreträdare talade om att lägga ned partiet. Och det ursprungliga målet om att utmana Självständighetspartiet om positionen som statsbärande var långt borta.

Logi Már Einarsson drog upp partiet ur krisen och stabiliserade stödet. I valet 2017 fick Socialdemokraterna 12,1 procent av rösterna - vilket då närmast sågs som en succé. I höstas sjönk partiet till 9,9 procent.

Under partistyrelsemötet i mars i år beskrev Logi Már Einarsson resultatet som en besvikelse. Både han själv och många andra hade hoppats på ett betydligt starkare stöd. Inför landsmötet i oktober i år väntade han sig beslut som skulle ha stor inverkan på partiets framtid.

En av partiets nyvalda ledamöter 2021 var Kristrún Frostadóttir, tidigare chefsekonom på investeringsbanken Kvika. I alltingsvalet toppade hon Socialdemokraternas lista i södra Reykjavík. Sedan dess har hon etablerat sig som partiets mest framträdande företrädare i alltinget.

De senaste veckorna har ryktena om att hon skulle vilja ta över efter Logi Már Einarsson blivit allt mer intensiva. Men det kanske hårdaste utspelet kom i onsdags från Össur Skarphéðinsson, tidigare minister och ledare för Socialdemokraterna mellan 2000 och 2005. På Facebook uppmanade han honom att avgå och lämna över till Kristrún Frostadóttir - en arvtagare som motståndarna fruktade:
"När tänker Socialdemokraterna ta isländsk politiks mest begåvade kvinna till ledare? En knivskarp analytiker med en politisk framtidsvision som så djupt har saknats de senaste åren när partiet har drivit som en kvist utan synligt sjökort och skördat stöd i enlighet med det. Till skillnad från de senaste ledarna så har hon en agenda som går gensvar."
Svaret kom i Fréttablaðið i lördags. Logi Már Einarsson meddelade då att han inte skulle ställa upp för omval på landsmötet i oktober. Han kommer då att ha varit partiledare i sex år - vilket gör honom till den mest långvariga sedan Socialdemokraterna bildades inför valet 2000:
"Det var uppenbart efter alltingsvalet förra hösten att partiet inte skördade som lagmedlemmarna hoppades och jag tyckte att det var givet att jag skulle ta mitt ansvar. ... Jag tänkte sluta direkt men uppmanades att vänta med det beslutet åtminstone för ett tag. ... Jag väntade efter en passande möjlighet att berätta om mitt beslut och nu är det dags med god framförhållning inför landsmötet i höst."
Kristrún Frostadóttir tackade honom på Facebook för åren som ordförande och för mottagandet som hon fick när hon blev aktiv i Socialdemokraterna i december 2020. Hon var också glad för att han skulle fortsätta i politiken.

Det finns egentligen bara två tänkbara namn som efterträdare till Logi Már Einarsson. Kristrún Frostadóttir är en stark kandidat. Den andra är Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík som lämnar posten vid 2023 års utgång. Han har varit kommunpolitiker i tjugo år och även vice ordförande i partiet.

Internt är det många socialdemokrater som drömmer om Kristrún Frostadóttir och Dagur B. Eggertsson som en framtida ledarduo. Än så länge har dock ingen av dem sagt sig vara intresserade av uppdraget.

Här kan du läsa mer om ledarfrågan inom Socialdemokraterna.

fredag 17 juni 2022

Nykomling kan bli Socialdemokraternas nästa ledare

Ett svagt val i Reykjavík, färre mandat i de isländska kommunerna, motvind i opinionen trots sviktande stöd för regeringen samt en ledning som misslyckats med att få upp sina hjärtefrågor på dagordningen. Socialdemokraternas ledare Logi Már Einarsson räddade partiet i valet 2017 men har blivit allt mer ifrågasatt. Ändå har bristen på utmanare gjort honom ohotad - tills Kristrún Frostadóttir dök upp.

Ända sedan Jóhanna Sigurðardóttir lämnade posten som ordförande 2013 har Socialdemokraterna inte haft någon självskriven ledare. Hon efterträddes av Árni Páll Árnason som ledde partiet i 2013 års katastrofval. Internt lastades han dock inte för det svaga resultatet. I stället sågs det främst som en följd av att partiet lett den regering som tvingades sanera ekonomin efter 2008 års finanskrasch.

Självständighetspartiet och Framstegspartiet bildade koalition 2013. Trots att den kollapsade tre år senare gynnades inte Socialdemokraterna i opinionen. Partiet låg stadigt under 10 procent i olika väljarbarometrar. Inför nyvalet 2016 valde Árni Páll Árnason att avgå.

Efterträdaren blev Oddný G. Sigurðardóttir som ledde partiet i valet 2016 där Socialdemokraterna bara fick 5,7 procent av rösterna och tre mandat i alltinget. Hon valde att lämna ordförandeposten efter fiaskot. Samtidigt var den interna krisen så djup att flera tunga företrädare diskuterade om partiet skulle läggas ned.

Ny partiledare blev Logi Már Einarsson - en av partiets tre alltingsledamöter. Hans erfarenhet från rikspolitiken var begränsad utan var tidigare mest känd som kommunpolitiker i Akureyri. När nästa regeringskris och nyval kom 2017 blev han närmast en frälsare. Socialdemokraterna växte till 12,1 procent och fick sju mandat.

Den akuta krisen var avvärjd men ambitionerna om att kunna utmana Självständighetspartiet om rollen som statsbärande parti var långt ifrån infriade. I förra höstens val fick Socialdemokraterna 9,9 procent av rösterna. Logi Már Einarsson lyckades inte föra upp frågan om EU-medlemskap på dagordningen.

Den senaste tiden har regeringen omgärdats av en rad skandaler. Ändå fortsätter stödet för Socialdemokraterna att ligga på omkring 10 procent. Länge var Logi Már Einarsson en nödlösning som accepterades av alla i brist på andra alternativ. Frågan är om han inte snart kommer att utmanas av Kristrún Frostadóttir.

Kristrún Frostadóttir toppade partiets lista i södra Reykjavík i valet hösten 2021. Hon hade inte gått den traditionella vägen genom partiet. I stället kom hon från näringslivet med arbetet som chefsekonom på investeringsbanken Kvika färskast på meritförteckningen. Genom Kristrún Frostadóttirs inträde i politiken fick Socialdemokraterna tyngd inom ett område som traditionellt varit en svaghet.

Sedan hon valdes in i alltinget har hon blivit den kanske mest framträdande socialdemokraten. Det här är dock inte populärt i alla läger. Det ryktas om att en arbetsplatspsykolog kallats in för att lappa ihop relationen med Oddný G. Sigurðardóttir - något som inte sägs ha varit framgångsrikt. Och Kristrún Frostadóttir ser också ut att gå sin egen väg.

Under den vårvecka då partiets ledamöter reste runt i valkretsarna för att hålla möten med väljare valde Kristrún Frostadóttir att åka runt på egen hand. Hon är också den socialdemokrat som gått längst i kritiken av regeringens försäljning av Íslandsbanki - och dessutom den som fått mest gensvar för sin kritik.

Nu talas det allt mer om Kristrún Frostadóttir som nästa partiledare. Logi Már Einarsson räddade visserligen Socialdemokraterna från en total kollaps i valet 2017 men har sedan dess inte lyckats lyfta partiet ytterligare i opinionen. Vikande popularitet för regeringen har heller inte resulterat i ökat stöd för Socialdemokraterna.

I årets kommunalval tappade Socialdemokraterna mandat och backade från totalt 29 till 26 platser i fullmäktige över hela landet. Partiet förlorade dessutom stöd i Reykjavík - även om Socialdemokraterna ser ut att kunna bilda en ny koalition med Piratpartiet, Renässans och Framstegspartiet.

Dagur B. Eggertsson har varit borgmästare i Reykjavík sedan 2014. Han var vice ordförande i Socialdemokraterna under Jóhanna Sigurðardóttirs tid som partiledare men har sedan dess sagt nej till alla uppmaningar att ge sig in i rikspolitiken.

Många har sett Dagur B. Eggertsson som en stark partiledarkandidat. Intresset verkar dock svikta - och i takt med att Socialdemokraternas ställning i Reykjavík försvagas har han blivit allt mindre given som efterträdare till Logi Már Einarsson. Som läget är i dag ger det Kristrún Frostadóttir goda chanser att ta över ledarskapet.

Det som talar emot Kristrún Frostadóttir är en svagare intern förankring än andra som varit aktiva i partiet en längre tid. Hon har skaffat sig en rad ovänner - och hon har dessutom fått något av en högerstämpel. Det kan i sin tur göra henne till en kandidat som får svårt att ena partiet. Efter åren med Logi Már Einarsson och hans tydliga vänsterprofil skulle fler sannolikt kunna ställa sig bakom Dagur B. Eggertssons mittenlinje inom socialdemokratin.

