Island stoppar visumansökan och ryska flygplan

Ryssar kan inte längre enkelt få visum till Island. Och det isländska luftrummet stängs för alla ryska flygplan. Det meddelade statsminister Katrín Jakobsdóttir och utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir i går. Beslutet är en följd av Rysslands invasion av Ukraina. Ytterligare sanktioner är att vänta inom de närmaste dagarna.

När Ryssland 2014 invaderade Krim anslöt sig Island till EU:s och Natos linje. Island införde då sanktioner riktade mot en del av det ryska toppskiktet. Sanktionerna innebar förbud mot inresor och beslagtagande av vissa tillgångar. Dessutom förbjöds vapenhandel med Ryssland.

De isländska sanktionerna hade främst symbolisk betydelse. Det ryska svaret hade däremot stor inverkan på Island. Ryssland införde importförbud för livsmedel från Island. Den ryska marknaden har länge varit en av de största marknaderna för isländsk makrill, sill och lodda.

Stora delar av fiskeindustrin rasade mot regeringen och krävde att sanktionerna skulle hävas. De ansåg att de ekonomiska konsekvenserna för Island var oproportionerliga jämfört med de sanktioner som Island infört mot Ryssland.

Från Ryssland var budskapet tydligt. Sanktionerna skulle bara hävas om Island först backade från EU:s och Natos linje - ett steg som i sin tur hade splittrat enigheten bakom åtgärderna mot Ryssland. Regeringen höll fast vid sanktionerna. Men kritiken och debatten var omfattande. Inte bara fiskeindustrin utan även en rad alltingspolitiker ifrågasatte agerandet.

Till följd av sanktionerna är i dag Ryssland en mindre betydande handelspartner. Under 2021 exporterades fisk- och fiskprodukter till ett värde av omkring en halv miljard isländska kronor. Men 2014 - innan sanktionerna stoppade handeln - uppgick exporten till 27 miljarder.

I dag säljs stora delar av motsvarande fångster till Ukraina och Belarus. Även den handeln kan komma att förändras på grund av den ryska invasionen.

Den här gången kommer Islands sanktioner mot Ryssland att bli mer långtgående. Det sade statsminister Katrín Jakobsdóttir till Vísir i går. Ryska medborgare kommer inte längre att enkelt kunna ansöka om visum till Island. Det innebär i praktiken att det blir betydligt svårare för ryssar att besöka Island - även om det inte rör sig om något direkt förbud.

Utrikesminister Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir meddelade i går på Twitter att Island stänger luftrummet för alla ryska flygplan. Förbudet medför att inga ryska flyg kan landa på Island. Inte heller får några ryska flyg använda sig av isländskt luftrum.

Rysslands ambassadör i Reykjavík - Michail V. Noskov - informerades i går om åtgärderna. Än så länge har det inte kommit någon officiell reaktion på dem.

Den gångna veckan ska han enligt Kjarninn ha kallats till utrikesdepartementet vid två tillfällen. Det ska dock inte ha varit aktuellt att utvisa honom. I flera isländska medier har Michail V. Noskov förnekat att det skulle röra sig om en invasion av Ukraina. I stället har han påstått att det handlar om en militär operation för att garantera människors säkerhet.

Såväl regeringen som president Guðni Th. Jóhannesson har fördömt den ryska invasionen av Ukraina. Han skriver på Facebook att han tror att den ryska befolkningen vill ha "fred och frihet, mänskliga rättigheter och demokrati". Det ryska angreppet påminner honom om hur Estland, Lettland och Litauen blev självständiga 1991 - och då Island tidigt erkände ländernas suveränitet:

"Genom tiderna har islänningar haft framgångsrik handel med statsmakterna i Moskva och jag har själv ryssar som vänner och jag lärde mig dessutom ryska under en tid. Jag beundrar mycket i den ryska kulturen och beundrar den uthållighet som kännetecknar det ryska folket. Men en invasion i ett annat land kan aldrig tolereras."

Katrín Jakobsdóttir och Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir fördömde invasionen redan första dagen i ett uttalande. I RÚV motiverade utrikesministern varför det var viktigt för Island att sluta upp bakom vänskapligt sinnade nationers fördömanden av invasionen:

"Vilka möjligheter har en liten nation som Island om internationell rätt inte respekteras och det inte har några konsekvenser att bryta mot internationell rätt - att bryta mot den totalt? Att gränser och jurisdiktion till havs och på land inte respekteras? Vem ska vi ringa om någon kommer på tanken att ta sig in inom vår jurisdiktion?"

Under gårdagen hölls en demonstration mot Rysslands invasion av Ukraina vid ambassaden i Reykjavík. Manifestationer arrangerades även i Akureyri och Reyðarfjörður under gårdagen.

Här kan du läsa mer om sanktionskriget mellan Island och Ryssland efter invasionen av Krim.

Coronasmitta på Island når nya rekordnivåer

4 333 nya fall av coronasmitta i fredags och ytterligare 3 372 fall i går. Spridningen av coronaviruset på Island når nya rekordnivåer - och aldrig fler har så många smittats som nu. Trycket på vården är nu så stort att Landspítali i Reykjavík åter utlyser en nödsituation. Skälet är just den rekordhöga smittspridningen med fler sjuka som behöver vård.

Vid midnatt i fredags avvecklade Island samtliga coronarestriktioner. Det finns inte längre några begränsningar varken i landet eller vid gränsen. Beskedet var efterlängtat av många - inte minst inom turistnäringen, restaurangbranschen och nöjeslivet eftersom restriktionerna haft stor negativ inverkan på möjligheterna att locka och ta emot besökare.

Men coronaviruset fortsätter att påverka samhället. Landspítali i Reykjavík meddelade i fredags att sjukhuset åter utlyser en nödsituation. Skälet är att många behöver vård samtidigt som många sjukhusanställda själva är sjuka i covid-19. Det finns också ont om lediga vårdplatser.

På Landspítali vårdades i går 56 coronapatienter. Två av dem låg på intensivvårdsavdelning - och en av dem vårdades i respirator.

Smittspridningen på Island fortsätter att nå nya rekordnivåer. Hela 4 333 nya fall av coronasmitta rapporterades i fredags - vilket var den i särklass högsta siffran under hela pandemin. Ytterligare 126 personer testade positivt för viruset vid gränsen i samband med inresa.

I går rapporterades enligt preliminär statistik ytterligare 3 372 fall av coronasmitta. Det var den näst högsta dygnssiffran under pandemin.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Island slopar alla coronarestriktioner - trots rekordsmitta

Vid midnatt avvecklade Island samtliga coronarestriktioner. Det finns inte längre några begränsningar för hur människor får träffas eller röra sig. Beslutet kommer trots att smittspridningen når nya rekordnivåer. Under gårdagen rapporterades 3 349 nya fall av coronasmitta - vilket är det högsta antalet hittills under pandemin.

Efter onsdagens regeringssammanträde meddelade hälsovårdsminister Willum Þór Þórsson och statsminister Katrín Jakobsdóttir att samtliga coronarestriktioner skulle slopas två dagar senare. Sedan midnatt finns alltså inte längre några begränsningar för hur människor får röra sig eller umgås.

Inte heller finns det några restriktioner vid gränsen. Det innebär bland annat att resenärer inte längre behöver testa sig för coronaviruset inför avresa till Island.

Beslutet kommer trots att smittspridningen fortsatt skena de senaste veckorna. Under gårdagen rapporterades 3 349 nya fall av coronasmitta - vilket var det högsta antalet hittills under pandemin. Det förra rekordet var från den 17 februari då 2 881 fall av coronasmitta rapporterades i landet.

Ytterligare 167 fall av smitta rapporterades vid gränsen i går.

Vid midnatt var det 12 994 smittade som inte längre behövde vara i isolering. Även det kravet har nu tagits bort. Personer som har symtom uppmanas dock att inte ta några onödiga risker.

I dagarna är det två år sedan det första fallet av coronasmitta bekräftades på Island. Sedan dess har 118 241 fall av smittan upptäckts - vilket betyder att 31,5 procent av befolkningen har testat positivt för coronaviruset. Det är 0,7 procent av invånarna som har testat positivt för viruset minst två gånger.

Under pandemin har Island genomfört 1 733 465 coronatester - varav 1 150 969 i landet och resten vid gränsen i samband med inresa.

Willum Þór Þórsson motiverade beslutet att avveckla restriktionerna med att de inte längre förhindrar smittspridning. Det är en åsikt som statsepidemiologen Þórólfur Guðnason delar. Han skriver i ett underlag till hälsovårdsministern att han räknar med att Island når flockimmunitet i slutet på mars.

Þórólfur Guðnason skriver att omkring 80 procent av islänningarna väntas ha smittas av viruset om en månad. De vaccin som finns tillgängliga ger ett gott skydd mot svår sjukdom - men skyddet mot den dominerande omikronvarianten är inte lika starkt. Därför ser han flockimmunitet som sättet att få stopp på pandemin.

Nyligen meddelade Þórólfur Guðnason i ett pressmeddelande att alla coronatester inte längre skulle analyseras. Island har hittills sekvenserat alla positiva provsvar - men den senaste tidens smittvåg gjorde arbetet nästan omöjligt. Dessutom har omikronvarianten länge varit dominerande.

Samtidigt fortsätter trycket på sjukvården att vara högt. Nu vårdas 54 coronapatienter på sjukhus. Två av dem ligger i respirator.

