onsdag 31 augusti 2022

Bara misstankar om mord kan ligga bakom uppgrävd kropp

Misstankar om mord är den enda tänkbara förklaringen till att polisen nyligen grävde upp en grav i Västfjordarna. I graven fanns kvarlevorna av Kristinn Haukur Jóhannesson, en 19-åring som dog i september 1973. Då förklarades dödsfallet som en bilolycka. Men händelsen har omgivits av rykten - och nu kan polisen ha ny information om fallet.

I Västfjordarna pågår just nu en unik polisutredning. Nyligen fick polisen tillstånd av domstol att gräva upp 19-årige Kristinn Haukur Jóhannessons grav. Innan polisen vände sig till domstolen hade de samråd med mannens anhöriga. Nu ska kvarlevorna undersökas med modern teknik.

Kristinn Haukur Jóhannesson dog tidigt på morgonen den 23 september 1973. Han hade då varit på dans i Hnífsdalur och på efterfest i Ísafjörður. Tillsammans med fyra kvinnor fick han skjuts av en taxichaufför.

Efter att ha lämnat av två av kvinnorna i Ísafjörður och en i Bolungarvík vände de tre kvarvarande i bilen - Kristinn Haukur Jóhannesson, taxichauffören och en 21-årig kvinna - tillbaka mot Ísafjörður. Vid Óshlíð ska ett av bilens hjul ha låst sig och chauffören tappade kontrollen över fordonet. Bilen störtade nedför branten mot stranden.

Ingen av de tre i bilen använde bilbälte. Chauffören och kvinnan klarade sig ändå utan några större skråmor. Men 19-åringen ska ha kastats ur baksätet och landat på branten. När de två överlevande sökte efter honom hittade de honom inte. De gick in till Hnífsdalur för att larma polisen.

Händelsen avskrevs som en olycka. Men den blev snart föremål för rykten. I den här delen av Västfjordarna är det många som genom åren har spekulerat om att 19-åringens död inte alls var en olycka. Ryktena gör gällande att han ska ha varit död och kastats nedför branten. Därefter ska bilen ha knuffats nedför branten för att kunna iscensätta en olycka.

Sindri M. Stephensen, docent i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, säger till RÚV att beslutet att gräva upp graven är unikt. Och om den nya utredningen skulle leda fram till en rättsprocess vore även det unikt - även om ingen ännu har delgivits misstanke om brott:
"Det här är ett unikt fall. ... Det skulle bli historiskt i isländsk rättshistoria."
Jón Þór Ólason är lektor i straffrätt vid Háskóli Íslands. Han säger till DV att det enda skälet till att polisen har inlett en utredning är att det finns misstankar om att Kristinn Haukur Jóhannesson blivit mördad. Polisen utreder inte brott som är preskriberade - och av de brottsrubriceringar som inte är preskriberade är det bara mord som kan vara aktuellt i det här fallet:
"De brott som inte blir preskriberade är de som gäller livstids fängelse. Det är mord, uppror mot isländska staten och det kan vara brandbrott."
Taxichauffören är nu 86 år gammal och bosatt i Ísafjörður. Han säger till DV att polis eller åklagare hittills inte har kontaktat honom om utredningen. Han är mycket kritisk till beslutet att gräva upp graven och anser att det är befängt att misstänka att något brott skulle ligga bakom Kristinn Haukur Jóhannessons död:
"Det här är dumheter från A till Ö. Inget annat."
Kvinnan som var med i bilen är nu 70 år och bosatt i Kópavogur. Hon har hittills inte uttalat sig om utredningen.

En som tidigare var bosatt i Västfjordarna berättar i DV att det förekom en hel del rykten om händelsen. Många ska också ha trott att olyckan inte kan ha gått till på det sätt som taxichauffören och kvinnan hävdade. Bilen ska ha tumlat 30 meter nedför branten och landat på den steniga stranden. Ändå var rutorna och backspeglarna hela - något som en bilskadeexpert beskriver som anmärkningsvärt.

Stundin arbetar tillsammans med anhöriga till Kristinn Haukur Jóhannesson på en dokumentär om händelsen. I en artikel pekar tidningen på en rad motstridiga uppgifter. Vid det första förhöret ska chauffören ha sagt att han höll en hastighet på 60 kilometer i timmen men i det andra 40 kilometer i timmen - där det senare var den tillåtna hastigheten.