Här kan du läsa mer om Kristrún Frostadóttirs inträde i politiken.

torsdag 16 juni 2022

Toppkandidater hoppar av till Socialdemokraterna

Bara fyra av åtta partier som ställde upp i kommunalvalet i Hafnarfjörður fick mandat i fullmäktige - trots att de fyra partierna tillsammans hade hela 17,5 procent av väljarna bakom sig. Nu väljer toppkandidaterna för både Centerpartiet och Kommunlistan att överge sina partier. I stället ansluter de sig till Socialdemokraterna som blev näst störst i valet.

Inför kommunalvalet den 14 maj kraftsamlade Socialdemokraterna i Hafnarfjörður - Islands tredje största kommun som traditionellt har varit den politiskt rödaste kommunen i huvudstadsregionen. Målet var att återta makten från Självständighetspartiet och Framstegspartiet som regerade med minsta möjliga majoritet - sex av elva mandat i fullmäktige.

Guðmundur Árni Stefánsson blev Socialdemokraternas toppkandidat. Han är i dag 66 år och något av en veteran inom kommunpolitiken. Mellan 1982 och 1994 satt han i fullmäktige i Hafnarfjörður och mellan 1986 och 1993 var han dessutom kommunchef.

Sedan han övergav kommunpolitiken för 29 år sedan har han suttit i alltinget, varit minister samt utsetts till Islands ambassadör i bland annat Sverige och USA.

Valet blev en framgång för Socialdemokraterna - men 29 procent av rösterna och fyra mandat räckte inte för att tvinga fram ett maktskifte. Självständighetspartiet fick 30,7 procent och fyra mandat medan Framstegspartiet fick 13,7 procent och två mandat. Dessutom fick Renässans 9,1 procent och ett mandat.

Självständighetspartiet förlorade ett mandat men då Framstegspartiet vann ett mandat kunde de två partierna bilda ny koalition. Tillsammans har de precis som förra mandatperioden sex av elva mandat i fullmäktige.

Men det var fyra partier som ställde upp i valet. Och två av dem förlorade sina tidigare mandat i fullmäktige: Kommunlistan med 4,3 procent och Centerpartiet med 2,8 procent. Dessutom fick Piratpartiet 6,1 procent och Gröna vänstern 4,3 procent.

Dessa fyra partier samlade alltså totalt 17,5 procent av väljarna i kommunen. Men inget av dem hade tillräckligt stöd för att få något mandat i fullmäktige.

Nu väljer två av dessa partiers toppkandidater att ansluta sig till Socialdemokraterna: Sig­urður Pét­ur Sig­munds­son från Kommunlistan och Sig­urður Þ. Ragn­ars­son från Centerpartiet.

Sig­urður Þ. Ragn­ars­son - som från sina år som tv-meteorolog är känd även som Siggi stormur - skriver på Facebook att han efter att sonen blivit svårt sjuk tänkt igenom sitt liv och sina värderingar. Han har bland annat kommit fram till att han inte längre vill vara med i eller arbeta för ett högerparti. I Socialdemokraterna har han hittat ett parti som kämpar för livskvalitet och välfärd för alla.

Guðmundur Árni Stefánsson skriver på Facebook att han välkomnar de två nya medlemmarna. De kommer att representera Socialdemokraterna på nämndnivå i Hafnarfjörður och bland annat arbeta med kultur- och idrottsfrågor:
"Detta är starka lagspelare och bra killar och jag hälsar dem och deras anhängare hjärtligt välkomna till kampen för en bättre kommun."
Här kan du läsa mer om valresultatet i Hafnarfjörður.

onsdag 15 juni 2022

Föreslår kors för dödsoffer på Reynisfjara för att avskräcka

Stänga Reynisfjara för besökare när vågorna och väderleken gör stranden farlig. Det ser turismminister Lilja Alfreðsdóttir som en möjlighet för att få stopp på de turister som riskerar sina liv när de går nära vågorna. Men branschföreträdaren Bjarnheiður Hallsdóttir vill i stället resa kors för de människor som omkommit på stranden för att varna andra.

I fredags dog en kanadensisk man i 70-årsåldern på Reynisfjara utanför Vík í Mýrdal. Han blev det femte dödsoffret på sju år på den förrädiska stranden. Han överraskades av vågorna och drogs med ut till havs och drunknade. Hans fru sköljdes också omkull av vågorna men kunde räddas.

Dödsfallet gav nytt liv åt debatten om farorna med Reynisfjara. Det kan vara upp till 3 000 turister om dagen som besöker stranden. Många av dem ignorerar de varningsskyltar som finns och ger sig ändå ut i vattnet eller går nära vågorna. Olyckstillbuden är många och hittills har problemet inte fått någon lösning.

Turismminister Lilja Alfreðsdóttir säger nu till RÚV att hon överväger att tillfälligt stänga stranden för besökare när vågorna och väderleken gör den farlig. Hon anser att hon har de befogenheter som krävs för att inte turister ska utsätta sig för livsfara:
"Det skulle inte bli en väldigt omfattande stängning men vi har den möjligheten. ... Det som jag helst vill göra är att arbeta ihop med människor i trakten för att hitta vägar för att minimera de risker som finns."
I Morgunblaðið säger hon att en annan risk är Islands rykte som resmål. Olyckor på Reynisfjara skulle kunna bidra till att färre vill besöka Island.

Bjarnheiður Hallsdóttir, ordförande för branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar, har en annan lösning. Hon skriver på Facebook att hon vill resa kors på stranden för att hedra dödsoffren. Korsen ska samtidigt avskräcka andra turister från att gå för nära vattnet:
"Jag har länge argumenterat för att vidta åtgärder som talar till människors känslor genom att sätta upp kors på stranden med årtal för varje offer som har mist livet på stranden. Enkelt och effektfullt - och möjligt att göra direkt om viljan finns."
En arbetsgrupp har på regeringens uppdrag undersökt tänkbara åtgärder på Reynisfjara. Ett förslag var att stänga området för besökare när vågorna utgjorde en avsevärd risk och att samtidigt sätta upp ett varningssystem med färgkoder för olika risknivåer.

Skarphéðinn Berg Steinarsson, chef för Ferðamálastofa, säger i Morgunblaðið att de planerna inte kunde genomföras eftersom markägarna inte var överens. Myndigheten bjuder nu in markägarna till ett samråd i Vík í Mýrdal på tisdag i nästa vecka.

Men flera markägare reagerar starkt på att han lägger ansvaret på dem. En av dem, Ólafur Steinar Björnsson, säger i Morgunblaðið att planerna inte förverkligades eftersom myndigheterna och regeringen ville lägga över delar av arbetet på markägarna. Dessutom anser han att det inte går att minimera riskerna och att ett varningssystem hade skapat falsk säkerhet.

Þorbjörg Gísladóttir, kommunchef i Mýrdalshreppur, säger i Morgunblaðið att det är alldeles för drastiskt att stänga Reynisfjara. Friðrik Rafnsson, ordförande för Leiðsögn - ett förbund för guider, efterlyser i Morgunblaðið vakter på plats under högsäsongen för att se till så att turister inte tar onödiga risker. Sveinn Snorri Sighvatsson - en annan guide - säger i Morgunblaðið att en utsiktsplattform som skulle styra besökarnas rörelser vore den bästa lösningen.

Här kan du läsa mer om den senaste dödsolyckan på Reynisfjara.

tisdag 14 juni 2022

Ny koalition ger Reykjavík ny borgmästare 2024

Dagur B. Eggertsson sitter kvar som borgmästare i Reykjavík till och med 2023. Då lämnar han över uppdraget till Einar Þorsteinsson. Det är en konsekvens av den nya koalitionen mellan Socialdemokraterna, Framstegspartiet, Piratpartiet och Renässans. Men Dagur B. Eggertsson vill inte svara på om det sätter punkt för hans tid inom kommunpolitiken.

Kommunalvalet i Reykjavík slutade med att den sittande koalitionen förlorade sin majoritet i fullmäktige. Bara ett av de fyra partierna i samarbetet - Piratpartiet - ökade sitt stöd medan Socialdemokraterna, Renässans och Gröna vänstern backade.

Gröna vänstern fick bara 4 procent - vilket var partiets sämsta resultat i Reykjavík genom tiderna. Det ledde till att partiet bestämde sig för att lämna den koalition som ändå förlorat sin majoritet.

Men valet var även ett fiasko för Självständighetspartiet - ett parti som i årtionden varit dominerande i kommunen och regerat med egen majoritet. Partiet blev visserligen störst i fullmäktige med 24,5 procent. Det var dock ett resultat som förstärkte bilden av att Självständighetspartiet får allt svårare att attrahera yngre väljare.

