Ny magma orsakar fortsatt landhöjning vid Askja

Sedan augusti förra året är landhöjningen vid Askja nu tre decimeter. Allt tyder på att det är magma som strömmar in på ungefär två kilometers djup - och hittills räknar Veðurstofa Íslands med att 14 miljoner kubikmeter magma har samlats vid vulkanen. Landhöjningen går dessutom mycket snabbare än senaste motsvarande perioden för femtio år sedan.

Det senaste utbrottet i Askja ägde rum 1961. Sedan dess har vulkanen vilat även om det periodvis har funnits tecken på aktivitet. Mellan 1967 och 1972 var landhöjningen avsevärd - något som tydde på att magma strömmade in på förhållandevis grunda djup. Då ledde magmarörelserna aldrig fram till något utbrott.

De senaste åren har en rad tecken pekat mot att Askja skulle kunna vara på väg mot ett nytt utbrott. Jordskred, landhöjning, geotermisk aktivitet och jordskalv har alla tolkats som indikationer på vulkanisk aktivitet. Sedan augusti förra året har de tecknen blivit allt tydligare.

Då inleddes en period av intensiv landhöjning. Nyligen samlade Veðurstofa Íslands in mätutrustning från Askja efter vintern. Myndigheten konstaterade enligt Morgunblaðið att landhöjningen nu uppgår till tre decimeter.

Benedikt Gunnar Ófeigsson, som är expert på rörelser i jordskorpan vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att den sannolika förklaringen är magma som samlas på omkring två kilometers djup. Eftersom magman strömmar förhållandevis nära ytan blir landhöjningen påtaglig och snabb:

"Så länge som detta fortsätter skulle jag säga att då ökar sannolikheten för att det blir ett utbrott i en nära framtid. Men ett sådant händelseförlopp kan bli mycket utdraget.. ... Jag anser att man behöver att övervaka det här mycket noga - särskilt på sommaren under turistsäsongen."

Han räknar med att ungefär 14 miljoner kubikmeter magma nu har samlats vid Askja.

Jordskalv inträffar så gott som dagligen vid Askja. De har troligen ett samband med magmarörelserna - men det finns inget i dag som tyder på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående.

Den 9 september förra året ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Askja från grön till gul. Den gula färgen betyder att vulkanen uppvisar tecken på aktivitet som inte är normala.

Här kan du läsa mer om aktiviteten i Askja.

Lottdragning avgjorde tre isländska kommunalval

I tre isländska kommuner var det lotten som fick avgöra vilka som skulle ta plats i fullmäktige. Och i en kommun räckte det inte med omräkning av resultatet för att undvika lottdragning. Samtidigt kan Kristinn Jónasson - som har varit kommunchef i Snæfellsbær i 24 år - räkna med ytterligare fyra år på uppdraget efter Självständighetspartiets valseger.

I tretton isländska kommuner fanns det inga partier att rösta på i lokalvalen den 14 maj. I stället blev det personval där bara den som tidigare har suttit i fullmäktige har möjlighet att inte vara tillgänglig. Eftersom det bara hålls personval i småkommuner blir det ofta också mycket jämnt. Och i tre kommuner krävdes lottdragning.

I Tálknafjarðarhreppur i Västfjordarna var det 189 personer som hade rösträtt. Av dem var det 72 som valde att lägga sin röst på Jóhann Örn Hreiðarsson, 67 på Lilja Magnúsdóttir, 57 på Jenný Lára Magnadóttir och 44 på Guðlaugur Jónsson.

Fullmäktige i Tálknafjarðarhreppur har fem platser. Och både Jón Ingi Jónsson och Marinó Bjarnason fick 43 röster. Det var alltså oavgjort i kampen om den sista platsen. För att kunna utse en ordinarie ledamot och en ersättare ordnade valnämnden lottdragning. Där segrade Jón Ingi Jónsson som fick den ordinarie platsen medan Marinó Bjarnason blev ersättare.

Valnämnden fick in en önskan om att räkna om resultatet. Den förändrade dock inte utgången utan Jón Ingi Jónsson och Marinó Bjarnason stod kvar på 43 röster var. Valnämnden beslutade därför att fastställa valresultatet - och därmed också Jón Ingi Jónssons plats i fullmäktige.

Ännu jämnare blev det i Súðavíkurhreppur, en annan kommun i Västfjordarna. Kommunchefen Bragi Þór Thoroddsen fick totalt 57 röster från de 174 röstberättigade. Därefter följde Aníta Björk Pálínudóttir med 47 röster och Yordan Slavov Yordanov med 39 röster.

Kommunfullmäktige i Súðavíkurhreppur har fem platser. Här var det tre personer som fick 34 röster var: Jónas Ólafur Skúlason, Kristján Rúnar Kristjánsson och Eiríkur Valgeir Scott. Här lottades Jónas Ólafur Skúlason till platsen som fjärde ordinarie ledamot och Kristján Rúnar Kristjánsson fick den femte och sista ordinarie platsen. Eiríkur Valgeir Scott lottades till ersättare.

Lottdragning blev det också i Fljótsdalshreppur på östra Island. Här var det 85 personer som hade rösträtt. Flest röster fick kommunalrådet Jóhann Frímann Þórhallsson. Det var 50 kommuninvånare som gav honom sitt stöd för ytterligare en mandatperiod. Invalda i fullmäktige blev även Lárus Heiðarson med 35 röster, Kjartan Benediktsson med 32 röster och Halla Auðunardóttir med 27 röster.

Både Anna Jóna Arnmarsdóttir och Urður Gunnarsdóttir fick 18 röster. Det var alltså dött lopp om den femte och sista platsen i fullmäktige. Här var det Anna Jóna Arnmarsdóttir som vann lottdragningen och fick platsen.

Det var andra gången just Anna Jóna Árnmarsdóttir var inblandad i en lottdragning - men första gången hon vann. Värt att notera är också att hon i kommunalvalet 2018 fick 32 röster - vilket var näst flest i hela kommunen.

Kanske är det en utdragen konflikt i Fljótsdalshreppur som ligger bakom det minskade stödet. Under mandatperioden väckte hon misstroende mot kommunalrådet Gunnþórunn Ingólfsdóttir som röstades bort från posten. Uppdraget gick därefter till Jóhann Frímann Þórhallsson som ställt sig bakom misstroendeförklaringen.

Inför valet meddelade Gunnþórunn Ingólfsdóttir att hon inte stod till förfogande för en ny mandatperiod.

I Snæfellsbær på västra Island var det också jämnt - men här kandiderade två listor: Självständighetspartiet och Snæfellsbærs kommunfrågeförbund. Här segrade Självständighetspartiet med 52,8 procent av rösterna och fyra mandat medan rivalen fick 47,2 procent och tre mandat.

Segern för Självständighetspartiet innebär att Kristinn Jónasson får fortsätta som kommunchef - ett uppdrag han haft i 24 år. Han fanns inte på Självständighetspartiets valsedel men var ändå partiets kandidat till toppjobbet i kommunen. Om han fullföljer denna mandatperiod kommer han att ha haft uppdraget i 28 år.

Än så länge är det dock inte ens ett familjerekord. Kristinn Jónassons pappa var kommunchef i hela 30 år. Rekordinnehavare i landet är sannolikt Sigurgeir Sigurðsson som hade motsvarande jobb i Seltjarnarnes från 1965 till 2002.

I Flóahreppur på södra Island var det 38 av de 129 väljare som röstade på lokalpartiet T-listan som strök över Elín Höskuldsdóttirs namn. Det var så många som kryssade bort henne att Harpa Magnúsdóttir tog hennes plats i fullmäktige. I valet fick T-listan två mandat - där Elín Höskuldsdóttir var nummer två på listan och Harpa Magnúsdóttir nummer tre.

Det var enda gången i det här kommunalvalet som överstrykningarna var tillräckligt många för att fälla en kandidat. Men mest överstruken i hela landet var Hildur Björnsdóttir, Självständighetspartiets toppkandidat i Reykjavík. Det var 290 personer som strök över hennes namn. Vidare var det 129 som ratade fyran Marta Guðjónsdóttir, 123 som ratade trean Kjartan Magnússon och 117 som ratade sjuan Helgi Áss Grétarsson.

De fyra kandidater som ströks över flest gånger var alltså självständighetspartister. Femma bland de överstrukna var Hjálmar Sveinsson, som var nummer fem på Socialdemokraternas valsedel i Reykjavík. Hans namn kryssades över 114 gånger.

Här kan du läsa mer om de isländska kommunalvalen.

Topp från småkommun besegrade rival från storkommun

Inför samgåendet mellan Langanesbyggð och Svalbarðshreppur stod det klart att kommunalvalet skulle stå mellan kommunalråden i de två kommunerna. Och det var Sigurður Þór Guðmundsson från den mindre kommunen Svalbarðshreppur som segrade med lokalpartiet Bättre bygd. Han kan nu bli kommunalråd i den nya storkommunen.

I mars i år röstade en majoritet av invånarna i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur på nordöstra Island för att gå ihop. Med 94 invånare är Svalbarðshreppur en av Islands minsta kommuner. Mycket av den kommunala servicen som Svalbarðshreppur är skyldig att erbjuda köps in från Langanesbyggð - som med 504 invånare är betydligt större.

Kommunfullmäktige i bägge kommunerna stod bakom planerna. I Svalbarðshreppur kandiderade inga partier till fullmäktige i förra valet 2018. Då fick Sigurður Þór Guðmundsson totalt 45 personröster - och det var 56 personer som röstade i valet. Han blev också kommunalråd i Svalbarðshreppur.

I grannkommunen Langanesbyggð segrade Framtidslistan med 58,8 procent av rösterna och fyra mandat. Det andra partiet i valet - U-listan - fick 41,2 procent och tre mandat.

Þorsteinn Ægir Egilsson utsågs i juni 2017 till kommunchef. Beslutet kom efter en turbulent mandatperiod i fullmäktige med tre olika majoriteter och fem kommunchefer. I valet våren 2018 toppade han Framtidslistans valsedel. Efter valsegern kunde han fortsätta som kommunchef.

Även i årets val stod Þorsteinn Ægir Egilsson överst på Framtidslistans valsedel. Och överst på det konkurrerande partiet Bättre bygds lista fanns Sigurður Þór Guðmundsson.

Och det var Sigurður Þór Guðmundsson från den mindre kommunen Svalbarðshreppur och Bättre bygd som segrade. Bättre bygd fick 59 procent av rösterna och fyra mandat medan Framtidslistan fick 41 procent och tre mandat.

Sigurður Þór Guðmundsson blir alltså kvar som kommunchef - men får nu inte basa bara över Svalbarðshreppur utan över hela den nya och avsevärt större kommunen.

En av de första frågorna blir att hitta ett namn till den nya kommunen. Inför samgåendet har invånarna haft möjlighet att lämna in förslag.

I kommunalvalet var det 433 personer som hade rösträtt. Av dem gick 352 till vallokalerna. Valdeltagandet var därmed 81,3 procent.

Här kan du läsa mer om valet i Langanesbyggð och Svalbarðshreppur.