Under pandemin har 61 personer avlidit på Island. Alla har dock inte haft covid-19 som huvudsaklig dödsorsak.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Skandalerna som sänkte djurparken i Hafnarfjörður

Borgmästaren Jón Gnarrs vallöfte om en isbjörn till familjeparken i Reykjavík blev aldrig verklighet. Men för inte så länge sedan fanns isbjörnar i Sædýrasafnið í Hafnarfirði, ett zoo där även lejon, apor, tvättbjörnar och kängurur fanns. Men verksamheten gick inte runt, och de sista åren visade gång på gång att miljön för djuren var långt ifrån den bästa.

Sædýrasafnið í Hafnarfirði öppnade 1969 och var ett privat initiativ. Satsningen finansierades genom inträdesavgifter från besökarna.

Initiativtagare var Jón Kr. Gunnarsson. Han var verksam inom räddningsstyrkan Hjálparsveit skáta. Fem år tidigare hade de öppnat en fiskutställning. De arter som visades upp var sådana som hade donerats av fiskare. Intäkterna gick till räddningsstyrkans arbete.

Inledningsvis bestod utställningarna av olika djur som fanns i havet runt Island. Under några år fick djurparken också extra intäkter genom att fånga späckhuggare som senare såldes vidare till andra djurparker. Liknande handel bedrevs med sälar.

En av dessa späckhuggare var den senare världsberömda Keiko - som då kallades Siggi - som togs till parken 1979 efter att ha fångats in i Reyðarfjörður samma år. Tre år senare såldes Keiko till en nordamerikansk djurpark. Efter kritik stoppades dock handeln med arten.

Allt fler exotiska djur anlände till djurparken i Hafnarfjörður. Först sälar och späckhuggare, men snart också isbjörnar, lejon, boaormar, apor, tvättbjörnar och kängurur. Många kom som gåvor från andra djurparker - inte minst från Köpenhamn. Men även vissa övergivna sällskapsdjur - som kaniner, papegojor och sköldpaddor - togs emot. Hit kom också vilda djur som av olika skäl inte skulle klara sig på egen hand i den isländska naturen, som renar och sälar som övergivits.

Den miljö som djuren fick leva i fick ständigt kritik. Utrymmena ansågs både vara för små och för dåligt anpassade till deras naturliga behov.

Sommaren 1984 drabbades djurparken av den första riktigt stora skandalen. En isbjörn, som fått namnet Björn, dog av blodförgiftning efter att ha trampat på krossat glas som någon besökare kastat i bassängen. Detta var tredje gången som Björn skadade tassarna av krossade ölflaskor.

Björn vägde omkring 700 kilo och var vid den tiden den största isbjörnen i fångenskap. Den isländska djurparken hade fått den i gåva från Köpenhamns zoo dit den hade kommit från Grönland. Eftersom djurparken hade ekonomiska svårigheter var isbjörnen inte försäkrad. Parkens stora dragplåster försvann därmed utan att den fick någon ersättning för förlusten.

En annan skandal inträffade redan 1975. Då rymde en av de två tvättbjörnar som köpts in medan den satt i karantän. I januari 1976 sköt en av de anställda på Lýsi og mjöl i Hafnarfjörður något de trodde var en räv som tagit sig upp i en takränna. Men när de tittade närmare på djurkroppen blev de förbryllade.

Djuret de höll i sina händer påminde visserligen om en räv, men buken var snarare en katts och fötterna en apas. Någon kastade fram idén att det faktiskt skulle kunna röra sig om ett exemplar av skoffín, ett mytologiskt djur som sägs vara en korsning av en räv och en honkatt.

Så småningom klarnade mystiken. Sannolikt hade tvättbjörnen hållit till i fiskmjölsfabriken i Hafnarfjörður en längre tid. Anställda hade en längre tid sett underliga fotavtryck i lokalerna. Samtidigt hade både den katt som funnits där samt alla möss och råttor försvunnit.

År 1987 gick djurparken i konkurs. Men ägarna hoppades hela tiden kunna öppna på nytt. Därför var det några djur som - i hemlighet - varken såldes eller avlivades. Året senare, i december 1988, hittades fyra tandlösa kängurur instängda i ett rum på tio kvadratmeter. På stengolvet fanns en liten korg med mögligt bröd och några frukter och grönsaker. Det isländska vinterklimatet var allt för kallt för att djuren skulle kunna lämna buren.

Ägarna hade behållit djuren eftersom de skulle vara ett trumfkort vid en nyinvigning av djurparken. En vecka senare rapporterades det att de fyra underväxta kängururna hade avlivats - mer än ett år efter att djurparken stängdes.

Det var dock inte den enda gången som just kängururna stod i centrum för uppmärksamheten kring djurparken. Under 1987 drabbades parken av inbrott. När det visade sig att det var magert med pengar i kassan fick tjuvarna i stället idén att ta med sig en känguru. Den hamnade på en bakgård på Laugavegur i Reykjavík till tjuvarnas stora nöje.

Kängurun blev dock snabbt besvärlig och tjuvarna bestämde sig för att återlämna den. Djuret placerades i en kartong och djurparkens personal fick hämta det under en gångbro i staden.

Ovan kan du se ett klipp med en isbjörn i parken från 1973.

Källor: DV, Eyjan, NT, Lemúrinn.

Hotell förlorar - får inte skydda norrsken i namnet

Northern lights är så allmänt att andra inte kan förbjudas att använda samma ord. Det fastslår Héraðsdómur Reykjavíkur i en tvist mellan ägarna av Northern Light Inn i Grindavík och Grótta Northerns Lights i Seltjarnarnes. Tidigare hade sysslomannen utfärdat ett föreläggande som tvingade Grótta Northern Lights att sluta använda namnet.

Året var 2006 när ägarna av Northern Light Inn i Grindavík registrerade namnet som ett varumärke. Registreringen gällde just att driva ett hotell eller pensionat. Sedan dess har verksamheten växt och består nu bland annat av ett hotell och en restaurang.

Tio år senare öppnade Grótta Northern Lights i Seltjarnarnes - som också hyr ut rum och lägenheter till turister.

I juli förra året vände sig Northern Light Inn till sysslomannen med krav på att stoppa användningen av Northern Lights i Grótta Northern Lights. Ägarna ansåg sig ha ensamrätt till Northern Light när det gällde hotellverksamhet.

Sysslomannen gick på Northern Light Inns linje och utfärdade ett föreläggande om att Grótta Northern Lights skulle upphöra med användningen av namnet. Ägarna tog därefter striden vidare till Héraðsdómur Reykjavíkur för att få föreläggandet omvandlat till ett varaktigt förbud.

Men domstolen avslår kravet. I domen skriver Héraðsdómur Reykjavíkur att ett så allmänt begrepp som Northern Light - även om det i det här fallet registrerats i singular samtidigt som det i regel talas om Northern Lights i plural på engelska - inte kan begränsas på det här sättet. En så snäv användning skulle innebära för stora inskränkningar i andra företags att marknadsföra sig med hjälp av norrsken.

Vidare står det i domen att det är viktigt att begrepp som förekommer i allmänspråket inte kan brukas av andra än den som innehar en varumärkesregistrering.

Inte heller finns det i det här fallet någon förväxlingsrisk. Héraðsdómur Reykjavíkur anser att bruket av Grótta Northern Lights inte har fått turister att boka rum där i stället för på Northern Light Inn.

Northern Light Inn ska betala 525 000 isländska kronor i rättegångskostnad. Under tiden mellan föreläggandet och domen har dock Grótta Northern Lights börjat marknadsföra sig som Grótta Aurora Lights - men adressen till företagets webbplats har inte ändrats.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Tjänsten som polis i Djúpivogur har varit vakant i två år

För två år sedan utannonserades jobbet som polis i Djúpivogur. Men tjänsten är fortfarande vakant. Ingen har hittills sökt jobbet. För invånarna i Djúpivogur betyder det inte bara att närmaste polisstation är tio mil bort. Dessutom klagar lokala politiker på att byggnaden står och förfaller eftersom polisstationen inte har underhållits på länge.

Austurland är en vidsträckt region med drygt 10 000 invånare. Där finns sex polisstationer - från Vopnafjörður i norr via Egilsstaðir, Neskaupstaður, Fáskrúðsfjörður och Eskifjörður - där den regionala polischefen sitter - till Djúpivogur i söder.

I februari 2020 utannonserades jobbet som polis i Djúpivogur av dåvarande distriktspolischefen Inger L. Jónsdóttir. Två år senare är tjänsten alltjämt vakant.

Djúpivogur tillhör numera storkommunen Múlaþing. De politiker som ingår i det lokala rådet uppmanar nu kommunfullmäktige att vända sig till myndigheterna för att ta tag i frågan.

Lokalpolitikerna konstaterar att Djúpivogur ligger ungefär mitt emellan Höfn i väster och Fáskrúðsfjörður i öster. Mellan dessa två orter är avståndet drygt tjugo mil. Närmaste polisstation ligger alltså tio mil bort. Och ingen polis finns i dag stationerad i detta område.

Samtidigt ökar behovet av en polis på orten. Lokalpolitikerna skriver att befolkningen växer och att turisterna blir fler.

Sedan tjänsten blev vakant har polisstationen på orten bara använts sporadiskt av poliser stationerade i andra samhällen. Även detta är i förlängningen något som bekymrar lokalpolitikerna.

De anser att byggnaden i det närmaste är utdömd eftersom den är i stort renoveringsbehov. Att stationen blir allt mer nedgången bidrar enligt lokalpolitikerna till att jobbet som polis i Djúpivogur inte är tillräckligt attraktivt. Därför behöver också polisstationen renoveras.

Här kan du läsa mer om Múlaþing.

