Politiker i alltinget förnekar sexköp i Thailand

Tómas A. Tómasson var 64 år när han i Thailand hade sex med en 26-årig kvinna. Men han ger inget klart svar på frågan om han skulle ha köpt sex. Sju år senare valdes han in i alltinget för Folkets parti. Ordföranden Inga Sæland står bakom Tómas A. Tómasson och anser att ingen har att göra med vem han hade sex med långt innan han gav sig in i politiken.

I höstas valdes Tómas A. Tómasson in i alltinget för Folkets parti. Han var då 72 år - vilket gjorde honom till den äldsta nyvalda parlamentarikern genom tiderna på Island. I valet toppade han partiets lista i norra Reykjavík. För islänningarna var han dock redan ett känt namn som grundare av hamburgarrestaurangen Hamborgarabúlla Tómasar.

Nu ifrågasätts hans kvinnosyn efter en händelse som inträffade 2014 - alltså sju år innan han gick med i Folkets parti och kandiderade till alltinget.

En bekant publicerade i veckan en skärmdump från en chattkonversation med Tómas A. Tómasson. Samtalet ägde rum när han var på semester i Bangkok i Thailand:

"En underbar 26-åring på cirka 45 kilo lämnade rummet utan kondom. Men jag började med massören tidigare i dag, kvällen är ung, 20.21".

Tómas A. Tómasson lovade också sin vän att han skulle meddela "när jag tar en för dig".

Konversationen spreds snabbt på Facebook och nådde också de isländska medierna. Vísir frågade Tómas A. Tómasson om han hade köpt sex. Svaret var att det närmast var en definitionsfråga:

"Jag har bjudit en kvinna på restaurang och det har slutat med sex. Om det är att betala för sex, ja, vad ska jag då svara dig? Är det att betala för sex?"

Efter att han fått veta att medierna fått kännedom om chattkonversationen publicerade han själv skärmdumpen på Twitter. Men han valde snart att radera inlägget. Han svarade heller aldrig direkt på om han hade köpt sex. Han poängterade dock att han var singel vid tillfället.

Inga Sæland, ledare för Folkets parti, säger till Vísir att ingen annan har att göra med vem Tómas A. Tómasson hade sex med för åtta år sedan. Hon anser att tonen i chatten är "motbjudande" men att vänner ofta använder grovt språk. Hon uppger att han förnekat att han köpt sex och att en enig partistyrelse står bakom honom:

"Det här är en personlig sak och jag är egentligen totalt överraskad över att detta har fått spridning. ... Vi kommer inte göra annat än att stödja vår ledamot och vi gör det lika stolt framåt som tidigare."

Enligt Inga Sæland är saken nu utagerad från partiets sida. Även om det förekommer rykten finns det hittills inga bevis för att Tómas A. Tómasson skulle ha köpt sex.

Renässans lämnar allians i Garðabær - lanserar egen lista

Genom att gå ihop i Garðabærlistan skulle fem partier tillsammans kunna utmana Självständighetspartiet om makten i kommunen. Men så blev det inte. I valet 2018 fick Självständighetspartiet 62 procent av rösterna - mer än dubbelt så många som huvudutmanaren. Inför årets val splittras Garðabærlistan när Renässans går till val på egen hand.

Hela 2000-talet har Självständighetspartiet haft egen majoritet i Garðabær - Islands sjätte största kommun med omkring 18 000 invånare. Inför valet 2018 ville fem oppositionspartier bryta Självständighetspartiets maktdominans i kommunen. Därför bildade de Garðabærlistan.

Initiativet innebar att Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Renässans, Piratpartiet och Ljus framtid ställde upp med en gemensam lista. På valsedeln fanns också plats för oberoende kandidater. Det var en lista där liberaler och vänsterkandidater skulle utmana Självständighetspartiet.

När rösterna hade räknats stod det klart att Självständighetspartiet fick 62 procent och åtta mandat. Garðabærlistan fick 28,1 procent och tre mandat. Centerpartiet fick 6,8 procent och Framstegspartiet 3,1 procent - vilket inte räckte till mandat för något av partierna.

Valet slutade alltså med fyra år till med egen majoritet för Självständighetspartiet. Inför årets kommunalval har Gunnar Einarsson - som har varit kommunchef sedan 2005 - meddelat att han inte kandiderar på nytt. På Självständighetspartiets lista i kommunalvalet återfinns han på sista plats.

Toppkandidat för Självständighetspartiet är Almar Guðmundsson. I provvalet besegrade han Áslaug Hulda Jónsdóttir med 41 röster - och hon valde att inte acceptera andra platsen på listan. Den gick i stället till Björg Fenger. Trea på listan är Sigríður Hulda Jónsdóttir som också aspirerade på första platsen. De tre översta namnen sitter alla redan i fullmäktige.

Inför valet meddelade Renässans att partiet lämnar Garðabærlistan och ställer upp på egen hand. Toppnamnet på listan är Sara Dögg Svanhildardóttir som i valet 2018 stod överst på Garðabærlistans valsedel.

Försöket att samla oppositionen till vänster och i mitten för att rösta bort Självständighetspartiet från makten är alltså historia. Utöver Renässans avhopp från alliansen har dessutom Ljus framtids verksamhet i kommunen upphört.

Ny toppkandidat för Garðabærlistan är läraren Þorbjörg Þorvaldsdóttir. Ingvar Arnarson och Harpa Þorsteinsdóttir - som representerar partiet i fullmäktige i dag - är nummer två och tre på listan.

Framstegspartiets lista toppas av Brynja Dan Gunnarsdóttir. Nummer två på valsedeln är tidigare basketstjärnan Hlynur Bæringsson. Överst på Centerpartiets lista finns Lárus Guðmundsson.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Garðabær.

Islands lokalaste lokalparti ställer inte upp i valet

Vopnafjörðurlistan och Framstegspartiet är de två partier som kämpar om makten i Vopnafjarðarhreppur i kommunalvalet den 14 maj. I förra valet kandiderade Bättre Sigtún och Socialdemokraterna - men inget av partierna ställer upp i år. Men Vopnafjörðurlistans valsedel toppas av två socialdemokrater som redan sitter i fullmäktige.

Vopnafjarðarhreppur på nordöstra Island har närmast blivit synonymt med glesbygd. När Einherjis herrar hade bortamatcher i fotbollens tredje division - en plats som klubben miste förra året - var den närmaste motståndaren i regel Sindri i Höfn, en klubb med hemvist fyra timmars körning bort.

Kommunen har 653 invånare och sträcker sig över 1 903 kvadratkilometer. Majoriteten av invånarna bor i centralorten Vopnafjörður. På den omgivande landsbygden är det fårbönder som dominerar.

Inför valet 2014 bildade unga kommuninvånare lokalpartiet Bättre Sigtún. De använde gatstumpen Sigtún som symbol för vad de ansåg vara nödvändiga förbättringar i kommunen. På Sigtún fanns bara två hus - och gatan saknade både belysning och asfalt. Dessutom brukade den glömmas bort av snöröjningen.

Stefán Grímur Rafnsson toppade Bättre Sigtúns lista i valet 2014. Eftersom han själv bodde på Sigtún var han den självskrivna toppkandidaten. Inför valet berättade han och de övriga kandidaterna om hur partiet närmast hade bildats som ett skämt efter missnöjet med hur kommunen behandlade Sigtún. Så småningom utvecklades idén till ett parti.

Bättre Sigtún valdes in i fullmäktige både 2014 och 2018. Partiet har också i flera års tid ingått i de koalitioner som styrt kommunen. Men den här gången ställer inte Islands kanske lokalaste lokalparti upp i valet.

Grundaren Stefán Grímur Rafnsson flyttade från kommunen under den senaste mandatperioden. I fullmäktige har partiet företrätts av Íris Grímsdóttir och Teitur Helgason.

I förra valet 2018 fick Bättre Sigtún 35 procent av rösterna och två mandat. Störst blev Framstegspartiet med 36,4 procent och tre mandat. Socialdemokraterna fick 26,1 procent och två mandat.

Framstegspartiets lista i vårens val toppas av Axel Örn Sveinbjörnsson som sitter i fullmäktige sedan tidigare. Kommunalrådet Sigríður Bragadóttir ställer inte upp på nytt och återfinns på sista plats på valsedeln.

Vopnafjörðurlistan präglas främst av Socialdemokraterna men också av Bättre Sigtún. De två översta kandidaterna - Bjartur Aðalbjörnsson och Björn Heiðar Sigurbjörnsson - har de fyra senaste åren representerat Socialdemokraterna i fullmäktige.

