Strax före klockan 17 den 14 maj skakade ett jordskalv med en magnitud på 4,7 sydvästra Island. Skalvets epicentrum var öster om Lambafell i Þrengsli. Skalvet kändes från Fljótshlíð i öster till Borgarfjörður i väster. Men de allra flesta rapporterna kom från Hveragerði där skakningarna var avsevärda.
Jordskalvet var det största i området åtminstone sedan 1991 - det år då Veðurstofa Íslands installerade mätutrustning i den här delen av landet.
Det kom inga rapporter om några materiella skador eller några personskador. Men det stora skalvet följdes av en lång rad efterskalv.
Samtidigt pågick en omfattande jordskalvssvärm på Reykjanes - och vid Eldvörp nära Grindavík registrerades över 3 000 skalv på bara en vecka. Det största skalvet hade en magnitud på 4,3 och inträffade den 15 maj klockan 17.38. Under samma dygn skedde ytterligare ett skalv med magnitud på 4 och nio som var större än 3.
Majoriteten av jordskalven på Reykjanes sker på ett djup av fyra till sex kilometer. Mest sannolikt är att jordskalven beror på magmarörelser i området. Den senaste tiden har landhöjningen varit avsevärd väster om Þorbjörn, ett fjäll strax utanför Grindavík.
Ett nytt större jordskalv ägde rum klockan 18.33 den 20 maj. Det uppmättes till 3,8 och hade sitt epicentrum ute till havs några kilometer från Reykjanestá.
Utvecklingen påminner om förspelet till utbrottet vid Fagradalsfjall som började den 19 mars förra året. Det föregicks av femton månader av jordskalvssvärmar, landhöjning och magmarörelser. Periodvis var jordskalven så täta och kraftiga att boende i Grindavík lämnade sina hem på helgerna bara för att få sova ut.
Vulkanutbrottet vid Fagradalsfjall var det första på Reykjanes sedan 1240. Många experter trodde redan då att det kunde vara det första i en ny serie av utbrott på halvön. Historiskt har nämligen utbrotten i regionen kommit slag i slag - följda av århundraden utan någon vulkanisk aktivitet.
Fannar Jónasson, kommunchef i Grindavík, säger i Morgunblaðið att kommunen har tät kontakt med myndigheterna. De har också haft möten med både experter och boende för att diskutera utvecklingen. Än så länge finns ingen utbredd oro bland invånarna:
"Det här har blivit lite bekant och vi är vana vid mycket. På något sätt så blir människor vana vid det här men det är inte desto mindre otrevligt att uppleva sådana jordskalvssvärmar. I synnerhet på grund av att här tidigare var jordskalv i vecka efter vecka som ledde fram till ett vulkanutbrott. Det är inte trevligt men de flesta är ganska lugna."
De senaste veckornas jordskalv har gjort att Almannavarnir har höjt beredskapen i regionen. Myndigheterna varnar för att skalven kan utlösa jordskred och stenras. Boende i området uppmanas också att säkra föremål som kan falla ned från väggar och hyllor.
Veðurstofa Íslands har även ändrat färgkoden för flygtrafik för Reykjanes vulkaniska system från grön till gul. Den gula färgen signalerar att vulkanen visar tecken på onormal och ökad aktivitet. Sedan januari i år har även Krýsuvíks vulkaniska system i samma region gul färgkod.
Hittills är landhöjningen störst vid Svartsengi norr om Grindavík. Där ligger ett kraftverk och Blå lagunen. Veðurstofa Íslands uppger att det handlar om 10 till 15 millimeter. Landhöjningen tyder på att ny magma kommer in på stora djup. Samma tendens finns vid Fagradalsfjall där magma tros strömma in på 16 kilometers djup.
Mycket tyder nu på att det håller på att bildas en underjordisk magmakanal mellan Eldvörp - en rad vulkankratrar som bildades under utbrott på 1200-talet - och Þorbjörn.
Här kan du läsa mer om jordskalven på Reykjanes.