Ja till storkommuner i två av tre folkomröstningar

Blönduósbær och Húnavatnshreppur blir en enda kommun. Det står klart efter lördagens folkomröstning. Även i Skagafjörður och Akrahreppur väntar en union. Men i Eyja- og Miklaholtshreppur röstade en majoritet av invånarna nej till ett samgående med Snæfellsbær. Därmed blir det inget av planerna på en sammanslagning av de två kommunerna.

Island har i dag 69 kommuner. Reykjavík är i särklass störst med 133 262 invånare - och minst är Árneshreppur med 42 invånare. På flera håll i landet pågår arbetet med att förbereda samgåenden. I takt med att det kommunala ansvaret för lagstadgad service växer blir det också allt svårare för mindre kommuner att leva upp till kraven.

Men på många håll har planerna fällts i folkomröstningar eller av kommunpolitiker. För många mindre kommuner fungerar självständigheten som en garant för att exempelvis en grundskola eller annan service ska bli kvar i den egna kommunen. Bristfälliga kommunikationer är ett annat vanligt skäl till att säga nej.

De senaste åren har antalet kommuner minskat - och inför kommunalvalen i maj är det fler kommuner som siktar på samgåenden. Invånarna i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island väntas folkomrösta om en union den 26 mars.

Politikerna i fullmäktige står bakom förslaget i bägge kommunerna. Situationen är ganska typisk för den isländska glesbygden. Svalbarðshreppur - som har 94 invånare - anlitar redan grannkommunen Langanesbyggð - som har 504 invånare - för en stor del av den kommunala servicen.

I sex isländska landsbygdskommuner hölls i lördags tre olika folkomröstningar om samgåenden. I två av tre blev svaret ja - vilket betyder att antalet kommuner bantas till 67 i samband med vårens val.

Sveitarfélagið Skagafjörður bildades 1998 av elva olika kommuner. En av kommunerna i regionen valde att stå utanför - Akrahreppur som i dag har 210 invånare.

Men i lördagens folkomröstning var det 84 kommuninvånare som röstade ja medan 51 röstade nej. I Skagafjörður var ja-rösterna 961 och nej-rösterna 54. Resultatet betyder alltså att kommunerna går ihop i maj. Den 14 maj väljs ett gemensamt kommunfullmäktige för den nya kommunen. Formellt sker samgåendet femton dagar efter kommunalvalet.

I juni förra året röstade invånarna i Blönduósbær, Húnavatnshreppur, Skagaströnd och Skagabyggð om ett samgående. I de två senare kommunerna sade majoriteten nej. Men i Blönduósbær och Húnavatnshreppur - där majoriteten var positiv - fortsatte diskussionerna om en sammanslagning.

I Húnavatnshreppur - som har 372 invånare - var det 152 som röstade ja och 92 som röstade nej. I Blönduósbær - som har 950 invånare - var det 400 som sade ja och 9 som sade nej.

Men i Snæfellsbær - som har 1 679 invånare - och i Eyja- og Miklaholtshreppur - som har 119 invånare - blir det ingen union. Visserligen var det en knapp majoritet - 207 ja mot 201 nej - som gav klartecken till planerna i Snæfellsbær. I Eyja- og Miklaholtshreppur var däremot motståndet starkt.

I Eyja- og Miklaholtshreppur var det 41 som röstade nej och 20 som röstade ja. Därmed blir det inget av det planerade samgåendet.

Tidigare har en majoritet av invånarna ställt sig bakom utredningar av samgåenden med andra kommuner på Snæfellsnes. Då har majoriteten i fullmäktige sagt nej. När invånarna nu själva fick avgöra saken valde majoriteten alltså att fortsätta som egen kommun.

Den här gången var kommunpolitikerna positiva till samgåendet. Inte minst eftersom det redan finns ett omfattande samarbete med Snæfellsbær. I fullmäktige är det en utbredd uppfattning att det är för dyrt att driva Laugargerðisskóli, kommunens enda skola som har elva elever. Ett troligt skäl till att majoriteten röstade nej kan vara att de ser självständigheten som ett sätt att öka sannolikheten för att skolan blir kvar i Eyja- og Miklaholtshreppur.

Här kan du läsa mer om kommunsammanslagningar på Island.

Isländskt fiskekvotsdrama blir Blackport i SVT

Ett system för fiskekvoter som gör vissa rika och samtidigt berövar hela samhällen den främsta näringsgrenen. Det är bakgrunden till den isländska serien Verbúðin - som i Sverige visas med den engelska titeln Blackport - som börjar visas i SVT den 27 februari. På Island har fiskekvotsdramat varit en tittarsuccé.

När skandalrederiet Samherji 1997 köpte trålaren Guðbjörg lovade vd:n Þor­steinn Már Bald­vins­son att den skulle bli kvar i Ísafjörður. Det skrevs också in i överenskommelsen mellan köpare och säljare att fartyget skulle fortsätta att landa sina fångster i samma hamn. Men när affären var i land dröjde det inte längre innan Samherji bröt löftet.

På Island hade Verbúðin premiär den 25 december förra året. Þor­steinn Már Bald­vins­son har sagt att han inte alls känner igen den bild av fiskenäringen som ges i tv-serien. Ändå konstaterar Stundin att flera scener påminner starkt om hur det gick till när Samherji gjorde så att Guðbjörg försvann från Ísafjörður.

Dessutom är flera nyckelrepliker mer eller mindre kopior på sådant som Þor­steinn Már Bald­vins­son yttrade i samband med affären och löftessveket.

Verbúðin skildrar hur vissa blir rika på systemet som gjorde det möjligt att köpa och sälja fiskekvoter. För andra var konsekvenserna katastrofala. Många mindre samhällen blev helt utan kvoter när ägarna bestämde sig för att sälja och de nya ägarna tog med sig kvoterna till andra orter.

Västfjordarna var den region som drabbades hårdast av fiskekvotsystemet. Det är också där Verbúðin utspelar sig. Serien är främst inspelad i Bolungarvík och Suðureyri. Vissa scener utspelar sig i Hull - men de är i själva verket inspelade i Liverpool.

Gísli Örn Garðarsson, Björn Hlynur Haraldsson och Míkael Torfason har skrivit manus. De två förstnämnda har också regisserat ihop med María Reyndal. I rollerna syns bland annat Margrét Steinunn Ólina Þorsteinsdottir, Björn Hlynur Haraldsson, Nína Dögg Filippusdóttir, Gísli Örn Garðarsson, Ingvar E. Sigurdsson och Hilmir Snaer Guðnason.

Ovan kan du se en trailer för serien.

Regeringen begraver drömmen om Island som oljenation

Trettio mil nordost om det isländska fastlandet fanns tecken på fyndigheter som skulle göra Island till en oljenation. Intäkterna från utvinningen av olja skulle täcka statens utgifter under lång tid. Men letandet kom aldrig igång på allvar. När nu regeringen vill göra Island klimatneutralt vill de också skrota möjligheterna att leta efter olja.

Året var 2008. Inom loppet av några få veckor hade de isländska storbankerna och en rad mindre sparbanker kollapsat. Arbetslösheten och statsskulden skenade. Samtidigt samlades tusentals islänningar på Austurvöllur i Reykjavík för att protestera mot regeringens hantering av krisen.

Ett statsråd var ändå optimist. Näringsminister Össur Skarphéðinsson bloggade om att han trodde att intäkterna från olja och gas skulle kunna täcka Islands offentliga utgifter i 400 år. I intervjuer talade han om de största fyndigheterna på åtskilliga år. De var dessutom förhållandevis lätta att komma åt.

Platsen var Dreka­svæðið - ett område mitt emellan Island och den norska vulkanön Jan Mayen. Avståndet till det isländska fastlandets nordöstra hörn var 30 mil. Fyndigheterna troddes finnas på ett djup av upp till 2 000 meter.

Intresset för att undersöka området var stort. Regeringen auktionerade ut tillstånd för provborrningar. Flera internationella jättar visade intresse för att lägga bud.

På nordöstra Island var det åtskilliga som hade stora förhoppningar knutna till en framtida oljeindustri. I både Vopnafjörður och Þórshöfn skissade kommunpolitiker på nya bostäder och infrastruktur. Tankarna ledde också till konflikter i kommunpolitiken. Alla var inte övertygade om att livsvillkoren skulle förbättras av en oljeindustri på orten.

Det tydligaste tecknet på optimismen var planerna på en djuphamn vid Gunnólfsvík i Finnafjörður, en fjord belägen söder om Þórshöfn. Kinesiska intressenter anmälde sitt intresse för projektet. Splittringen inom kommunpolitiken tilltog - men majoriteten gick ändå vidare med Bremenport.

Men intresset svalnade. De sista tillstånden som Orkustofnun utfärdade löpte ut 2014. De norska företag som tidigare hade visat intresse valde i stället att koncentrera sig på projekt i Norge. Allt fler tvivlade också på lönsamheten att ta upp olja på så stora djup så långt ute till havs.

Även på Island svalnade intresset - inte minst i regeringen i takt med att fossila bränslen blivit allt mer ifrågasatta. Och Bremenports djuphamnsbygge skulle enligt de ursprungliga planerna nu ha befunnit sig i slutfasen. Men bygget har ännu inte kommit igång. Inget tyder heller på att projektet någon gång ska bli verklighet.

I regeringsförklaringen från i höstas fastslog Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet att Island ska bli klimatneutralt till 2040. Island ska då inte heller vara beroende av fossila bränslen. Som ett led i det steget skulle regeringen förbjuda sökande efter och exploatering av fossila bränslen som gas och olja.