Det ska också finnas oklarheter om timmarna före olyckan. En av de kvinnor som ska ha varit med till Bolungarvík uppger till exempel i Stundin att hon inte varit med i bilen.

Valdimar Lúðvík Gíslason körde taxi i den här delen av Västfjordarna vid samma tid och är bosatt i Bolungarvík. Han beskriver i DV sin i dag 86-årige kollega som förebildlig i yrket. Han säger att han blev så förvånad att han inte visste vad han skulle säga när han fick höra om polisens nya utredning. Och han är mycket kritisk till polisens agerande:
"Det här är ett karaktärsmord på en äldre man. Jag fick halvt om halvt en chock när jag först hörde detta. Jag tycker att det är ett sådant slag under bältet att öppna ett så allvarligt fall utan några förutsättningar och med inga direkta misstankar. Jag tycker att det är helt osannolikt."
Valdimar Lúðvík Gíslason har aldrig trott att olyckan skulle ha gått till på något annat sätt än som den beskrivits av bland annat taxichauffören. Han säger sig heller aldrig ha hört att någon skulle ha tvivlat på bilden av händelseförloppet.

Hittills har polis eller åklagare inte kommenterat utredningen utöver ett inlägg på Facebook. Beslutet från Héraðsdómur Vestfjarða att tillåta att Kristinn Haukur Jóhannessons kvarlevor grävs upp har inte lämnats ut. Det har heller inte den förundersökning som gjordes direkt efter olyckan 1973.

Här kan du läsa mer om dödsfallet vid Óshlíð 1973.

tisdag 30 augusti 2022

Turister larmade om isbjörn på Hornstrandir

Polis och räddningstjänst larmades när turister sett en isbjörn gå i land i Hornvík på Hornstrandir. Men isbjörnslarmet visade sig vara falskt. Det vandrarna hade sett var i själva verket en gråsäl med ovanligt vit päls. Det har nu gått sex år sedan senaste tillfället då en isbjörn tagit sig till Island efter att ha drivit på isflak från Grönland.

Hornstrandir i Västfjordarna har genom århundradena varit ett av de områden där flest isbjörnar har gått i land. Här ligger Grönland som närmast samtidigt som havsströmmarna ofta gör att isberg och drivis kommer ganska nära den isländska kusten.

Senaste larmet från Hornstrandir kom i juni 2021. Då var det vandrare som trodde sig ha sett spillning och fotspår efter en isbjörn. De såg dock aldrig någon isbjörn. Polis undersökte spåren och kustbevakningen flög med helikopter över området utan att upptäcka någon isbjörn. Det kom aldrig några ytterligare larm om några misstänkta spår.

Det senaste bekräftade tillfället då en isbjörn simmade i land var sommaren 2016. Då sköts en isbjörn vid gården Hvalnes på Skagafjörður på norra Island. Senaste bekräftade tillfället på Hornstrandir var sommaren 2011. Då var det besättningen på en trålare som upptäckte en isbjörn på stranden vid Hælavík. Den sköts senare av polis vid Hornvík.

Sedan dess har ytterligare en rad falska alarm kommit från olika delar av landet. I de allra flesta fallen har det varit turister som har misstagit får eller sälar för isbjörnar.

Söndagens larm kom strax före klockan 15. Då var det utländska vandrare som trodde sig ha fått syn på en isbjörn vid Hornvík. När de larmade polisen var de övertygade om att det rörde sig om en isbjörn.

Kustbevakningens helikopter flögs till Ísafjörður där två poliser gick ombord. Samtidigt seglade ett av räddningstjänstens fartyg mot Hornvík.

Helikoptern flög över området utan att någon ombord fick syn på någon isbjörn. Poliserna talade också med de turister som larmat om isbjörnen och andra som befann sig i området.

Polisen skriver på Facebook att den sannolika förklaringen var att turisterna misstagit sig på en stor och ovanligt vit gråsäl som uppehållit sig nära Hornvík de senaste veckorna.

