Rysk ambassadör inte välkommen på Islands nationaldag

Rysslands ambassadör Michail V. Noskov är inte välkommen på firandet av Islands nationaldag den 17 juni. Skälet är den ryska invasionen av Ukraina. I förra veckan kallades han för fjärde gången sedan krigets början till utrikesdepartementet. Där fick han på nytt också budskapet att Islands regering fördömer inmarschen.

Kriget i Ukraina har nu pågått i över två månader. Hittills i år har 850 ukrainska medborgare sökt asyl på Island - vilket gör ukrainare till den största flyktinggruppen under 2022. Totalt 1 302 personer har hittills sökt en fristad på Island.

Än så länge anser myndigheterna att flyktingsituationen är under kontroll. Men Rysslands angrepp mot Ukraina märks också på andra sätt i det isländska samhället. En enig stadsplanerings- och kommunikationsnämnd godkände nyligen förslaget att uppkalla ett torg i Reykjavík efter Ukrainas huvudstad Kiev.

På isländska är namnet Kænug­arður eller Kýiv. Torget kommer att ligga i korsningen mellan Garðastræti och Túngata - där Rysslands ambassad i Reykjavík finns.

Michail V. Noskov, Rysslands ambassadör på Island, kallades i torsdags till utrikesdepartementet för fjärde gången sedan angreppet på Ukraina. Av höga tjänstepersoner fick han enligt Morgunblaðið då veta att han - till skillnad från andra länders ambassadörer - inte var välkommen på firandet av Islands nationaldag den 17 juni. På nytt protesterade också Island mot kriget.

Utrikesminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir deltog inte i mötet. Hon har uppmanats att utvisa Michail V. Noskov men har sagt att det vore olyckligt. En sådan åtgärd skulle med all sannolikhet besvaras med utvisning av isländska diplomater. Eftersom Islands ambassad i Moskva är liten skulle det kunna göra att arbetet upphörde.

Men Michail V. Noskov har också kritiserat Island. Nyligen gick ambassaden ut och fördömde länder som på olika sätt förser den ukrainska armén med vapen. Islands regering har vid flera tillfällen hyrt in flygplan som transporterat vapen och annan militär utrustning till östra Polen. Därifrån har utrustningen förts in i Ukraina.

I uttalandet - som publicerades på Facebook - hävdade Ryssland att alla vapentransporter bidrog till att "förlänga nödsituationen i Ukraina". Vidare ansåg Ryssland att all sådan utrustning kunde bli ett mål för ryska styrkor.

Ryssland svartlistade nyligen nio islänningar som därmed inte kan resa in i Ryssland. Det rör sig om personer inom politiken och näringslivet som har uttryckt sig kritiskt mot invasionen av Ukraina.

Utrikesminister Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­ir skriver på Facebook att svartlistningen inte kommer att ha någon som helst inverkan på Islands hållning mot Ryssland. Hon ser det snarare som en ära om hon skulle vara en av dem som inte längre får resa in i landet. Ryssland har dock inte meddelat vilka de nio är - utan det visar sig bara om någon av dem skulle söka visum.

Den ryska invasionen av Ukraina har också påverkat Nato-debatten på Island. En rad debattörer har efterlyst större militär närvaro. Hittills finns det inget som tyder på att Nato åter kommer att ha en permanent bas på Island. Däremot blir det allt tätare mellan olika Nato-länders luftpatrulleringsuppdrag på Island.

I samband med försvarsövningen Norður-Víkingur tjänstgjorde Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir tillfälligt som utrikesminister i Þór­dís Kol­brún Reyk­fjörð Gylfa­dótt­irs frånvaro. Hon sade då i Vísir att hon inte uteslöt en ny Nato-bas på Island. En sådan bas hade dock inte diskuterats inom regeringen.

Här kan du läsa mer om Islands reaktioner på Rysslands invasion av Ukraina.