Centerpartiet sågar valsedel - överklagar valet i Garðabær

Centerpartiet floppade i Garðabær och blev utan mandat i kommunen efter att ha fått bara 3,7 procent av rösterna. Nu överklagar partiet genomförandet av valet den 14 maj - och hävdar att valsedeln var utformad på ett sätt som missgynnade Centerpartiet. Skälet är att partiets kandidater doldes bakom två vikningar av valsedeln.

I kommunalvalet i Garðabær 2018 fick Centerpartiet 6,7 procent av rösterna. Det var 515 kommuninvånare som gav partiet sitt förtroende - men det var inte tillräckligt för att ge partiet något mandat i kommunen. Då var resultatet en viss besvikelse. Även om partiet var nytt fanns förhoppningar om att vinna åtminstone ett mandat.

Inför valet den 14 maj i år var målet också att vinna åtminstone ett mandat åt toppkandidaten Lárus Þór Guðmundsson. Resultatet blev en besvikelse. Centerpartiet fick 314 röster - vilket motsvarade 3,7 procent.

I stället kunde Självständighetspartiet åter säkra egen majoritet i kommunen genom 49,1 procent av rösterna och sju mandat av elva i fullmäktige. Garðabærlistan fick 20,9 procent och två mandat, Renässans 13,3 procent och ett mandat och Framstegspartiet 13,1 procent och ett mandat.

Nu överklagar Centerpartiet valet. Partiet hävdar enligt Kópavogs- og Garðapósturinn att valsedeln har så allvarliga brister att det kan ha påverkat utgången. Centerpartiet anser att formgivningen inte gav de fem partier som ställde upp i valet lika möjligheter.

I kommunalvalet sätter väljaren ett kryss för det parti som hen lägger sin röst på. Den här valsedeln var vikt två gånger och partierna var listade i bokstavsordning - där Centerpartiet som har partibokstaven M kom sist.

Den som öppnade valsedeln såg Framstegspartiets och Renässans kandidater. Den som vek upp den en gång såg även Självständighetspartiets och Garðabærlistans kandidater. Och den som vek upp den ytterligare en gång såg Centerpartiets kandidater på högerfliken.

Centerpartiet hävdar att det fanns väljare som inte vek upp valsedeln flera gånger och därför heller inte hade korrekt information om vilka partier som det gick att rösta på. I praktiken anser därför partiet att valsedeln diskriminerade vissa partier och gynnade andra.

Det har ännu inte kommit något besked från kommunen eller valnämnden om överklagandet.

Det här är inte den första invändningen mot valet i Garðabær. Tre dagar efter valet krävde Garðabærlistan en omräkning av rösterna - och fick gehör. Partiet ansåg inte att rösträkningen i sig kunde ifrågasättas.

Anledningen till att partiet ändå efterlyste en omräkning var att det bara skilde tolv röster till att Garðabærlistan skulle få ett tredje mandat i fullmäktige som skulle gå till Harpa Þorsteinsdóttir. Omräkningen ledde dock inte till några förändringar utan resultatet var korrekt. Självständighetspartiets Guðfinnur Sigurvinsson - som var den som i så fall skulle ha förlorat sin plats i fullmäktige - fick alltså sitta kvar.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Garðabær.

Katrín Jakobsdóttir vill fortfarande att Island lämnar Nato

Statsminister Katrín Jakobsdóttir har inte ändrat åsikt om Islands Nato-medlemskap. Det har inte heller hennes parti Gröna vänstern. Men hon kommer som regeringschef att stå bakom den nationella säkerhetspolitik som klubbats i alltinget. Och Katrín Jakobsdóttir ger även sitt stöd till Sveriges och Finlands ansökningar om Nato-medlemskap.

I dag är det tre månader sedan Ryssland invaderade Ukraina. Island ställde sig direkt bakom de sanktioner mot Ryssland som EU och Nato tog initiativ till. Island har också på eget initiativ infört sanktioner. Ryska trålare får till exempel inte lägga till i isländska hamnar annat än om det råder en nödsituation ombord.

Island har vid flera tillfällen finansierat transport av krigsmaterial till Ukraina. Island har hyrt in flygplan som har flugit med gods till platser nära den ukrainska gränsen. Därifrån har de transporterats landvägen över gränsen.

Utrikesminister Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir skriver i ett interpellationssvar att transporterna hittills har kostat omkring 125 miljoner isländska kronor. På en fråga från socialdemokraten Rósa Björk Brynjólfsdóttir uppger hon att det specifika innehållet i transporterna är sekretessbelagt. Det handlar dock främst om ammunition och annan militär utrustning.

För regeringspartiet Gröna vänstern har kriget i Ukraina på nytt aktualiserat frågan om Nato-medlemskap. Island agerar i enlighet med den nationella säkerhetspolitik som har beslutat i alltinget. I den är Nato-tillhörigheten en av grundbultarna - och det är ett medlemskap som Gröna vänstern motsätter sig.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, vände sig i alltinget i går med en rad frågor till Katrín Jakobsdóttir om hennes personliga inställning till Nato. Han frågade bland annat om hon nu var för medlemskapet i försvarsalliansen. Hon svarade att hon inför tillträdet som statsminister valde att sluta upp bakom säkerhetspolitiken:

"När jag år 2017 övertog det ämbete som jag har nu var det glasklart att jag skulle arbeta i enlighet med den i alltinget fastställda nationella säkerhetspolitiken som godkändes här med stor majoritet. Jag anser att jag har gjort det oförvitligt ända sedan dess."

Däremot upprepade hon Gröna vänsterns hållning om att Island bör lämna Nato. Katrín Jakobsdóttir konstaterade dock att hon då som nu hade partistyrelsens stöd för att följa den fastslagna nationella säkerhetspolitiken så länge som partiet ingår i regeringen.

Hon ville inte deklarera sitt stöd för Islands medlemskap i Nato. Hon ansåg till skillnad från Sigmundur Davíð Gunnlaugsson inte heller att det var underligt att hon hade en annan åsikt i Nato-frågan. Han tyckte nämligen att det hade varit underligt om Finland och Sverige hade ansökt om medlemskap samtidigt som statsministrarna varit emot inträde:

"Jag stödjer det demokratiska beslutet som Finlands och Sveriges parlament har fattat vad gäller att ansöka om medlemskap i Nato. Som statsminister arbetar jag i enlighet med den fastställda säkerhetspolitiken där Islands medlemskap i Nato är föreskrivet. Min rörelse, och där är jag inräknad, har inte ändrat åsikt om det medlemskapet."

Katrín Jakobsdóttir har tidigare sagt att hon inte kommer att motsätta sig att Nato expanderar genom Sveriges och Finlands inträde i alliansen. Det är första gången som en ledare för Gröna vänstern inte säger nej till utvidgning av Nato.

Här kan du läsa mer om Gröna vänstern och Katrín Jakobsdóttirs attityd till Nato-medlemskap.

Höjd beredskap för vulkanutbrott och jordskalv

Tusentals jordskalv, magma som närmar sig ytan, omfattande landhöjning och ett mönster som påminner om utvecklingen innan vulkanutbrottet vid Fagradalsfjall började för ett drygt år sedan. De senaste veckornas händelser på sydvästra Island gör att myndigheterna nu höjer beredskapen för ett nytt vulkanutbrott i området.

Strax före klockan 17 den 14 maj skakade ett jordskalv med en magnitud på 4,7 sydvästra Island. Skalvets epicentrum var öster om Lambafell i Þrengsli. Skalvet kändes från Fljótshlíð i öster till Borgarfjörður i väster. Men de allra flesta rapporterna kom från Hveragerði där skakningarna var avsevärda.

Jordskalvet var det största i området åtminstone sedan 1991 - det år då Veðurstofa Íslands installerade mätutrustning i den här delen av landet.

Det kom inga rapporter om några materiella skador eller några personskador. Men det stora skalvet följdes av en lång rad efterskalv.

Samtidigt pågick en omfattande jordskalvssvärm på Reykjanes - och vid Eldvörp nära Grindavík registrerades över 3 000 skalv på bara en vecka. Det största skalvet hade en magnitud på 4,3 och inträffade den 15 maj klockan 17.38. Under samma dygn skedde ytterligare ett skalv med magnitud på 4 och nio som var större än 3.

Majoriteten av jordskalven på Reykjanes sker på ett djup av fyra till sex kilometer. Mest sannolikt är att jordskalven beror på magmarörelser i området. Den senaste tiden har landhöjningen varit avsevärd väster om Þorbjörn, ett fjäll strax utanför Grindavík.

Ett nytt större jordskalv ägde rum klockan 18.33 den 20 maj. Det uppmättes till 3,8 och hade sitt epicentrum ute till havs några kilometer från Reykjanestá.

Utvecklingen påminner om förspelet till utbrottet vid Fagradalsfjall som började den 19 mars förra året. Det föregicks av femton månader av jordskalvssvärmar, landhöjning och magmarörelser. Periodvis var jordskalven så täta och kraftiga att boende i Grindavík lämnade sina hem på helgerna bara för att få sova ut.

Vulkanutbrottet vid Fagradalsfjall var det första på Reykjanes sedan 1240. Många experter trodde redan då att det kunde vara det första i en ny serie av utbrott på halvön. Historiskt har nämligen utbrotten i regionen kommit slag i slag - följda av århundraden utan någon vulkanisk aktivitet.

Fannar Jónasson, kommunchef i Grindavík, säger i Morgunblaðið att kommunen har tät kontakt med myndigheterna. De har också haft möten med både experter och boende för att diskutera utvecklingen. Än så länge finns ingen utbredd oro bland invånarna:

"Det här har blivit lite bekant och vi är vana vid mycket. På något sätt så blir människor vana vid det här men det är inte desto mindre otrevligt att uppleva sådana jordskalvssvärmar. I synnerhet på grund av att här tidigare var jordskalv i vecka efter vecka som ledde fram till ett vulkanutbrott. Det är inte trevligt men de flesta är ganska lugna."

De senaste veckornas jordskalv har gjort att Almannavarnir har höjt beredskapen i regionen. Myndigheterna varnar för att skalven kan utlösa jordskred och stenras. Boende i området uppmanas också att säkra föremål som kan falla ned från väggar och hyllor.

Veðurstofa Íslands har även ändrat färgkoden för flygtrafik för Reykjanes vulkaniska system från grön till gul. Den gula färgen signalerar att vulkanen visar tecken på onormal och ökad aktivitet. Sedan januari i år har även Krýsuvíks vulkaniska system i samma region gul färgkod.

Hittills är landhöjningen störst vid Svartsengi norr om Grindavík. Där ligger ett kraftverk och Blå lagunen. Veðurstofa Íslands uppger att det handlar om 10 till 15 millimeter. Landhöjningen tyder på att ny magma kommer in på stora djup. Samma tendens finns vid Fagradalsfjall där magma tros strömma in på 16 kilometers djup.

Mycket tyder nu på att det håller på att bildas en underjordisk magmakanal mellan Eldvörp - en rad vulkankratrar som bildades under utbrott på 1200-talet - och Þorbjörn.

Här kan du läsa mer om jordskalven på Reykjanes.