Varken Íris Grímsdóttir eller Teitur Helgason kandiderar till fullmäktige för Vopnafjörðurlistan. Men Berglind Steindórsdóttir - som nu är nummer sex på listan - var nummer fem på Bättre Sigtúns lista i förra valet. Och Ragna Lind Guðmundsdóttir - som nu är nummer åtta på valsedeln - återfanns då på fjärde plats för Bättre Sigtún.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Vopnafjörður.

Reykjavík på väg att kapa banden med Moskva

Femton års samarbete mellan Reykjavík och Moskva kan snart vara historia. Borgmästaren Dagur B. Eggertsson vill riva upp avtalet med den ryska huvudstaden. I stället vill han inleda ett samarbete med den ukrainska staden Lviv. Dagur B. Eggertsson planerar att ta upp frågan på kommunstyrelsens möte på torsdag.

När dåvarande borgmästaren Vilhjálmur Þ. Vilhjálmsson besökte Moskva 2007 slöts ett samarbetsavtal mellan de två kommunerna. Sedan dess har Reykjavík och den ryska huvudstaden haft viss dialog. Trots avtalet har det dock varit tunt med konkreta resultat av avtalet.

Dessutom har avtalet varit ifrågasatt. När Ryssland 2013 inskränkte rättigheterna för hbtqi-personer övervägde dåvarande borgmästaren Jón Gnarr att riva upp avtalet. Syftet var att protestera mot borgmästarkollegan Sergej Sobjanins syn på mänskliga rättigheter. Jón Gnarr uppmanade honom bland annat att tillåta en prideparad i Moskva.

Efter diskussioner med utrikesdepartementet och Samtökin 78 - en organisation som arbetar för hbtqi-personers rättigheter - valde han att behålla avtalet. Jón Gnarr vände sig i stället till Sergej Sobjanin med önskemål om samarbeten inom konst och kultur. Tanken var att samarbetet skulle fokusera på just mänskliga rättigheter. Sergej Sobjanin besvarade aldrig frågan.

Två månader efter Rysslands invasion av Ukraina har frågan blivit aktuell på nytt. Den här gången är det Dagur B. Eggertsson - Jón Gnarrs efterträdare som borgmästare i Reykjavík - som vill avbryta samarbetet med Moskva. Skälet är just det ryska anfallskriget.

Ett enigt kommunfullmäktige i Reykjavík fördömde Rysslands angrepp direkt efter inmarschen i Ukraina. Dagur B. Eggertsson skickade protesten till sin kollega i Moskva men fick inget svar.

Nu vill han gå längre. Dagur B. Eggertsson berättar i RÚV att han nyligen hade ett distansmöte med sin kollega i den ukrainska staden Lviv. Han uppmanades då att bryta med Moskva för att i stället inleda ett samarbete med Lviv:

"Enligt min mening är det inte alls orimligt att diskutera nästa steg i detta."

Moskva är i dag den enda ryska kommunen som Reykjavík har ett formellt samarbete med. I dag förekommer inget utbyte mellan de två kommunerna.

Dagur B. Eggertsson räknar med att ta upp frågan på kommunstyrelsens möte på torsdag. En förutsättning är att han då har fått ett brev från Lviv med ett formellt önskemål om att inleda ett samarbete.

Kommunen har tidigare gett klartecken till att namnge en gata eller ett torg efter Ukrainas huvudstad Kiev. Det ursprungliga förslaget kom från självständighetspartisten Eyþór Arn­alds. Han ville att Garðastræti - som ligger vid Rysslands ambassad i Reykjavík - skulle byta namn till Kænug­arðsstræti. Kænug­arður är det isländska namnet på Kiev.

Förslaget har klubbats i stadsplanerings- och kommunikationsnämnden. I samband med beslutet fick kommunens ortnamnsnämnd i uppdrag att föreslå lämpliga gator eller torg. Det är alltså inte säkert att det blir vid ryska ambassaden. Det kan också bli aktuellt att namnge gatan efter landet Ukraina i stället för huvudstaden Kiev.

Här kan du läsa mer om tidigare planer på att bryta med Moskva.

Avgångskrav mot minister efter försäljning av Íslandsbanki

En rad oppositionspolitiker kräver nu finansminister Bjarni Benediktssons avgång. Skälet är försäljningen av 22,5 procent av aktierna i Íslandsbanki - där hans pappa köpte en andel och där en rad privatpersoner tjänade miljonbelopp genom att snabbt köpa och sälja aktier. Regeringen svarade med att lägga ned Bankasýsla ríkisins. Men frågan splittrar alltjämt de tre koalitionspartierna.

När två isländska banker - Landsbanki och det som senare skulle bli Kaupþing - privatiserades för tjugo år sedan handplockade regeringspartierna köparna. Den ena banken gick till personer i kretsen kring Självständighetspartiet - och den andra till personer i kretsen kring Framstegspartiet.

Hela upplägget fick skarp kritik redan då. I samband med finanskraschen pekades en bristfällig privatisering av bankerna ut som en huvudorsak. Ägarna saknade erfarenhet av att driva större banker. Deras ekonomiska intressen var sammanflätade med näringslivet och den politiska eliten. Hade bankerna inte tagit så stora risker hade sannolikt effekterna av kraschen blivit mindre.

När Glitnir - en av de tre stora isländska bankerna - gick i konkurs hamnade konkursboet i statens ägo. Banken återskapades som Íslandsbanki. Regeringen har länge haft som mål att privatisera banken. I juni förra året såldes 35 procent av aktierna i Íslandsbanki.

Den 22 mars i år såldes ytterligare 22,5 procent av aktierna. Totalt var det 50 miljoner aktier som bytte ägare. Priset för aktierna - som var rabatterade med 5 kronor - var totalt 52,7 miljarder isländska kronor. Varje aktie såldes för 117 isländska kronor. Priset vid stängning dagen innan var 122 kronor.

Regeringen hävdade att hela processen skulle vara genomskinlig. Men Íslandsbanki och Bankasýsla ríkisins nekade medierna att ta del av köparna. Skälet var att de ansåg att det rörde sig om skyddade personuppgifter.

Två veckor senare släppte ändå regeringen listan över köparna. Där fanns pensionsfonder och investerare - och flera av dem hade varit tongivande ägare i Glitnir före kraschen. Där fanns också en rad privatpersoner som köpt genom bolag. Och dessa personer motsvarade knappast kraven på att aktierna skulle gå till institutionella investerare.

Páll Magnússon, tidigare alltingsledamot för Självständighetspartiet som numera är ute i kylan efter en intern partikonflikt, bidrog till att ifrågasätta försäljningen. Han skrev på Facebook om hur en bekant kvällen innan försäljningen erbjöds att köpa en miljon aktier. Vännen följde rådet - men sålde dem direkt morgonen därpå.

Aktiekursen hade då stigit till 127 isländska kronor. Han tjänade alltså 10 kronor per aktie - och drog alltså in totalt omkring 10 miljoner på en natt.

Syftet med försäljningen var att locka till sig långsiktiga ägare. Men medierna fylldes av rapporter om hur personer med kopplingar till dem som skötte försäljningen själva köpte på sig aktier för att sälja dem direkt - och därmed tjäna mångmiljonbelopp.

En av köparna var Hafsilfur, ett bolag som ägs av Benedikt Sveinsson, som är pappa till Bjarni Benediktsson som är finansminister och ledare för Självständighetspartiet. Före kraschen hade han aktier i Glitnir. Samma dag - den 29 september 2008 - som den dåvarande regeringen meddelade att den skulle ta över banken frigjorde banken honom från personligt ansvar för de lån han hade i Glitnir.

Då var det Bjarni Benediktsson som fungerade som pappans finansiella rådgivare. Nu köpte Benedikts Sveinsson aktier till ett värde av 54,8 miljoner isländska kronor.

Bland de övriga köparna fanns en rad personer med kopplingar till finanskraschen - som Jón Ásgeir Jóhannesson, som var tongivande i Glitnir, och bröderna Lýður och Ágúst Guðmundsson, som var storägare i Kaupþing. Där fanns dessutom en rad personer och bolag inom fiskeindustrin - där många har band till Självständighetspartiet.

Utåt stod regeringen bakom Bjarni Benediktsson. I sin roll som finansminister var han politiskt ansvarig för privatiseringen. Den som bröt tystnaden var Lilja Alfreðsdóttir, kulturminister och vice ordförande i Framstegspartiet. Hon sade i Morgunblaðið att hon inte stod bakom hanteringen av försäljningen.

Lilja Alfreðsdóttir hävdade att tidpunkten för försäljningen var illa vald. Island stod inför en turistsommar som sannolikt skulle öka värdet på den isländska kronan. Därför fanns ingen brådska att sälja banken då aktiekursen förmodligen skulle stiga. Dessutom var det bättre att vända sig till allmänheten i stället för handplockade köpare.