Hos miljö- och naturresursdepartementet ligger nu ett utkast till ett lagförslag som stoppar den lag från 2001 som tillät sökande och exploatering. Dessutom ska äganderätten till naturtillgångar på havets botten uttryckligen förklaras tillhöra isländska staten.

I nuläget finns alltså inga giltiga tillstånd. Om lagförslaget går igenom sätter det alltså stopp för forna regeringars drömmar om att göra Island till en oljenation.

Här kan du läsa mer om Dreka­svæðið.

Rekordmånga nya fall av coronasmitta på Island

Hela 2 489 nya fall av coronasmitta rapporterades på Island i går. Det är den högsta dygnssiffran hittills under den snart två år långa pandemin. Totalt över 10 000 personer är nu i isolering efter att ha smittats av coronaviruset. En av dem som smittats i veckan är infrastrukturminister Sigurður Ingi Jóhannsson som även han är i isolering.

I fredags valde regeringen att lätta på coronarestriktionerna genom att bland annat tillåta sammankomster med upp till 200 deltagare. En total avveckling av samtliga restriktioner i landet kan komma redan före månadsskiftet.

Samtidigt fortsätter smittspridningen att ligga på rekordhöga nivåer. Valet att ändå slopa vissa restriktioner motiverades av att sjukvården alltjämt kan hantera de coronasmittade som behöver vård. Även på Island är det betydligt ovanligare att personer som smittas av omikronvarianten blir allvarligt sjuka.

2 489 nya fall av coronasmitta registrerades i går - vilket är det högsta antalet hittills. Ytterligare 106 personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är 10 433 smittade i isolering. Ytterligare 201 personer är i inresekarantän.

På sjukhus vårdas 54 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

En man i 50-årsåldern avled på Landspítali i Reykjavík i tisdags i sviterna av covid-19. Han hade då vårdats på sjukhusets intensivvårdsavdelning en längre tid. Nu har 58 personer som varit smittade av coronaviruset avlidit på Island. Covid-19 har dock inte varit dödsorsaken i samtliga dessa fall. Flera har samtidigt kämpat mot andra sjukdomar.

En av dem som smittats de senaste dagarna är Sigurður Ingi Jóhannsson, infrastrukturminister och ledare för Framstegspartiet. Han skriver på Facebook att han är i isolering på södra Island och att han hoppas på att snart vara frisk.

Vid årsskiftet började Island vaccinera barn i åldern fem till elva år mot coronaviruset. I denna åldersgrupp är nu 30 procent av barnen fullvaccinerade efter att ha fått två doser. Ytterligare 20 procent har fått en dos.

Det finns ett utbrett stöd för vaccineringen av barn som är fem år eller äldre. Hela 74,3 procent är positiva till vaccineringen. Bara 11,1 procent motsätter sig vaccinering av barn medan 14,5 procent är neutrala i frågan. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Socialdemokraterna åter störst i Reykjavík

Socialdemokraterna återtar positionen som största parti i Reykjavík. Även Piratpartiet och Gröna vänstern - som också ingår i den styrande koalitionen - går framåt. Samtidigt rasar stödet för Självständighetspartiet. Efter en rad interna strider ser nu partiet ut att tvingas till opposition i ytterligare fyra år. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Trots att Socialdemokraterna har försvagats i rikspolitiken fortsätter Reykjavík att vara partiets starkaste fäste i kommunpolitiken. Borgmästaren Dagur B. Eggertsson är kanske den populäraste kommunpolitikern i den isländska huvudstaden. Hans besked att kandidera för en ny mandatperiod gör att partiet har goda förhoppningar om att kunna regera vidare.

I valet 2018 miste Socialdemokraterna ställningen som största parti i Reykjavík. Partiet kunde ändå regera vidare genom att bilda koalition med Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern.

Inför valet i maj har Eyþór Arnalds - Självständighetspartiets toppkandidat - först meddelat att han tänkt ställa upp på nytt. Men sannolikt missbedömde han läget och sin egen popularitet. Efter att ha utmanats av Hildur Björnsdóttir drog han tillbaka sin kandidatur. Allt pekar nu på att hon kommer att toppa partiets lista.

Men beskedet om ledarskiftet har inte lett till någon uppgång i opinionen. I en ny väljarbarometer från Maskína återtar Socialdemokraterna positionen som störst i kommunen.

Socialdemokraterna får nu 27,9 procent - en ökning med 2 procentenheter jämfört med valet i maj 2018. Ytterligare två koalitionspartier går framåt. Piratpartiet får 14,8 procent - en uppgång med 7,1 procentenheter - och Gröna vänstern får 8,5 procent - ett uppsving med 3,9 procentenheter.

Renässans är det fjärde partiet i den styrande majoriteten. Partiet backar med 2,3 procentenheter till 5,9 procent.

Självständighetspartiet noteras för rekordlåga 21,9 procent - en nedgång med 8,9 procentenheter sedan valet för fyra år sedan. Om inte partiet skulle lyckas splittra den regerande koalitionen skulle alltså det resultatet borga för ytterligare en mandatperiod i opposition.

Framstegspartiet fördubblar sitt stöd. I förra valet fick partiet 3,2 procent - men ökar nu till 6,5 procent. Islands socialistparti minskar med 0,9 procentenheter till 5,5 procent medan Centerpartiet backar med 2,6 procentenheter till 3,5 procent.

Här kan du läsa mer om det kommande kommunalvalet i Reykjavík.

Sigurður Ingi Jóhannsson gjorde bästa valrörelsen

Framstegspartiet gick starkt framåt i valet - och Sigurður Ingi Jóhannsson var också den partiledare som skötte sig bäst under valrörelsen. Näst bästa partiledaren var Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Självständighetspartiet var visserligen klart största parti. Men ordföranden Bjarni Benediktsson hamnade bara på fjärde plats. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

I alltingsvalet 2017 fick Framstegspartiet nöja sig med 10,7 procent. Men mest smärtsamt för ledaren Sigurður Ingi Jóhannsson var kanske att utbrytarpartiet Centerpartiet - som leddes av tidigare rivalen Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - fick fler röster. Resultatet utlöste en intern debatt om splittringen.

Men Framstegspartiet fick en nyckelroll i koalitionen med Självständighetspartiet och Gröna vänstern. Att partiet åter tog plats i regeringen lindrade både kritiken och krisdebatten. Framstegspartiet fick åter rollen som ett mittenparti som kunde binda ihop regeringar med partier från både vänster och höger.

Under mandatperioden växte förtroendet för partiets övriga ministrar Lilja Alfreðsdóttir och Ásmundur Einar Daðason. I valrörelsen toppade de två Framstegspartiets listor i de två valkretsarna i Reykjavík - ett strategiskt drag eftersom partiet av tradition haft begränsat stöd i huvudstaden.

I valet i september fick Framstegspartiet 17,3 procent. Antalet mandat i alltinget gick från åtta till tretton. Och i den fortsatta koalitionen med Självständighetspartiet och Gröna vänstern ökade antalet ministrar från tre till fyra.

Sigurður Ingi Jóhannsson gjorde också den bästa valrörelsen. Hela 57,8 procent svarar att han skötte sig bra på vägen fram till valet. Näst bäst var statsminister Katrín Jakobsdóttir - ledare för Gröna vänstern - med 56,1 procent.

Tredje bäst var Inga Sæland, ledare för Folkets parti. Det var 46 procent som tyckte att hon gjorde en bra valrörelse - trots att partiet bara fick 8,9 procent av rösterna.

För fyran Bjarni Benediktsson var läget det omvända. Självständighetspartiet fick 24,4 procent av rösterna och var därmed med bred marginal största parti. Men förhållandevis låga 37,8 procent uppgav att han bedrev en framgångsrik valrörelse.

Femma blev Renässans Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir med 32,7 procent, sexa blev Piratpartiets Halldóra Mogensen med 27,5 procent, sjua blev Islands socialistpartis Gunnar Smári Egilsson med 16,6 procent, åtta blev Socialdemokraternas Logi Már Einarsson med 15,9 procent, nia blev Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med 5,7 procent och tia blev Liberala demokratipartiets Guðmundur Franklín Jónsson med 2,6 procent.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sticker ut bland de övriga partiledarna. Det var nästan enbart de egna väljarna som ansåg att han skötte sig bra under valrörelsen.

Mest entusiastiska över den egna partiledaren är Folkets partis sympatisörer. Hela 63 procent säger att Inga Sæland bedrev en framgångsrik valrörelse. Nästan lika starkt är stödet för Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. I de egna leden svarar 57,9 procent att hon skötte sig bra.

Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.

Island slopar kravet på karantän trots rekordsmitta

Island skrotar kravet på karantän och tillåter sammankomster med 200 deltagare. De nya restriktionerna gäller i två veckor - och därefter kan samtliga coronaåtgärder hävas. Samtidigt fortsätter smittspridningen att ligga på rekordhöga nivåer. De senaste dagarna har ytterligare tre personer avlidit i sviterna av covid-19.

I fredags var 9 712 personer i karantän efter att ha varit i närheten av någon som smittats av coronaviruset. Men efter regeringssammanträdet meddelade hälsovårdsminister Will­um Þór Þórs­son att kravet på karantän skrotas. Personer som kan ha utsatts för viruset behöver inte längre vara i karantän och behöver heller inte testa sig.

Ytterligare en rad lättnader presenterades. Taket för deltagare på sammankomster höjs från 50 till 200 personer - och vid evenemang med sittande publik kan upp till 1 000 besökare samlas. I butiker samt på badhus och idrottsanläggningar slopas begränsningar för antalet gäster.

Restauranger och andra ställen som har utskänkningstillstånd får ha öppet till ett på natten - vilket är en timme längre än tidigare. De får inte släppa in nya gäster efter midnatt.