Framstegspartiet stora vinnaren i isländska kommunerna

Hela 67 mandat gick till Framstegspartiet i lördagens kommunalval. Det gör partiet till den stora vinnaren på kommunnivå - där ökningen var 22 mandat jämfört med valet för fyra år sedan. Men Självständighetspartiet är alltjämt störst på kommunnivå. Självständighetspartiet var dock den största förloraren i valet.

I kommunalvalet i Reykjavík gick Framstegspartiet från noll till fyra mandat - och från uträknade till en maktfaktor i den isländska huvudstaden. Men det var inte bara i Reykjavík som partiet hade medvind. I en lång rad kommuner kunde Framstegspartiet räkna hem nya mandat.

Totalt fick Framstegspartiet 67 mandat - vilket kan jämföras med 45 mandat i valet 2018. Det gör partiet till lördagens stora segrare.

Framgångarna var störst i huvudstadsregionen. I Mosfellsbær gick partiet på samma sätt som i Reykjavík från noll mandat till fyra. I Garðabær - där partiet inte hade någon representant tidigare - får partiet nu ett mandat. I både Hafnarfjörður och Kópavogur går partiet från ett mandat till två. I bägge kommunerna har Framstegspartiet regerat ihop med Självständighetspartiet - majoriteter som nu håller.

Självständighetspartiet fortsätter dock att dominera den isländska kommunpolitiken. Partiet får totalt 110 mandat. Det är dock en minskning med sex mandat jämfört med valet för fyra år sedan.

Tredje störst på kommunnivå är Socialdemokraterna med 26 mandat. Partiet förlorar sammanlagt tre mandat.

Gröna vänstern vinner totalt ett mandat och har nu nio i hela landet. Centerpartiet förlorar fyra mandat och har nu fem i de isländska kommunerna. Lika många mandat i fullmäktige har Renässans som tappar ett mandat. Piratpartiet vinner ett mandat och har nu fyra.

Folkets parti försvarade sitt mandat i Reykjavík och vann dessutom ett mandat i Akureyri. Partiet har alltså två platser i fullmäktige. Lika många har Islands socialistparti i Reykjavík där antalet dubblerades jämfört med 2018.

Totalt går 230 av landets 470 platser i 64 kommunfullmäktigen till rikstäckande partier. Resterande 240 mandat går till lokalpartier och privatpersoner i de kommuner där inga partier ställde upp.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Fick sparken från Strandabyggð - nu styr han kommunen

Tio personer valdes 2018 in som ordinarie eller ersättare i kommunfullmäktige i Strandabyggð. Efter bara ett drygt år var hälften borta. Tre tog en paus och två flyttade. Turbulensen fortsatte när kommunchefen Þorgeir Pálsson fick sparken efter beslut i fullmäktige. Det ledde fram till en rättsprocess där han fick en halv miljon. Nu har hans parti fått majoritet i fullmäktige och han blir åter kommunchef.

I kommunalvalet våren 2014 var det tre partier som ställde upp i kommunalvalet i Strandabyggð i Västfjordarna. Då fanns det totalt 30 kandidater på listorna. För att ställa upp krävs nämligen att ett parti har fem ledamöter och fem ersättare när kommunfullmäktige har fem ordinarie ledamöter.

Då var det nästan var tionde röstberättigad kommuninvånare som kandiderade. I valet 2014 fanns 377 personer på röstlängden.

I valet våren 2018 hade antalet röstberättigade krympt till 355 personer. Men då var det inga partier som ställde upp i valet.

Strandirborna, ett av de tre partier som kandiderade till fullmäktige 2014, hade en färdig lista. Partiet valde dock att dra tillbaka kandidaturen. När det bara finns en lista i en kommun väljs dessa kandidater per automatik in i fullmäktige och får samtliga platser. Alla fem platser i fullmäktige hade alltså gått till Strandirborna.

Partiet ansåg att kommuninvånarna borde få chansen att välja kandidater. I avsaknaden av partier genomfördes i stället ett personval. Det var första gången i Strandabyggðs historia som denna lösning blev nödvändig.

De fem som valdes in i fullmäktige var Jón Gísli Jónson, Ingibjörg Benediktsdóttir, Guðfinna Lára Hávarðardóttir, Eiríkur Valdimarsson och Aðalbjörg Sigurvaldadóttir. Ersättare blev Hafdís Gunnarsdóttir, Ásta Þórisdóttir, Pétur Matthíasson, Jón Jónsson och Egill Victorsson.

Kommunallagen säger att kommunfullmäktige måste bestå av minst fem personer i en kommun av Strandabyggðs storlek. Av de tio som i maj 2018 valdes återstod efter ett drygt år bara fem. Inga ersättare fanns längre tillgängliga.

Kommunalrådet Ingibjörg Benediktsdóttir flyttade från kommunen och ersattes på posten av Jón Gísli Jónsson. Eiríkur Valdimarsson lämnade sin plats i fullmäktige. Tre av ersättarna - Pétur Matthíasson, Hafdís Gunnarsdóttir och Egill Victorsson - hade antingen flyttat eller tagit en paus på grund av sjukdom.

Uppdraget var inte nytt för Jón Gísli Jónsson. Han var även kommunalråd under den mandatperiod som började 2014. Han valdes med tre röster. Två ledamöter - Guðfinna Lára Hávarðardóttir och Aðalbjörg Sigurvaldadóttir - avstod från att rösta.

I augusti 2018 började Þorgeir Pálsson som kommunchef. Han hade några år tidigare arbetat med en framtidsplan för Strandabyggð. Men samarbetet med ledamöterna i fullmäktige gnisslade. I april 2021 beslutade fullmäktige att säga upp honom på grund av samarbetssvårigheter. Þorgeir Pálsson hävdade att han tagit initiativ till möten för att diskutera läget utan att få svar.

Stämningen blev inte bättre när Þorgeir Pálsson när han anklagade ledamöterna i fullmäktige för att ha brutit mot kommunallagen i flera beslut. Han motsatte sig också uppsägningen och tog tvisten till domstol med krav på ersättning. Han skulle enligt avtalet ha haft uppdraget fram till valet 2022.

Héraðsdómur Vestfjarða ansåg inte att Þorgeir Pálsson hade rätt till avgångsvederlag. Däremot hade uppsägningen gjorts på ett sätt som skadade hans anseende. Till hans fördel talade också att han bett om möten för att diskutera samarbetssvårigheterna. Han tilldömdes av rätten 500 000 isländska kronor.

Men fullmäktige har överklagat domen. I beslutet hävdar ledamöterna att domen är felaktig eftersom uppsägningen i sig inte stred mot lagen. Det är inte rimligt att kommunen ska ersätta Þorgeir Pálsson för något annat.

Þorgeir Pálsson tog inte bara strid om uppsägningen. Han bildade också nya partiet Strandiralliansen. I lördagens kommunalval ställdes det mot Vanliga medborgare - ett annat nybildat kommunparti där Guðfinna Lára Hávarðardóttir fanns med på listan.

När rösträkningen i vallokalen i Hólmavík var avslutad stod det klart att Strandiralliansen fått 60,8 procent av rösterna och tre mandat medan Vanliga medborgare fått 39,2 procent och två mandat.

Þorgeir Pálsson var Strandiralliansens toppkandidat. Han kan genom partiets valseger åter få uppdraget som kommunchef - samtidigt som Strandabyggð driver en rättsprocess mot honom genom det överklagande som de dåvarande ledamöterna i fullmäktige klubbade för två veckor sedan.

Planen är inte bara att Þorgeir Pálsson blir kommunalråd. Han ska också få uppdraget som kommunchef.

Här kan du läsa mer om valet i Strandabyggð.

Island vill expressbehandla Sveriges Nato-ansökan

Island kommer så snabbt som möjligt att godkänna Sveriges och Finlands ansökningar om inträde i Nato. Redan i dag - när ansökningarna formellt lämnas in - kan utrikesminister Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir i alltinget föreslå ett isländskt ja. En enig regering står bakom planerna på ett snabbt välkomnande.

När Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir blev statsminister 2017 valde hon att kompromissa bort partiets syn på Islands Nato-medlemskap. I partiprogrammet står det alltjämt att Gröna vänstern ska verka för att Island lämnar alliansen. Förslag om utträde kommer också regelbundet från partiets ledamöter.

Av samma skäl har Gröna vänstern motsatt sig ytterligare utvidgning av Nato. Partiet anser att alliansen snarare borde avvecklas än växa.

Men som statsminister har Katrín Jakobsdóttir alltså ställt sig bakom Islands säkerhetspolitiska hållning. Och där är medlemskapet i Nato centralt. Inför eventuella ansökningar om inträde från Sverige och Finland har hon också - för första gången i partiets historia - meddelat att hon inte kommer att säga nej till utvidgningen.

Sverige och Finland väntas i dag formellt ansöka om medlemskap i Nato. Utrikesminister Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir säger i Morgunblaðið att hennes mål är att Island ska tillhöra de medlemsländer som snabbast godkänner inträdet:

"Vi tänker vara bland de första länderna som behandlar detta. ... Både militärt och också på grund av att detta är mycket starka nationer där demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten värderas högt."

Så fort ansökningarna har lämnats in kommer Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir att lägga ett förslag i alltinget om att Island ska säga ja till Sveriges och Finlands inträde i Nato. Förslaget kommer att behandlas som andra frågor - genom två debattrundor och i alltingets utrikesnämnd.

Men Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir har redan diskuterat frågan i regeringen och med gruppledarna för samtliga partier i alltinget. Hon säger i Morgunblaðið att alla är eniga om att säga ja så snabbt som möjligt. Ett snabbt svar är enligt utrikesministern också ett sätt att visa ett symboliskt stöd för nordisk enighet.

Þór­dís Kol­brún Reykfjörð Gylfa­dótt­ir säger i Fréttablaðið att svenskt och finländskt medlemskap skulle stärka Islands ställning inom alliansen. Det handlar också om två nya medlemmar som skulle stärka alliansen som helhet:

"Där talar vi om våra närmaste grannar och vänskapligt sinnade länder som vi har väldigt mycket samarbete, kommunikation och kopplingar med på alla områden. Jag skulle säga att det stärker oss att få in de två länderna i Nato."

Nyligen skrev hon också på Facebook att Sveriges och Finlands inträde främjar säkerheten i den här delen av världen. På Twitter har hon välkomnat Sveriges ansökan och på Twitter har hon även lyft fram gemensamma värderingar som demokrati och mänskliga rättigheter utöver den militära kapaciteten.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir har i ett gemensamt uttalande med Danmark och Norge också välkomnat ansökningarna. Där skriver de att de kommer att agera för att ansökningarna ska behandlas snabbt och att de vid behov kommer att bistå med hjälp.

Här kan du läsa mer om Katrín Jakobsdóttirs ja till svenskt och finländskt Nato-medlemskap.

Så gick valet i de isländska storkommunerna

Självständighetspartiet fortsätter att dominera i kommunerna i huvudstadsregionen. I både Kópavogur och Hafnarfjörður kan partiet regera vidare ihop med Framstegspartiet. I Garða­bær får Självständighetspartiet rekordlåga 49,1 procent av rösterna - men behåller ändå egen majoritet. Kattkandidaturen blev utan mandat i Akureyri.

