Socialdemokraterna och Renässans vill väcka liv i debatten om isländskt EU-medlemskap. Självständighetspartiet gör sitt yttersta för att inte få upp frågan på dagordningen. Piratpartiet håller alltjämt dörren öppen för EU-inträde. Men Morgunblaðið rapporterar inte ens om kovändningen i opinionen. Samtidigt vill nu tre partier folkomrösta i frågan.Rysslands invasion av Ukraina och Gallups mätning om islänningarnas attityd till EU-medlemskap gjorde direkt avtryck i det politiska landskapet. Två veckor efter att opinionsundersökningen publicerades har den utpekats som en vattendelare - samtidigt som andra tiger om skiftet.
I mätningen var det hela 47 procent som var positivt inställda till ett isländskt EU-medlemskap medan 33 procent ansåg att Island borde stå utanför unionen. Resterande 20 procent var neutrala i frågan.
Det var första gången sedan Island ansökte om EU-medlemskap sommaren 2009 som ja-sidan var starkare än nej-sidan. I MMR:s mätningar - som har ställt frågan regelbundet i drygt tio år - har EU-motståndarna alltid varit starkare. Skiftet kom alltså direkt efter Rysslands invasion av Ukraina.
Logi Már Einarsson, ledare för Socialdemokraterna, förklarade under ett partistyrelsemöte att kovändningen i opinionen var ett skäl att på nytt diskutera frågan om EU-medlemskap. Han talade självkritiskt om att partiet ända sedan det röstades bort från regeringsmakten 2013 drivit frågor som få väljare brytt sig om.
En ny debatt om EU var för Logi Már Einarsson inte bara nödvändig för Island. Den skulle också vara ett sätt för Socialdemokraterna att återvända till debattens mittfåra.
Självkritiken fortsatte genom Björgvin G. Sigurðsson, som var finansmarknadsminister mellan 2007 och 2009. Han skrev i Kjarninn att det var ett misstag av partiet att inte hålla en folkomröstning i EU-frågan innan ansökan lämnades in. Rysslands krig i Ukraina visade vikten av internationellt samarbete genom Nato och EU.
Björgvin G. Sigurðsson var dessutom optimistisk om förhandlingarna i sig. Eftersom Islands ansökan om medlemskap aldrig har dragits tillbaka går det också att på många punkter ta upp förhandlingarna från där de avslutades inför valet 2013.
Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir är ledare för Renässans - det parti i alltinget som liksom Socialdemokraterna har ett isländskt EU-inträde inskrivet i partiprogrammet. Hon skrev på Facebook att opinionsmätningen visade att det var dags för att åter debattera frågan om medlemskap. Men det var viktigt att låta folket få säga sitt.
Hon hävdade att en folkomröstning i frågan inte längre kunde bortförklaras som "en politisk omöjlighet" - det skäl som Självständighetspartiet och Framstegspartiet uppgav efter valsegern 2013 när de motiverade varför de valde att svika löftet om en EU-omröstning.
Piratpartiet har aldrig tagit ställning till medlemskap i unionen. Men partiet håller dörren öppen. Inför höstens alltingsval uppgav Piratpartiet att det är viktigt att alltinget följer folkets vilja i frågan eftersom det rör sig om ett nationellt intresse. Om det finns en opinion för inträde finns det alltså skäl att saken.
Men nya förhandlingar om inträdesvillkoren ska enligt Piratpartiet föregås av en folkomröstning. Och när det väl finns ett färdigförhandlat avtal med EU ska islänningarna i en folkomröstning själva få säga ja eller nej till unionen. Bägge folkomröstningarna ska föregås av opartisk information om för- och nackdelar med EU-anslutning.
Från Självständighetspartiet kom direkt en rad fördömanden från partitoppen. Bjarni Benediktsson - partiledare och finansminister - ansåg att det var osmakligt att göra politik av Rysslands invasion av Ukraina. Han upprepade också partilinjen att Islands intressen tjänas bäst av att stå utanför EU.
Men han bjöd också på en anmärkningsvärd historieskrivning. Bjarni Benediktsson hävdade att det i praktiken var islänningarna själva som hade stoppat förhandlingarna om EU-inträde i valet 2013. De hade gjort det genom att rösta fram en koalition mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet - två partier som motsatte sig medlemskap i unionen.