Här kan du läsa mer om isbjörnar på Island.

måndag 29 augusti 2022

Ingen vulkanisk aktivitet i Meradalir på en vecka

Ingen ny vulkanisk aktivitet har registrerats i Meradalir sedan förra söndagen. Allt mer pekar på att utbrottet är över för den här gången - och att det därmed också står klart att det rör sig om ett av de minsta lavautbrotten på Island i modern tid. Förra årets utbrott i Geldingadalir skapade mer än tio gånger mer lava.

Klockan var några minuter i sex förra söndagen när den senaste vulkaniska aktiviteten noterades under utbrottet i Meradalir. Det ser också ut att ha varit den sista aktiviteten. En dryg vecka senare finns inga tecken på att utbrottet skulle vara på väg att börja på nytt.

Under helgen registrerades ett åttiotal jordskalv i området. Inget av dem var dock tillräckligt kraftiga för att kännas i bebyggelse. Det största skedde 00.34 i söndags och hade en magnitud på 2,4. Skalvets epicentrum var nära Krýsuvík.

Det finns i dagsläget inget samband mellan jordskalven och nya magmarörelser. Inte heller förekommer några rörelser i jordskorpan som kan kopplas till vulkanisk aktivitet.

Vulkanutbrottet i Meradalir pågick i arton dagar. Det var inte bara det mest kortlivade lavautbrottet på Island sedan sista utbrottet i Krafla 1984. Det var också litet sett till mängden vulkaniskt material.

Lavafältet som skapades under utbrottet täcker ett 1,2 kvadratkilometer stort område. En stor del av detta område hamnade under lava redan förra året under utbrottet i Geldingadalir.

Under utbrottet skapades 11 miljoner kubikmeter lava - vilket kan jämföras med 150 miljoner kubikmeter i Geldingadalir. Det lavafält som då skapades mätte 4,8 kvadratkilometer.

Veðurstofa Íslands uppmanar alltjämt personer som vandrar i området att vara försiktiga eftersom det inte kan uteslutas att utbrottet börjar på nytt. Den sannolikheten sjunker dock från dag till dag.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

fredag 26 augusti 2022

USA:s nya ambassadör: Ryssland inser Islands vikt

Både Ryssland och Kina har insett Islands militära och ekonomiska betydelse. Därför är det viktigt för USA att fördjupa samarbetet med Island - inte minst inom säkerhetspolitik. Historien har också visat att det var ett misstag att avveckla Nato-basen i Keflavík. Det sade Carrin F. Patman, som är USA:s nya ambassadör på Island.

När Donald Trump förlorade presidentvalet stod det också klart att Jeffrey Ross Gunter skulle förlora posten som USA:s ambassadör på Island. Han hade ingen tidigare erfarenhet av politik eller diplomati. Han fick uppdraget som ett tack för frikostiga gåvor till Donald Trumps presidentvalskampanj.

Jeffrey Ross Gunter gjorde sig snabbt känd som excentrisk inom den lilla diplomatkåren i Reykjavík. Snart blev hans uppträdande så anmärkningsvärt att uppgifterna nådde medierna. Jeffrey Ross Gunter ansåg sig hotad och ville därför ha rätt att bära vapen och ha en bepansrad bil. Han övervägde också att bära skottsäker väst.

Under coronapandemin vägrade han återvända till Island efter en resa hem till USA. Jeffrey Ross Gunter reste inte till Reykjavík förrän han blev tvingad av regeringen.

Även på ambassaden havererade arbetet. Jeffrey Ross Gunter gjorde uttalanden om samarbeten mellan USA och Island utan att förankra dem hos den isländska regeringen, rasade mot medierapportering om ambassadens arbete och bedrev enligt anställda ett skräckvälde samtidigt som kvaliteten på rapporterna från Reykjavík sjönk avsevärt.

Även hans efterträdare blir en bidragsgivare utan erfarenhet av politik eller diplomati. I februari i år nominerade Joe Biden juristen Carrin F. Patman till USA:s ambassadör på Island. Nyligen ställdes hon inför senatens utrikesnämnd.

I sitt inledande anförande beskrev Carrin F. Patman Island som en stark demokrati med en lång tradition av samarbete med USA - inte minst inom Nato. Hon poängterade också Islands strategiska läge i Nordatlanten:
"Russia and the People’s Republic of China understand the strategic importance of Iceland, both economically and militarily, and if confirmed, I will seek to deepen our security cooperation with Iceland and support Iceland in managing these challenges."
Under den efterföljande frågestunden sade Carrin F. Patman att det hade varit ett misstag av USA att 2006 stänga Nato-basen i Keflavík. Republikanen Bill Hagerty undrade med anledning av de investeringar som nu görs i nya byggnader och utrustning i Keflavík om hur hon skulle främja det säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna.