Socialdemokraterna meddelade tidigt att de enbart skulle förhandla ihop med Piratpartiet och Renässans. Det ställde Einar Þorsteinsson inför ett svårt val. Som toppkandidat för Framstegspartiet hade han lett partiet till det starkaste valet någonsin i Reykjavík med 18,7 procent av rösterna. Han kunde bilda majoritet med trion - eller hitta ett samarbete med Självständighetspartiet och minst ett annat parti.

I praktiken var alternativen inte många om han inte kunde splittra trion. Flera andra partier hade uteslutit samarbete med Självständighetspartiet. Islands socialistparti försökte samtidigt utan framgång lansera ett samarbete med Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Socialdemokraterna som en lösning.

Borgmästaren Dagur B. Eggertssons maktspel fungerade för Socialdemokraterna. Han har som borgmästare eller kommunstyrelsens ordförande varit med om att styra Reykjavík sedan 2010. Nu blir det ytterligare fyra år i majoritet ihop med Piratpartiet, Renässans och Framstegspartiet.

Men han kommer inte att vara borgmästare hela mandatperioden. I januari 2024 lämnar han över uppdraget till Einar Þorsteinsson. Han blir den första framstegspartisten genom tiderna som borgmästare i Reykjavík.

Hildur Björnsdóttir, Självständighetspartiets toppkandidat, dömde ut det nya styret och ansåg att Framstegspartiet bara gått in i samarbetet för att rädda kvar Socialdemokraterna vid makten. Samtidigt var faktum att hon själv inte kunnat erbjuda något realistiskt alternativ. Självständighetspartiet blev förra mandatperioden allt mer politiskt isolerade i fullmäktige - och det verkar inte vara på väg att ändras.

Hittills har Dagur B. Eggertsson lyckats isolera Självständighetspartiet. Det har ett enormt symbolvärde i isländsk politik. Självständighetspartiet har inte bara varit den givna maktfaktorn i Reykjavík. Partiet har i praktiken också varit statsbärande. Socialdemokraternas dröm är att på samma sätt som i huvudstaden kunna bryta Självständighetspartiets dominans i alltinget.

Inom Socialdemokraterna är det många som hoppats att Dagur B. Eggertsson skulle ta steget över till rikspolitiken och bli partiets nya ordförande. Sannolikheten har troligen ökat eftersom han nu bara blir kvar på posten som borgmästare i ett och ett halvt år. Men i en intervju med RÚV säger han att de frågorna får vänta.

När det stod klart att de fyra partierna var på väg att forma en koalition frågade Maskína Reykjavíkborna om deras syn på samarbetet mellan de fyra partierna. Hela 52,8 procent föredrog Einar Þorsteinsson som borgmästare - mot 23,8 procent för Dagur B. Eggertsson, 17,6 procent för Piratpartiets Dóra Björt Guðjónsdóttir och 5,8 procent för Renässans Þórdís Lóa Þórhallsdóttir.

Men bland dem som backade upp fyrpartikoalitionen var det jämnt - med 37,4 procent för Einar Þorsteinsson och 36,8 procent för Dagur B. Eggertsson. Hos väljare som sympatiserade med något av oppositionspartierna var det bara 6,7 procent som föredrog Dagur B. Eggertsson och hela 73 procent som förespråkade Einar Þorsteinsson.

Det var 37 procent av de tillfrågade som var positiva till samarbetet och 39,6 procent som var negativa. Resterande 23,4 procent var varken positivt eller negativt inställda.

Bland dem som röstat på något av de fyra koalitionspartierna var 56,7 procent positivt inställda. Bland övriga väljare var motsvarande siffra 11,8 procent.

Dagur B. Eggertsson fortsätter alltså som borgmästare medan Einar Þorsteinsson blir kommunstyrelsens ordförande. Dóra Björt Guðjónsdóttir blir ordförande för miljö- och planeringsnämnden, en tung post eftersom den får utökat ansvar under denna mandatperiod. Þórdís Lóa Þórhallsdóttir blir ordförande för kommunfullmäktige.

I överenskommelsen mellan de fyra partierna handlar det mycket om bostäder och kommunikationer. I Reykjavík är det stor brist på bostäder - och den nya majoriteten vill bland annat bygga nytt i Úlfarsdalur, Gufunes och Kjalarnes samtidigt som befintliga bostadsområden ska förtätas när det är möjligt.

På riksplanet vill Framstegspartiet behålla inrikesflygplatsen på Vatnsmýrin i Reykjavík medan Socialdemokraterna i såväl alltinget som kommunen vill flytta den. Nu säger Framstegspartiet i kommunen ja till ny bebyggelse i Skerjafjörður - ett område som är granne med flygplatsen - så länge som den inte hotar flygtrafiken.

En annan kommande storsatsning är bygget av Sundabraut, en vägförbindelse som avsevärt ska korta restiden norrut in och ut ur Reykjavík och samtidigt få bort några av vägnätets största flaskhalsar. Det första steget är att påbörja arbetet med en miljöprövning.

Andra förändringar är att återinföra nattbussar - en trafik som stoppades under coronapandemin - och att på prov ha öppet till midnatt en dag i veckan på ett kommunalt badhus.

Samtidigt har Islands socialistparti och Gröna vänstern - som har två respektive ett mandat i fullmäktige - bildat en allians i kommunens nämnder och råd. Syftet med samarbetet är enligt de två partierna att det ska finnas en stark vänsterröst i kommunens alla politiska organ.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

måndag 13 juni 2022

Nytt dödsfall på Reynisfjara - turist drunknade i vågorna

En kanadensisk man i 70-årsåldern överraskades i fredags av vågorna på Reynisfjara och spolades ut till havs och drunknade. Mannens hustru drogs också med av vågorna men kunde räddas av andra som befann sig på stranden. Mannen kunde dras upp ur vattnet av helikopter först en dryg timme efter olyckan. Hans liv gick inte att rädda.

Flera dödsolyckor har de senaste åren inträffat på stranden Reynisfjara väster om Vík í Mýrdal på den isländska sydkusten. Det senaste dödsfallet var i november förra året då en kinesisk turist i 20-årsåldern överraskades av vågorna. Hon drogs ut till havs minst 200 meter men spolades senare livlös upp på stranden.

Trots ständiga olyckor och nästan dagliga olyckstillbud är det långt ifrån alla turister som tar del av eller lyssnar på de varningar som finns och görs. Vågorna vid Reynisfjara är lömska - och vissa av dem är betydligt kraftigare och når avsevärt längre upp på stranden. Underströmmarna är så starka att den som blir överraskad faller och riskerar att sköljas ut till havs.

Djupet stiger snabbt till åtta meter trots att stranden ser ut att vara långgrund. Dessutom är stranden i ständig rörelse på grund av vågorna - och det gör det svårt att få fotfäste även för den som bottnar.

Genom åren har olika varningssystem och avstängningar diskuterats. Hittills har dock inte politiker, myndigheter och markägare kommit överens. Markägarna har nobbat förslag om att införa ett system med varningsflaggor eller blinkande ljus vid tidpunkter när vågorna kan vara farliga.

Klockan 16.40 i fredags larmades räddningstjänsten till Reynisfjara. En kanadensisk turist i 70-årsåldern hade överraskats av vågorna och spolats ut till havs i bränningarna. Mannens hustru överraskades även hon men hon kunde räddas av personer som befann sig på stranden innan hon sköljdes med av vågorna.

Samtliga räddningstjänster i Suðurland kallades till Reynisfjara. Vågorna var dock så kraftiga och oberäkneliga att det inte gick att gå i vattnet. När kustbevakningens helikopter anlände 17.50 kunde besättningen ta upp mannen ur vattnet. Då var mannen redan död.

Paret färdades ihop med en större grupp i en paketresa som arrangerats av en resebyrå.

I sociala medier är det många islänningar som anser att politiker, myndigheter och markägare borde förebygga den här typen av olyckor. En användare skriver på Twitter att det bara är en tidsfråga innan en olycka med flera dödsoffer inträffar - och då kommer omvärlden undra varför inget gjorts åt situationen trots att riskerna är kända sedan länge.

En annan användare frågar på Twitter om det inte är dags att helt enkelt stänga Reynisfjara för besökare eftersom stranden är så farlig.

Men det finns också många som anser att stranden måste hållas öppen. Det finns varningsskyltar på Reynisfjara och reseledare varnar alltid turister för riskerna på stranden. De som besöker platsen måste också ta ansvar för sig själva och sin egen säkerhet.

Ingi Már Björnsson, ordförande för räddningstjänsten Víkverji, säger i Morgunblaðið att utryckningarna till Reynisfjara har varit alldeles för många de senaste åren. Samtidigt ser han ingen enkel lösning på problemet. Att stänga Reynisfjara och andra stränder tycker han inte är realistiskt. Och turister verkar inte bry sig om de varningar som finns på platsen.

