Året var 1932 när Reykjavík för första gången valde en borgmästare utifrån partibok. Posten gick till Jón Þorláksson, som då var ledare för Självständighetspartiet och tidigare statsminister, efter att partiet fått egen majoritet i kommunfullmäktige i valet 1930.
Jón Þorláksson behöll bara uppdraget i drygt två år. Han avled våren 1935 efter några månaders sjukdom. Han efterträddes av partikamraten Pétur Halldórsson.
Jón Þorláksson inledde en lång period av dominans för Självständighetspartiet. Det skulle dröja ända till 1978 och valet av den opolitiska kandidaten Egill Skúli Ingibergsson innan Reykjavík fick en borgmästare som inte tillhörde Självständighetspartiet.
Efter valet 1982 kunde partiet åter ta hand om posten - och behöll den till 1994. Då segrade Reykjavíklistan - en koalition med fyra partier - i valet med 53 procent av rösterna mot 47 procent för Självständighetspartiet. Det var första gången sedan partiet bildades 1929 som ett annat parti var större i den isländska huvudstaden.
Sedan dess har partiet bara haft posten i kortare perioder. Och sedan juni 2010 har Självständighetspartiet tvingats till opposition i kommunen. Och det finns i dag inget som tyder på att partiet skulle vara på väg att återta makten i Reykjavík. Tvärtom ser partiet ut att gå mot ytterligare fyra år i opposition.
Under den gångna mandatperioden har Självständighetspartiet varit djupt splittrat - och det har inte bara gällt den egna partigruppen. Ledaren Eyþór Arnalds har i många frågor också drivit en linje som kolliderat med Självständighetspartiets politik i grannkommunerna.
Nya toppkandidaten Hildur Björnsdóttir har hittills inte lyckats övertyga väljarna. På riksplanet har turerna kring försäljningen av Íslandsbanki orsakat ett förtroenderas för partiet. Och i kommunen har hon själv ifrågasatts eftersom hon sällan varit på plats på mötena i kommunfullmäktige.
Senast hon var på plats var enligt Vísir den 15 februari. På Facebook skrev hon att det berodde på att hon ägnat sig åt valrörelsen. Hildur Björnsdóttir utnämndes dock till Självständighetspartiets borgmästarkandidat först i mars.
I den senaste mätningen från Maskína får Självständighetspartiet bara 20,7 procent - vilket är en minskning med 4,8 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan. Och det innebär jämfört med valresultatet 2018 ett ras med 10,1 procentenheter.
Socialdemokraterna - som i olika konstellationer har styrt kommunen sedan 2010 - får 23,2 procent, vilket är 2,7 procentenheter lägre än valresultatet.
Jämfört med valet för fyra år sedan går alla tre samarbetspartier framåt. Piratpartiet ökar med 6,8 procentenheter till 14,5 procent, Renässans ökar med 0,8 procentenheter till 9 procent och Gröna vänstern ökar med 2,3 procentenheter till 6,9 procent.
Även om medvinden verkar ha avtagit ser Framstegspartiet ut att bli en av valets vinnare. Partiet får nu 12,3 procent - en uppgång med 8,9 procentenheter i jämförelse med valet 2018.
Islands socialistparti får 7 procent (+0,6), Folkets parti 4 procent (-0,3) och Centerpartiet 2,2 procent (-3,9). Centerpartiet - som har ett mandat i fullmäktige i dag - ser ut att bli utan representant i Reykjavík de kommande fyra åren.
Dagur B. Eggertsson - som har varit borgmästare sedan 2014 - ser alltså ut att kunna fortsätta ytterligare en mandatperiod. Socialdemokraterna behåller ihop med Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern en stabil majoritet i kommunen.
Om Självständighetspartiet inte lyckas vända den negativa trenden skulle han till och med kunna bilda koalition med bara Piratpartiet och Renässans. I dagsläget ser det ut som att väljarstödet för de tre partierna skulle kunna räcka till majoritet. Den skulle dock bli stabilare ihop med Gröna vänstern. Att peta Gröna vänstern skulle dessutom kunna vara en negativ signal på riksplanet där Socialdemokraterna försöker få partiet att sluta regera ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.
Här kan du läsa mer om opinionsläget i Reykjavík.