Carrin F. Patman svarade att hon skulle vända sig till Islands regering för att fördjupa samarbetet. Bill Hagerty tog också upp att inte alla ministrar eller alltingsledamöter är positiva till ökad amerikansk närvaro på Island.

Demokraten Ben Cardin frågade hur hon skulle förhålla sig till att Island inte har någon militär utan enbart kan förlita sig på kustbevakningen samtidigt som Ryssland försöker stärka sina positioner i regionen. Carrin F. Patman ansåg att den isländska regeringen var medveten om det nya läget. Hon trodde också att Island var redo att besvara ett hot med alla till buds stående medel.

Trots att Island saknar egna stridskrafter poängterade Carrin F. Patman att bidraget till Nato är värdefullt. Hon sade även att allt fler isländska politiker börjat bli positiva till ökad amerikansk närvaro i landet.

Efter utfrågningen godkändes hon senare av senaten och blir alltså USA:s nya ambassadör på Island.

Här kan du läsa mer om Jeffrey Ross Gunter.

torsdag 25 augusti 2022

Nya isländska kommuner behåller gamla namn

Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit blev en kommun i samband med vårens kommunalval. En annan kommunsammanslagning i norr skedde mellan Svalbarðshreppur i Langanesbyggð. Men de nya kommunerna får inga nya namn - utan i stället behåller båda den större kommunens namn. De fortsätter alltså heta Langanesbyggð och Þingeyjarsveit.

I samband med kommunalvalen i maj skedde en rad samgåenden. På norra Island gick lilla Skútustaðahreppur ihop med betydligt större Þingeyjarsveit samtidigt som glesbygdskommunen Svalbarðshreppur förenades med större grannen Langanesbyggð.

Men det blir inga helt nya namn för kommunerna. Þingeyjarsveit behåller namnet efter samgåendet med Skútustaðahreppur. Och Langanesbyggð blir även i fortsättningen namnet på den kommun där nu även Svalbarðshreppur ingår.

I bägge fallen är det alltså de två större kommunernas namn som blir kvar medan de mindre kommunernas namn försvinner.

Inför beslutet i fullmäktige hölls en rådgivande omröstning i Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit. Utöver det senare namnet fick invånarna ta ställning till ytterligare tre förslag: Goðaþing, Laxárþing och Suðurþing.

Gemensamt för de tre förslagen var att de syftade på något som fanns inom kommungränserna. De hade också fått tummen upp av ortnamnsnämnden Örnefnanefnd.

Goðaþing kunde kopplas till Þorgeir ljósvetningagoða som var med om att kristna Island år 1000 och var bosatt i regionen, vattenfallet Goðafoss - där han sägs ha kastat sina statyer av asagudar i älven - och svarthakedopping, som på isländska heter flórgoði, som finns i stora antal i regionen.

Laxárþing syftade på älven Laxá som rinner genom både Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit medan Suðurþing förknippades med den gamla administrativa regionen Suður-Þingeyjarsýsla och dessutom kunde framstå som ett naturligt komplement till grannkommunen Norðurþing.

En majoritet av deltagarna föredrog Þingeyjarsveit. Det namnet klubbades även i kommunfullmäktige. Namnet myntades i samband med tidigare kommunsamgåenden som genomfördes mellan 2002 och 2008.

En rådgivande omröstning i Langanesbyggð slutade med att det namnet fick 80 procent av rösterna, Norðausturbyggð 16 procent och Langanesþing 4 procent av rösterna. Även här valde fullmäktige att följa resultatet i omröstningen.