Men reglerna för inresa ändras inte. Inte heller försvinner kravet på isolering för personer som har testat positivt för coronaviruset.

De nya restriktionerna gäller enligt ett pressmeddelande till och med den 25 februari. Under fredagens presskonferens sade Will­um Þór Þórs­son att förhoppningen är att därefter kunna avveckla samtliga restriktioner.

Beslutet kom efter nya rekommendationer från statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son. I ett dokument presenterade han tre olika förslag - och ett av dem var en fullständig avveckling av restriktionerna. Will­um Þór Þórs­son valde i stället medelvägen.

Argumentet för denna hållning var enligt Þórólf­ur Guðna­son i första hand sjukvårdens kapacitet. En total avveckling skulle kunna öka belastningen på sjukhuset Landspítali i Reykjavík. Ytterligare några veckor med vissa restriktioner skulle dessutom öka immuniteten i samhället inför en avveckling av alla begränsningar.

Samtidigt fortsätter smittspridningen att ligga på rekordhöga nivåer. Hela 2 055 nya fall av coronasmitta rapporterades i går, 2 029 i lördags och 1 800 i fredags. I fredags var 10 241 smittade i isolering.

Sett till de två senaste veckorna är det 6 107 personer per 100 000 invånare som har smittats av coronaviruset - vilket är den högsta siffran under hela pandemin.

Även trycket på Landspítali ökar. I går vårdades 41 coronapatienter på sjukhuset - det högsta antalet sedan den 17 januari. Två av dem ligger på intensivvårdsavdelning. Bägge patienterna vårdas i respirator.

Totalt 54 personer har nu avlidit i sviterna av covid-19 på Island. En man i 30-årsåldern avled i fredags och en man i 80-årsåldern i torsdags. Bägge hade vårdats en tid på Landspítali.

En av dem som har smittats de senaste dagarna är statsminister Katrín Jakobsdóttir. Hon skriver på Facebook att yngsta sonen testade positivt för coronaviruset den 1 februari. Därefter har familjemedlemmarna smittats en efter en. Hon var därför inte på plats under helgens partistyrelsemöte. I stället höll hon sitt tal digitalt från hemmet.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Island kan lätta coronarestriktioner trots rekordsmitta

Rekordmånga islänningar är i isolering eller karantän. Och de två senaste dygnen har över 2 000 nya fall av coronasmitta rapporterats. Ändå siktar hälsovårdsminister Will­um Þór Þórs­son på att tidigarelägga nästa steg i avvecklingen av restriktioner. Ett nytt besked kan komma efter dagens regeringssammanträde. Då kan samtliga restriktioner slopas vid månadsskiftet.

Coronasmittan på Island fortsätter att nå nya rekordnivåer. I onsdags rapporterades 2 252 fall av coronasmitta - vilket var det högsta antalet under hela pandemin. Den förra toppnoteringen var från den 5 februari då 1 856 fall rapporterades.

Smittspridningen fortsätter att ligga på historiskt höga nivåer. I går rapporterades 2 167 nya fall. Dessutom var det ytterligare 14 personer som testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är 9 734 smittade i isolering. Ytterligare 9 619 personer är i karantän efter att ha varit i närheten av någon smittad. Vidare är 201 personer i inresekarantän. Även detta är ett nytt rekord. Aldrig tidigare har så många varit i karantän eller isolering.

På sjukhus vårdas totalt 38 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Trots rekordhöga smittnivåer har inte trycket på sjukvården ökat. Pandemin fortsätter ändå att kräva dödsoffer. En kvinna i 90-årsåldern avled i onsdags på Landspítali i Reykjavík i sviterna av covid-19. Coronaviruset har nu krävt totalt 51 liv på Island.

Hela 78 procent av de islänningar som har fyllt fem år är nu fullvaccinerade mot coronaviruset. Nästan två tredjedelar av befolkningen har dessutom fått en påfyllnadsdos.

Samtidigt skriver statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son att vissa grupper kommer att erbjudas en fjärde dos vaccin. Det rör sig om personer som har vissa sjukdomar eller som nyligen har genomgått operationer eller ingrepp som påverkar immunförsvaret.

Trots rekordhöga smittnivåer väntas hälsovårdsminister Will­um Þór Þórs­son presentera nya lättnader av restriktionerna. Beskedet väntas efter dagens regeringssammanträde.

De befintliga restriktionerna gäller till och med den 24 februari. Eftersom sjukvården anses kunna hantera dagens smittspridning anser Will­um Þór Þórs­son att nästa steg i avvecklingen kan tidigareläggas.

I dag är 50 deltagare taket på sammankomster. I nästa steg tillåts 200 deltagare. Och på evenemang med sittande publik får 1 000 besökare släppas in. Dessutom får badhus och träningslokaler ha öppet som vanligt. Restauranger och nöjesställen får släppa in gäster fram till midnatt.

Nästa steg skulle troligen gälla fram till månadsskiftet. Om inte läget förvärras väntas regeringen avveckla samtliga restriktioner i början av mars.

Men det är inte aktuellt att slopa kravet på isolering för den som har testat positivt för coronaviruset. Tiden i isolering kortades nyligen från sju till fem dagar - men var hela fjorton dagar under pandemins början. Will­um Þór Þórs­son sade i alltinget i går att det alltjämt var viktigt att smittade inte rörde sig ute i samhället.

Inresereglerna gäller till och med månadsskiftet. De innebär att fullvaccinerade måste visa upp ett negativt coronatest för att få resa till Island. Resenärer som har koppling till Island måste dessutom testas efter ankomst till Island. Þórólf­ur Guðna­son sade nyligen att han inte anser att det är bråttom att lätta på inresereglerna även om det kan bli aktuellt.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

Handbollsstjärna vill bli kommunchef i Reykjavík

Björgvin Páll Gústavsson vill toppa Framstegspartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík. Han är inte bara känd som målvakt i det isländska handbollslandslaget. Han har också talat öppet om adhd och psykiska problem. Nu vill han ge sig in i politiken för att ge barnen i röst. Målet är att bli kommunchef i Reykjavík.

I Reykjavík har Framstegspartiet länge haft det svårt att göra sig gällande. I valen 1994, 1998 och 2002 ingick partiet i alliansen Reykjavíklistan som då också styrde kommunen i majoritet. När alliansen splittrades gick partiet till val på egen hand 2006. Partiet fick ett mandat som gick till Björn Ingi Hrafnsson - som blev huvudperson för en rad skandaler i kommunen.

I valet 2010 blev Framstegspartiet utan mandat i fullmäktige. Fyra år senare kunde partiet säkra två mandat - men det var efter en uppslitande valrörelse där Sveinbjörg Birna Sveinbjörnsdóttir och Guðfinna Jóhanna Guðmundsdóttir gjorde en rad främlingsfientliga utspel. Den interna kritiken mot duon var hård. I valet 2018 blev partiet åter utan representation.

Framstegspartiet har traditionellt haft sitt starkaste stöd i glesbygden. Att kandidera för partiet i Reykjavík har därför inte alltid varit särskilt eftertraktat. Förra valet toppades listan av Ingvar Már Jónsson - ett besked som kom efter en längre tids sonderingar efter ett starkt namn. Partiet fick då bara 3,2 procent av rösterna.

Men inför vårens kommunalval är läget annorlunda. I höstens alltingsval fick partiet hela 17,3 procent. Partiet fick dessutom representation i bägge valkretsarna i Reykjavík - vilket inte har tillhört vanligheterna.

Inför valet har intresset för att kandidera därför varit betydligt större än vanligt. Det har ryktats bland annat om tidigare alltingsledamoten Karl Garðarsson, tidigare socialdemokraten Sigrún Elsa Smáradóttir och Hrannar Pétursson, rådgivare åt kulturminister Lilja Alfreðsdóttir.

Nu står det klart att Björgvin Páll Gústavsson vill toppa partiets lista i Reykjavík. Sedan 2006 är han målvakt i det isländska handbollslandslaget. Den främsta meriten i karriären är OS-silvret från Peking 2008.

Han är inte bara känd som idrottare. För tre år sedan skrev han tillsammans med Sölvi Tryggvason boken Án filters. Där skildrar han en tuff uppväxt kantad av psykisk ohälsa. Han berättar också om sin adhd-diagnos.

I årets EM-turnering blev Björgvin Páll Gústavsson hemskickad efter att ha smittats av coronaviruset. Han berättade själv att han vid hemkomsten fick ett samtal från en tung framstegspartist. Budskapet var att Björgvin Páll Gústavsson borde överväga att ge sig in i politiken och kandidera till kommunfullmäktige i Reykjavík.

Björgvin Páll Gústavsson har dessutom gjort sig känd som en talesperson för barns rättigheter. Det är något han delar med socialminister Ásmundur Einar Daðason, en framstegspartist som vann respekt efter att ha gått ut och talat om liknande svårigheter under barndomen. I höstens alltingsval kandiderade Ásmundur Einar Daðason i Reykjavík - ett vågspel som gav resultat.

När Björgvin Páll Gústavsson nu lanserar sin kandidatur talar han också främst om barns rättigheter. Han skriver på Facebook att det är hans hjärtefråga i kommunen:

"Barn har inte rösträtt och de som bestämmer får en mycket viktig roll som rör barns välfärd. När det gäller att prioritera barns rättigheter och välfärd kan det bli bättre genom mer transparenta strategier och beslutsfattande. Det är dags att vi jämnar ut villkoren och att alla får samma möjligheter."