Därmed var sprickan i regeringen ett faktum. Självständighetspartiet fortsatte att stå bakom försäljningen. Det gjorde även Katrín Jakobsdóttir, statsminister och ledare för Gröna vänstern. Men både i hennes parti och inom Framstegspartiet jäste missnöjet i korridorerna.

Det första svaret från regeringen blev ett besked om att Ríkisendurskoðun skulle granska försäljningen. Nästa svar blev beslutet att lägga ned Bankasýsla ríkisins, den myndighet som på finansministerns uppdrag skötte försäljningen.

Oppositionen har fortsatt kritisera hanteringen av Íslandsbanki. Nedläggningen av Bankasýsla ríkisins har dömts ut som ett sätt att försöka flytta ansvaret från Bjarni Benediktsson.

De senaste dagarna har en rad demonstrationer genomförts med krav på Bjarni Benediktssons avgång. Flera oppositionspolitiker har dessutom hävdat att försäljningen varit oetisk och brutit mot lagen - bland annat för att hans pappa gynnades av privatiseringen. Avgångskraven har kommit bland annat från politiker i Piratpartiet och Socialdemokraterna.

Jóhanna Sigurðardóttir, tidigare statsminister och ledare för Socialdemokraterna, skrev på Facebook att det rörde sig om öppen korruption där inte bara "skurkarna från finanskraschen kom in genom bakdörren" - utan dessutom ska de ha fått låna till aktieköpen som snabbt blev mycket lönsamma. Hon ville dessutom att de ansvariga ställdes till svars för "slöseri och svineri" samt att affärerna hävdes.

Bjarni Benediktsson har i Morgunblaðið sagt att avgångskraven inte bekymrar honom. Han anser också att försäljningen på det stora hela var en framgång - även om vissa saker hade kunnat göras bättre.

När partikamraten och utrikesministern Guðlaugur Þór Þórðarson i går kommenterade försäljningen i Hringbraut var han inte lika kategorisk i sitt avvisande av kritiken. Han tyckte visserligen att rapporteringen var överdriven och präglades av felaktigheter - men han ansåg också att förra sommarens försäljning hade fungerat mycket bättre.

Det är anmärkningsvärt att Guðlaugur Þór Þórðarson är den partikamrat i regeringen som hittills varit mest kritisk mot regeringens hantering av försäljningen. Han är även den troligaste efterträdaren till Bjarni Benediktsson om han skulle välja att avgå som ledare för Självständighetspartiet.

För regeringen blir situationen allt mer pressad. Att Bjarni Benediktsson skulle avgå är i det närmaste uteslutet. På Island finns ingen tradition för att ministrar avgår efter skandaler. Självständighetspartiet kommer också fortsätta att backa upp honom.

Men för Gröna vänstern är läget bekymmersamt. Inom partiet finns sedan tidigare ett missnöje med regeringssamarbetet med Självständighetspartiet. En rad medlemmar anser att Gröna vänstern för ofta tvingas kompromissa i hjärtefrågor. Genom koalitionen med Självständighetspartiet bidrar Gröna vänstern till att skönmåla det parti som brukar beskrivas som huvudmotståndare.

Att det var Lilja Alfreðsdóttir som bröt tystnaden är inte heller smickrande för Gröna vänstern. Framstegspartiet och Självständighetspartiet har ofta regerat ihop. Nu kan det i stället framstå som att det är Katrín Jakobsdóttir som gör allt för att hålla ihop en regering som agerar i motsättning mot det egna partiets ideal.

Inte heller blir det enklare för Katrín Jakobsdóttir att det redan tidigare fanns ett utbrett internt motstånd mot privatiseringen av Íslandsbanki. Om demonstrationerna - där den senaste ägde rum på Austurvöllur i Reykjavík i lördags - fortsätter och växer kommer hennes situation som statsminister att bli allt mer problematisk.

Hon kan välja att hålla ihop regeringen och riskera att tappa väljarstöd. Hon kan också gå de egna väljarna till mötes genom att sluta skydda Bjarni Benediktsson men samtidigt riskera att regeringen kollapsar. Eller hoppas att demonstrationerna ebbar ut och att väljarna glömmer - vilket trots allt är så som isländska ministrar brukar agera.

Ny mångmiljonförlust för Blå lagunen under pandemin

Driften av Blå lagunen gick med förlust även under 2021. Bláa lónið - det bolag som driver badet - gjorde förra året en förlust på 708 miljoner isländska kronor. Samtidigt fick bolaget 221 miljoner i statligt stöd på grund av coronapandemin. De två senaste årens förluster är dock mindre än den aktieutdelning som betalades ut 2019.

Den 23 mars 2020 stängde Blå lagunen för besökare. Då hade Island infört omfattande restriktioner på grund av coronapandemin samtidigt som turismen i princip hade upphört. När restriktionerna lättade öppnades badet på nytt i juni samma år.

Men det dröjde inte länge innan skärpta restriktioner och obefintlig tillströmning av turister ledde till att badet stängde på nytt. Blå lagunen bommade igen i oktober 2020 och höll stängt till juni 2021. I åtta månader hade badet inga besökare.

Blå lagunen är en av Islands främsta turistattraktioner. Pandemin har haft stor inverkan på ekonomin för Bláa lónið - det bolag som driver verksamheten.

Bláa lónið gjorde förra året en förlust på 708 miljoner isländska kronor. Det var dock en betydligt mindre förlust än 2020 då bolaget förlorade 3,2 miljarder isländska kronor. Det framgår av bokslutet för 2021.

Statligt coronastöd har täckt en del av förlusterna. Under förra året fick Bláa lónið totalt 221 miljoner i bidrag. Året innan uppgick stödet till 602 miljoner. Under pandemins två första år var det statliga bidraget alltså totalt 823 miljoner.

Dessutom har bolaget fått stöd för korttidspermittering av personal. Den räknas dock inte som bidrag.

Trots ännu ett förlustår anser ändå Bláa lónið att läget har förbättrats. Bolagets värde har räknats upp från 40 till 60 miljarder isländska kronor. Uppräkningen är en följd av bland annat investeringsbolaget Stoðirs köp av storägaren Helgi Magnússons aktiepost på 6 procent i Bláa lónið.

Under förra året minskade antalet anställda till i snitt 396 personer. Motsvarande siffra för 2020 var 431 personer.

Före pandemin var Bláa lónið ett av Islands lönsammaste företag i turistindustrin. Efter 2019 var aktieutdelningen 4,3 miljarder kronor - alltså mer än de samlade förlusterna under 2020 och 2021. Året innan betalade Bláa lónið ut 2,3 miljarder till aktieägarna.

Bolaget kommer inte att betala ut någon aktieutdelning för 2021.

Här kan du läsa mer om Bláa lónið.

Kommunalråd i valduell efter sammanslagning

Svalbarðshreppur och Langanesbyggð blir en enda kommun i samband med kommunalvalet den 14 maj. Kommunfullmäktige i bägge kommunerna stod bakom förslaget att gå ihop. Men i valet ställs de två kommunalråden mot varandra. Þorsteinn Ægir Egilsson toppar Framtidslistans valsedel medan Sigurður Þór Guðmundsson står överst på Bättre bygds lista.

Den 26 mars i år röstade en majoritet av invånarna i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island om att gå ihop. Sammanslagningen mellan de två kommunerna genomförs i samband med kommunalvalet den 14 maj. Då väljs de sju ledamöter till fullmäktige som ska styra den nya kommunen.

I Langanesbyggð var det 73 procent som röstade ja till samgåendet. I Svalbarðshreppur sade 67 procent ja.

De två kommunerna har redan ett omfattande samarbete. Den kommunala servicen i regionen är koncentrerad till Þórshöfn, centralort i Langanesbyggð. Svalbarðshreppur - som bara har 94 invånare - köper en rad tjänster från Langanesbyggð - som har 504 invånare.

Den blivande storkommunen har inget namn. Inför samgåendet har nu den nämnd som förberett samgåendet uppmanat invånare att skicka in förslag på namn. Fristen att lämna in förslag löper ut den 5 maj.

Bland de förslag som kommit in hittills finns - utöver Langanesbyggð - kandidater som tar fasta på det geografiska läget som Norðausturbyggð medan andra utgår från platser i kommunen som Þistilnes och Lóna- og Rauðaneshreppur.

Kommunfullmäktige i bägge kommunerna stod bakom initiativet till att gå ihop. Men i valet blir de två kommunalråden motståndare. Þorsteinn Ægir Egilsson från Langanesbyggð toppar valsedeln för Framtidslistan. Sigurður Þór Guðmundsson från Svalbarðshreppur står överst på Bättre bygds lista.