Inte sedan Hanna Birna Kristjánsdóttir 2010 röstades bort från posten som borgmästare i Reykjavík har Självständighetspartiet lyckats återta makten i Islands största kommun. Men i kranskommunerna har partiet alltjämt en stark ställning. Visserligen backade partiet på många håll i lördagens val - men behåller ändå makten i en rad storkommuner.

I Kópavogur - som är Islands näst största kommun - gjorde nybildade lokalpartiet Kópavogurs vänner ett starkt val med 15,3 procent av rösterna. Det ger partiet två mandat av elva i fullmäktige. Men Självständighetspartiet och Framstegspartiet fick förnyat förtroende av väljarna.

Självständighetspartiet fick 33,3 procent och fyra mandat medan Framstegspartiet fick 15,2 procent och två mandat. Självständighetspartiet förlorade 2,8 procentenheter och ett mandat. Framstegspartiet ökade däremot med 7 procentenheter och ett mandat. Därmed kan alltså koalitionen regera vidare.

Guðmunudur Árni Stefánsson lämnade kommunpolitiken i Hafnarfjörður 1993 när han tog plats i alltinget. Efter 29 år återvände han och toppade Socialdemokraternas lista i lördagens val. Och det blev succé. Väljarstödet ökade med 8,9 procentenheter till 29 procent - men det var ändå inte tillräckligt för att ta makten i kommunen.

Självständighetspartiet blev störst med 30,7 procent, en nedgång med tre procentenheter. Både Självständighetspartiet och Socialdemokraterna får fyra mandat - vilket innebär en fördubbling för Socialdemokraterna men en minskning med ett för Självständighetspartiet.

Även här är det Framstegspartiets uppgång som räddar majoriteten. Partiet får 13,7 procent - en ökning med 5,7 procentenheter - och går från ett mandat till två.

Renässans fick 9,1 procent och Piratpartiet 6,1 procent. Det räckte till ett mandat var i Hafnarfjörður.

I Garða­bær gick alla partier utom Framstegspartiet ihop i Garða­bærlistan i förra valet för att utmana Självständighetspartiet. Försöket misslyckades när Självständighetspartiet fick 62 procent och åtta av elva platser i fullmäktige.

I det här valet bröt sig Renässans ut ur alliansen. Partiet fick i lördagens val 13,3 procent och ett mandat - vilket är Renässans högsta siffra någonsin i ett isländskt val. Garða­bærlistan slutade på 20,9 procent och två mandat medan Framstegspartiet fick 13,1 procent och ett mandat.

Självständighetspartiet sjönk till 49,1 procent. Det är första gången som partiet får färre än hälften av rösterna i Garða­bær. Ändå får partiet sju av elva mandat i fullmäktige och kan alltså regera vidare i egen majoritet.

Även i Seltjarnarnes får Självständighetspartiet egen majoritet. Stödet ökar med 3,8 procentenheter till 50,1 procent - något som ger fyra mandat. Socialdemokraterna får 40,8 procent - en uppgång med 12,9 procentenheter - och tre mandat. Lokalpartiet Framtidens 9,1 procent räcker inte till något mandat.

I Mos­fellsbær blir det däremot maktskifte. Framstegspartiet har varit utan mandat i kommunen sedan 2010. I förra valet fick partiet bara 2,9 procent av rösterna. Nu blir partiet störst i Mos­fellsbær med 32,1 procent och fyra mandat.

Självständighetspartiets koalition med Gröna vänstern är historia i kommunen. Självständighetspartiet förlorar 11,9 procentenheter och är nu näst största parti med 27,3 procent av rösterna. Men partiet behåller ändå fyra mandat i fullmäktige. Gröna vänstern backar med 3,9 procentenheter och får 5,7 procent - och mister därmed sin enda plats i kommunen.

Mos­fellsbærs vänner får 13 procent och ett mandat. Socialdemokraternas 9 procent och Renässans 7,9 procent räcker till ett mandat var.

Mest anmärkningsvärt i Reykjanesbær var kanske det rekordlåga valdeltagandet: 47,4 procent. Här kunde Socialdemokraterna, Framstegspartiet och Raka vägen försvara sin majoritet. Tillsammans fick de sju av elva platser i fullmäktige.

Störst blev Självständighetspartiet med 28,1 procent och tre mandat följt av Framstegspartiet med 22,6 procent och tre mandat, Socialdemokraterna med 22,1 procent och tre mandat, Raka vägen med 12,8 procent och ett mandat samt Reform med 8,4 procent och ett mandat.

I Akureyri ser det ut att bli svårt att bilda majoritet. Efter förra valet formade Kommunlistan, Framstegspartiet och Socialdemokraterna en koalition. När coronakrisen drabbade Island valde samtliga partier i fullmäktige att gå ihop för att styra kommunen. Men lördagens val hade ingen tydlig vinnare.

Kommunlistan får 18,7 procent och tre mandat, Självständighetspartiet 18 procent och tre mandat, Framstegspartiet 17 procent och två mandat, Folkets parti 12,2 procent och ett mandat, Centerpartiet 7,9 procent och ett mandat samt Gröna vänstern 7,2 procent och ett mandat.

I opinionsmätningar inför valet såg det ut som att nybildade Kattkandidaturen skulle kunna ta plats i fullmäktige. Partiet bildades sedan en majoritet i fullmäktige beslutit att förbjuda lösgående katter utomhus. Strax före valet drogs förbudet tillbaka och i stället infördes något mildare regler. Kanske var det detta steg som fällde Kattkandidaturen.

I lördagens val fick Kattkandidaturen 4,1 procent och Piratpartiet 3,1 procent. Bägge blev alltså utan mandat i fullmäktige.

När resultatet stod klart inledde Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Kommunlistan samtal om att bilda koalition. Om de tre partierna kommer överens har de tillsammans sju av elva mandat i fullmäktige.

En av Självständighetspartiets största framgångar kom i Árborg där partiet fick 46,4 procent och sex mandat. Det ger partiet egen majoritet eftersom fullmäktige har elva platser. Den tidigare koalitionen mellan Framstegspartiet, Socialdemokraterna, Centerpartiet och Framåt Árborg miste sin majoritet.

Framstegspartiet fick i Árborg 19,3 procent och två mandat, Socialdemokraterna 15,4 procent och två mandat samt Framåt Árborg 7,9 procent och ett mandat. Gröna vänsterns 6 procent av rösterna och Centerpartiets 5 procent gav inga mandat.

På Västmannaöarna har utbrytarpartiet För Hemön varit på kollisionskurs med Självständighetspartiet hela mandatperioden. Tonläget mellan de två rivaliserande partierna har dessutom blivit allt hätskare inför valdagen. Självständighetspartiet blev åter störst i kommunen - men ser ändå ut att tvingas till opposition.

Självständighetspartiet får 44,1 procent och fyra mandat medan För Hemön får 35,7 procent och tre mandat. För Hemöns koalitionspartner Ölistan får 20,2 procent och två mandat. Därmed kan de alltså behålla majoriteten i fullmäktige. Redan på söndagen började de samtala om ett nytt samarbete under de kommande fyra åren.

I Ísafjarðarbær kunde lokalpartiet Í-listan säkra egen majoritet för första gången med 46,3 procent av rösterna och fem mandat. Här blir Arna Lára Jónsdóttir - som var nummer fem på partiets lista - nu kommunchef. Det är första gången som en kvinna innehar ämbetet i Ísafjarðarbær.

Den gamla koalitionen mellan Självständighetspartiet och Framstegspartiet förlorade sin majoritet i fullmäktige - trots att de två partierna tillsammans fick fler röster än Í-listan. Självständighetspartiet fick 24,7 procent och två mandat och Framstegspartiet 24,4 procent och två mandat.

Även i Rangárþing ytra på södra Island blir det maktskifte. Här röstades för första gången Självständighetspartiet bort från makten. Utmanarpartiet Intresserade av kommunpolitik fick 50,6 procent av rösterna och fyra mandat medan Självständighetspartiet fick 49,4 procent och tre mandat.

Segermarginalen var bara elva röster. Det var så jämnt att valnämnden räknade rösterna sex gånger för att försäkra sig om att resultatet var riktigt.

En annan kommun där Självständighetspartiet förlorade makten var Hveragerði. Partiet har haft egen majoritet sedan 2006 och Aldís Hafsteinsdóttir - som valdes in i alltinget i höstas - har varit kommunchef i tolv år. Men i lördags fick partiet bara 32,8 procent - en minskning med 19,6 procentenheter - och två mandat.

Störst blev Vårt Hveragerði med 39,6 procent och tre mandat. Lokalpartiet vill nu bilda majoritet ihop med Framstegspartiet som fick 27,5 procent och två mandat.

I Flóahreppur på södra Island hände något historiskt. Enligt Sunnlenska var det första gången som en kandidat i ett kommunalval ströks så många gånger att den miste sin plats i fullmäktige.

Valets vinnare blev Framtidslistan med 66,4 procent och tre mandat. Det andra partiet - T-listan - fick 33,6 procent och två mandat. Tvåa på T-listans valsedel var Elín Höskuldsdóttir. Av de 129 rösterna på T-listan var det 38 som strök över hennes namn - och det räckte för att nummer tre på listan, Harpa Magnúsdóttir, skulle få partiets andra plats i fullmäktige.

En annan typ av historia skrevs i Hornafjörður på södra Island. Här fick Självständighetspartiet 38,3 procent och tre mandat, Framstegspartiet 31,7 procent och två mandat och Kexkandidaturen 30 procent och två mandat.

Kexkandidaturen bildades tidigare i år med målet att driva miljöfrågor och en politik som tog hänsyn till yngre invånares intressen. Det är sannolikt första gången som ett parti uppkallat efter ett livsmedel tar plats i ett isländskt kommunfullmäktige.

I Árneshreppur - Islands minsta kommun - var det 41 personer som hade rösträtt. Här var valdeltagandet 82,9 procent - bland det högsta i hela landet. Här kandiderade inga partier. I stället hölls personval där Bjarnheiður Júlía Fossdal fick 24 röster, Arinbjörn Bernharðsson 21 röster, Delphine Briois 20 röster, Eva Sigurbjörnsdóttir 17 röster och Úlfar Eyjólfsson 9 röster. Två av ledamöterna - Delphine Briois och Úlfar Eyjólfsson - är nya i fullmäktige.

Här kan du läsa mer om lördagens kommunalval.

Majoriteten i Reykjavík faller efter Framstegspartiets succé

Självständighetspartiet gör sitt sämsta val genom tiderna i Reykjavík - men blir ändå störst i kommunen. Och en historisk uppgång för Framstegspartiet gör att den sittande koalitionen i den isländska huvudstaden inte längre har majoritet. Om Socialdemokraterna ska kunna regera vidare måste borgmästaren Dagur B. Eggertsson forma ett nytt styre.