I lördags - dagen efter den senaste dödsolyckan - fortsatte turister att ignorera varningarna. Morgunblaðið publicerade en film på en person som gav sig ut och badade i vågorna medan en film på Facebook visade hur besökare överraskades av vågorna utan att de spolades med ut till havs.

RÚV var på plats på Reynisfjara i lördags och talade med bland annat turister som var ute eller i närheten av vattnet. De ansåg sig inte ha tagit några risker och trodde sig kunna simma i land om de skulle överraskas av vågorna.

Här kan du läsa mer om förra dödsolyckan på Reynisfjara.

fredag 10 juni 2022

Minst hopp om isländska sommarvädret i Reykjavík

På östra Island räknar nästan alla invånare med bra sommarväder i år. Men i Reykjavík med omnejd är det betydligt färre som har några förhoppningar om att vädret i sommar ska bli bra. Mest väderpessimistiska är personer bosatta på västra Island och i Västfjordarna. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Sommaren 2021 var den varmaste i Islands historia. På flera orter på norra Island var medeltemperaturen under någon av sommarmånaderna - dit Veðurstofa Íslands räknar perioden juni till september - över 14 grader. Det har aldrig hänt tidigare.

I juli var det i snitt 14,3 grader i Akureyri och Torfar, 14,2 grader i Grímsstaðir á Fjöllum och 14,1 grader i Hallormsstaður. Och i augusti var det i snitt 14,2 grader i Akureyri och Bíldudalur.

Värmen var mest påtaglig på norra och östra Island. I Reykjavík var det inte alls lika varmt. I synnerhet juni var ovanligt kylig medan augusti var mildare än normalt. Både juli och september var normala.

I Akureyri var sommaren dessutom ovanligt solrik - och juli var den soligaste månaden någonsin i staden. I Reykjavík var sommaren däremot solfattig. I bägge städerna var juni, juli och augusti förhållandevis torra medan det regnade mer än normalt i september.

Årets högsta temperatur uppmättes den 24 augusti i Hallormsstaður på östra Island. Då var det 29,4 grader - och det var också nytt rekord för hela landet i augusti. Den varmaste dagen i Akureyri var den 20 juli då temperaturen var 27,5 grader. Samma dag var det också varmast i Reykjavík. I den isländska huvudstaden stannade termometern på 20,9 grader.

Kanske är det förra årets varma sommar som befolkningen på norra och östra Island kommer ihåg. Där är det många som har förhoppningar på ännu en solig och varm sommar.

Mest positiva är invånare i Austurland - där tror hela 92,6 procent på bra väder. Nästan lika optimistiska är boende i Norðurland. Där svarar 85 procent att de räknar med en bra sommar. Gemensamt för dessa två landsdelar är att inte en enda uppger att de tror på en sommar med sämre väder än normalt.

I övriga landet är invånarna inte lika entusiastiska. I Reykjavík är det 50,7 procent som har gott hopp om en vacker sommar - vilket är lägst i hela landet. I de övriga huvudstadskommunerna är motsvarande siffra 52,2 procent, i Vesturland och Västfjordarna 57,3 procent och i Suðurland och på Reykjanes 58 procent.

Farhågorna om en dålig sommar är mest utbredda i Vesturland och Västfjordarna. Där förutspår 11 procent att årets väder blir sämre än vanligt. Nästan lika många är skeptiska i Reykjavík. Där räknar 8,8 procent med dåligt väder.

torsdag 9 juni 2022

Fortsatt politiskt storbråk efter maktskifte i Strandabyggð

Ett drygt år efter att han fått sparken från uppdraget som kommunchef valdes Þorgeir Pálsson till kommunalråd i Strandabyggð. I omröstningen i fullmäktige segrade han med tre röster mot två. Direkt efter mötet vände sig de tidigare ledamöter som sparkade Þorgeir Pálsson både till honom och till invånarna i kommunen - och undrade om de svalt fejkade nyheter och anklagade honom för lögner.

I april 2021 tvingades Þorgeir Pálsson bort från uppdraget som kommunchef i Strandabyggð i Västfjordarna. Skälet var att arbetsklimatet mellan honom och de fem ledamöterna i kommunfullmäktige blivit allt sämre. Han sades upp i förtid med hänvisning till samarbetssvårigheter.

Men Þorgeir Pálsson ville inte ta på sig ansvaret för att samarbetet havererat. Han ansåg också att det fanns formella brister i turerna kring uppsägningen. Han stämde kommunen och Héraðsdómur Vestfjarða gav honom delvis rätt. Han skulle inte ha något avgångsvederlag men däremot skulle han få 500 000 isländska kronor eftersom uppsägningen gjordes på ett sätt som skadade hans anseende.

Efter uppsägningen började han snart rikta olika anklagelser mot fullmäktiges ledamöter. Þorgeir Pálsson hävdade att de styrdes av mäktiga krafter i kommunen och att de inte agerade i medborgarnas intresse. Dessutom anklagade han dem för att ha brutit mot olika lagar, etiska riktlinjer och lokala förordningar i samband med vissa kommunala beslut.

Den senaste mandatperioden i Strandabyggð var turbulent på andra sätt. I valet 2018 var det inga partier som kandiderade till fullmäktige. I stället genomfördes personval - men där en rad avhopp och flyttar från kommunen gjorde att bara fem personer fanns tillgängliga ett år efter valet. I Strandabyggð väljs totalt tio personer - fem ordinarie och fem ersättare.

Inför årets kommunalval i maj bildade Þorgeir Pálsson nya partiet Strandiralliansen. I valet ställdes hans parti mot Vanliga medborgare. Þorgeir Pálssons parti segrade med 60,8 procent av rösterna och tre mandat. Vanliga medborgare fick 39,2 procent och två mandat.

Konflikten präglade valrörelsen. Bara dagar före valet meddelade de avgående ledamöterna i fullmäktige att de överklagat domen gällande uppsägningen av Þorgeir Pálsson till Landsréttur.

När fullmäktige samlades för första gången den 31 maj hade Strandiralliansen egen majoritet. Med tre röster mot två valdes Þorgeir Pálsson till kommunalråd på sammanträdet. Partiet vill dessutom att han ska få uppdraget som kommunchef.

Men det satte inte punkt för konflikterna. Direkt efter första mötet i fullmäktige vände sig flera tidigare ledamöter både till Þorgeir Pálsson och till kommuninvånarna.

De fem tidigare ledamöterna skrev samtliga i ett öppet brev att de krävde besked från Þorgeir Pálsson om hur och när de brutit mot lagar och andra regelverk. De efterlyste också information om hur de främjat egna intressen i stället för invånarnas bästa. De ansåg att hans anklagelser var så allvarliga att de var tvungna att agera.

Skälet att de nu kräver honom på svar är att de vill kunna rentvå sig från anklagelserna. De anser att det är oacceptabelt att de på oklara grunder ska kunna misstänkas för att ha tjänat ekonomiskt på sina år i fullmäktige. Vidare är det särskilt viktigt nu eftersom de inte längre sitter i fullmäktige och därför inte heller kan försvara sig mot anklagelserna.

Jón Jónsson, en av de fem tidigare ledamöterna, skrev i Strandir att turerna i kommunen blivit kända över hela Island. Själv hade han på annan ort fått frågan om han var en av de negativa krafterna som skulle bort ur fullmäktige. I en annan text i Strandir undrade Jón Jónsson varför Þorgeir Pálsson inte vände sig till polisen när han ansåg sig ha upptäckt lagbrott.

Andrea K. Jónsdóttir, tidigare kommunchef i Strandabyggð, skrev i Strandir att det verkade som att Þorgeir Pálsson hade lyckats vinna valet med hjälp av fejkade nyheter. Hon undrade dessutom om hans partikamrater också ställde sig bakom hans påståenden om olika lag- och regelbrott. Och om de inte gjorde det ville hon veta hur de ändå kunde samarbeta med någon som använde sådana anklagelser som vapen för att ta makten i kommunen.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Strandabyggð.

onsdag 8 juni 2022

Island säger ja till Sveriges och Finlands Nato-inträde

Med 44 ja-röster gav alltinget i går utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir klartecken att godkänna Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. I praktiken innebär det att Island godkänner expansionen. Fem ledamöter - varav tre från regeringspartiet Gröna vänstern - avstod från att rösta i gårdagens votering.

När ett formellt inträde i Nato kan bli aktuellt för Sverige och Finland är alltjämt oklart. Så länge som Turkiet motsätter sig medlemskapen kommer frågan heller inte bli aktuell för ett formellt beslut från Islands regering. Där hamnar frågan först när det finns ett färdigt avtal att ta ställning till.