I valet 2018 fick Framtidslistan 58,8 procent av rösterna och fyra mandat i Langanesbyggð. Motståndaren U-listan fick 41,2 procent och tre mandat. I Svalbarðshreppur var det inga partier som kandiderade till fullmäktige. I stället hölls personval där invånarna röstade fram fem ledamöter till fullmäktige.

Þorsteinn Ægir Egilsson toppade Framtidslistans valsedel även för fyra år sedan. Två av de ledamöter som då valdes in för Framtidslistan kandiderar på nytt: Mirjam Blekkenhorst finns på tredje plats och Árni Bragi Njálsson på sjunde plats.

Bättre bygd är alltså ett nytt parti i kommunen. Utöver toppkandidaten Sigurður Þór Guðmundsson finns ytterligare en kommunpolitiker från Svalbarðshreppur på listan: Ragnar Skúlason står på nionde plats.

På Bättre bygds lista finns dessutom en av de kandidater som valdes in i fullmäktige för U-listan för fyra år sedan. Sigríður Friðný Halldórsdóttir står nu på sjätte plats på listan.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur.

Självständighetspartiets profil blir För Hemöns toppnamn

För första gången på 32 år höll Självständighetspartiet provval på Västmannaöarna. Vinnaren blev Eyþór Harðarson - som i valrörelsen får partikamraten Páll Magnússon som huvudmotståndare. Páll Magnússon blir utbrytarpartiet För Hemöns toppkandidat i valet den 14 maj. Den interna splittringen blir nu ännu starkare inför valet.

Inför förra kommunalvalet på Västmannaöarna 2018 utlovade den sittande borgmästaren Elliði Vignisson att Självständighetspartiet skulle hålla provval. Då fanns ett växande internt missnöje med hans ledarstil. Och det ryktades om att Íris Róbertsdóttir - som representerat Självständighetspartiet i alltinget och hade stark förankring i kommunen - ville utmana honom.

Den kommunala partiföreningen beslutade om provval. Men Elliði Vignissons anhängare rev upp beslutet. Själv avstod han från att toppa listan som ett slags kompromiss. I stället tog han fjärde platsen på valsedeln - vilket innebar att han bara skulle få en plats i fullmäktige om Självständighetspartiet fick egen majoritet.

Då var splittringen redan ett faktum. Missnöjda självständighetspartister bildade utbrytarpartiet För Hemön. Snart rekryterades också Íris Róbertsdóttir som toppkandidat.

Självständighetspartiet blev visserligen största parti. Men partiet fick precis som För Hemön tre mandat. Och För Hemön valde att bilda majoritet med Ölistan, ett annat lokalparti som fick ett mandat i fullmäktige.

Elliði Vignisson blev alltså utan plats i fullmäktige. I stället flyttade han till fastlandet där han blev kommunchef i den betydligt mindre kommunen Ölfus.

Sprickan har snarare fördjupats under mandatperioden. Inför höstens alltingsval meddelade Páll Magnússon plötsligt att han inte skulle kandidera i den södra valkretsen där han toppat listan i de senaste valen. Ett avgörande skäl var att hans ställning internt försvagats avsevärt sedan han 2018 avstod från att välja sida i splittringen mellan Självständighetspartiet och För Hemön.

Inom Självständighetspartiet på Västmannaöarna var det många som tolkade det som att Páll Magnússon i praktiken gav sitt stöd till För Hemön. Inför höstens alltingsval var det ändå valberedningens förslag att han skulle få sista platsen på listan - en plats som i regel går till en trotjänare inom partiet.

Men självständighetspartister från Västmannaöarna såg till så att Páll Magnússon petades från hedersplatsen. De har också riktat en misstroendeförklaring mot honom.

Páll Magnússon har liksom Íris Róbertsdóttir fortsatt vara medlem i Självständighetspartiet på riksplanet. Men nu tar han öppet ställning i kommunpolitiken. Han skriver på Facebook att han tackat ja till att toppa För Hemöns lista i valet den 14 maj. Páll Magnússon tackar för förtroendet och vill fortsätta arbeta i Íris Róbertsdóttirs anda:

"Har jag då slutat vara självständighetspartist? Svaret på den frågan är nej. Jag stöder fortsatt Självständighetspartiet på riksplanet trots att självständighetspartisterna på Västmannaöarna inte har lyckats reparera den spricka som uppstod här 2018. Förhoppningsvis kommer det förr än senare."

Íris Róbertsdóttir blir För Hemöns tredje namn på valsedeln. Skälet är enligt Páll Magnússon att partiet anser att det är bra om toppnamnet och kommunchefskandidaten inte är en och samma person. För Hemöns kandidat till uppdraget som kommunchef är alltså alltjämt Íris Róbertsdóttir.

Konflikterna ledde till att Självständighetspartiet för första gången på 32 år höll provval på Västmannaöarna. Segrade gjorde enligt ett pressmeddelande Eyþór Harðarson följd av Hildur Sólveig Sigurðardóttir, Gísli Stefánsson och Margrét Rós Ingólfsdóttir.

Ölistans toppkandidat i valet blir Njáll Ragnarsson.

Páll Magnússons val har inte välkomnats av Självständighetspartiet. Grímur Gíslason, tidigare ordförande för valberedningen i den södra valkretsen, skriver i Tígull att han inte ser hur Páll Magnússons beslut att kandidera för För Hemön skulle bidra till att reparera sprickan. Han beskriver agerandet som den "underligaste politiska otroheten" som han känner till.

Grímur Gíslason välkomnar dock att Páll Magnússon har "kommit ut ur garderoben". Han ifrågasätter dock att han alltjämt beskriver sig som självständighetspartist. Enligt Grímur Gíslason finns det bara en äkta lista med Självständighetspartiet i kommunalvalet den 14 maj.

Här kan du läsa mer om splittringen inom Självständighetspartiet på Västmannaöarna.

Största jordskalvet på Reykjanes hittills i år

Ett jordskalv med en magnitud på 3,9 skakade sydvästra Island i måndags kväll. Skalvet var det kraftigaste i området i år. Det följdes av en serie jordskalv som kändes på Reykjanes. Sedan dess har över tusen jordskalv registrerats i regionen. Det finns också tecken på att magma strömmar in på fem till sju kilometers djup.

Sedan utbrottet vid Fagradalsfjall upphörde i september förra året har inte den vulkaniska aktiviteten i området stannat av. Flera långa serier med jordskalv har följts av magmarörelser - vilket tolkats som ett tecken på att ett nytt utbrott skulle kunna vara på väg i området. Vid Fagradalsfjall noterades de senaste magmarörelserna i december.

Men de senaste veckorna har det varit lugnt. Eftersom detta är ett område där kontinentalplattorna glider isär äger jordskalv rum ständigt. På sistone har det dock inte rört sig om några större skalv.

Lugnet bröts klockan 21.20 i måndags kväll. Då skakades sydvästra Island av ett jordskalv med en magnitud på 3,9 - det kraftigaste skalvet i regionen sedan i november förra året. Skalvets epicentrum var sju kilometer öster om Reykjanestá, sydvästspetsen på halvön Reykjanes.

Inom loppet av drygt tre timmar följde ytterligare sex jordskalv som hade en magnitud på minst 3. Rapporter om att skalven kändes kom från flera orter på Reykjanes som Grindavík, Keflavík och Vogar.

Jordskalvet utlöste en serie av efterskalv. Bara under det första dygnet registrerades omkring tusen skalv i området.

Sedan dess har den seismiska aktiviteten mattats av. Jordskalven fortsätter dock - men de är färre och svagare. Under påsken noterades 50 till 100 skalv om dagen. Dessa skalv skedde främst väster om Grindavík nära Reykjanestá men också nära Fagradalsfjall och Krýsuvík.

I söndags morse skedde två nya större skalv. De uppmättes till 3,5 respektive 3,2 och hade epicentrum till havs några kilometer från Eldey utanför Reykjanes kust.

Jordskalvssvärmen följdes inte av några rörelser i jordskorpan som skulle kunna signalera att de förebådade ett vulkanutbrott. Däremot är det troligt att jordskalven har ett samband med magmarörelser på fem till sju kilometers djup.

Magman rör sig i dagsläget inte mot ytan särskilt snabbt. Det finns inga tecken på någon anmärkningsvärd landhöjning i området.

Här kan du läsa mer om den senaste jordskalvssvärmen vid Fagradalsfjall.

Floppade i provval - blir toppkandidat för Centerpartiet

Karen Elísabet Halldórsdóttir förlorade duellen mot Ásdís Kristjánsdóttir om att toppa Självständighetspartiets lista i Kópavogur. Efter nederlaget begärde hon utträde ur partiet och fortsatte som politisk vilde i kommunfullmäktige. Nu tar hon i stället första platsen på Centerpartiets lista i kommunalvalet den 14 maj.