Langanesbyggð har också fått ett nytt kommunvapen - men det skiljer sig inte mycket från det vapen som Langanesbyggð hade tidigare. Fisken och fågeln på kommunvapnet - som symboliserar fiskets betydelse för tätorterna Þórshöfn och Bakkafjörður samt det rika fågellivet - har nu kompletterats av ett får, en näring som är tongivande både i gamla Svalbarðshreppur och på landsbygden i gamla Langanesbyggð.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Langanesbyggð.

onsdag 24 augusti 2022

Ingen ny lava i vulkankratern i Meradalir

Rinnande lava sent i söndags kväll och fortsatt glödande lava en bit från kratern. Ändå tyder allt på att vulkanutbrottet i Meradalir är över. Inga rörelser i jordskorpan har registrerats sedan i söndags morse. Ingen ny lava har heller strömmat ur kratern. Inte heller har det inträffat några jordskalv som pekar mot fortsatt vulkanisk aktivitet.

Strax före klockan sex i söndags morse syntes små mängder lava strömma upp ur kratern i Meradalir. I samma ögonblick upphörde de rörelser i jordskorpan som i regel alltid följer vulkanutbrott. Och allt pekar på att utbrottet slutade där efter två och en halv vecka.

Sent i söndags kväll kunde några besökare se och fotografera rinnande lava söder om kratern i Meradalir. Med all sannolikhet rörde det sig om lava som varit så het att den ännu inte stelnat. På andra håll i det nya lavafältet sågs också glödande lava.

Ingen ny lava har runnit ur kratern de tre senaste dygnen. Inte heller sker några jordskalv som indikerar att ny magma skulle röra sig mot ytan. Totalt ett hundratal skalv registrerades i regionen under måndagen och tisdagen. Inget av dem var tillräckligt kraftiga för att kännas i bebyggelse.

Det största skalvet hade en magnitud på 2,7 och inträffade 4.40 i måndags nära Krýsuvík. Och 23.50 samma dag skedde ett skalv på 2,1 i närheten av Keilir.

I måndags förmiddag ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system från orange till gul. Nedgraderingen betyder att aktiviteten i vulkanen nu har minskat avsevärt men att den alltjämt övervakas noga. Den orange färgen stod för ett utbrott som inte producerade någon aska.

Det är alltjämt inte tillåtet för personer under tolv år att besöka Meradalir - ett beslut från polisen på Suðurnes som nu granskas av Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen. Myndigheten frågade bland annat polisen vilket lagstöd förbudet hade.

I svaret skriver polisen att beslutet var en följd av rapporter och erfarenheter från räddningstjänsten i Meradalir. När beslutet togs den 10 augusti var det enligt polisen med hänsyn till barnen eftersom de i större utsträckning påverkas av vulkangaser och inte har samma förmåga att gå långa sträckor i svår terräng som vuxna människor.

Ett annat skäl till förbudet var att vuxna som anlände med små barn i sällskap inte lyssnade till räddningstjänsten varningar och uppmaningar om de krävande förhållandena. Och när barnen inte längre orkade gå och föräldrarna inte längre orkade bära dem blev det fall för räddningstjänsten. Många familjer var dessutom dåligt utrustade för vandringen.

Polisen hänvisar till ett lagutrymme som gör det möjligt att förbjuda vistelse eller trafik inom vissa områden om det är förknippat med en överhängande risk att beträda området.

Umboðsmaður Alþing­is skriver att svaret från polisen nu ska analyseras och därefter tas ett beslut om eventuell fortsatt prövning av beslutet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

tisdag 23 augusti 2022

Kristrún Frostadóttir vill leda Socialdemokraterna

Kristrún Frostadóttir vill bli Socialdemokraternas nya partiledare. Hon meddelade sin kandidatur på en presskonferens i Reykjavík i fredags. Hittills har hon ingen motkandidat i valet som sker på landsmötet i slutet på oktober. Dagen innan hade Dagur B. Eggertsson - som även han pekats ut som en tänkbar ledare - aviserat att han inte ställer upp.

I juni i år meddelade Logi Már Einarsson att han skulle avgå som Socialdemokraternas ordförande i samband med landsmötet i Reykjavík sista helgen i oktober. Beslutet var inte oväntat. Partiet hade fastnat kring 10 procent i opinionen, inte lyckats få upp några hjärtefrågor på dagordningen och hade ännu en gång hamnat utanför regeringen.

Samtidigt hade den interna kritiken mot Logi Már Einarsson börjat växa. Allt fler medlemmar efterlyste en ny framtidsvision och en omvärdering av det politiska landskapet för att åter kunna aspirera på en plats i en regering. Längst gick tidigare ordföranden Össur Skarphéðinsson som i praktiken uppmanade honom att avgå för att lämna plats åt Kristrún Frostadóttir.