Påståendet är korrekt. Men bägge partierna utlovade också en folkomröstning i frågan. Inte minst från Självständighetspartiet var det löftet nödvändigt för att undvika den splittring som kom senare när den EU-vänliga flygeln lämnade partiet och bildade Renässans. Att svika det löftet var också ett svek mot många väljare.
Självständighetspartiets konservativa falang har alltjämt Morgunblaðið - Islands mest anrika och näst största dagstidning - som husorgan. Jättar inom fiskeindustrin pumpar varje år in mångmiljonbelopp för att hålla Morgunblaðið vid liv. Uppenbarligen är tidningens kraft som opinionsbildare värd förlusterna.
Med Davíð Oddsson som chefredaktör har ägarna inom fiskeindustrin säkrat en röst som alltid kommer att motsätta sig ett EU-medlemskap. Men ganska ofta gör den politiska färgen på ledarsidan avtryck även i nyhetsrapporteringen.
Ibland gör den avtryck i vad som inte rapporteras. Morgunblaðið har - trots en närmast historisk vändning - inte berättat om Gallups mätning av EU-opinionen. Kanske gjorde redaktionen bedömningen att nyhetsvärdet inte var tillräckligt. Morgunblaðið har dock rapporterat om andra färska mätningar från Gallup om bland annat hur många islänningar som solar solarium och skickar julkort.
Tidningen rapporterade dock i gårdagens nätupplaga om ett nytt förslag som lagts i alltinget av Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet. De tre partierna vill folkomrösta i EU-frågan före årsskiftet. Islänningarna ska då få ta ställning till om förhandlingarna ska återupptas. Om en majoritet säger ja ska en folkomröstning om medlemskap när förhandlingarna är avslutade.
De tre partierna skriver i motionen att den koalition mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet som tog makten 2013 aldrig drog tillbaka den ansökan som lämnades in 2009 efter ett majoritetsbeslut i alltinget. Denna ansökan är därför alltjämt giltig. Syftet är alltså i praktiken att fullfölja det beslutet.
Piratpartiet, Renässans och Socialdemokraterna anser att EU-frågan är av sådan betydelse att medborgarna måste få avgöra den. Vidare skriver de att en ny syn på försvars- och säkerhetspolitik gör det relevant att pröva islänningarnas inställning till unionen. Sedan tidigare finns argument om ekonomisk stabilitet i den politiska debatten.
Det är inte troligt att förslaget får majoritet i alltinget eftersom de tre regeringspartierna - Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - motsätter sig EU-medlemskap. Inte heller Centerpartiet eller Folkets parti vill närma sig unionen. De tre partierna kan alltså räkna med att bli nedröstade.
I praktiken är förslaget därför kanske i första hand inrikespolitiskt. Det syftar till att framkalla en bild av en regering som räds medborgarnas åsikt i EU-frågan. Det kommer sannolikt också att användas för att förstärka uppfattningen av att det i regeringen finns partier och ministrar som tjänar särintressen snarare än allmänheten.
Dessutom kan förslaget åstadkomma splittring som blir besvärlig att reparera. Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - har till exempel sagt sig vara positiv till en folkomröstning. I den position hon har i dag kan hon knappast rösta ja till förslaget. Och det kommer i sin tur utnyttjas för att anklaga henne för att ha kompromissat bort sina egna värderingar för att kunna sitta i regeringen.
Logi Már Einarsson tog upp frågan med Katrín Jakobsdóttir i alltingets frågestund i går. Han konstaterade att hon själv 2015 argumenterat just för att hålla en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap.
Katrín Jakobsdóttir svarade att hon ansåg att det var viktigt att islänningarna fick ta ställning till EU-frågan. Men det var också viktigt att det fanns en majoritet i alltinget för att väcka liv i ansökan från 2009. Någon sådan majoritet fanns inte i dag. Katrín Jakobsdóttir sade också att hennes åsikt alltjämt var att Island skulle stå utanför EU.
Här kan du läsa mer om EU-debatten på Island.