I valet 2018 fick Självständighetspartiet 36,1 procent av rösterna och fem mandat i Kópavogur - Islands näst största kommun med drygt 38 000 invånare. Partiet bildade majoritet med Framstegspartiet som fick 8,2 procent och ett mandat.

Inför valet den 14 maj meddelade kommunchefen Ármann Kr. Ólafsson att han inte tänkte kandidera på nytt. Han toppade Självständighetspartiets lista i förra valet och har suttit i fullmäktige sedan 2012. Inte heller Margrét Friðriksdóttir - som då var nummer två på listan och är kommunstyrelsens ordförande - ställde upp för omval.

Det var alltså klart att Självständighetspartiet stod inför avsevärd förnyelse i kommunen. Två namn ville toppa listan: Karen Elísabet Halldórsdóttir som representerat partiet i fullmäktige sedan 2014 och Ásdís Kristjánsdóttir, som bland annat är vice vd för näringsorganisationen Samtök atvinnulífsins.

Provvalet den 12 mars i år slutade med en övertygande seger för Ásdís Kristjánsdóttir. Av de 2 521 partimedlemmar som röstade var det 1 881 som satte henne på första plats. För Karen Elísabet Halldórsdóttir blev provvalet en flopp. Hon slutade inte ens bland de sex främsta.

Men provvalet föregicks också av en skandal. Dagen innan rapporterade Vísir att Karen Elísabet Halldórsdóttir anmälts till integritetsskyddsmyndigheten Persónuvernd. Enligt uppgifter skulle hon ha fått tillgång till och använt sig av känslig information om en av Ásdís Kristjánsdóttirs främsta anhängare. Hon skulle ha spridit uppgifter om att anhängaren hade stora ekonomiska svårigheter.

Karen Elísabet Halldórsdóttir skrev på Facebook att artikeln hade publicerats med syftet att förstöra hennes chanser i provvalet. Hon hävdade också att rapporteringen var vilseledande.

Tre veckor senare berättade Centerpartiet i ett pressmeddelande att Karen Elísabet Halldórsdóttir skulle toppa deras lista i valet i Kópavogur. Rekryteringen beskrevs som "en stor styrka för Centerpartiet att i sitt lag få en så stark individ som Karen som alla dagar kämpar för alla kommuninvånares intressen".

Karen Elísabet Halldórsdóttir berättade att hon begärt utträde ur Självständighetspartiet. Hon skulle dock fortsätta som politisk vilde i fullmäktige - och hon skulle även ge sitt fortsatta stöd till koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

I en intervju i DV sade Karen Elísabet Halldórsdóttir att hon inte gått med i Centerpartiet. Listan i Kópavogur innehåller även oberoende kandidater - och hon tar alltså plats på valsedeln utan partibok.

Ásdís Kristjánsdóttir blir alltså Självständighetspartiets toppnamn i valet i Kópavogur. Nummer två på valsedeln är fullmäktigeledamoten Hjördís Ýr Johnson och trea är Andri Steinn Hilmarsson, som i dag är ersättare i fullmäktige och dessutom tjänsteperson för partiet i alltinget.

På listans hedersplatser längst bak finns just Ármann Kr. Ólafsson och Margrét Friðriksdóttir. Långt från valbar plats finns också Sólveig Pétursdóttir, tidigare justitieminister och talman i alltinget.

I valet 2018 fick Centerpartiet 5,9 procent av rösterna - vilket inte räckte till ett mandat. Nu toppas listan alltså av Karen Elísabet Halldórsdóttir. Tvåa på listan är artisten Geir Ólafsson. Längst bak finns Gunnlaugur M. Sigmundsson - pappa till partiledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson - och tidigare alltingsledamoten Karl Gauti Hjaltason.

I årets val är det åtta partiet som kandiderar till fullmäktige i Kópavogur: Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Centerpartiet, Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet, Renässans och lokalpartiet Kópavogurs vänner.

Här kan du läsa mer om kommunpolitiken i Kópavogur.

Majoritet av islänningarna har gett stöd till Ukraina

En majoritet av islänningarna har gett stöd till Ukraina efter den ryska invasionen. Vanligast är att ha gett ekonomiska bidrag. Nästan lika många har köpt något där en del av intäkterna går till Ukraina. Och det är 2 procent som har erbjudit ukrainska flyktingar en bostad eller ställt upp som volontärer. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

Hittills i år har omkring 750 ukrainska flyktingar sökt skydd på Island. Ytterligare några hundra ukrainare har kommit till Island sedan den ryska invasionen inleddes den 24 februari. Alla har dock ännu inte vänt sig till myndigheterna med någon ansökan. Ukrainare har möjlighet att stanna tre månader på Island utan att anmäla sig.

Socialminister Guðmundur Ingi Guðbrandsson sade nyligen att han räknar med att 1 000 till 2 000 ukrainare kommer att söka skydd på Island. Det är också ett antal som han anser att Island kan hantera. Hótel Saga i Reykjavík - som stängdes under coronapandemin - har nu till exempel blivit flyktingboende. Även tomma lägenheter som tillhör Háskólinn á Bifröst blir flyktingbostäder.

Islänningarna är i dagsläget för det mesta nöjda med flyktingmottagandet. Hela 83 procent svarar att Island sköter flyktingsituationen på ett bra sätt. Bara 3 procent anser att mottagandet sköts illa medan 13 procent tycker att det varken är bra eller dåligt.

Kvinnor och personer som har fyllt 60 år är mer nöjda än andra med mottagandet. Missnöjet växer alltmer lägre i åldrarna.

Många har också på något sätt engagerat sig personligt i kriget i Ukraina. Det är 31 procent som uppger att de har gett ekonomiska bidrag som på något sätt går till invasionens offer eller annat stöd till Ukraina. Nästan lika många - 26 procent - har betalat för varor eller tjänster där en del av intäkterna går till stöd till Ukraina. Något färre - 18 procent - har donerat kläder eller andra föremål.

Vissa har dessutom tagit initiativ för att själva välkomna flyktingar. Det är 2 procent som har erbjudit flyktingar en bostad och lika många som har anmält sig som volontärer. Ytterligare 2 procent har gjort något slags insats för Ukraina.

Men det är också många - 43 procent - som hittills inte har gjort något för krisen i Ukraina efter det ryska angreppet.

Personer som har högskoleutbildning ger i större utsträckning än andra bidrag till insamlingar för Ukraina. Kvinnor skänker oftare kläder och andra föremål.

Motståndet mot Rysslands invasion är alltjämt kompakt bland islänningarna. Hela 97 procent anser att Ryssland har begått krigsförbrytelser i Ukraina och att de ansvariga ska ställas inför rätta i internationella domstolar. Bara 3 procent håller inte med eller säger varken ja eller nej till påståendet om ryska krigsförbrytelser.

Här kan du läsa mer om islänningarnas syn på kriget i Ukraina.

Kändisarna i kommunalvalet i Reykjavík

Björks son Sindri Eldon Þórs­son, crossfitstjärnan Katrín Tanja Davíðsdóttir, schlagerartisten Hera Björk Þórhallsdóttir, journalisten Einar Þorsteinsson, författarna Odd­ný Eir Ævars­dótt­ir och Kamilla Einarsdóttir samt en rad namn med politisk erfarenhet från alltinget och ministerposter. Det är några av kändisarna som kandiderar till kommunfullmäktige i Reykjavík den 14 maj.

Sedan flera veckor står det klart att huvudmotståndarna i kommunalvalet i Reykjavík den 14 maj blir Dagur B. Eggertsson och Hildur Björnsdóttir. Han toppar Socialdemokraternas lista med målet att forma en koalition som kan styra kommunen i fyra år till. Hon är Självständighetspartiets toppkandidat med uppdraget att återta makten i den isländska huvudstaden.

I valrörelsen kommer Socialdemokraterna och Självständighetspartiet att ständigt stångas mot varandra. Men den kommer också handla om tänkbara majoriteter. Socialdemokraterna regerar i dag ihop med Gröna vänstern, Piratpartiet och Renässans. Det ser ut som att de fyra partierna har tillräckligt stöd för att fortsätta regera. De kan också behöva stöd av ytterligare ett parti.

Självständighetspartiet måste splittra koalitionen för att ha någon möjlighet att återta makten. I dagsläget förefaller det vara en svår uppgift. Under mandatperioden har Eyþór Arnalds styrt partiet i en mer konservativ riktning. Samtidigt har den interna splittringen ökat - och i nyckelfrågor har avdelningen i Reykjavík gjort andra vägval än partiet gjort i grannkommunerna.

Kommunfullmäktige i Reykjavík har 23 platser. Alla elva partier som kandiderar i valet måste därför ha listor med minst 23 kandidater. Det högsta antalet är 46 - dubbelt så många som antalet mandat - vilket också de etablerade partierna har.