Kristrún Frostadóttir är ett nytt namn i politiken som valdes in i alltinget för ett knappt år sedan. Hon har gjort sig känd som en skicklig debattör - men hon har också hunnit skaffa sig en hel del ovänner internt. Klimatet mellan henne och partikollegan Oddný G. Harðardóttir ska ha varit så kyligt att en arbetsplatspsykolog kallats in.

Men Kristrún Frostadóttir har också gått sina egna vägar. När övriga ledamöter i alltinget åkte tillsammans runt landet under en sammanträdesfri vecka i alltinget valde hon att hålla egna möten.

Den enda realistiska motkandidaten var Dagur B. Eggertsson, borgmästare i Reykjavík sedan 2014 och tidigare vice ordförande för Socialdemokraterna. Han lämnar posten efter 2023. Även om han har en plats i fullmäktige till och med 2026 var det åtskilliga som spekulerade i att han skulle ge sig in i rikspolitiken 2024.

I torsdags meddelade Dagur B. Eggertsson i Fréttablaðið att han inte tänkte kandidera till posten som ordförande. Han uteslöt inte att han senare skulle kandidera till alltinget.

Dagen därpå kallade Kristrún Frostadóttir till en presskonferens på Iðnó i Reykjavík. I publiken fanns tidigare partiledare som Össur Skarphéðinsson och Ingibjörg Sólrún Gísladóttir samt Jón Gnarr, som var borgmästare för Bästa partiet i Reykjavík mellan 2010 och 2014 men som nu har anslutit sig till Socialdemokraterna.

I talet meddelade Kristrún Frostadóttir att hon kandiderar till uppdraget som partiledare. Det var ett besked som mottogs med glädje av de medlemmar som var på plats. Ett mål var att åter göra Socialdemokraterna till ett regeringsparti:
"Jag skulle nämligen inte ge mig in i detta om jag inte visste att det går att styra landet bättre än vad som görs nu. Det går. Människorna i landet vet det och jag litar på att jag kan det - annars skulle jag inte ge mig in i detta."
Kristrún Frostadóttir vill nå dit genom att ena medlemmarna kring ett antal hjärtefrågor. Hon eftersträvar att göra partiet mer relevant för vanliga löntagare och att möta fler väljare:
"Socialdemokraterna behöver ha en mer aktiv förbindelse med vanliga människor på Island, den vanliga löntagaren. ... Som parti kommer vi aldrig att kunna lägga fram svar på vanliga människors utmaningar utan att stärka förbindelserna och öka samtalen."
Hittills är det ingen annan som har anmält sin kandidatur till posten som partiordförande.

Här kan du läsa mer om Kristrún Frostadóttir.

måndag 22 augusti 2022

Vulkanutbrottet i Meradalir kan vara över

Vulkanutbrottet i Meradalir ser ut att gå mot sitt slut. Små mängder rinnande lava syntes i kratern under natten mot söndagen - men rörelserna i jordskorpan upphörde helt under morgontimmarna. Fortfarande stiger gas upp ur kratern. Det rör sig dock om så små mängder att själva krateröppningen nu kan troligen har slutits.

Under förra veckan minskade den vulkaniska aktiviteten i Meradalir gradvis. I lördags eftermiddag var tecknen på att vulkanutbrottet fortfarande skulle pågå så svaga att forskare vid Háskóli Íslands begav sig till Meradalir för att undersöka förhållandena på plats.

Inför besöket konstaterade de på Facebook att inga stoftpelare längre reste sig upp ur kratern - och när utbrottet började kunde de vara upp till 100 meter höga. De rörelser i jordskorpan som beror på vulkanisk aktivitet hade så gott som upphört. I kratern fanns ingen synlig lava. Däremot fortsatte gas att strömma upp ur kratern.

Men aktiviteten hade inte upphört helt. Under natten mot söndagen fångade en av Veðurstofa Íslands webbkameror glödande lava i kratern klockan 4.12. En satellitbild från 5.55 visade också en mindre mängd rinnande lava.