Vidare skriver Björgvin Páll Gústavsson att han ser sig själv även som kandidat till posten som kommunchef.  Han anser att det är viktigt att Framstegspartiet siktar på en ledande ställning efter vårens val. Själv kan han även tänka sig andra platsen på listan:

"Jag anser att på bägge platserna så kan jag bli den ledare inom systemet som jag anser att kommunen och barnen behöver. Våra barn måste få den översta platsen de kommande fyra åren och vi behöver alla vara delaktiga i att ta hand om dem."

Björgvin Páll Gústavsson avslutade sin proffskarriär 2020 och flyttade hem till Island. Han spelar nu för Reykjavíkklubben Valur.

Här kan du läsa mer om vårens kommunalval i Reykjavík.

Fyra döda i flygolycka ska bärgas från Þingvallavatn

Fyra människokroppar har lokaliserats på 37 meters djup i Þingvallavatn. I dag påbörjas förberedelserna för att bärga kropparna. De fyra hamnade i vattnet i torsdags efter att ett mindre flygplan kraschat i sjön. Omständigheterna kring olyckan börjar klarna. Men än så länge är själva orsaken till haveriet en gåta för polisen och haveriutredarna.

Vid 10.30 i torsdags lyfte en Cessna 172 N från flygplatsen i Reykjavík. Ombord fanns fyra personer: en 50-årig isländsk pilot, en 22-årig amerikan, en 27-årig nederländare och en 32-årig belgare. Piloten hade planerat för en två timmar lång sightseeing-tur över södra Island.

Vid 13-tiden hade planet inte återvänt till Reykjavík. Då påbörjades sökandet efter planet.

Det dröjde till 23-tiden i fredags innan planet återfanns. Det påträffades på 50 meters djup vid Ölfusvatnsvík i Þingvallavatn. Men de fyra ombord var inte kvar i vraket. De hade på egen hand kunnat ta sig ut ur planet.

I söndags kväll meddelade polisen att fyra kroppar hade upptäckts på som lägst 37 meters djup i sjön. Ett annalkande oväder gjorde att det inte gick att bärga kropparna direkt.

I dag påbörjas förberedelserna för de dykare som ska ta upp kropparna. Polisen uppger i ett pressmeddelande att förberedelserna ska bli färdiga under torsdagen.

Orsaken till haveriet är alltjämt en gåta. Men omständigheterna kring olyckan börjar klarna.

Information om den planerade rutten och data från passagerarnas mobiltelefoner gjorde att sökandet tidigt koncentrerades till Grímsnes och Þingvellir. Polisen vände sig också till sommarstugeägare och boende vid Þingvallavatn. De uppmanades kontrollera bilderna från eventuella övervakningskameror i hopp om att planet skulle synas till.

Enligt Morgunblaðið ska själva kraschen synas på åtminstone en övervakningsfilm. Klockan är då strax före tolv på torsdagen.

Planet flyger på låg höjd över sjön. Det ser enligt tidningens källor ut som att planet antingen ska röra vid vattenytan eller landa på det tunna istäcket. Planet kommer in genom en vänstersväng - och piloten ser då ut att ha kontroll över planet. Det tycks alltså röra sig om en planerad manöver.

Av något skäl hamnar planet i vattnet. De fyra lyckas ta sig ut - men Þingvallavatn är iskall vid den här tiden på året. I luften var temperaturen -7,5 grader. Nedslagsplatsen var en kilometer från land. Eftersom isen inte bar var det i det närmaste uteslutet att någon skulle klara sig i kylan så långt från stranden.

Kropparna ska alltså bärgas. Däremot är det oklart om flygplansvraket kommer att bärgas. Haverikommissionens utredare kommer att vara på plats för att följa arbetet.

Här kan du läsa mer om flygolyckan vid Þingvellir.

Kontroversiell politiker vill ta över sydisländsk kommun

Ásmundur Friðriksson har varit en av de mest kontroversiella politikerna i alltinget de senaste åren. Han har anklagats för en rad främlingsfientliga utspel - och han har dragit in miljonbelopp i bilersättning i strid mot gällande regelverk. Nu överväger han att lämna alltinget. I stället vill han bli kommunalråd i Rangárþing ytra på södra Island.

Ásmundur Friðriksson valdes in i alltinget för Självständighetspartiet 2013. Sedan dess har han många gånger varit ifrågasatt. Men han har också skaffat sig ett starkt stöd bland väljarna i den södra valkretsen.

Kontroverserna har varit många. I flera år valde Ásmundur Friðriksson i strid med gällande regelverk att använda egen bil i tjänsten. Han åkte kors och tvärs genom den vidsträckta valkretsen - och gjorde allt till ett partievenemang. Därigenom drog han också in mångmiljonbelopp på körningarna. Utbetalningarna ledde till att alltinget skärpte regelverket.

Han har också varit internt ifrågasatt. Ásmundur Friðriksson tillhör Självständighetspartiets konservativa falang. Han har gjort en rad utspel riktade mot invandrare i allmänhet och muslimer i synnerhet - och har av såväl vissa partikamrater som utomstående stämplats som främlingsfientlig. Uttalanden om abort har också gjort honom ifrågasatt.

Ändå har Ásmundur Friðriksson lyckats försvara sin plats i alltinget. I höstens val var han nummer tre på Självständighetspartiets lista i den södra valkresten.

Nu överväger Ásmundur Friðriksson att lämna rikspolitiken. Han säger i Morgunblaðið att han vill toppa partiets lista i Rangárþing ytra i kommunalvalet i maj. Han har nyligen också skrivit sig i kommunen:

"Möjligheten är spännande och jag gav mina människor i öster löftet att ställa upp som kommunalrådskandidat. ... I de här trakterna har jag lojala supportrar och goda vänner."

Rangárþing ytra är en vidsträckt landsbygdskommun med knappt 1 900 invånare. Omkring hälften av befolkningen bor i centralorten Hella.

I valet 2018 fick Självständighetspartiet 62,2 procent av rösterna. Det gav partiet fyra av sju mandat i fullmäktige. Kommunalråd är Björk Grétarsdóttir och kommunchef är Ágúst Sigurðsson - och bägge är också självständighetspartister.

Ásmundur Friðriksson säger i Morgunblaðið att det finns en rad intressanta frågor att arbeta med i kommunen. Han vill förbättra möjligheterna för företagare, planera för nya bostadsområden och bredda näringslivet. Utbyggnaden av grundskolan i Hella väntar liksom förmodligen ett kraftverksbygge.

Fristen för att anmäla sig till Självständighetspartiets lista löper ut i mitten på februari. Om Ásmundur Friðriksson blir vald kommer han att lämna sin plats i alltinget. Han uppger i Morgunblaðið att han har informerat partiets grupp i alltinget om sina planer.

Här kan du läsa mer om Ásmundur Friðriksson.

Minister vill inte ge ut nya kvoter för valfångst

Inget tyder på att valfångst är lönsamt. Därför vill fiske- och jordbruksminister Svandís Svavarsdóttir inte utfärda några nya kvoter för sillval och vikval när de befintliga kvoterna löper ut 2023. Dessutom hävdar hon att fortsatt valfångst utgör en risk. Vissa butikskedjor har tidigare bojkottat andra isländska produkter i protest mot jakten på val.

Under tidigt 1900-tal var valfångst en viktig näring på Island. Rekordåret 1902 sköts hela 1 305 djur. Periodvis har jakten även därefter varit omfattande och intäkterna betydande. Ett internationellt moratorium införs 1986 - men Island fortsätter att jaga sillval fram till 1989.

Den kommersiella jakten återupptas 2006. Sedan dess har Island utfärdat kvoter för vikval och sillval. Den senaste storskaliga jakten bedrevs 2018. Därefter har bara enstaka djur skjutits. Sommaren 2021 sköts en vikval.

På Island konsumeras främst vikval. Men marknaden är begränsad. Köttet har de senaste åren främst sålts till turister. Sillval har i första hand gått på export - men numera är det bara Japan som kan vara mål för storskalig försäljning. Det har också blivit svårt att transportera valprodukter till kunder eftersom få rederier vill befatta sig med dem.

Men det handlar inte bara om minskat intresse från konsumenter. På Island har flera kustnära områden fredats. Det betyder att valfångstbåtarna behöver segla längre ut till havs. Därmed ökar bränsleåtgången samtidigt som längre pass också ställer krav på större besättningar. I praktiken gör det jakten betydligt dyrare.

I samband med att regeringen ombildades efter valet tog Gröna vänsterns Svandís Svavarsdóttir över posten som fiske- och jordbruksminister. Hon skriver i Morgunblaðið att de befintliga fångstkvoterna för vikval och sillval - som löper ut 2023 - inte bör förlängas.

Om nya kvoter ska utfärdas bör valfångsten vara ekonomiskt försvarbar. I dag tyder enligt Svandís Svavarsdóttir inget på att den skulle vara lönsam. Inte heller har den någon större betydelse för Islands ekonomi.

Skälet är att ingen storskalig jakt har bedrivits sedan 2018. Det betyder i sig att näringen ser ut att ha upphört. De företag som tidigare har jagat val har helt enkelt inte ansett det motiverat att fortsätta. Det är också känt att jakten har gått med förlust för de företag som ägnat sig åt valfångst.

Under året ska fiske- och jordbruksdepartementet ta fram en rapport över de ekonomiska och samhälleliga effekterna av valfångst. Svandís Svavarsdóttir befarar att återupptagen jakt skulle kunna få ekonomiska följer inom andra områden. Tidigare har utländska butikskedjor bojkottat andra isländska produkter i protest mot valfångsten.

Här kan du läsa mer om valfångstens historia.