Långt ned på listorna och långt från valbar plats finns en rad kändisar. De när knappast några drömmar om att komma in i fullmäktige. I stället fungerar de ofta som lockbeten för väljarna. Kändiskandidater ger alltid en viss uppmärksamhet.

Den som har högst kändisstatus är förmodligen Katrín Tanja Davíðsdóttir, som bland annat har varit världsmästare i crossfit. Hon har i dag 1,8 miljoner följare på Instagram och hon har skrivit boken Dottir om sin väg mot framgångarna. I kommunalvalet återfinns hon på sextonde plats på Självständighetspartiets lista.

Andra kändisar på Självständighetspartiets valsedel är skådespelaren Birna Hafstein, Ágústa Johnson som är vd för Hreyfing och gift med utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson, Steinar Ingi Kolbeins som är utrikesministerns sekreterare, körledaren Helga Margrét Marzellíusardóttir samt Hildur Sverrisdóttir och Diljá Mist Einarsdóttir som båda representerar partiet i alltinget.

Einar Þorsteinsson var länge journalist och programledare på RÚV. Nyligen lämnade han arbetet på det isländska public service-bolaget för att toppa Framstegspartiets lista i Reykjavík. På valsedeln märks även handbollsmålvakten Lárus Helgi Ólafsson och Sigrún Magnúsdóttir som företrätt partiet både i alltinget och i fullmäktige i Reykjavík.

Sigrún Magnúsdóttir fyller 87 år i dagarna och är därmed den äldsta kandidaten till fullmäktige i det här valet. Yngst är Renässans Bóas Sigurjónsson som nyligen fyllde 18 år.

Överst på Piratpartiets lista finns Dóra Björt Guðjóns­dótt­ir som redan i dag sitter i fullmäktige. Nummer två på valsedeln är Alexandra Briem - som under mandatperioden blev den första transpersonen i världen att väljas till ordförande för en kommunstyrelse. Nummer 21 på listan är författaren Kamilla Einarsdóttir.

Ännu längre bak på Piratpartiets valsedel finns tidigare alltingspolitikern Helgi Hrafn Gunnarsson och tidigare fullmäktigeledamoten Halldór Auðar Svansson. På listans sista plats - nummer 46 - står författaren Mazen Maarouf.

Sanna Magdalena Mörtudóttir blir även i det här valet toppkandidat för Islands socialistparti. Bland kändisarna märks Bára Halldórsdóttir - aktivisten som avslöjade skandalen på Klaustur, Björks son Sindri Eldon Þórs­son som arbetar som skivsäljare och författaren Odd­ný Eir Ævars­dótt­ir.

Renässans lista i Reykjavík toppas precis som 2018 av Þórdís Lóa Þórhallsdóttir och Pawel Bartoszek. Längre bak på listan finns artisten Hera Björk Þórhallsdóttir - som har representerat Island i Eurovision - och Jón Steindór Valdimarsson som företrätt partiet i alltinget.

På Folkets partis valsedel är de främsta kändisarna politiker. Långt från valbar plats finns bland annat partiledaren Inga Sæland och Tómas A. Tómasson. Toppar listan gör Kolbrún Baldursdóttir - som i dag representerar partiet i fullmäktige - följd av ersättaren Helga Þórðardóttir som tidigare varit partiledare för nyligen nedlagda Gryning.

Ansvarsfull framtid tog beslutet att kandidera mycket snabbt. På kvällen den 6 april efterlyste partiet kandidater på Facebook. Vid lunch den 8 april stängdes möjligheten att lämna in listor. Nu har partiet 26 namn på valsedeln som toppas av grundaren Jóhannes Loftsson.

Nybildade kommunpartiet Reykjavík - bästa staden har Gunnar H. Gunnarsson som första namn på listan. Längst bak - på plats 24 - finns Birgitta Jónsdóttir som har representerat Rörelsen, Medborgarrörelsen och Piratpartiet i alltinget samt har kandiderat till alltinget för Islands socialistparti.

Gunnar H. Gunnarsson är 80 år och blir därmed den äldsta toppkandidaten i valet. Yngst på första platsen är Sanna Magdalena Mörtudóttir som är 30 år. Den genomsnittliga kandidaten till fullmäktige är knappt 48 år.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas och här mer om Centerpartiets kandidater i kommunalvalet.

Elva partier går till val i Reykjavík i maj

Elva partier ställer upp i kommunalvalet i Reykjavík den 14 maj. Men bara åtta av dem ser ut att ha någon möjlighet att vinna mandat. I en opinionsmätning från Maskína återtar Socialdemokraterna positionen som största parti före Självständighetspartiet. Samtidigt sjunker stödet för Centerpartiet till historiskt låga nivåer.

I kommunalvalet i Reykjavík våren 2018 var det hela sexton partiet som ställde upp - det högsta antalet hittills. Rekordintresset för att kandidera var en följd av en rad splittringar och politisk turbulens i alltinget som gjorde avtryck även i kommunpolitiken.

Men bara hälften av partierna fick mandat i fullmäktige. Och sju av dem fick mindre än 1 procent av rösterna.

När fristen för att anmäla kandidaturer löpte ut i fredags var det elva partier som lämnade in listor och de nödvändiga underskrifterna av 160 röstberättigade för att få ställa upp. Där finns två partier som inte gått till val i Reykjavík tidigare: Reykjavík - bästa staden och Ansvarsfull framtid, det senare ett parti grundat av vaccinmotståndare som utan framgång även ställde upp i höstens alltingsval.

Reykjavík - bästa staden hade inte ordning på alla papper när kandidaturen lämnades in till valnämnden i kommunen. Det här skildrades i en av nyhetssändningarna i RÚV. Nu protesterar partiet mot rapporteringen som enligt Kjarninn ska ha anmälts till både Persónuvernd och Fjölmiðlanefnd. Partiet hävdar att syftet med rapporteringen var att driva med kandidaturen och påverka den demokratiska processen.

Åtta av dessa partier ser ut att ha möjlighet att ta mandat i fullmäktige. Men för Centerpartiet - som fick 6,1 procent i förra valet - är läget dystert. Väljarstödet sjunker nu till historiskt usla 0,6 procent. Jämfört med den mätning som Maskína gjorde för en månad sedan har stödet minskat med 2,7 procentenheter.

Socialdemokraterna är nu störst i kommunen med 25,9 procent - en ökning med hela 6 procentenheter. Även Självständighetspartiet går framåt. Men uppgången med 3,5 procentenheter till 25,5 procent innebär ändå att partiet nu är tvåa i den isländska huvudstaden.

Framstegspartiet fortsätter att vinna mark i Reykjavík och närmar sig nu i kommunen de opinionssiffror som partiet har på riksplanet. Stödet är nu 14 procent - en ökning med 4,1 procentenheter.

Samtidigt backar Piratpartiet med 5,1 procentenheter till 11,4 procent. Minskningen innebär att partiet tappar tredje platsen i kommunen till Framstegspartiet.

Även Islands socialistparti går framåt. Stödet är nu 8,4 procent - en uppgång med 2,6 procentenheter. Renässans förlorar 2,9 procentenheter till 5,7 procent. Gröna vänstern tappar nästan halva väljarstödet och faller till 4,4 procent, en tillbakagång med 3,6 procentenheter.

Folkets parti får 3,8 procent - en nedgång med 2,1 procentenheter. Stödet är dock sannolikt tillräckligt stort för att räcka till ett mandat i fullmäktige.

I Reykjavík blir det alltså elva partier som går till val om inga listor skulle underkännas av valnämnden. Det är också det högsta antalet listor i landet i årets kommunalval. I Akureyri deltar nio partier, i Hafnarfjörður och Kópavogur åtta samt i Reykjanesbær sju.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Centerpartiet ställer in provval i Reykjavík

Ómar Már Jónsson toppar Centerpartiets lista i kommunalvalet i Reykjavík den 14 maj. Det står klart sedan partiet ställt in provvalet i kommunen. Ómar Már Jónsson var den enda som gjorde anspråk på första platsen på valsedeln. Vigdís Hauksdóttir - som representerar partiet i fullmäktige i dag - ställer inte upp för omval.

Centerpartiet befinner sig i en djup kris. I höstens alltingsval halverades stödet - och partiet fick bara 5,5 procent och tre mandat. Två veckor senare valde Birgir Þórarinsson att hoppa av till Självständighetspartiet. Kvar blev bara Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Bergþór Ólason som ledamöter.

I Reykjavík är krisen lika djup. I kommunalvalet 2018 fick partiet 6,1 procent. Partiets enda mandat gick till Vigdís Hauksdóttir. Nu ligger partiet på omkring 3 procent i opinionsmätningarna - vilket betyder att Centerpartiet riskerar att bli utan mandat efter valet den 14 maj.