Men utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir vill vara snabb. Om avtalet skulle bli klart under alltingets sommaruppehåll vill hon inte att det ska försena Islands klartecken. Därför vände hon sig nyligen till alltinget med begäran om en gräddfil för beslutet.

I stället för att alltinget får rösta om det slutliga avtalet bad hon om befogenhet att för alltingets räkning säga ja till avtalet i sin egenskap av utrikesminister.

Förslaget fick stöd av en enig utrikesnämnd. Och i går klubbades det i alltinget med 44 ja-röster. Av de närvarande ledamöterna var det fem som avstod från att rösta: Gröna vänsterns Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, Orri Páll Jóhannsson och Steinunn Þóra Árnadóttir samt Piratpartiets Andrés Ingi Jónsson och Þórhildur Sunna Ævarsdóttir.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir konstaterade i samband med voteringen att säkerhetsläget i Europa hade förändrats efter Rysslands invasion av Ukraina. Det ryska hoppet om att försvaga Nato fick motsatt resultat när Sverige och Finland ansökte om medlemskap - en utveckling som hon tidigare betraktat som osannolik.

Hon välkomnade både Sverige och Finland till försvarsalliansen. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir ansåg att det var glädjande med en utvidgning med två länder som hade starka traditioner av att värna demokrati och mänskliga rättigheter. Ansökningarna var lika överraskande som önskade:
"Det har skett. Det beslutet respekterar vi och vi önskar dem hjärtligt välkomna in i världens starkaste försvars- och säkerhetsallians."
Gröna vänstern - som regerar ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet - har Nato-motståndet inskrivet i partiprogrammet. Partiet driver dock inte frågan om utträde i regeringsställning.

Steinunn Þóra Árnadóttir var en av Gröna vänsterns alltingsledamöter som avstod från att rösta i går. Hon ansåg att hon inte kunde säga ja till en utvidgning av en allians som hon inte vill att Island ska tillhöra:
"Jag anser inte att fred och säkerhet i världen garanteras genom militärallianser. Jag respekterar dock nationers självbestämmanderätt och svenskarna och finländarna har kommit till slutsatsen att ansöka om medlemskap i Nato, en sammanslutning som jag helst skulle vilja se att islänningarna lämnade men det är deras beslut att ansöka om inträde och därför röstar jag inte för detta förslaget."
Inför omröstningen i alltinget hade Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir också talat om symboliken i ett snabbt klartecken från de nordiska Nato-medlemmarna Island, Norge och Danmark. Gårdagens beslut innebär alltså att Island omedelbart kan säga ja till Finland och Sverige så snart det finns färdiga avtal om inträde i alliansen.

Här kan du läsa mer om Nato-debatten på Island.

tisdag 7 juni 2022

Island på väg att ge Sverige och Finland gräddfil in i Nato

Islands utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir bör få befogenheter att snabbt kunna säga ja till Sveriges och Finlands Nato-medlemskap. Det anser alltingets utrikesnämnd som alltså vill skapa en politisk gräddfil för förslaget. Skälet är att nämndens ledamöter tycker att det är viktigt att Island tydligt tar ställning för expansionen.

Vårterminen i alltinget går mot sitt slut. Efter att ledamöterna gått på semester dröjer det till september innan höstens session öppnas. Under denna period kan inga beslut klubbas i alltinget - om inte ledamöterna kallas in under sommaren.

Det är huvudskälet till att utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir har begärt ett undantag som gör det möjligt att snabbt säga ja till Sveriges och Finlands medlemskap i Nato. I vanliga fall tas sådana beslut i alltinget och först efter att det finns ett färdigt avtal mellan Nato och kandidatlandet. Nu vill hon ha befogenheter att säga ja utan att det finns en färdig text att ta ställning till.

När Nordmakedonien gick med 2020 och Montenegro blev medlem 2017 föregicks det av att de färdiga avtalen behandlades i alltinget. Men regeringen vill alltså ge ansökningarna från Sverige och Finland en gräddfil.

Förslaget har nu klubbats av en enig utrikesnämnd. Samtliga nio ledamöter ställer sig bakom förslaget att ge Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir möjlighet att underteckna ett isländskt godkännande utan att det har diskuterats i alltinget.

Utrikesnämnden skriver att regeringen bör agera för att processen att släppa in Sverige och Finland i Nato ska gå så snabbt och smidigt som möjligt. Nämnden anser vidare att det finns en tydlig symbolik i ett snabbt ja från Island:
"Det är en hederssak för de tre nordiska Nato-ländernas att vara bland de första staterna som godkänner Finlands och Sveriges väntade tilläggsavtal om medlemskap i Nato. Genom detta visas nära och vänskapligt sinnade länder och vänner solidaritet och samtidigt sätts det press på andra medlemsländer att godkänna avtalen snabbt och väl."
Utrikesnämnden anser att medlemskap för Sverige och Finland bidrar till att stärka Island inom Nato. En sådan expansion skulle enligt nämnden leda till ökat fokus på kopplingarna mellan klimatfrågor och säkerhet, fredliga lösningar på konflikter, nedrustning, rättigheter för kvinnor samt skydd och försvar i Nordatlanten.

Ordförande för utrikesnämnden är Bjarni Jónsson, alltingsledamot för Gröna vänstern. Tidigare har partiet vänt sig mot utvidgning av Nato eftersom Gröna vänstern motsätter sig Islands medlemskap i försvarsalliansen. I samband med att Katrín Jakobsdóttir blev statsminister 2017 meddelade hon dock att hon skulle följa den nationella säkerhetspolitik som klubbats i alltinget - och den utgår från ett fortsatt medlemskap.

I samband med att Sverige och Finland ansökte om medlemskap deklarerade Katrín Jakobsdóttir att hon inte motsatte sig expansionen - vilket var en historisk hållning för en partiledare i Gröna vänstern. Nu följer alltså Bjarni Jónsson samma linje i utrikesnämnden och välkomnar medlemskap för Sverige och Finland.

Här kan du läsa mer om Islands hantering av Sveriges och Finlands ansökningar om Nato-inträde.

fredag 3 juni 2022

Vill ha undantag för snabbt Nato-ja till Sverige och Finland

Det finns ett starkt stöd i regeringen för svenskt och finländskt Nato-medlemskap. Det konstaterade utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i alltinget i onsdags. Då argumenterade hon för att Island snabbt ska godkänna Sveriges och Finlands ansökningar om inträde i försvarsalliansen. Men däremot avvisade hon alla tankar på att samtidigt återuppväcka frågan om EU-inträde.

I tisdags lade utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir fram sitt förslag om att Island ska säga ja till Sveriges och Finlands ansökningar om Nato-medlemskap. Island var ett av de länder som var med om att grunda försvarsalliansen 1949. För att nya medlemmar ska släppas in krävs ett godkännande från samtliga medlemsländer.

Förslaget är mycket speciellt. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir ber nämligen om alltingets tillåtelse att skriva under ett färdigt avtal utan att de slutgiltiga formuleringarna är klubbade. I stället skissar hon hur den här typen av avtal brukar se ut.

Skälet är enligt Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir att det är bråttom. I praktiken vill hon sannolikt kunna underteckna ett färdigt avtal under sommaren eller den tidiga hösten när alltinget inte har någon session. Hon anser också att det är viktigt att processen går så snabbt som möjligt.

Bakgrunden till hennes begäran om detta undantag är att Sverige och Finland är nationer som står bakom Natos grundläggande värderingar om demokrati, mänskliga rättigheter, individens frihet och rättsstatens principer. Hon räknar inte heller med att expansionen skulle innebära några ytterligare kostnader för dagens medlemmar.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir skriver på Twitter att stödet i alltinget för förslaget är överväldigande. Det blev också tydligt under onsdagens debatt om förslaget.

Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, ansåg att det var viktigt att Sveriges och Finlands ansökningar godkändes så snart som möjligt. Det var glädjande att dessa två länder nu var på väg in i försvarsalliansen. Han sade också att partiet var enigt i sin hållning.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, ledare för Renässans, sade även hon att partiet var enigt i beslutet att säga ja till Sverige och Finland. Hon uppmanade också Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir att undersöka möjligheterna för att välkomna Moldavien och Georgien till Nato.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, undrade om regeringspartierna var överens om att godkänna medlemskap för Sverige och Finland. Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir svarade att regeringen var enig såväl om att säga ja som att ge sitt stöd till de två ländernas självbestämmanderätt i frågan.

Men Hanna Katrín Friðriks­son, alltingsledamot för Renässans, ville gå längre. Hon hävdade att det nu fanns skäl att på nytt diskutera frågan om isländskt EU-medlemskap. Ett skäl var att EU talar alltmer om ett gemensamt försvar och en gemensam säkerhetspolitik. Ett annat var att det kan vara negativt för Island att stå utanför unionen när Danmark, Sverige och Finland är med i både EU och Nato.