Inför lördagens kommunalval i Reykjavík såg Självständighetspartiet ut att gå mot ett katastrofval. I en mätning i Fréttablaðið dagarna före valet fick partiet bara 16,2 procent - vilket nästan var en halvering jämfört med valet 2018. Samtidigt fick Socialdemokraterna 26,7 procent, Piratpartiet 17,9 procent, Renässans 7 procent och Gröna vänstern 5,4 procent - en stabil majoritet för den sittande koalitionen.

En undersökning utförd av Maskína visade att 28,1 procent ville att Socialdemokraternas Dagur B. Eggertsson skulle fortsätta som borgmästare i Reykjavík. Hildur Björnsdóttir - Självständighetspartiets toppkandidat - var favorit hos 19,8 procent av väljarna.

Men det har tidigare visat sig att Piratpartiets sympatisörer i lägre utsträckning faktiskt går och röstar. Samtidigt brukar Självständighetspartiets väljare i större omfattning dyka upp i vallokalen. Så blev det också i lördags.

Självständighetspartiet får 24,5 procent av rösterna och blir därmed största parti i fullmäktige. Det är dock partiets sämsta resultat i Reykjavík genom tiderna - och en nedgång med 6,3 procentenheter jämfört med valet 2018.

Även Socialdemokraterna backar rejält. Partiet får 20,3 procent - en tillbakagång med 5,6 procentenheter. Resultatet är det näst sämsta någonsin i kommunalvalet i Reykjavík.

Piratpartiet är det enda partiet i den styrande koalitionen som går framåt. Partiet får 11,6 procent - en ökning med 3,9 procentenheter. Resultatet är Piratpartiets hittills bästa i Reykjavík. Dessutom har partiet växt i varje kommunalval sedan debuten 2014.

Men både Renässans och Gröna vänstern förlorar stöd. Renässans får 5,2 procent - en minskning med 3 procentenheter - och Gröna vänstern får 4 procent - en nedgång med 0,6 procentenheter. För Gröna vänstern är detta det sämsta resultatet i kommunen någonsin.

Framstegspartiet är valets stora vinnare. Partiet får hela 18,7 procent - en uppgång med hela 15,5 procentenheter. Det är också partiets bästa val genom tiderna i Reykjavík.

Islands socialistparti går också framåt och får 7,7 procent - en ökning med 1,3 procentenheter. Folkets parti ökar med 0,2 procentenheter till 4,5 procent.

En annan stor förlorare är Centerpartiet som bara får 2,4 procent av rösterna. I förra valet fick partiet 6,1 procent. Raset innebär att partiet blir utan mandat i fullmäktige.

Utan mandat blir också Ansvarsfull framtid som får 0,8 procent och Reykjavík - bästa staden som får 0,2 procent. Inget av dessa två partier ställde upp i valet 2018.

Det här betyder att Självständighetspartiet får sex mandat (-2), Socialdemokraterna fem (-2), Framstegspartiet fyra (+4), Piratpartiet tre (+1), Islands socialistparti två (+1) samt Renässans (-1), Folkets parti (oförändrat) och Gröna vänstern (oförändrat) ett mandat var.

Tillsammans har Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern bara tio mandat. Koalitionen som helhet förlorar två mandat jämfört med valet för fyra år sedan. För att bilda majoritet krävs just tolv mandat.

Det kommer sannolikt inte bli lätt att bilda majoritet. Både Självständighetspartiet och Socialdemokraterna vill styra kommunen. Samtidigt har de länge varit huvudmotståndare i Reykjavík - och Dagur B. Eggertsson har nämnt att just Självständighetspartiet tillsammans med Centerpartiet är de partier som har lägst prioritet för en koalition.

Att de två partierna ska gå ihop och regera förefaller osannolikt - även om Hildur Björnsdóttir står för en politik som inte är lika konservativ och ligger närmare Socialdemokraterna än föregångaren Eyþór Arnalds. Därför har Framstegspartiet en nyckelroll. Historiskt har partiet ingått koalitioner både till höger och vänster.

Framstegspartiets toppkandidat Einar Þorsteinsson är ett helt oprövat kort inom kommunpolitiken. I sin ungdom var han ledare för Självständighetspartiets ungdomsförbund i Kópavogur. Han har också tidigare ryktats vara på väg in i kommunpolitiken just för Självständighetspartiet.

Inför kommunalvalet lämnade han arbetet som programledare i RÚV utan att säga något om sitt nya jobb. Då hade det börjat cirkulera rykten om en kandidatur för Framstegspartiet i Reykjavík. Hans fru, Milla Ósk Magn­ús­dótt­ir, är sekreterare åt hälso- och sjukvårdsminister Will­um Þór Þórs­son, som också är alltingsledamot för Framstegspartiet.

Framstegspartiet har i valrörelsen inte haft några tydliga politiska linjer. Partiet har i Reykjavík utlovat 3 000 nya bostäder - men har samtidigt på riksnivå motsatt sig nybyggen nära flygplatsen på Vatnsmýri trots tidigare avtal mellan regeringen och kommunen.

Ändå kan det ligga närmare tillhands för Framstegspartiet att regera åt höger med Självständighetspartiet än till vänster med Socialdemokraterna. I valrörelsen har Framstegspartiet också talat om behovet av förändringar - och en koalition med Socialdemokraterna som ingått i majoriteter sedan 2010 uppfattas kanske inte som sådana.

Samtidigt har Framstegspartiet en stark förhandlingsposition. Såväl Socialdemokraterna som Självständighetspartiet är troligen beredda att gå partiet till mötes på en rad punkter - även om också detta troligen blir svårare för Socialdemokraterna. Samtidigt kan Framstegspartiet möjligen pressa Självständighetspartiet ännu mer eftersom partiet har färre alternativ.

Dóra Björt Guðjónsdóttir, Piratpartiets toppkandidat, talade på valnatten om en koaliton med Socialdemokraterna och Framstegspartiet. Det förefaller som ett av de mest realistiska alternativen. Islands socialistpartis Sanna Magdalena Mörtudóttir drömde i stället om en vänsterkoalition med Socialdemokraterna, Piratpartiet, Gröna vänstern och Folkets parti - något som knappast kommer att bli verklighet. Hon kunde också tänka sig Framstegspartiet i ett sådant samarbete.

Däremot lär det inte vara aktuellt att utöka den befintliga koalitionen med ett femte parti. Islands socialistparti har uteslutit allt samarbete med Renässans - och Piratpartiet har uteslutit Självständighetspartiet.

Framstegspartiet blev historiskt på ytterligare ett sätt i lördagens val. Nummer tre på partiets lista i Reykjavík var Magnea Gná Jó­hanns­dótt­ir - som blir den yngsta ledamoten i fullmäktige i kommunens historia. Hon fyllde 25 år i april.

Uppdatering: Líf Magneudóttir - Gröna vänsterns ledamot i fullmäktige - meddelade sent på söndagen att partiet kommer att gå i opposition och inte ingå i någon koalition. Skälet är att partiet behöver större svängrum för att kunna presentera sin politik. Hon beskriver valresultatet som en stor besvikelse.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

6 367 islänningar kandiderar i val till 64 kommuner

6 367 personer kan på lördag väljas in i fullmäktige i 64 isländska kommuner. I tretton småkommuner blir det personval eftersom inga partier ställer upp. Och i två kommuner är valet i praktiken redan avgjort eftersom bara ett parti kandiderar. Till övriga 49 fullmäktigen är det minst två partier som kandiderar.

I kommunalvalet 2018 röstade islänningarna fram representanter till 74 fullmäktigen. Sedan dess har en rad kommunsamgåenden genomförts - och i flera fall blir de verklighet efter lördagens kommunalval. Då väljs företrädare till 64 fullmäktigen.

Totalt är det 470 platser i hela landet som ska fyllas. Och det är 6 367 personer som kan väljas in - vilket betyder att 1,7 procent av Islands befolkning kandiderar i valet.

Men i tretton små kommuner har inga listor anmälts till valet. Därför blir det i stället personval där samtliga kommuninvånare mellan 18 och 65 år - totalt 3 191 personer - kan väljas in. Enda undantaget är de 34 personer som avböjt - något de haft möjlighet att göra eftersom de redan suttit i fullmäktige.

De tretton kommunerna som har personval är Dalabyggð, Kaldrananeshreppur, Hvalfjarðarsveit, Fljótsdalshreppur, Grýtubakkahreppur, Skagabyggð, Tálknafjarðarhreppur, Súðavíkurhreppur, Árneshreppur, Eyja- og Miklaholtshreppur och Skorradalshreppur.

Den största kommunen som har personval är Hvalfjarðarsveit som har 647 invånare. Här kommer det att bli stor politisk förnyelse. I valet 2018 var det tre partier som kandiderade: Framåt, Invånarlistan och Hvalfjörðurlistan. Av de sju ledamöter som då valdes in i fullmäktige är det fem som har meddelat att de inte ställer upp för omval.

I Skagaströnd och Tjörneshreppur är det bara ett parti som kandiderar. Därför får Skagaströndlistan respektive Tjörneslistan samtliga platser i fullmäktige.

Tjörneshreppur är Islands näst minsta kommun med 56 invånare. På Tjörneslistans valsedel finns tio kandidater - fem ordinarie ledamöter och fem ersättare. Det betyder att 18 procent av kommunens invånare kandiderar till fullmäktige.

I 49 kommuner är det minst två partier som kandiderar - och med kandidaterna i Tjörneshreppur och Skagaströnd inräknade är det totalt 3 209 personer på 179 listor som ställer upp i lördagens val. De kandiderar till sammanlagt 401 stolar i fullmäktige.

Flest partier finns i Reykjavík där elva listor kandiderar till fullmäktige. Det totala antalet kandidater är 441 - men det är bara 0,33 procent av befolkningen som ställer upp i valet, vilket är den lägsta andelen i landet.

Isländska kommuner ska bland annat ansvara för socialtjänst, bostadsbidrag, stadsplanering, gatuunderhåll, för- och grundskolor, fritidsverksamhet för barn och ungdomar samt vissa bostadsfrågor. Inte sällan har mindre kommuner svårt att erbjuda den service som lagen föreskriver. Därför är det vanligt att kommuner samarbetar inom olika områden.

Kommunernas totala intäkter ligger på 367 miljarder isländska kronor om året. Av dessa svarar kommunalskatten - som är mellan 12,44 och 14,52 procent - för 219 miljarder. Kommunerna har också intäkter från skatter och avgifter. En viktig intäktskälla för många mindre kommuner är bidrag från en utjämningsfond.

Hela 49 procent av kommunernas sammanlagda intäkter går till skola och utbildning. Den näst största utgiftsposten är socialtjänsten som tar 19 procent av intäkterna. Därefter följer idrotts- och fritidsverksamhet med 10 procent.

Det är 277 127 personer som har rösträtt i lördagens kommunalval - varav 140 688 män, 136 365 kvinnor och 74 som har angett annat kön i folkbokföringen. Av dessa är 31 703 utländska medborgare - varav 13 542 polacker, 2 902 litauer, 1 269 letter, 1 155 rumäner, 971 tyskar, 857 danskar, 856 portugiser, 788 britter, 696 spanjorer och 679 filippinare.