Under mandatperioden har hon ständigt varit indragen i konflikter och skandaler. Hon har anklagats för mobbning av kommunanställda. Själv hävdar hon att hon motarbetats på olika sätt.

Men det har även stormat om Vigdís Hauksdóttir inom Centerpartiet. När hon hösten 2020 tänkte utmana Gunnar Bragi Sveinsson om posten som vice ordförande svarade ledningen med att skrota uppdraget. Det ryktades att turerna kring valet var ett tecken på osämja mellan henne och andra i ledningen.

I mars meddelade Vigdís Hauksdóttir att hon inte tänkte ställa upp för omval. Hon skrev på Facebook att hon inte såg hur något skulle förändras under nästa mandatperiod. Enligt Vigdís Hauksdóttir pekade allt mot att Socialdemokraterna skulle regera vidare i koalition med andra partier. Därmed skulle hennes kritik mot den styrande majoriteten få gehör.

Turbulensen och de sjunkande opinionssiffrorna har gjort det svårt för Centerpartiet att hitta etablerade namn till valsedeln i Reykjavík. Inför provvalet var det en kandidat som anmälde sitt intresse för att toppa listan: Ómar Már Jónsson. Beskedet från honom kom redan den 10 mars i år - dagen efter Vigdís Hauksdóttirs beslut blev känt.

Ómar Már Jónsson var mellan 2002 och 2014 kommunchef i Súðavík i Västfjordarna, en kommun med omkring 200 invånare. Från 2006 till 2014 satt han dessutom i kommunfullmäktige. I höstens alltingsval var han nummer fyra på Centerpartiets lista i södra Reykjavík.

Han skriver i ett pressmeddelande att han vill ta kontroll över kommunens ekonomi. Samtidigt finns ett behov av att förbättra den kommunala servicen. Han tackar också Vigdís Hauksdóttir för en tydlig politik i opposition.

Centerpartiets plan var att hålla ett provval i Reykjavík - och resultatet skulle i sin tur avgöra hur de översta platserna på listan skulle fördelas. Men efter ett möte i den kommunala partiföreningen skrotades provvalet. Beslutet ska enligt ett pressmeddelande ha varit en följd av att tre personer gjorde anspråk på de tre översta platserna - men inte konkurrerade med varandra.

Översta platsen på listan går till Ómar Már Jónsson. Tvåa på valsedeln blir Jósteinn Þorgrímsson och trea Sólveig Daníelsdóttir.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Fem i topp sitter redan i fullmäktige i Reykjavík

Krav på förnyelse, intern kritik mot utnämningar och en utmanare som nästan lyckades. När Socialdemokraterna går till val i Reykjavík är det med goda förhoppningar om att behålla makten i Islands största kommun. Men det är också ett parti där missnöjet sjuder - och de svaga opinionssiffrorna på riksplanet präglar även debatten i kommunen.

Inför alltingsvalet hösten 2021 utvecklades Socialdemokraternas nomineringsprocess till ett politiskt slagfält. En rådgivande omröstning bland medlemmarna utgjorde en betydande del av underlaget för valberedningens rankning av kandidater. Men metoden fick hård kritik.

Flera nya namn mobiliserade stöd internt för att hamna högt upp i omröstningen. Samtidigt tycktes mer etablerade företrädare räkna med att deras erfarenhet skulle borga för platser högt upp på listorna. Men så blev det inte. Tre av de fyra toppkandidaterna i Reykjavík hade aldrig tidigare gått till val för Socialdemokraterna.

Missnöjet med nomineringsprocessen riktades i stor utsträckning mot partiets förtroenderåd i Reykjavík. Där kulminerade konflikterna i slutet av november förra året. I en omröstning om ordförandeposten anmälde sig Ásta Helgadóttir dagen innan valet och utmanade Hörður Oddfríðarson, som länge haft en stark ställning bakom kulisserna i partiet.

Hörður Oddfríðarson besegrade utmanaren med en rösts marginal. Men resultatet skakade om det översta skiktet i partiet.

Ásta Helgadóttir representerade Piratpartiet i alltinget mellan 2015 och 2017. Därefter har hon stegvis närmat sig Socialdemokraterna för att så småningom gå med i partiet. I höstens val var hon nummer sju på Socialdemokraternas lista i norra Reykjavík.

Att ett så nytt namn kunde vara så nära att peta ett etablerat namn utan att ha förberett någon kampanj var för vissa något av en chock. Under mötet var det dessutom just partiets nomineringsprocesser som diskuterades.

Debatten lär knappast vara över efter partiets val av kandidater till kommunalvalet i Reykjavík den 14 maj. I ett pressmeddelande säger Dagur B. Eggertsson - borgmästare och toppkandidat - att listan innehåller både gamla och nya namn. I dagsläget ser det dock ut som att inget av de nya namnen kommer in i fullmäktige.

Efter Dagur B. Eggertsson följer ytterligare fyra kandidater som redan sitter i fullmäktige: Heiða Björg Hilmisdóttir, Skúli Helgason, Sabine Leskopf och Hjálmar Sveinsson. På sjätte plats finns Guðný Maja Riba - som alltså är den första kandidaten som inte representerar partiet i kommunfullmäktige.

I dag har Socialdemokraterna sju mandat i fullmäktige. På de två sista platserna finns Ellen Jaqueline Calmon och Ragna Sigurðardóttir - som båda gjorde svaga provval och nu finns på plats nio och tio på valsedeln.

I opinionsmätningarna inför valet får Socialdemokraterna fem eller sex mandat. Guðný Maja Riba skulle alltså kunna få en plats i fullmäktige. Men det är inte alls osannolikt att det inte blir någon som helst förnyelse i Socialdemokraternas grupp i Reykjavík.

Långt från valbar plats finns en rad intressanta namn. Näst sist - på plats 45 på listan - finns komikern Jón Gnarr, som inför valet 2010 grundade Bästa partiet och efter valsegern bildade koalition med Socialdemokraterna. I någon mån är det just det samarbete som han lade grunden till som alltjämt utgör Socialdemokraternas maktbas i kommunen.

Allra längst ned på listan står Ingibjörg Sólrún Gísladóttir - tidigare utrikesminister och partiledare samt veteran inom kommunpolitiken i Reykjavík. Långt bak finns också tidigare kommunpolitikerna Oddný Sturludóttir och Björk Vilhelmsdóttir samt Geoffrey Þ. Huntingdon-Williams som driver utestället Prikið i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om konflikterna inom Socialdemokraterna i Reykjavík.

Minister ber om ursäkt - kallade vd "den där svarta"

När infrastrukturminister Sigurður Ingi Jóhannsson skulle fotograferas tillsammans med Vigdís Häsler Sveinsdóttir, vd för Bændasamtök Íslands, omnämnde han henne som "den där svarta". Nu anklagas han för rasism. Sigurður Ingi Jóhannsson har bett om ursäkt och statsminister Katrín Jakobsdóttir anser att det är tillräckligt. Men långt ifrån alla håller med.

I torsdags höll Bændasamtök Íslands - böndernas branschorganisation - den årliga kongressen Búnaðarþing på Hótel Natura i Reykjavík. På den efterföljande middagen brukar ledande politiker från partierna i alltinget vara på plats. Inte minst brukar många framstegspartister delta eftersom det finns starka band mellan partiet och bonderörelsen.

Men redan innan torsdagens kongress var relationerna frostigare än vanligt. Skälet är att såväl vd:n Vigdís Häsler Sveinsdóttir och ordföranden Gunnar Þorgeirsson är självständighetspartister. Hon har tidigare varit sekreterare till Jón Gunnarsson när han var kommunikationsminister och han var tidigare ordförande för Sam­band garðyrkju­bænda, trädgårdsodlarnas förening.

Den första incidenten inträffade enligt DV mellan Gunnar Þorgeirsson och Lilja Alfreðsdóttir, kulturminister och vice ordförande för Framstegspartiet. Tidigare hade hon även ansvar för högre utbildning. Då var han en skarp kritiker av hennes beslut att låta jordbrukshögskolan Land­búnaðar­há­skól­i Íslands ta över ansvaret för trädgårdsodlingsutbildningen Garðyrkju­skól­inn á Reykj­um.

När han kom till Framstegspartiets bord under middagen för att hälsa ska han direkt ha blivit avvisad av Lilja Alfreðsdóttir. Gunnar Þorgeirsson säger i Morgunblaðið att han valde att gå därifrån eftersom han inte kände sig välkommen. Hon hävdar att hon inte varit förtjust i hans uttalanden och att hon inte ville krama honom.

Händelsen illustrerar de ovanligt svala relationerna mellan Framstegspartiet och Bændasamtök Íslands. Men de senaste dagarna är det Sigurður Ingi Jóhannssons beteende som har blivit en skandal. Han anklagas nu av oppositionspolitiker för att ha uttryckt sig rasistiskt.

