Det senaste utbrottet i Askja ägde rum 1961. Sedan dess har vulkanen vilat även om det periodvis har funnits tecken på aktivitet. Mellan 1967 och 1972 var landhöjningen avsevärd - något som tydde på att magma strömmade in på förhållandevis grunda djup. Då ledde magmarörelserna aldrig fram till något utbrott.
De senaste åren har en rad tecken pekat mot att Askja skulle kunna vara på väg mot ett nytt utbrott. Jordskred, landhöjning, geotermisk aktivitet och jordskalv har alla tolkats som indikationer på vulkanisk aktivitet. Sedan augusti förra året har de tecknen blivit allt tydligare.
Då inleddes en period av intensiv landhöjning. Nyligen samlade Veðurstofa Íslands in mätutrustning från Askja efter vintern. Myndigheten konstaterade enligt Morgunblaðið att landhöjningen nu uppgår till tre decimeter.
Benedikt Gunnar Ófeigsson, som är expert på rörelser i jordskorpan vid Veðurstofa Íslands, säger i Morgunblaðið att den sannolika förklaringen är magma som samlas på omkring två kilometers djup. Eftersom magman strömmar förhållandevis nära ytan blir landhöjningen påtaglig och snabb:
"Så länge som detta fortsätter skulle jag säga att då ökar sannolikheten för att det blir ett utbrott i en nära framtid. Men ett sådant händelseförlopp kan bli mycket utdraget.. ... Jag anser att man behöver att övervaka det här mycket noga - särskilt på sommaren under turistsäsongen."
Han räknar med att ungefär 14 miljoner kubikmeter magma nu har samlats vid Askja.
Jordskalv inträffar så gott som dagligen vid Askja. De har troligen ett samband med magmarörelserna - men det finns inget i dag som tyder på att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående.
Den 9 september förra året ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Askja från grön till gul. Den gula färgen betyder att vulkanen uppvisar tecken på aktivitet som inte är normala.
Här kan du läsa mer om aktiviteten i Askja.