I Reykjavík - som är Islands största kommun - är väljarna 100 405 till antalet. Och i minsta kommunen Árneshreppur är de röstberättigade bara 41.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

Kattparti på väg in i kommunfullmäktige i Akureyri

Beslutet att förbjuda lösgående katter kan vara på väg att rita om den politiska kartan i Akureyri. Det nygrundade lokalpartiet Kattkandidaturen ser ut att ta plats i kommunfullmäktige. Och motståndet mot förbudet är så utbrett att den styrande storkoalitionen redan rivit upp totalförbudet. Nu blir det i stället förbjudet att ha katter lösgående om nätterna.

När coronakrisen drabbade Island valde partierna i kommunfullmäktige i Akureyri att gå ihop. Samtliga samlades i en storkoalition där syftet var att lägga stridsfrågor åt sidan för att i stället fokusera på att rädda jobb och bekämpa pandemin.

Men ett beslut - där storkoalitionen inte var enig - väckte starka reaktioner. Från och med 2025 skulle det införas ett totalförbud mot lösgående katter. Skälet var att antalet utekatter ansågs vara ett bekymmer. Utekatterna var också ett hot mot fågellivet.

Konstnären Snorri Ásmundsson blev så upprörd att han grundade ett kattparti med målet att riva upp förbudet. Ett annat vallöfte var att verka för att byta ut örnen i kommunvapnet mot en katt. Snorri Ásmundsson lyckades samla ihop de nödvändiga underskrifterna och elva kandidater.

Det är nio partier som ställer upp i kommunalvalet den 14 maj. Utöver Kattkandidaturen är det Självständighetspartiet, Framstegspartiet, Socialdemokraterna, Gröna vänstern, Piratpartiet, Centerpartiet, Folkets parti och Kommunlistan som går till val.

Den här gången verkar det inte vara aktuellt med någon storkoalition. Samtliga toppkandidater svarar nej på den frågan i RÚV. Men vilka som ska regera de fyra kommande åren är ytterst osäkert. En opinionsmätning utförd av RHA visar att valet kan bli mycket jämnt.

Självständighetspartiet är störst med 16,7 procent och två mandat. Socialdemokraternas 14,9 procent och Kommunlistans 14,3 procent räcker också till två mandat i fullmäktige.

Framstegspartiet får 13 procent, Folkets parti 11,3 procent, Gröna vänstern 7,9 procent, Kattkandidaturen 7,8 procent och Centerpartiet 7,4 procent. Det ger dessa fem partier varsitt mandat i fullmäktige. Piratpartiet får 6,4 procent - vilket inte räcker till något mandat.

Kattkandidaturen ser alltså ut att vara på väg in i fullmäktige. Och frågan om kattförbudet engagerar många. Ett enigt fullmäktige röstade nyligen för att riva upp det totalförbud som skulle införas 2025. De nya reglerna innebär att det från och med årsskiftet blir förbjudet att ha lösgående katter utomhus från midnatt till klockan 7. Katter får heller inte gå fritt under fåglarnas häckningstid.

Det är uppenbart att Kattkandidaturen betraktas som ett hot av andra partier. Hjörleifur Hallgríms Herbertsson är nummer 22 på Folkets partis lista i valet. I en debattartikel antyder han att Snorri Ásmundsson främst är intresserad av den ekonomiska ersättningen för att sitta i fullmäktige. Han tycker också att det är bisarrt att han aspirerar på posten som kommunchef:

"Gud bevare mig från det eftersom jag fortsatt vill bo här i min underbara födelse- och uppväxtstad."

Ásgeir Ólafsson Lie, som är nummer två på Kattkandidaturens valsedel, uppmanar i ett öppet brev Folkets partis toppkandidater att ta avstånd från Hjörleifur Hallgríms Herbertsson. Han skriver att det rör sig om smutskastning från Folkets partis kampanjansvariga och att han ofta vänder sig mot personer som inte bott i Akureyri i hela sitt liv:

"Jag vägrar att tro att ni vill stå för en sådan argumentation och valrörelse."

Kattkandidaturen sticker ut på ett annat sätt. Det är tradition att personer som kandiderar till fullmäktige presenterar sig med yrkestitel. De fem översta på Kattkandidaturens lista uppger i stället för vilka katter de ställer upp. Snorri Ásmundsson kandiderar för sin katt som lystrar till namnet Reykjavík.

Det nya partiet har även påverkat valrörelsen på andra sätt. Den lokala tv-kanalen N4 bjöd in de kandiderande partierna till en valdebatt. De krävde också deltagarna på en avgift på 150 000 isländska kronor. Snorri Ásmundsson meddelade att det var oetiskt att ta betalt. Han tackade också nej till en sänkt avgift till 100 000. Det hela slutade med att N4 ställde in det planerade programmet, rapporterar Vísir.

Här kan du läsa mer om kattdebatten i Akureyri.

Birgitta Jónsdóttir hävdar nytt parti förfalskat underskrift

På plats 24 på nybildade kommunpartiet Reykjavík - bästa stadens lista finns Birgitta Jónsdóttir. Efter finanskraschen har hon varit tongivande inom Piratpartiet och Rörelsen. Nu hävdar hon att hennes namnteckning är förfalskad. Hon ska aldrig ha sagt ja till att kandidera för det nya partiet. Men namnen på listan är redan spikade - och hon måste stå kvar som kandidat.

Det var rörigt i Rådhuset i Reykjavík när nybildade partiet Reykjavík - bästa staden lämnade in sin kandidatur. RÚV följde toppkandidaten Gunnar H. Gunnarsson när han plockade fram de nödvändiga underskrifterna och bläddrade bland sina papper. Han talade om en sömnlös natt men god stämning.

Partiet har hittills inte gjort några större avtryck i valrörelsen. Reykjavík - bästa staden vill bland annat få bort inrikesplatsen från Vatnsmýri. Toppkandidaten Gunnar H. Gunnarsson vill i stället sälja marken för att bygga bostäder. Han räknar med att det kan ge intäkter på 200 miljarder isländska kronor. Han vill bygga mycket och tätt - vilket också ger miljövinster och främjar resandet med kollektivtrafik.

I opinionsmätningarna har inte partiet nått 1 procent. Inget tyder på att Reykjavík - bästa staden skulle kunna få några mandat i fullmäktige. Och de två senaste dagarnas turer kring Birgitta Jónsdóttir förbättrar knappast oddsen.

På hedersplatsen - som nummer 24 och allra sist på valsedeln - finns Birgitta Jónsdóttir. Under åren efter finanskraschen var hon en tongivande politiker. Hon representerade Piratpartiet, Rörelsen och Medborgarrörelsen i alltinget. Därefter försökte hon sig på en misslyckad återkomst inom Piratpartiet. Förra valet kandiderade hon för Islands socialistparti.

Listan har varit klubbad och offentlig i en månad. Ändå var det enligt Birgitta Jónsdóttir först i måndags hon fick veta att hon stod på Reykjavík - bästa stadens valsedel. Hon ska ha fått beskedet av Vísir som ville intervjua henne inför lördagens kommunalval.

Birgitta Jónsdóttir hävdade att hon aldrig tackat ja till att kandidera för det nybildade partiet. Hon hade sagt att hon kunde bidra med råd - men hon tänkte inte rösta på Reykjavík - bästa staden. I stället hade hon den här gången tänkt rösta på Piratpartiet. Det enda hon skrivit under var ett stöd för själva kandidaturen.

I går gick Birgitta Jónsdóttir ut på Facebook och anklagade Reykjavík - bästa staden för att ha förfalskat hennes namnteckning. Men beskedet från valnämnden var att hon inte kunde bli struken som kandidat. Även om underskriften skulle vara förfalskad gick det inte att ändra listorna.

Eva Bryndís Helgadóttir, valnämndens ordförande i Reykjavík, säger i Morgunblaðið att anmärkningar måste göras innan en kandidatur slutgiltigt har godkänts. Därefter är det inte möjligt att stryka några kandidater. Därför står Birgitta Jónsdóttir som kandidat för Reykjavík - bästa staden oavsett hon vill det eller inte.

Ledningen för Reykjavík - bästa staden diskuterade situationen i går kväll. I ett uttalande skriver partiet att situationen är beklaglig. Birgitta Jónsdóttirs besvikelse är dock en överraskning. De beklagar också debatten om förfalskningen och hennes missnöje. Ledningen anser sig i nuläget inte kunna ta ställning till om underskriften är falsk. Oavsett vilket understryker de att partiets kandidatur i sig är giltig.

Birgitta Jónsdóttir skriver vidare på Facebook att hon saknar ord över den situation hon hamnat i. Hon talar också om att göra en polisanmälning. Hon anser dessutom att namnteckningen på kandidatblanketten inte alls är lik hennes egen.

Här kan du läsa mer om Birgitta Jónsdóttir i kommunalvalet.

Katrín Jakobsdóttir säger ja till Sverige och Finland i Nato

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger ja till att släppa in både Sverige och Finland i Nato. Beslutet är historiskt - det är första gången som en ledare för Gröna vänstern inte protesterar mot en utvidgning av försvarsalliansen. Om Sverige och Finland ansöker om medlemskap kommer hon att arbeta för att ansökningarna ska godkännas så snart som möjligt.

När Gröna vänstern grundades 1999 skrevs motståndet mot Nato in i partiprogrammet. Partiet skulle verka för att Island skulle lämna försvarsalliansen. Sedan dess har partiets ledamöter regelbundet lagt motioner i alltinget om att begära utträde ur Nato.

Motståndet mot Nato är alltjämt kompakt inom partiet. Men när Gröna vänstern har varit i regeringsställning har det tonats ned. Då har inte partiets ministrar röstat för förslag om att lämna Nato. Sedan partiledaren Katrín Jakobsdóttir blev statsminister efter valet 2017 har hon inte ställt sig bakom de egna ledamöternas motioner om utträde.

Inför Natos utvidgning 2004 - då Estland, Lettland, Litauen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien och Slovenien gick med - tog dåvarande partiledaren Steingrímur J. Sigfússon ställning mot beslutet. Han hävdade i alltinget att det hade varit bättre att i stället lägga ned försvarsalliansen. Bakom sig hade han en enig alltingsgrupp.

Under debatten inför Nordmakedoniens medlemskap 2020 reserverade sig Rósa Björk Brynj­ólfs­dóttir och Ari Trausti Guð­munds­son - Gröna vänsterns två ledamöter i alltingets utrikesnämnd - mot majoritetens beslut att säga ja. De skrev i en reservation att det var odemokratiskt att islänningarna aldrig hade fått folkomrösta om det egna medlemskapet i alliansen.

Stein­unn Þóra Árna­dóttir - en annan av partiets ledamöter - yttrade sig under voteringen i alltinget. Hon ansåg inte att Natos expansion främjade freden. Hon argumenterade i stället för att utökat samarbete och stärkta internationella institutioner skulle vara bättre för att trygga stabilitet och säkerhet.

Gröna vänsterns hållning om att Island bör lämna Nato ligger fast. Det uppger Katrín Jakobsdóttir i Kjarninn. Men i frågan om utvidgning gör hon en historisk kovändning.