Sigurður Ingi Jóhannsson är infrastrukturminister och ledare för Framstegspartiet. Under kongressen skulle han fotograferas ihop med bland annat Vigdís Häsler Sveinsdóttir. Han ska då ha refererat till henne som "den där svarta". Kommentaren syftade på att hon har indonesisk bakgrund.

Ryktena om uttalandet hann cirkulera ett par dagar. Ingveldur Sæmundsdóttir, hans sekreterare, förnekade först i Fréttablaðið att han hade talat om Vigdís Häsler Sveinsdóttir på det sättet. Hon hävdade också att hon stått bredvid Sigurður Ingi Jóhannsson hela tiden.

Snart gick Vigdís Häsler Sveinsdóttir själv ut på Facebook och kommenterade händelsen. Hon skrev att Ingveldur Sæmundsdóttir inte var närvarande när orden föll men att flera andra hörde hur han kallade henne "den där svarta". Hon konstaterade att han var ansvarig för "oerhört sårande kommentarer".

Vidare kopplade hon Sigurður Ingi Jóhannssons uttalanden till fördomar baserade på etnicitet eller hudfärg. Det var också kränkande att hans sekreterare förnekade eller bortförklarade händelsen.

Strax därpå bad Sigurður Ingi Jóhannsson om ursäkt på Facebook. Han ångrade sina ord och beklagade att den läxa som han nu lärt sig gått ut över en annan person. Vidare skrev han att han alltid utgått från att alla människor har samma värde och att han har behandlat personer han möter efter den principen.

Skandalen fick en fortsättning i alltinget. Halldóra Mogensen, alltingsledamot för Piratpartiet, tog upp händelsen med statsminister Katrín Jakobsdóttir under en frågestund. Halldóra Mogensen ansåg att det rörde sig om ett rasistiskt uttalande. Hon undrade också om Katrín Jakobsdóttir tyckte att han borde avgå.

Katrín Jakobsdóttir svarade att regeringskollegans uttalanden var oacceptabla. Samtidigt hade han ärligt bett om ursäkt. Det var också viktigt att kunna acceptera en sådan ursäkt. Därför ansåg hon att han gjort tillräckligt för att reda ut situationen. Hon tänkte inte kräva hans avgång.

Sigmar Guðmundsson, alltingsledamot för Renässans, höll inte med. Han ansåg att händelsen underströk behovet av en debatt om fördomar som finns inom alla delar av samhället - och även inom regeringen.

Dessutom ansåg Sigmar Guðmundsson att det var uppenbart att Sigurður Ingi Jóhannsson brutit mot alltingets etiska regler. De säger bland annat att ledamöter inte får bete sig på ett sätt som misskrediterar alltinget.

Snart har halva Island smittats av coronaviruset

Nu har 48,3 procent av islänningarna smittats med coronaviruset. Och den stora majoriteten har smittats efter årsskiftet då omikron tog över från delta som den mest spridda varianten. Totalt har över 180 000 positiva tester analyserats. Sex personer har insjuknat i covid-19 tre gånger. Samtidigt har drygt 100 personer avlidit i sviterna av covid-19.

Vid midnatt den 25 februari avvecklade Island samtliga restriktioner som införts på grund av coronaviruset. För första gången på två år fanns det inga hinder för att resa eller umgås. Beslutet togs trots rekordstor spridning av omikronvarianten. Och smittspridningen är fortsatt mycket hög.

Sedan det första fallet av coronasmitta konstaterades på Island den 28 februari 2020 har totalt 181 830 fall av smitta bekräftats. Och 151 343 har registrerats efter årsskiftet. Av dessa är det 4 011 personer som har smittats minst två gånger. Hittills är det sex islänningar som har smittats tre gånger.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason har de senaste månaderna talat om flockimmunitet som enda metod för att stoppa pandemin. Det ser ut som att Island närmar sig det stadiet. Hittills har 48,3 procent av befolkningen testat positivt för viruset.

Dessutom är hela 82 procent av islänningar i åldern fem år och uppåt fullvaccinerade mot coronaviruset. Bland dem som har fyllt 40 år har över 90 procent även fått en påfyllnadsdos.

Samtidigt fortsätter belastningen på sjukvården att vara hög. Nu vårdas totalt 41 coronapatienter på sjukhus - och två av dem ligger på intensivvårdsavdelning.

Sedan pandemins början för drygt två år sedan har nu 101 personer avlidit i sviterna av covid-19. Coronaviruset har dock inte varit den enda dödsorsaken i samtliga fall. Många av dem som avlidit har tillhört riskgrupper och i vissa fall redan haft andra sjukdomar. Där kan coronasmittan ha varit en bidragande men inte nödvändigtvis utlösande faktor.

Kostnaderna för Islands smittskyddsåtgärder börjar nu klarna. Hälsovårdsminister Willum Þór Þórsson besvarade i början av mars en interpellation från Självständighetspartiets Njáll Trausti Friðbertsson om kostnaderna för statliga karantänboenden - hotell som myndigheterna hyrt åt personer i isolering eller karantän.

Då uppgick kostnaderna till drygt 4 miljarder isländska kronor. Nu har dock alla statliga karantänboenden avvecklats.

Njáll Trausti Friðbertsson frågade också Willum Þór Þórsson om kostnaderna för provtagning för coronasmitta. Då - för en knapp månad sedan - låg enligt svaret kostnaderna på drygt 11,4 miljarder isländska kronor. Den notan fortsätter dock att stiga.

En liknande fråga ställdes nyligen av Centerpartiets Bergþór Ólason. Svaret från Willum Þór Þórsson var att kostnaderna fram till årsskiftet var drygt 5,3 miljarder isländska kronor. Skälet till de olika siffrorna är den omfattande provtagningen under 2022 då omikron blivit den dominerande varianten. Staten hade också 2,2 miljarder i intäkter från provtagningen eftersom vissa tester varit avgiftsbelagda.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Två av tre islänningar vill bryta med Ryssland

Två av tre islänningar anser att Island bör bryta de diplomatiska förbindelserna med Ryssland. Och det är få som bekymrar sig över att Ryssland har listat Island som en fientligt sinnad nation. Samtidigt är det många som oroar sig över de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Ukraina. Färre är dock oroliga för egen räkning. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

När Ryssland invaderade Ukraina för en dryg månad sedan var den isländska regeringen entydig i sitt fördömande. Island har också slutit upp bakom EU:s och Natos sanktioner mot Ryssland. Ryska protester mot ställningstagandet har inte fått isländska ministrar att backa.

De skarpa fördömandena av invasionen ser ut att ha ett brett stöd. Och många islänningar vill dessutom gå ännu längre än vad regeringen redan har gjort.

Hela 66 procent anser att Island bör bryta de diplomatiska förbindelserna med Ryssland. Bara 14 procent tycker att de diplomatiska förbindelserna ska upprätthållas. Resterande 20 procent är varken positivt eller negativt inställda till att kapa banden till Ryssland.

Det är betydligt färre kvinnor och islänningar under 30 år som vill kapa banden. Män och personer som har fyllt 60 år uppger i större utsträckning att relationen mellan länderna inte ska rivas upp.

Islands fördömande av invasionen och sanktioner mot Ryssland fick i sin tur Ryssland att lista Island som en fientligt sinnad nation. Det ryska svaret är dock inget som bekymrar islänningarna.

Bara 26 procent svarar att de känner oro över svartlistningen - men av dessa är det hela 19 procent som bara är ganska bekymrade. Betydligt fler - 50 procent - är inte oroliga. Övriga 24 procent placerar sig i mitten.

Kvinnor, personer som har fyllt 60 år och islänningar bosatta på landsbygden är oftare oroliga. Minst bekymrade är män, personer som inte har fyllt 30 år och boende i huvudstadsregionen.

Island hade i går tagit emot 520 ukrainska flyktingar. Hela 86 procent är positivt inställda till att de får arbetstillstånd direkt vid ankomsten. Bara 4 procent tycker inte att de ska få arbetstillstånd.

Mest negativa är Folkets partis väljare. Där svarar 11 procent att ukrainska flyktingar inte bör få arbetstillstånd. Bland sympatisörer till Renässans och Gröna vänstern är det inga som vill neka ukrainare möjligheten att arbeta på Island.

Det är 61 procent som uppger att de befarar att kriget i Ukraina kan påverka den ekonomiska situationen på Island. Bara 15 procent har inga sådana bekymmer.

Däremot är det bara 32 procent som känner oro för den egna ekonomin. Något fler - 36 procent - upplever liten eller ingen oro.

Här kan du läsa mer om islänningars attityder till Rysslands invasion av Ukraina.