Samma slutsats drog Eldfjalla- og náttúruvárhópur Suðurlands som på Facebook berättade att det då alltjämt fanns en mindre öppning i kratern med ett lavaflöde som var synligt med hjälp av drönare som flög över kratern. 

Ungefär samtidigt slutade rörelserna i jordskorpan helt och hållet. Det är förhållandevis små mängder vulkangaser som syns vid kratern. Det kan tyda på att själva krateröppningen kan ha täppts till av lava.

I en senare uppdatering på Facebook skriver forskare vid Háskóli Íslands att utbrottet i Meradalir kan ha slutat vid sextiden i går morse. Det går dock ännu inte att fastslå med säkerhet. Det kan fortfarande vara så att magma strömmar ut i underjordiska kanaler under det nya lavafältets yta men att aktiviteten i kratern har upphört.

Även den seismiska aktiviteten i området har avtagit gradvis. Också den har varit mycket begränsad sedan i går morse. Därefter har bara något enstaka mindre skalv registrerats.

Det är enligt Veðurstofa Íslands för tidigt att fastslå att utbrottet i Meradalir är över. I regel brukar myndigheten - beroende på utbrottets karaktär - vänta åtminstone några dagar innan det anses över.

Förra årets utbrott i Geldingadalir - som var det första på Reykjanes sedan 1240 - kännetecknades mot slutet av att aktiviteten i kratern periodvis upphörde för att därefter börja på nytt. Det längsta uppehållet varade i hela fem dagar. Vulkanutbrottet i Meradalir har däremot mattats av undan för undan.

Om utbrottet i Meradalir nu skulle vara över är dock forskarna överens om att det sannolikt inte dröjer länge innan nästa utbrott på Reykjanes. Det utbrottet kommer sannolikt att börja på samma sätt som utbrotten i Meradalir och Geldingadalir - med utdragna serier av jordskalv, magma som rör sig mot ytan och magma som redan är nära jordskorpan som lägger sig som i en ficka i väntan på en öppning uppåt.

Det är alltjämt flera tusen turister som dagligen besöker utbrottet i Meradalir. Från starten den 3 augusti till och med den 19 augusti hade räddningstjänsten transporterat 93 skadade besökare från området. Det allra vanligaste är att vandrarna har skadat eller brutit något i ben eller fötter. Även nedkylning och utmattning har varit vanliga orsaker.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

fredag 19 augusti 2022

Vinterns oväder förstörde norra spetsen på Surtsey

Höga vågor under vinterns oväder förde med sig stora mängder sand som i sin tur förstörde växtligheten på Surtseys nordspets. Samtidigt har erosionen fortsatt att sluka delar av sydspetsen. Det visar Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till ön. Där hittades för första gången kärrharkrank och för första gången på 55 år en fästing.

Surtsey bildades under ett vulkanutbrott mellan 1963 och 1967. Island valde att stänga ön för besökare redan under tiden utbrottet rasade. Det är nästan enbart forskare som får tillstånd att gå i land på Surtsey. Därför har ön de senaste 55 åren i praktiken varit ett studieobjekt för hur nytt land koloniseras av djur och växter.

Náttúrufræðistofnun Íslands gör varje sommar en expedition till Surtsey för att studera flora och fauna. De kartlägger både vilka arter som tillkommer och vilka som försvinner. De senaste åren har de kunnat konstatera att den stora kolonisationen verkar vara över. Nu ligger antalet arter av både djur och växter ganska stilla.

I rapporten från årets expedition konstaterar forskarna att vinterns oväder har präglat utvecklingen på öns nordspets. Höga vågor gjorde att stora mängder sand spolades upp på land och förstörde växtligheten. Där fanns tidigare gott om skaftmålla - men förändringarna har reducerat beståndet till några få.

Under förra årets expedition påträffades åkerförgätmigej, backdunört och madrör. Ingen av dessa tre arter upptäcktes nu och de tros därför ha försvunnit från Surtsey.

Däremot hade hästhov och vit dunört spridit sig över större ytor.

Bland insekterna fanns en nykomling - nämligen tre exemplar av kärrharkrank som fastnade i en fälla. Denna art har tidigare inte observerats på Surtsey. En annan sällsynt gäst är fästing - en art som inte har setts till på ön sedan 1967. Den upptäcktes på en häckningsplats och troligen rör det sig om ett exemplar som kommit till ön efter att ha suttit på en fågel.