Det var andra gången på en vecka som Hanna Katrín Friðriks­son tog upp EU-frågan. Förra tisdagen argumenterade hon för att det nya läget i Europa krävde en omprövning av Islands utrikespolitik. Hon ansåg att Islands förhållande till EU gick att jämföra med Sveriges och Finlands förhållande till Nato.

Sverige och Finland har länge samarbetat med Nato utan att ha någon formell makt i alliansen och utan att vara delaktiga i beslut. Så var enligt Hanna Katrín Friðriks­son Islands relation till EU. Nu hade Sverige och Finland visat att det gick att agera snabbt men ändå grundligt och demokratiskt genom att ansöka om Nato-medlemskap.

Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir höll inte med. Under onsdagens debatt svarade hon att Island följde utvecklingen inom EU men att hon inte såg några skäl att gå med i unionen. Islands intressen främjades alltjämt bäst genom att stå utanför EU. Och genom medlemskapet i Nato och försvarsavtalet med USA var hon inte bekymrad över säkerhetsläget för Islands del.

Här kan du läsa mer om Nato-debatten på Island.

torsdag 2 juni 2022

Fjaðrárgljúfur får ny ägare - kan ta betalt av besökare

Kanjonen Fjaðrárgljúfur har fått en ny ägare. Köparen har enligt Fréttablaðið betalat mellan 300 och 350 miljoner isländska kronor för marken. Det är dock inte säkert att affären blir verklighet eftersom staten har förköpsrätt. Bland lokalbefolkningen är det många som tror att motivet bakom köpet är att kunna ta betalt av besökare till den populära turistattraktionen.

Länge var Fjaðrárgljúfur nära Kirkjubæjarklaustur på södra Island inte någon plats som lockade några större mängder av turister. Den började dra till sig besökare i takt med att turismen växte efter finanskraschen 2008. Och intresset exploderade efter att Justin Bieber besökt kanjonen.

Fjaðrárgljúfur tros ha bildats för omkring 9 000 år sedan vid den senaste istidens slut. Kanjonen är omkring två kilometer lång.

I september 2015 spelade Justin Bieber in en video till "I'll Show You" på Island. Han balanserade bland annat på de 100 meter höga klipporna vid Fjaðrárgljúfur. Låtens popularitet ledde också till att platsen blev populär. Under de mest hektiska sommardagarna kunde flera tusen turister söka sig till kanjonen.

Populariteten blev också ett bekymmer. Marken i området är mycket känslig. Under våren - när det ofta är blött i området - klarar den inte stora volymer besökare. I synnerhet inte eftersom många inte använder de befintliga stigarna utan i stället skadar naturen genom att trampa upp nya stigar.

Både under 2018 och 2019 stängde Umhverfisstofnun området flera månader i sträck för att skydda marken. Trots avspärrningar med rep, kättingar och skyltar var det ändå många turister som trotsade förbudet att besöka platsen.

Stora delar av Fjaðrárgljúfur tillhör fastigheten Heiði. När ägarna 2017 lade ut marken till försäljning använde mäklaren bilder från Justin Biebers video i annonsen.

Nu ska fastigheten få en ny ägare. Fastighetsmäklaren Magnús Leópoldsson bekräftar för Fréttablaðið att de nuvarande ägarna har accepterat ett bud från en köpare. Han vill inte uppge priset men det talas om en prislapp på 300 till 350 miljoner isländska kronor.

Den nya ägaren ska enligt Fréttablaðið vara verksam inom turistnäringen. Bland lokalbefolkningen är det många som tror eller har hört att planerna är att börja ta betalt av besökare. I dag finns inga inträdesavgifter och det är också gratis att parkera vid Fjaðrárgljúfur.

Det är dock inte säkert att affären går igenom. Eftersom Fjaðrárgljúfur är ett naturskyddsområde har staten förköpsrätt. Regeringen kan alltså gå in och köpa marken till samma pris som den blivande ägaren accepterat.

Här kan du läsa mer om Fjaðrárgljúfur.

onsdag 1 juni 2022

Polis gräver upp grav 49 år efter dödsolycka vid Óshlíð

För snart 49 år sedan körde en bil av vägen mellan Bolungarvík och Ísafjörður. Den tumlade i 30 meter nedför branten. En 19-årig man omkom i olyckan - men de två övriga i bilen klarade sig nästan helt utan skråmor trots att de inte använde bilbälte. Händelsen har länge omgetts av spekulationer - och nu har polis grävt upp 19-åringens grav för att utreda dödsorsaken.

Vid fyratiden under natten mot den 23 september 1973 passerade en Ford av 1967 års modell den olycksdrabbade sträckan vid Óshlíð mellan Bolungarvík och Ísafjörður i Västfjordarna. I bilen fanns en taxichaufför, en ung kvinna och en 19-årig man, Kristinn Haukur Jóhannesson som varit på dans i Hnífsdalur och därefter på efterfest i Ísafjörður.

Han lämnade festen med fyra unga kvinnor och de träffade en taxichaufför som kunde köra dem hem. Två av kvinnorna bodde i Ísafjörður och blev avsläppta där. Därefter fortsatte de till Bolungarvík där en av dem bodde. Sedan vände chauffören, den fjärde kvinnan och Kristinn Haukur Jóhannesson tillbaka mot Ísafjörður.

Chauffören och kvinnan satt fram medan 19-åringen låg i baksätet. Han ska ha varit mycket berusad.

På vägen vid Óshlíð ska ett av bilens hjul ha låst sig i en snäv kurva. Chauffören tappade kontrollen över bilen och den störtade 30 meter nedför branten - först med fronten före men mot slutet välte den och tumlade runt. Bilen fick stopp på stranden.

Ingen av de tre använde bilbälte. Taxichauffören och kvinnan var ändå så gott som oskadda. Kristinn Haukur Jóhannesson låg död i branten med stora sår i huvudet. De två andra klarade sig. De hittade en ficklampa men fick inte syn på 19-åringen. De trodde att han kastats ut ur bilen när den störtade mot stranden.

De två överlevande tog sig uppför branten och gick till Hnífsdalur - en ansträngning som tog ungefär en timme. Där larmade de polis. En läkarstudent som polisen ringt in dödförklarade 19-åringen. Han hade då varit död så länge att likstelheten hade börjat inträda. Han hade också levrat blod i mungiporna.

Chauffören och kvinnan fördes till sjukhuset i Ísafjörður. De fick snart lämna sjukhuset efter en undersökning.

Polisen utgick hela tiden från att det rörde sig om en olycka. En mekaniker konstaterade också att bilen hade problem med styrningen. Däremot fanns det inget som bekräftade att hjulen hade låst sig.

Händelsen förklarades som en olycka. Kristinn Haukur Jóhannesson begravdes på en kyrkogård på Barðaströnd.

Men alla anhöriga fick inte ro. Det talades tidigt om en slarvig utredning från polisens sida. Och det har i årtionden cirkulerat rykten i Västfjordarna om att hela sanningen om olyckan inte kommit fram. Somliga har trott att omständigheterna snarare pekade på att det funnits skäl att granska förloppet.

I fredags grävde polisen upp graven. Tekniker och en rättsläkare var på plats. Inför domstolsbeslutet att gräva upp graven hade polisen fått tillstånd av mannens anhöriga. Polisen i Västfjordarna skriver på Facebook att det trots att det gått så lång tid finns en förhoppning om att kunna ge en bättre förklaring till dödsfallet.

Men beslutet och agerandet har väckt starka känslor. Þórólfur Hilbert Jóhannesson, biologisk bror till Kristinn Haukur Jóhannesson men som aldrig träffade honom eftersom brodern blev adopterad av en familj på Barðaströnd, säger till DV att det var dumt av polisen att berätta om utredningen och att det kan ha förstört möjligheterna att klara upp fallet.

Chauffören säger till Vísir att det är mycket olustigt att polisen har återupptagit utredningen som om det skulle kunna handla om något annat än en olycka. Han hade inte informerats om att Kristinn Haukur Jóhannessons kvarlevor skulle grävas upp.

Här kan du läsa mer om vägen förbi Óshlíð.

tisdag 31 maj 2022

Ny magma orsakar fortsatt landhöjning vid Askja

Sedan augusti förra året är landhöjningen vid Askja nu tre decimeter. Allt tyder på att det är magma som strömmar in på ungefär två kilometers djup - och hittills räknar Veðurstofa Íslands med att 14 miljoner kubikmeter magma har samlats vid vulkanen. Landhöjningen går dessutom mycket snabbare än senaste motsvarande perioden för femtio år sedan.