Island kommer att stödja de beslut som Sverige och Finland tar i Nato-frågan. Om länderna ansöker om Nato-medlemskap kommer Island att verka för att ansökningarna behandlas så snart som möjligt. Hon säger alltså ja till att bägge länderna ansluter sig till Nato.

Tidigare har alltså Gröna vänstern motsatt sig ytterligare expansion. Företrädaren Steingrímur J. Sigfússon - som ledde partiet från starten 1999 till 2013 - var konsekvent motståndare till nya medlemmar och ville i stället se ett isländskt utträde ur Nato.

Som statsminister har Katrín Jakobsdóttir inte drivit frågan om utträde. De två andra partierna som ingår i regeringskoalitionen - Självständighetspartiet och Framstegspartiet - är däremot starka anhängare av Nato-medlemskapet. I praktiken har Katrín Jakobsdóttir kompromissat bort utträdet från dagordningen för att kunna ingå i regeringen.

Det historiska beslutet är alltså en politisk nödvändighet. Utan ett ja till svenskt och finländskt medlemskap spricker regeringen. Men Katrín Jakobsdóttirs stöd signalerar också att hon ser på Sverige och Finland på ett annat sätt än tidigare aspirerande medlemsländer. Kanske är det en konsekvens av ett etablerat nordiskt samarbete - och kanske också en konsekvens av ett nytt säkerhetsläge i Europa.

Här kan du läsa mer om Nato-debatten på Island.

Socialdemokraterna går mot valseger i Reykjavík

Socialdemokraterna är fortfarande större än Självständighetspartiet i Reykjavík. Inför lördagens kommunalval ser det ut som att borgmästaren Dagur B. Eggertsson kan regera vidare ihop med samma tre allianspartier som tidigare. För Självständighetspartiet fortsätter kräftgången - och även toppkandidaten Hildur Björnsdóttir kämpar i motvind.

Året var 1932 när Reykjavík för första gången valde en borgmästare utifrån partibok. Posten gick till Jón Þorláksson, som då var ledare för Självständighetspartiet och tidigare statsminister, efter att partiet fått egen majoritet i kommunfullmäktige i valet 1930.

Jón Þorláksson behöll bara uppdraget i drygt två år. Han avled våren 1935 efter några månaders sjukdom. Han efterträddes av partikamraten Pétur Halldórsson.

Jón Þorláksson inledde en lång period av dominans för Självständighetspartiet. Det skulle dröja ända till 1978 och valet av den opolitiska kandidaten Egill Skúli Ingibergsson innan Reykjavík fick en borgmästare som inte tillhörde Självständighetspartiet.

Efter valet 1982 kunde partiet åter ta hand om posten - och behöll den till 1994. Då segrade Reykjavíklistan - en koalition med fyra partier - i valet med 53 procent av rösterna mot 47 procent för Självständighetspartiet. Det var första gången sedan partiet bildades 1929 som ett annat parti var större i den isländska huvudstaden.

Sedan dess har partiet bara haft posten i kortare perioder.  Och sedan juni 2010 har Självständighetspartiet tvingats till opposition i kommunen. Och det finns i dag inget som tyder på att partiet skulle vara på väg att återta makten i Reykjavík. Tvärtom ser partiet ut att gå mot ytterligare fyra år i opposition.

Under den gångna mandatperioden har Självständighetspartiet varit djupt splittrat - och det har inte bara gällt den egna partigruppen. Ledaren Eyþór Arnalds har i många frågor också drivit en linje som kolliderat med Självständighetspartiets politik i grannkommunerna.

Nya toppkandidaten Hildur Björnsdóttir har hittills inte lyckats övertyga väljarna. På riksplanet har turerna kring försäljningen av Íslandsbanki orsakat ett förtroenderas för partiet. Och i kommunen har hon själv ifrågasatts eftersom hon sällan varit på plats på mötena i kommunfullmäktige.

Senast hon var på plats var enligt Vísir den 15 februari. På Facebook skrev hon att det berodde på att hon ägnat sig åt valrörelsen. Hildur Björnsdóttir utnämndes dock till Självständighetspartiets borgmästarkandidat först i mars.

I den senaste mätningen från Maskína får Självständighetspartiet bara 20,7 procent - vilket är en minskning med 4,8 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan. Och det innebär jämfört med valresultatet 2018 ett ras med 10,1 procentenheter.

Socialdemokraterna - som i olika konstellationer har styrt kommunen sedan 2010 - får 23,2 procent, vilket är 2,7 procentenheter lägre än valresultatet.

Jämfört med valet för fyra år sedan går alla tre samarbetspartier framåt. Piratpartiet ökar med 6,8 procentenheter till 14,5 procent, Renässans ökar med 0,8 procentenheter till 9 procent och Gröna vänstern ökar med 2,3 procentenheter till 6,9 procent.

Även om medvinden verkar ha avtagit ser Framstegspartiet ut att bli en av valets vinnare. Partiet får nu 12,3 procent - en uppgång med 8,9 procentenheter i jämförelse med valet 2018.

Islands socialistparti får 7 procent (+0,6), Folkets parti 4 procent (-0,3) och Centerpartiet 2,2 procent (-3,9). Centerpartiet - som har ett mandat i fullmäktige i dag - ser ut att bli utan representant i Reykjavík de kommande fyra åren.

Dagur B. Eggertsson - som har varit borgmästare sedan 2014 - ser alltså ut att kunna fortsätta ytterligare en mandatperiod. Socialdemokraterna behåller ihop med Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern en stabil majoritet i kommunen.

Om Självständighetspartiet inte lyckas vända den negativa trenden skulle han till och med kunna bilda koalition med bara Piratpartiet och Renässans. I dagsläget ser det ut som att väljarstödet för de tre partierna skulle kunna räcka till majoritet. Den skulle dock bli stabilare ihop med Gröna vänstern. Att peta Gröna vänstern skulle dessutom kunna vara en negativ signal på riksplanet där Socialdemokraterna försöker få partiet att sluta regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Stödet för regeringen rasar efter försäljning av Íslandsbanki

Finansminister Bjarni Benediktsson tänker inte avgå efter försäljningen av 22,5 procent av aktierna i Íslandsbanki. Och han får stöd från både Katrín Jakobsdóttir och Sigurður Ingi Jóhannsson. Men förtroendet för honom rasar samtidigt som en majoritet dömer ut försäljningen som misslyckad. Och stödet för Självständighetspartiet sjunker till historiskt låga nivåer.

Den 22 mars i år såldes 22,5 procent av aktierna i Íslandsbanki. Försäljningen drog in 52,7 miljarder isländska kronor till statskassan. Regeringens mål med affären var att locka till sig långsiktiga och institutionella ägare. I stället visade det sig att flera köpare gjorde ett snabbt klipp genom det rabatterade priset.

Bland klipparna som tjänade miljonbelopp över en natt fanns en rad nyckelfigurer från finanskraschen. Där fanns också Benedikt Sveinsson, pappa till Bjarni Benediktsson - som är ledare för Självständighetspartiet och finansminister.

Regeringens hantering fick tidigt kritik från oppositionen i takt med att historier sipprade ut om vilka som köpt aktier som snabbt steg i värde. En rad av de nya ägarna var dessutom allt annat än institutionella eller långsiktiga. Flera hade i stället starka band till de mäklare som förmedlat affärerna - och som själva tjänat på försäljningen.

Den som bröt tystnaden i regeringen var Lilja Alfreðsdóttir, kulturminister och vice ordförande för Framstegspartiet. Hon hävdade att hon känt oro över försäljningsprocessen. Senare har Sigurður Ingi Jóhannsson - Framstegspartiets ledare och infrastrukturminister - sagt att såväl Bjarni Benediktsson som Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - även de haft farhågor.

Regeringens första svar var att meddela att Bankasýsla ríkisins - den myndighet som skött försäljningen på finansministerns uppdrag - skulle läggas ned. Beskedet väckte en rad frågor. Inte minst meddelades beslutet utan att regeringen haft något formellt sammanträde. Om så vore fallet skulle det åtminstone stå i strid med traditionen och möjligen även lagen.

Bjarni Benediktsson började snart bemöta kritiken med betydligt skarpare svar. Han undrade bland annat varför hans pappa inte skulle få köpa aktier i Íslandsbanki. Han förnekade att han skulle ha varit särskilt orolig för försäljningen och tyckte att den till största del fungerat utmärkt. Från oppositionen var det åtskilliga som hävdade att han därigenom gynnat en släkting på skattebetalarnas bekostnad.

I alltinget har Piratpartiets Halldóra Mogensen uppmanat honom att avgå. Socialdemokraternas Kristrún Frostadóttir har uppmanat honom att lämna ifrån sig nycklarna till finansdepartementet. Och Piratpartiets Björn Leví Gunnarsson har frågat om han tror att han ska komma undan med att rea ut statens tillgångar till släktingar.

Flera oppositionspolitiker har även kritiserat Katrín Jakobsdóttir. Kristrún Frostadóttir har till exempel anklagat henne för att ha övergett politiken för att i stället inordna sig i Självständighetspartiets maktapparat.

Försäljningen ska nu granskas av Ríkisendurskoðun. Granskningen ska vara klar i juni i år.

Men det går rykten om att turerna kring privatiseringen av Íslandsbanki trots allt har gjort djupa avtryck både inom Framstegspartiet och Gröna vänstern. De två koalitionspartierna ryktas vara bekymrade över situationen - och den kommer att bli värre om granskningen skulle leda till kritik mot Bjarni Benediktsson.

Ett rykte gör gällande att de skulle kunna lämna regeringen om kritiken blir hård. I så fall skulle de två kvarvarande koalitionspartierna kunna regera vidare med passivt stöd från Socialdemokraterna och Piratpartiet. Ett nyval skulle då hållas nästa vår.

Väljarna har reagerat starkt på turerna kring försäljningen. Hela 87,4 procent anser enligt en mätning utförd av Gallup att den sköttes dåligt. Och bara 6,5 procent är nöjda medan 6,2 procent svarar att den varken hanterades bra eller dåligt.

Dessutom är det 73,6 procent som uppger att försäljningen bör granskas av en särskild nämnd på uppdrag av alltinget. Nästan lika många - 68,3 procent - tycker att det begicks lagbrott i samband med försäljningen. Och 88,4 procent säger att olämpliga metoder användes vid affären.

Förtroendet för Bjarni Benediktsson rasar kraftigt i en mätning utförd av Maskína. Nu är det bara 18 procent som svarar att de har förtroende för finansministern - en minskning med 19 procentenheter jämfört med den undersökning som gjordes i november förra året. Ingen annan minister tappar en lika stor andel av sitt förtroende - men tilliten till samtliga ministrar i regeringen har sjunkit.

Även stödet för Självständighetspartiet krymper. I den senaste väljarbarometern från Gallup är det bara 19,8 procent som stödjer partiet - vilket är den lägsta siffran någonsin sedan mätningarna började 1993. Inte ens i samband med finanskraschen hösten 2008 var det så få som sympatiserade med Självständighetspartiet.