Fyra saknade efter flygplanskrasch vid Þingvellir

Fyra personer befaras ha omkommit i en flygolycka vid lunchtid i torsdags. Efter ett och ett halvt dygns sökande kunde räddningstjänsten lokalisera planet på 50 meters djup i Þingvallavatn. Men ingen av de fyra saknade fanns ombord. Enligt polisen står det klart att samtliga tog sig ur vraket. Nedslagsplatsen var omkring en kilometer från land.

Vid 10.30 i torsdags lyfte en Cessna 172 N från flygplatsen i Reykjavík. Piloten - en erfaren islänning - räknade med en två timmar lång sightseeing-tur. Ombord fanns en amerikan, en nederländare och en belgare.

Planet observerades några minuter senare vid Heiðmörk öster om Reykjavík. Därefter är det oklart vad som hänt.

När planet inte återvände till Reykjavík som planerat påbörjades en räddningsinsats. Den första räddningshelikoptern lyfte från Reykjavík klockan 14.08 i torsdags.

Det dröjde till 23-tiden i fredags innan planet kunde lokaliseras vid Ölfusvatnsvík i Þingvallavatn. Sjön var tidigt intressant eftersom piloten hade planerat att flyga över den. Under fredagen syntes mindre spår av olja på ytan. Området undersöktes därför med miniubåt.

Vraket hittades på 50 meters djup. Från nedslagsplatsen är det en kilometer till land.

Ingen av de fyra var kvar i vraket. Polisen uppger i ett pressmeddelande att det står klart att de har tagit sig ut ur flygplanet på egen hand efter kraschen. Det är dock oklart om någon av dem lyckats ta sig i land. Räddningsarbetare har sökt längs stränderna utan att hitta några spår efter någon av de fyra ombord.

Sökandet fortsätter under dagen. Om det inte ger resultat räknar polisen med att återuppta insatsen tidigast under tisdagen. Skälet är att en storm är på ingång.

Kvinna som dog på Island 950 kan ha mongoliskt ursprung

En förmodad kvinna som hittades med 526 pärlor har de senaste åren varit ett frågetecken för många forskare. Men det finns saker som tyder på att hon kan ha mongoliskt ursprung. Och kvinnan begravdes inte. I stället kan hon på något sätt ha fallit offer för naturen omkring år 950. Det visar en magisteruppsats i arkeologi av Rannveig Þórhallsdóttir.

I Vestdalsheiði utanför Seyðisfjörður gjordes sommaren 2004 ett mycket ovanligt fynd. Där påträffades lämningarna av en person som bar 526 pärlor och åtskilliga dyrbara nålar. En teori var att det rörde sig om en kvinna som kanske varit en völva. Om det faktiskt hade varit en spåkvinna hade det kunnat förklara dyrbarheterna.

Nu har Rannveig Þórhallsdóttir analyserat fynden. Hon rätar ut några frågetecken - men väcker också många nya frågor.

Det mest anmärkningsvärda gäller ursprunget. Tänderna indikerar en mongolisk bakgrund. Samtidigt är det inte troligt att personen någon gång levt i denna del av världen. Under de sex första åren av sitt liv levde personen på mat från både hav och land. I de inre delarna av Asien är det inte troligt att fisk och skaldjur skulle ha utgjort en betydande del av födan.

Det har inte varit möjligt att avgöra om det rörde sig om en kvinna eller en man. En rad faktorer talar dock för att det faktiskt var en kvinna.

Det som väger tyngst är de 526 pärlorna och ett antal nålar. Det var i regel kvinnor som bar denna typ av smycken. Enligt Rannveig Þórhallsdóttir är det inte troligt att hon begravdes med dessa smycken. I stället är det sannolikt att hon frös ihjäl eller på annat sätt dog ute i det fria.

Fyndplatsen är otillgängligt belägen. Men redan de första generationerna av bosättare rörde sig i området. Det sägs att Bjólfur, en av de första nordbor som slog sig ned på Island, ska vara begravd i samma trakter.

Av smyckenas utformning tros hon ha avlidit omkring år 950. Hon var då mellan 20 och 30 år gammal. Lämningarna hittades i en grotta. Det stora antalet pärlor och nålar kan tyda på att hon var en völva. Det går dock inte att bevisa att hon faktiskt skulle ha ägnat sig åt spådomar. Mängden smycken indikerar att hon hade det gott ställt.

En annan gåta är kvinnans ursprung. Hennes tänder indikerar ett mongoliskt ursprung. Det finns inga bevis för några direktkontakter mellan Island och denna del av världen under mitten på 900-talet. Tänderna är alltså inte typiska för invånare med skandinaviskt eller keltiskt ursprung.

Mongoliska band utesluter inte ett skandinaviskt ursprung. Enligt Rannveig Þórhallsdóttir har en  tredjedel av danskarna och svenskarna liknande drag. Det skulle kunna vara ett tecken på en samisk koppling. Men inte heller här är Rannveig Þórhallsdóttir säker.

Islänningen som straffades för sex med samma kön

Åtta månaders straffarbete var domen för Guðmundur Sigurjónsson Hofdal när han 1924 dömdes för att ha haft samlag på ett sätt som stred mot den mänskliga naturen. Han var den enda i Islands historia som fälldes enligt den lag från 1869 som i praktiken förbjöd homosexuella män att ha sex. Men domen var omstridd redan då. Han avtjänade inte mer än tre månader av straffet.

Den 15 april 1883 fick Friðfinna Davíðsdóttir och Sigurjón Guðmundsson sitt nionde barn. Pojken fick namnet Guðmundur Sigurjónsson Hofdal - och han var näst yngst i skaran av hans nio syskon.

Familjen bodde på den lilla gården Litlaströnd vid älven Krakás västra strand söder om Mývatn. Förhållandena var mycket knappa. Familjen var fattig. I synnerhet under de hårda vintrarna kämpade föräldrarna för att hålla värmen i huset och för att inte barnen skulle svälta.

Guðmundur Sigurjónsson Hofdal var inte särskilt storväxt, men han visade sig snart ha talang när det gällde idrott. På vintern åkte han skridskor på sjön Mývatns frusna vatten. Han var också mycket duktig på glíma, den isländska brottningsstil som har anor ända sedan vikingatiden.

Han var 22 år när han flyttade till Reykjavík. Förhoppningen var att få en plats på handelsskolan, men så blev det inte. Guðmundur Sigurjónsson Hofdal satte sig aldrig i skolbänken. Men han fortsatte att brottas. När kung Fredrik VIII av Danmark besökte Island 1907 var han en av de islänningar som visade upp brottningskonsten för honom på Þingvellir.

Äventyret fortsatte för Guðmundur Sigurjónsson Hofdal. Året därpå ingick han i den isländska trupp som visade upp glíma under OS i London. På Island ägnade han sig allt mer åt att träna andra. 1913 flyttade han till Storbritannien för att förkovra sig. Men det dröjde inte länge innan han steg ombord på en båt för att söka lyckan i Kanada. Här fortsatte han med glíma - men också med ishockey.

Äventyrslusten var fortsatt stark. 1916 anmälde han sig som frivillig för att tjänstgöra som sjukvårdare för kanadensiska trupper under första världskriget. När han återvände till Kanada tre år senare återupptog han idrottandet. Han blev tränare för Winnipeg Falcons, det ishockeylag som nästan helt och hållet bestod av spelare med isländska rötter.

Ett år senare var det dags för nästa resa till Europa. Winnipeg Falcons reste till Antwerpen och tog där det allra första OS-guldet i ishockey för Kanada. Men Guðmundur Sigurjónsson Hofdal reste inte med laget. Han sökte sig i stället till Sverige. Efter en tid som idrottstränare återvände han i slutet av 1920 till Island.

Fyra år senare inträffade den händelse som skulle färga resten av Guðmundur Sigurjónsson Hofdals liv. Han var den första i landet som åtalades för en lag från 1869 som förbjöd samlag i strid mot naturen.

Det var i januari 1924 som Steindór Sigurðsson polisanmälde Guðmundur Sigurjónsson Hofdal. Han hävdade att han vid ett antal tillfällen förgripit sig på personer som han vårdade på en institution i Reykjavík. Vid ett tillfälle skulle Steindór Sigurðsson själv ha blivit utsatt.

Senare drog Steindór Sigurðsson tillbaka anmälan. Han sade då att han hade fått betalt för att anmäla Guðmundur Sigurjónsson Hofdal av personer som ville honom illa. Men det fick inte polisen att lägga ned förundersökningen.

Rättegången inleddes den 28 februari 1924. Fjorton personer vittnade. Efter att först ha nekat till alla anklagelser medgav Guðmundur Sigurjónsson Hofdal att han i två årtionden haft sexuella relationer med män. Alla sådana kontakter var frivilliga. Han sade sig även vara attraherad av kvinnor. Han var dock inte intresserad av personer under 16 år.

Lagen var i praktiken ett förbud mot anala samlag. Ingen vittnade i rätten om att Guðmundur Sigurjónsson Hofdal skulle ha ägnat sig åt analsex. Det mest graverande vittnesmålet kom från en man som hävdade att han blivit sexuellt utnyttjad när han var berusad. Guðmundur Sigurjónsson Hofdal ska då ha gett honom oralsex.

Guðmundur Sigurjónsson Hofdal dömdes för att ha brutit mot förbudet mot samlag som stred mot den mänskliga naturen. De män som berättade om hur de hade haft sex med honom slapp straff eftersom de sågs som brottsoffer. Domen blev åtta månaders straffarbete.

Domen var omstridd. Kritik riktades mot vad som redan 1924 betraktades som föråldrad lagstiftning. Lagen avskaffades dock inte förrän 1940.