Det senaste utbrottet i Askja ägde rum 1961. Sedan dess har vulkanen vilat även om det periodvis har funnits tecken på aktivitet. Mellan 1967 och 1972 var landhöjningen avsevärd - något som tydde på att magma strömmade in på förhållandevis grunda djup. Då ledde magmarörelserna aldrig fram till något utbrott.

De senaste åren har en rad tecken pekat mot att Askja skulle kunna vara på väg mot ett nytt utbrott. Jordskred, landhöjning, geotermisk aktivitet och jordskalv har alla tolkats som indikationer på vulkanisk aktivitet. Sedan augusti förra året har de tecknen blivit allt tydligare.

Då inleddes en period av intensiv landhöjning. Nyligen samlade Veðurstofa Íslands in mätutrustning från Askja efter vintern. Myndigheten konstaterade enligt Morgunblaðið att landhöjningen nu uppgår till tre decimeter.

Benedikt Gunnar Ófeigsson, som är expert på rörelser i jordskorpan vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att den sannolika förklaringen är magma som samlas på omkring två kilometers djup. Eftersom magman strömmar förhållandevis nära ytan blir landhöjningen påtaglig och snabb:
"Så länge som detta fortsätter skulle jag säga att då ökar sannolikheten för att det blir ett utbrott i en nära framtid. Men ett sådant händelseförlopp kan bli mycket utdraget.. ... Jag anser att man behöver att övervaka det här mycket noga - särskilt på sommaren under turistsäsongen."
Han räknar med att ungefär 14 miljoner kubikmeter magma nu har samlats vid Askja.

Jordskalv inträffar så gott som dagligen vid Askja. De har troligen ett samband med magmarörelserna - men det finns inget i dag som tyder på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående.

Den 9 september förra året ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Askja från grön till gul. Den gula färgen betyder att vulkanen uppvisar tecken på aktivitet som inte är normala.

Här kan du läsa mer om aktiviteten i Askja.

måndag 30 maj 2022

Lottdragning avgjorde tre isländska kommunalval

I tre isländska kommuner var det lotten som fick avgöra vilka som skulle ta plats i fullmäktige. Och i en kommun räckte det inte med omräkning av resultatet för att undvika lottdragning. Samtidigt kan Kristinn Jónasson - som har varit kommunchef i Snæfellsbær i 24 år - räkna med ytterligare fyra år på uppdraget efter Självständighetspartiets valseger.

I tretton isländska kommuner fanns det inga partier att rösta på i lokalvalen den 14 maj. I stället blev det personval där bara den som tidigare har suttit i fullmäktige har möjlighet att inte vara tillgänglig. Eftersom det bara hålls personval i småkommuner blir det ofta också mycket jämnt. Och i tre kommuner krävdes lottdragning.

I Tálknafjarðarhreppur i Västfjordarna var det 189 personer som hade rösträtt. Av dem var det 72 som valde att lägga sin röst på Jóhann Örn Hreiðarsson, 67 på Lilja Magnúsdóttir, 57 på Jenný Lára Magnadóttir och 44 på Guðlaugur Jónsson.

Fullmäktige i Tálknafjarðarhreppur har fem platser. Och både Jón Ingi Jónsson och Marinó Bjarnason fick 43 röster. Det var alltså oavgjort i kampen om den sista platsen. För att kunna utse en ordinarie ledamot och en ersättare ordnade valnämnden lottdragning. Där segrade Jón Ingi Jónsson som fick den ordinarie platsen medan Marinó Bjarnason blev ersättare.

Valnämnden fick in en önskan om att räkna om resultatet. Den förändrade dock inte utgången utan Jón Ingi Jónsson och Marinó Bjarnason stod kvar på 43 röster var. Valnämnden beslutade därför att fastställa valresultatet - och därmed också Jón Ingi Jónssons plats i fullmäktige.

Ännu jämnare blev det i Súðavíkurhreppur, en annan kommun i Västfjordarna. Kommunchefen Bragi Þór Thoroddsen fick totalt 57 röster från de 174 röstberättigade. Därefter följde Aníta Björk Pálínudóttir med 47 röster och Yordan Slavov Yordanov med 39 röster.

Kommunfullmäktige i Súðavíkurhreppur har fem platser. Här var det tre personer som fick 34 röster var: Jónas Ólafur Skúlason, Kristján Rúnar Kristjánsson och Eiríkur Valgeir Scott. Här lottades Jónas Ólafur Skúlason till platsen som fjärde ordinarie ledamot och Kristján Rúnar Kristjánsson fick den femte och sista ordinarie platsen. Eiríkur Valgeir Scott lottades till ersättare.

Lottdragning blev det också i Fljótsdalshreppur på östra Island. Här var det 85 personer som hade rösträtt. Flest röster fick kommunalrådet Jóhann Frímann Þórhallsson. Det var 50 kommuninvånare som gav honom sitt stöd för ytterligare en mandatperiod. Invalda i fullmäktige blev även Lárus Heiðarson med 35 röster, Kjartan Benediktsson med 32 röster och Halla Auðunardóttir med 27 röster.

Både Anna Jóna Arnmarsdóttir och Urður Gunnarsdóttir fick 18 röster. Det var alltså dött lopp om den femte och sista platsen i fullmäktige. Här var det Anna Jóna Arnmarsdóttir som vann lottdragningen och fick platsen.

Det var andra gången just Anna Jóna Árnmarsdóttir var inblandad i en lottdragning - men första gången hon vann. Värt att notera är också att hon i kommunalvalet 2018 fick 32 röster - vilket var näst flest i hela kommunen.

Kanske är det en utdragen konflikt i Fljótsdalshreppur som ligger bakom det minskade stödet. Under mandatperioden väckte hon misstroende mot kommunalrådet Gunnþórunn Ingólfsdóttir som röstades bort från posten. Uppdraget gick därefter till Jóhann Frímann Þórhallsson som ställt sig bakom misstroendeförklaringen.

Inför valet meddelade Gunnþórunn Ingólfsdóttir att hon inte stod till förfogande för en ny mandatperiod.

I Snæfellsbær på västra Island var det också jämnt - men här kandiderade två listor: Självständighetspartiet och Snæfellsbærs kommunfrågeförbund. Här segrade Självständighetspartiet med 52,8 procent av rösterna och fyra mandat medan rivalen fick 47,2 procent och tre mandat.

Segern för Självständighetspartiet innebär att Kristinn Jónasson får fortsätta som kommunchef - ett uppdrag han haft i 24 år. Han fanns inte på Självständighetspartiets valsedel men var ändå partiets kandidat till toppjobbet i kommunen. Om han fullföljer denna mandatperiod kommer han att ha haft uppdraget i 28 år.

Än så länge är det dock inte ens ett familjerekord. Kristinn Jónassons pappa var kommunchef i hela 30 år. Rekordinnehavare i landet är sannolikt Sigurgeir Sigurðsson som hade motsvarande jobb i Seltjarnarnes från 1965 till 2002.

I Flóahreppur på södra Island var det 38 av de 129 väljare som röstade på lokalpartiet T-listan som strök över Elín Höskuldsdóttirs namn. Det var så många som kryssade bort henne att Harpa Magnúsdóttir tog hennes plats i fullmäktige. I valet fick T-listan två mandat - där Elín Höskuldsdóttir var nummer två på listan och Harpa Magnúsdóttir nummer tre.

Det var enda gången i det här kommunalvalet som överstrykningarna var tillräckligt många för att fälla en kandidat. Men mest överstruken i hela landet var Hildur Björnsdóttir, Självständighetspartiets toppkandidat i Reykjavík. Det var 290 personer som strök över hennes namn. Vidare var det 129 som ratade fyran Marta Guðjónsdóttir, 123 som ratade trean Kjartan Magnússon och 117 som ratade sjuan Helgi Áss Grétarsson.

De fyra kandidater som ströks över flest gånger var alltså självständighetspartister. Femma bland de överstrukna var Hjálmar Sveinsson, som var nummer fem på Socialdemokraternas valsedel i Reykjavík. Hans namn kryssades över 114 gånger.

Här kan du läsa mer om de isländska kommunalvalen.

fredag 27 maj 2022

Topp från småkommun besegrade rival från storkommun

Inför samgåendet mellan Langanesbyggð och Svalbarðshreppur stod det klart att kommunalvalet skulle stå mellan kommunalråden i de två kommunerna. Och det var Sigurður Þór Guðmundsson från den mindre kommunen Svalbarðshreppur som segrade med lokalpartiet Bättre bygd. Han kan nu bli kommunalråd i den nya storkommunen.

I mars i år röstade en majoritet av invånarna i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island för att gå ihop. Med 94 invånare är Svalbarðshreppur en av Islands minsta kommuner. Mycket av den kommunala servicen som Svalbarðshreppur är skyldig att erbjuda köps in från Langanesbyggð - som med 504 invånare är betydligt större.