Inom loppet av en månad har stödet för Självständighetspartiet minskat med 2,9 procentenheter. Men väljarna ser även ut att straffa de två övriga regeringspartierna. Framstegspartiet backar med 2,4 procentenheter till 15,6 procent medan Gröna vänstern förlorar 1,3 procentenheter till 10,1 procent.

I stället är det de två oppositionspartier som har varit mest kritiska mot försäljningen som är mätningens vinnare. Piratpartiet ökar med 2,6 procentenheter till 14,5 procent medan Socialdemokraterna ökar med 2,5 procentenheter till 13,7 procent.

Renässans får 9,6 procent - en uppgång med 0,5 procentenheter. Folkets parti backar med 0,5 procentenheter till 7,7 procent.

Nedanför femprocentsspärren till alltinget finns Islands socialistparti - som ökar med 1 procentenhet till 4,6 procent - och Centerpartiet - som ökar med 0,4 procentenheter till 4,1 procent.

Dessutom har stödet för regeringen minskat avsevärt. Det är nu 47 procent som svarar att de står bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det är den lägsta siffran på drygt två år - och en tillbakagång med hela 14 procentenheter på en månad.

Här kan du läsa mer om försäljningen av Íslandsbanki.

Ny magma strömmar in nära Fagradalsfjall

På ett djup av 16 kilometer samlas ny magma öster om Fagradalsfjall. Och hittills i år har 5 400 jordskalv registrerats på Reykjanes. Utvecklingen kan betyda att ett nytt vulkanutbrott på halvön närmar sig. Magma började strömma uppåt mot ytan direkt efter att det förra utbrottet i regionen slutade i september förra året.

Vulkanutbrottet som började vid Fagradalsfjall i mars förra året var det första på Reykjanes sedan 1240. Utbrottet kom efter ett drygt år av ständiga jordskalvssvärmar och landhöjning som pekade på att magma närmade sig ytan.

Efter det halvårslånga utbrottet har aktiviteten fortsatt. Veðurstofa Íslands konstaterar nu i en analys att det inte alls är lugnt i området.

Hittills i år har omkring 5 400 jordskalv registrerats på Reykjanes. De flesta har inträffat vid Reykjanestá, norr om Grindavík, vid Kleifarvatn och vid Fagradalsfjall.

Det största skalvet efter utbrottets slut inträffade den 12 april och hade en magnitud på 3,9. Ytterligare tio jordskalv har haft en magnitud på minst 3.

Trots den omfattande aktiviteten är det lugnare i området nu än under perioden före utbrottet. De fyra månader som föregick vulkanutbrottet vid Fagradalsfjall skedde 9 600 jordskalv - och hela 37 av dessa hade en magnitud på 3 eller mer.

Jordskalv förekommer alltid i regionen eftersom det rör sig om ett område där kontinentalplattorna glider isär. Just nu sker dock en viss landhöjning utöver det normala - och det tyder på ett samband mellan jordskalven och magmarörelser.

Expansionen är enligt Veðurstofa Íslands sannolikt ett tecken på att magma nu strömmar in på 16 kilometers djup öster om Fagradalsfjall. Inget pekar i dagsläget mot att magma redan skulle närma sig ytan - men en sådan utveckling kan ske inom loppet av några få dagar.

Både magmarörelserna och jordskalven är skäl för myndigheten att övervaka området särskilt noga. Utbrottet vid Fagradalsfjall tolkades av många experter som en tänkbar start på en serie av vulkanutbrott på Reykjanes - och utvecklingen hittills ger den teorin ett visst stöd.

Ännu en jordskalvssvärm i regionen började i går. Det största skalvet hittills inträffade 00.09 i natt och uppmättes till 3,4. Skalvet hade sitt epicentrum vid Kleifarvatn och kändes i bland annat Reykjavík. Under det första dygnet registrerades ett hundratal skalv i området.

Här kan du läsa mer om aktiviteten på Reykjanes.

Socialdemokraterna är åter största parti i Reykjavík

Socialdemokraterna återtar positionen som största parti i Reykjavík med 23,3 procent av väljarstödet. Samtidigt sjunker stödet för Självständighetspartiet till endast 19,4 procent. Med knappt två veckor kvar till kommunalvalet ser den sittande koalitionen ut att kunna behålla makten i Islands största kommun. Det visar en undersökning utförd av Prósent på uppdrag av Fréttablaðið.

Den 14 maj väljer invånarna i Reykjavík de 23 ledamöter som ska styra Islands största kommun de närmaste fyra åren. Efter valet 2018 bildade Socialdemokraterna koalition med Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern. Och det ser ut som att de fyra partierna kan behålla majoriteten i fullmäktige.

Självständighetspartiet har fortsatt svårt att locka väljare trots bytet av toppkandidat till Hildur Björnsdóttir. Stödet är nu låga 19,4 procent - vilket kan jämföras med valresultatet från 2018 på 30,8 procent.

I stället återtar Socialdemokraterna positionen som största parti i kommunen. Stödet är nu 23,3 procent - vilket kan jämföras med 25,9 procent i valet för fyra år sedan.

Koalitionspartnern Piratpartiet är en av mätningens vinnare. Stödet ökar nu till 15,9 procent jämfört med 7,7 procent i förra valet.

Sämre går det för Renässans som nu får 6,7 procent - vilket motsvarar en nedgång på 1,5 procentenheter. Jämfört med valet 2018 ökar Gröna vänstern med 1,7 procentenheter till 6,3 procent.

Men den största vinnaren är Framstegspartiet. Stödet är nu 12,4 procent - vilket är avsevärt högre än 3,2 procent i senaste valet.

Islands socialistparti ökar med 0,8 procentenheter till 7,2 procent. Och Folkets parti vinner 2,3 procentenheter och får nu 6,6 procent. Däremot backar Centerpartiet med 4 procentenheter till 2,1 procent.

Om det här hade varit ett valresultat hade Socialdemokraterna fått sex mandat (-1), Självständighetspartiet fem mandat (-3), Piratpartiet fyra mandat (+2), Framstegspartiet tre mandat (+3), Islands socialistparti två mandat (+1), Renässans ett mandat (-1), Folkets parti ett mandat (oförändrat) och Gröna vänstern ett mandat (oförändrat).

Den sittande koalitionen får 12 av 23 platser i fullmäktige. De fyra partierna skulle alltså kunna fortsätta regera ihop i majoritet.

Dagur B. Eggertsson - Socialdemokraternas toppkandidat som har varit borgmästare i Reykjavík sedan 2014 - är den som flest vill se som kommunens högsta chef. Hela 30 procent vill att han ska vara borgmästare i fyra år till.

Det är 19 procent som föredrar Självständighetspartiets Hildur Björns­dóttir, 13 procent som förespråkar Framstegspartiets Einar Þor­steins­son, 9 procent som väljer Piratpartiets Dóra Björt Guð­jóns­dóttir, 7 procent som framhåller Islands socialistpartis Sanna Magda­lena Mörtu­dóttir och 5 procent som tycker att Folkets partis Kol­brún Baldurs­dóttir är bästa borgmästarkandidaten.

Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.

Avhugget hästhuvud på nidstång i Reykjavík

Ett avhugget hästhuvud spetsat på en nidstång väntade boende vid Skrauthólar i Reykjavík i fredags. På en papperslapp i hästens mun fanns ett budskap på isländska som påminde om förbannelser. Nu är frågan vem nidstången var riktad mot - och vem som kan ha skjutit och skurit halsen av en häst. Den kontroversiella organisationen Sólsetrið finns på platsen.

På fredagsförmiddagen gjorde boende vid Skrauthólar vid fjället Esjas rötter i Reykjavík en förfärande upptäckt. På grusvägen fanns en nidstång. Någon hade spetsat ett hästhuvud på en påle. Det stod direkt klart att det rörde sig om en häst som nyligen dödats. På skallen fanns tydliga blodspår.

Polis kallades till platsen. I hästens mun hittade de en hoprullad papperslapp. Innehållet har inte offentliggjorts men närboende har vittnat om att texten ska ha varit något slags förbannelse skriven på isländska.

Hästhuvudet hämtades av Matvælastofnun. Myndighetens personal kunde konstatera att hästen hade dödats med ett skott i halsen och att den inte gick att identifiera eftersom den inte hade något chipp. På Island ska hästar märkas med chipp - men chippen sitter ofta vid halsen och den här hästen hade skurits ganska högt upp.

Under vikingatiden användes nidstänger mot personer som skulle drabbas av olycka. En nidstång bestod av en trästång med ett nyslaktat djurhuvud. Djurets uppspärrade gap ska peka mot den som ska råka ut för olyckan. I regel försågs nidstången med runor eller besvärjelser med en önskan om att den drabbade skulle landsförvisas eller dö.

Än i dag används nidstänger - men då är det kanske i första hand ett symboliskt hot. Offren upplever ofta att situationen är mycket obehaglig. Den här typen av händelser har i regel utretts av polisen som olaga hot.

En av de boende vid Skrauthólar är Guðni Hall­dórs­son, ordförande för hästorganisationen Lands­sam­band hesta­manna­fé­laga. Han skrev på Facebook att han tolkade händelsen som ett hot. Själv var han på resande fot. Hustrun Kristjana Þór­ar­ins­dótt­ir ansåg att nidstången var så hotfull att hon lämnade hemmet.

Inledningsvis trodde Guðni Halldórsson att han var måltavla för nidstången. Han utgick från att den hade rests av någon med koppling till Sólsetrið, en organisation som också håller till vid Skrauthólar och som han har kritiserat. Tolv medlemmar ska bo i gamla bussar på marken. Men det är sammankomsterna som har fått mest uppmärksamhet.

Det har funnits uppgifter om användning av narkotika, fester inpå småtimmarna och sex mellan medlemmarna samtidigt som barn ska ha varit närvarande. I förra veckan publicerades en inbjudan som vissa tolkade som en uppmuntran till användning av psykedeliska droger och sexualisering av barn.

Snart fick Guðni Halldórsson anonym information om att han inte skulle ha varit målet för nidstången. Den ska i stället ha varit riktad mot Sólsetrið. Något som talar för det är budskap som har klottrats på några av organisationens skyltar de senaste dagarna: perrar (pervon) och djöflar (jävlar).

Grundaren Linda Mjöll Stefánsdóttir säger i DV att inbjudan feltolkats. Alla ska ha varit påklädda och bara en liten mängd hallucinogener ska ha funnits på platsen. En besökare uppger för Mannlíf att det som lockade henne till Skrauthólar var dans och varm choklad.

Linda Mjöll Stefánsdóttir säger i DV att hon fått en rad negativa kommentarer och hotfulla budskap om Sólsetriðs verksamhet. Hon hävdar dock att det rör sig om missförstånd. Hon tycker också att nidstången är mycket obehaglig:

"Detta är något från en så mörk värld - vad är det här egentligen för värld? Det här är något som tar mig till en iskall plats. Ska även jag fly mitt hem? Jag har aldrig låst mitt hem. Aldrig."

Händelsen utreds nu av polis.

Här kan du läsa mer om nidstänger.