Det dröjde nio månader innan han började avtjäna straffet. Och Guðmundur Sigurjónsson Hofdal blev benådad efter tre månader.

Det sociala straffet var kanske det hårdaste. Guðmundur Sigurjónsson Hofdal miste jobbet. Han blev under en längre tid också utfrusen från den idrottsrörelse som han ägnat nästan hela sitt vuxna liv.

1930 var han tillbaka som glímatränare. Nästa steg tillbaka togs 1935 då han sökte och fick upprättelse av kung Kristian X. Och 1948 var det dags för Guðmundur Sigurjónsson Hofdals första olympiad. Han var då massör åt den isländska truppen i OS i London. Senare skrev han även en instruktionsbok i glíma.

Under rättegången 1924 talades det i tidningarna om fallet som det stora sodomimålet. När Guðmundur Sigurjónsson Hofdal gick bort den 14 januari 1967 var det ingen som tog upp domen i några dödsrunor. Efter en minneshögtid i Reykjavík begravdes han fem månader senare i familjegraven i Reykjahlíð vid Mývatn.

Krokodilen som (kanske) smugglades till Island och rymde

Det slutgiltiga beskedet från jordbruksminister Guðni Ágústsson kom i december 2002. Då sade han definitivt nej till Húsavíks önskemål om att få importera krokodiler. Tanken var att de skulle leva i en inhägnad lagun i staden och äta rester från fiskfabriken och slakteriet. Men redan 1990 påstod sig en islänning ha smugglat in en krokodil i landet.

På Island finns inga kräldjur. Det är helt enkelt för kallt för att reptiler ska kunna överleva i det fria. Dessutom är det förbjudet att föra in reptiler som husdjur. Men det innebär inte att det inte finns personer som har försökt.

Våren 2001 gjordes ett officiellt försök. Då var det Reinhard Reynisson, kommunchef i Húsavík, som vände sig till jordbruksminister Guðni Ágústsson. Han ville för kommunens räkning importera krokodiler från USA. De skulle få ett hem i en lagun i staden. Vattnet skulle värmas upp av spillvärme från det lokala energibolaget.

Krokodilerna skulle hägnas in och leva utomhus. Som föda skulle de få rester från ortens fiskeindustri och slakteri. Reinhard Reynisson såg framför sig hur krokodilerna skulle bli en turistattraktion samtidigt som de tog reda på rester som annars kanske skulle gå till spillo. Det talades också om att odla krokodiler för skinn och kött.

Uppenbart är att vissa ortsbor tog förslaget med en klackspark. Morgunblaðið berättade att en varningsskylt för krokodiler på ingång hade satts upp utanför Húsavík.

I december 2002 beslutade Guðni Ágústsson att säga nej till förfrågan. Han sade i Morgunblaðið att det fanns en risk för sjukdomsspridning om han skulle tillåta import av krokodiler. Vidare ansåg han att det vore olämpligt att föra in djur som inte hade rätt förutsättningar för att leva på Island. Och inte minst rörde det sig om djur som skulle kunna utgöra en stor fara för allmänheten om de skulle rymma.

Senare tog Guðni Ágústsson upp det ovanliga önskemålet i ett tal i Húsavík på första maj. Han skämtade då om att ett avgörande skäl var att krokodiler kunde förflytta sig i en hastighet av upp till 60 kilometer i timmen - och således springa i kapp flyende islänningar. Vikudagur påminde om att Hákon Aðalsteinsson skrev en visa om händelsen där ortsborna sades gråta krokodiltårar över beslutet.

Men redan 1990 fick rapportering om krokodiler stort utrymme i de isländska medierna. Då var det Ágúst Kárason, en sjöman från Neskaupstaður, som hävdade att han hade smugglat in en krokodil i landet.

Ágúst Kárason berättade att han hade köpt krokodilen utomlands. Då var den så liten att han kunde transportera den i ett cornflakespaket. Krokodilen fick namnet Króki. Han sade att han lät den få kött och fisk. Då och då fick Króki dessutom möjlighet att röra sig fritt. Det ska ha gått utmärkt även om den då och då försökte nafsa på människors ben.

Sommaren 1990 ska Króki ha växt till en halvmeters längd. En kväll i mitten på augusti ska Ágúst Kárason ha tagit med sig krokodilen till en ljummen lagun i Fannadalur utanför Neskaupstaður. Han ville ge Króki en chans att bada sig och att krypa omkring i gräset.

I ett obevakat ögonblick smet Króki. Ágúst Kárason letade utan framgång i den ljusa sommarnatten. För att få hjälp vände han sig till Guðbjartur Hjálmarsson som hade en labrador som tränats som sökhund. Hunden ska ha fått upp ett spår men tappade vittringen vid Norðfjarðará. Det tog Ágúst Kárason som ett tecken på att krokodilen tagit sig till älven.

Ingen trodde att Króki skulle ha någon chans att överleva i det strömma vattnet. Vattentemperaturen var omkring 2 grader - och krokodiler trivs bäst i omkring 30 grader.

Berättelsen väckte starka känslor. Chefsveterinären Brynjólfur Sandholt uppmanade polisen att undersöka hur smugglingen skulle ha gått till. I ett förhör sade Ágúst Kárason att han faktiskt fört in en krokodil i landet.

Men något åtal blev det aldrig. Fortfarande omges historien av en rad frågetecken. Vissa intygade att de faktiskt hade sett Ágúst Kárason och en krokodil i Neskaupstaður. Många tvivlade dock.

Kanske var det en intervju i Tíminn som fick åklagaren att lägga ned utredningen. Där hävdade Ágúst Kárason att allt hade varit ett skämt som hade gått för långt. Den enda krokodilen han hade hemma i Neskaupstaður var död och uppstoppad. Ytterligare tre personer ska ha varit med på skämtet.

Några lämningar efter krokodilen Króki har aldrig hittats. Kanske lyckades den hitta en ensligt belägen lagun med varmare vatten där den väntar på nästa måltid. Eller så fanns den aldrig någon annanstans än i Ágúst Kárasons fantasi.

Här kan du läsa om hur en levande orm hittades på Island i höstas.

Minst 220 personer avrättades på Island

Minst 220 avrättningar genomfördes på Island mellan 1596 och 1830. De flesta avrättningarna skedde på Þingvellir. Det var framför allt fattiga människor som dömdes till döden. Metoden för dödsstraff varierade efter brottet. Steinunn Kristjánsdóttir, professor i arkeologi vid Háskóli Íslands, studerar just nu de avrättningar som skedde på Island efter reformationen.

1551 övergav Island katolicismen och övergick till protestantismen. Under den katolska perioden var fysiska bestraffningar ovanliga. Den katolska kyrkan hade en viktig intäktskälla i personer som betalade för sina synder. De som inte hade pengar kunde i stället utföra något slags samhällstjänst eller arbeta åt kyrkan.

Det förändras när dödsstraffet införs 1564. Det dröjer dock till 1596 innan den första avrättningen genomförs. Fram till 1830 är det minst 220 personer som avrättas på Island.

Metoderna för avrättningar varierar beroende på brottet. Den som dömdes för mord blev i regel halshuggen. Stöld - fårstöld betraktades länge som ett av de allvarligaste brotten som kunde begås - bestraffades med hängning. Den som befanns skyldig till häxkonst brändes.

Ibland varierade också straffen efter kön. Kvinnor dränktes för blodskam - incest - och för barnadråp. Män kunde halshuggas för samma brott.

Steinunn Kristjánsdóttir, professor i arkeologi vid Háskóli Íslands, undersöker nu de avrättningar som genomfördes på Island. På Þingvellir var det 65 personer som avrättades. Flera geografiska namn - som Drekkingarhylur, Höggstokkseyri, Brennugjáin och Gálgaklettur - refererar till de platser där dödsstraffen verkställdes.

Ofta var det fattiga islänningar som dömdes till döden. Steinunn Kristjánsdóttir säger i Fréttablaðið att kropparna i regel begravdes i ovigd jord. Hon berättar om två avrättade som tidigare grävts fram i Kópavogur:

"Kvinnan begravdes bara i den säck som hon dränktes i. Mannens huvud sattes på en stång."

Enligt Steinunn Kristjánsdóttir hade personer som hade det gott ställt större möjligheter att undkomma dödsstraff. Hon berättar i Fréttablaðið om ett fall från Borgarfjörður eystri:

"Där får en sextonårig flicka ett barn som hon säger att prästen är far till. Då sätts hon i tumskruvar tills hon säger att hennes bror är far till barnet. Han är fjorton år och de döms bägge till döden. Han är den yngste islänningen som jag känner till som har dömts till döden."

Ett syfte med de publika avrättningarna var att avskräcka andra från att begå brott. Det var inte bara dödsstraff som verkställdes inför åskådare. Andra straff - som att tjuvar fick händerna avhuggna, att personer fick öronen avskurna, att dömda fick armarna brutna och att brottslingar sattes i gapstock - skulle också fungera som en varning.

Steinunn Kristjánsdóttir säger till RÚV att ett stort antal avrättningar verkställdes omkring år 1700. Då var det många hängningar som genomfördes. Då pågick samtidigt arbetet med det som skulle bli Islands första folkräkning. Den blev klar 1703. Hon vill undersöka om det var så att fattiga i praktiken rensades ut inför folkräkningen för att befolkningen helt enkelt skulle se lite bättre ut på pappret:

"Det som kanske överraskade mig mest är att den största gruppen när det gäller avrättningar under denna period är hemlösa klassade som tjuvar."

Här kan du läsa mer om Islands sista avrättning.