Kommunfullmäktige i bägge kommunerna stod bakom planerna. I Svalbarðshreppur kandiderade inga partier till fullmäktige i förra valet 2018. Då fick Sigurður Þór Guðmundsson totalt 45 personröster - och det var 56 personer som röstade i valet. Han blev också kommunalråd i Svalbarðshreppur.

I grannkommunen Langanesbyggð segrade Framtidslistan med 58,8 procent av rösterna och fyra mandat. Det andra partiet i valet - U-listan - fick 41,2 procent och tre mandat.

Þorsteinn Ægir Egilsson utsågs i juni 2017 till kommunchef. Beslutet kom efter en turbulent mandatperiod i fullmäktige med tre olika majoriteter och fem kommunchefer. I valet våren 2018 toppade han Framtidslistans valsedel. Efter valsegern kunde han fortsätta som kommunchef.

Även i årets val stod Þorsteinn Ægir Egilsson överst på Framtidslistans valsedel. Och överst på det konkurrerande partiet Bättre bygds lista fanns Sigurður Þór Guðmundsson.

Och det var Sigurður Þór Guðmundsson från den mindre kommunen Svalbarðshreppur och Bättre bygd som segrade. Bättre bygd fick 59 procent av rösterna och fyra mandat medan Framtidslistan fick 41 procent och tre mandat.

Sigurður Þór Guðmundsson blir alltså kvar som kommunchef - men får nu inte basa bara över Svalbarðshreppur utan över hela den nya och avsevärt större kommunen.

En av de första frågorna blir att hitta ett namn till den nya kommunen. Inför samgåendet har invånarna haft möjlighet att lämna in förslag.

I kommunalvalet var det 433 personer som hade rösträtt. Av dem gick 352 till vallokalerna. Valdeltagandet var därmed 81,3 procent.

Här kan du läsa mer om valet i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur.

onsdag 25 maj 2022

Centerpartiet sågar valsedel - överklagar valet i Garðabær

Centerpartiet floppade i Garðabær och blev utan mandat i kommunen efter att ha fått bara 3,7 procent av rösterna. Nu överklagar partiet genomförandet av valet den 14 maj - och hävdar att valsedeln var utformad på ett sätt som missgynnade Centerpartiet. Skälet är att partiets kandidater doldes bakom två vikningar av valsedeln.

I kommunalvalet i Garðabær 2018 fick Centerpartiet 6,7 procent av rösterna. Det var 515 kommuninvånare som gav partiet sitt förtroende - men det var inte tillräckligt för att ge partiet något mandat i kommunen. Då var resultatet en viss besvikelse. Även om partiet var nytt fanns förhoppningar om att vinna åtminstone ett mandat.

Inför valet den 14 maj i år var målet också att vinna åtminstone ett mandat åt toppkandidaten Lárus Þór Guðmundsson. Resultatet blev en besvikelse. Centerpartiet fick 314 röster - vilket motsvarade 3,7 procent.

I stället kunde Självständighetspartiet åter säkra egen majoritet i kommunen genom 49,1 procent av rösterna och sju mandat av elva i fullmäktige. Garðabærlistan fick 20,9 procent och två mandat, Renässans 13,3 procent och ett mandat och Framstegspartiet 13,1 procent och ett mandat.

Nu överklagar Centerpartiet valet. Partiet hävdar enligt Kópavogs- og Garðapósturinn att valsedeln har så allvarliga brister att det kan ha påverkat utgången. Centerpartiet anser att formgivningen inte gav de fem partier som ställde upp i valet lika möjligheter.

I kommunalvalet sätter väljaren ett kryss för det parti som hen lägger sin röst på. Den här valsedeln var vikt två gånger och partierna var listade i bokstavsordning - där Centerpartiet som har partibokstaven M kom sist.

Den som öppnade valsedeln såg Framstegspartiets och Renässans kandidater. Den som vek upp den en gång såg även Självständighetspartiets och Garðabærlistans kandidater. Och den som vek upp den ytterligare en gång såg Centerpartiets kandidater på högerfliken.

Centerpartiet hävdar att det fanns väljare som inte vek upp valsedeln flera gånger och därför heller inte hade korrekt information om vilka partier som det gick att rösta på. I praktiken anser därför partiet att valsedeln diskriminerade vissa partier och gynnade andra.

Det har ännu inte kommit något besked från kommunen eller valnämnden om överklagandet.

Det här är inte den första invändningen mot valet i Garðabær. Tre dagar efter valet krävde Garðabærlistan en omräkning av rösterna - och fick gehör. Partiet ansåg inte att rösträkningen i sig kunde ifrågasättas.

Anledningen till att partiet ändå efterlyste en omräkning var att det bara skilde tolv röster till att Garðabærlistan skulle få ett tredje mandat i fullmäktige som skulle gå till Harpa Þorsteinsdóttir. Omräkningen ledde dock inte till några förändringar utan resultatet var korrekt. Självständighetspartiets Guðfinnur Sigurvinsson - som var den som i så fall skulle ha förlorat sin plats i fullmäktige - fick alltså sitta kvar.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Garðabær.

tisdag 24 maj 2022

Katrín Jakobsdóttir vill fortfarande att Island lämnar Nato

Statsminister Katrín Jakobsdóttir har inte ändrat åsikt om Islands Nato-medlemskap. Det har inte heller hennes parti Gröna vänstern. Men hon kommer som regeringschef att stå bakom den nationella säkerhetspolitik som klubbats i alltinget. Och Katrín Jakobsdóttir ger även sitt stöd till Sveriges och Finlands ansökningar om Nato-medlemskap.

I dag är det tre månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Island ställde sig direkt bakom de sanktioner mot Ryssland som EU och Nato tog initiativ till. Island har också på eget initiativ infört sanktioner. Ryska trålare får till exempel inte lägga till i isländska hamnar annat än om det råder en nödsituation ombord.

Island har vid flera tillfällen finansierat transport av krigsmaterial till Ukraina. Island har hyrt in flygplan som har flugit med gods till platser nära den ukrainska gränsen. Därifrån har de transporterats landvägen över gränsen.

Utrikesminister Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir skriver i ett interpellationssvar att transporterna hittills har kostat omkring 125 miljoner isländska kronor. På en fråga från socialdemokraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir uppger hon att det specifika innehållet i transporterna är sekretessbelagt. Det handlar dock främst om ammunition och annan militär utrustning.

För regeringspartiet Gröna vänstern har kriget i Ukraina på nytt aktualiserat frågan om Nato-medlemskap. Island agerar i enlighet med den nationella säkerhetspolitik som har beslutat i alltinget. I den är Nato-tillhörigheten en av grundbultarna - och det är ett medlemskap som Gröna vänstern motsätter sig.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, vände sig i alltinget i går med en rad frågor till Katrín Jakobsdóttir om hennes personliga inställning till Nato. Han frågade bland annat om hon nu var för medlemskapet i försvarsalliansen. Hon svarade att hon inför tillträdet som statsminister valde att sluta upp bakom säkerhetspolitiken:
"När jag år 2017 övertog det ämbete som jag har nu var det glasklart att jag skulle arbeta i enlighet med den i alltinget fastställda nationella säkerhetspolitiken som godkändes här med stor majoritet. Jag anser att jag har gjort det oförvitligt ända sedan dess."
Däremot upprepade hon Gröna vänsterns hållning om att Island bör lämna Nato. Katrín Jakobsdóttir konstaterade dock att hon då som nu hade partistyrelsens stöd för att följa den fastslagna nationella säkerhetspolitiken så länge som partiet ingår i regeringen.

Hon ville inte deklarera sitt stöd för Islands medlemskap i Nato. Hon ansåg till skillnad från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte heller att det var underligt att hon hade en annan åsikt i Nato-frågan. Han tyckte nämligen att det hade varit underligt om Finland och Sverige hade ansökt om medlemskap samtidigt som statsministrarna varit emot inträde:
"Jag stödjer det demokratiska beslutet som Finlands och Sveriges parlament har fattat vad gäller att ansöka om medlemskap i Nato. Som statsminister arbetar jag i enlighet med den fastställda säkerhetspolitiken där Islands medlemskap i Nato är föreskrivet. Min rörelse, och där är jag inräknad, har inte ändrat åsikt om det medlemskapet."
Katrín Jakobsdóttir har tidigare sagt att hon inte kommer att motsätta sig att Nato expanderar genom Sveriges och Finlands inträde i alliansen. Det är första gången som en ledare för Gröna vänstern inte säger nej till utvidgning av Nato.

Här kan du läsa mer om Gröna vänstern och Katrín Jakobsdóttirs attityd till Nato-medlemskap.