Lockespindel sågs första gången 2019. Nu har den blivit vanlig på vissa häckningsplatser.

Fågellivet har ungefär samma utbredning som tidigare. Det var dock inga fåglar som häckade på nordspetsen eftersom växtligheten försvunnit. I stället var det fler som hade byggt bon i lavan på öns östra del.

Forskarna observerade bland annat häckande korp, snösparv, ängspiplärka, sädesärla och tobisgrissla.

De noterade dessutom att erosionen fortsätter att påverka öns sydspets.

Här kan du läsa mer om utvecklingen på Surtsey.

torsdag 18 augusti 2022

Bjarni Benediktsson vill bli omvald som partiledare

Valresultaten har varit svaga men han har sett till så att Självständighetspartiet har hamnat i regeringsställning och kunnat styra politiken. Nu meddelar Bjarni Benediktsson att han vill fortsätta som partiledare. Frågan är om någon kommer att utmana den sittande ordföranden på partiets första landsmöte på nästan fyra år.

Bjarni Benediktsson var 39 år när han i mars 2009 valdes till ledare för Självständighetspartiet. Skiftet föll sig naturligt. Företrädaren Geir H. Haarde hade fått diagnosen cancer. Han var också statsminister när finanskraschen drabbade Island hösten 2008.

Med 58 procent av rösterna besegrade Bjarni Benediktsson då motkandidaten Krist­ján Þór Júl­í­us­­son. Sedan dess har han många gånger varit hårt pressad och ifrågasatt - men han har ändå lyckats behålla posten som ordförande.

Bjarni Benediktsson har varit partiledare i en svit av historiskt usla valresultat för Självständighetspartiet. Under hans tid på posten har partiet inte heller lyckats återta makten i kommunfullmäktige i Reykjavík.

Men han har sett till så att partiet har varit i regeringsställning sedan 2013. Även om koalitionerna i flera fall har varit spretiga har Bjarni Benediktsson bland annat varit en garant för att det inte ska bli någon reformering av fiskekvotsystemet och att Island inte ska återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap. Och det har varit hittills varit tillräckligt för att kunna sitta kvar.

Den 4 till 6 november i Reykjavík håller Självständighetspartiet det första landsmötet sedan mars 2018. De hålls normalt vartannat år - men coronapandemin stoppade alla planer för landsmöten under 2020, 2021 och början av 2022.

Nu säger Bjarni Benediktsson till RÚV att han ställer upp för omval och att han vill leda partiet i ytterligare två år. I så fall skulle han åtminstone sitta kvar till 2024 - och då är det bara ett knappt år kvar till nästa val till alltinget:
"Jag ser på det som att vi nyss har påbörjat mandatperioden och jag anser att det inte är annat än lämpligt att jag fortsätter och därför tänker jag i november kandidera till att fortsätta arbeta i denna regering och leda Självständighetspartiet. Man tycker naturligtvis alltid att det är en mycket viktig tid man lever i och man behöver använda tiden väl när man är i politiken och det tänker jag försöka fortsätta göra."
Det är inte givet att Bjarni Benediktsson inte ställs mot en stark motkandidat. Guðlaugur Þór Þórðarson - som har posten som hälsovårdsminister i regeringen - ryktas länge ha sneglat mot posten som partiledare. Om han tror sig ha goda utsikter att vinna är han en tänkbar utmanare.

En annan tänkbar kandidat är Þórdís Kolbrún Reykfjörð Gylfadóttir, utrikesminister och vice ordförande. Hon har ryktats vara Bjarni Benediktssons favorit till efterträdare. Frågan är hur hon agerar om hon anser att tiden är mogen för ett nytt ledarskap. Det är inte troligt att hon utmanar Bjarni Benediktsson om det inte redan finns minst en annan motkandidat.

Guðlaugur Þór Þórðarson är i dagsläget den troligaste utmanaren. Han har ett starkt stöd i Reykjavík och har inför en rad alltingsval visat att han kan mobilisera ett stort antal partimedlemmar i sina kampanjer.

Det finns också en rad angreppspunkter som Bjarni Benediktsson kan få svårt att försvara sig mot. Visserligen har det politiska landskapet förändrats - men Självständighetspartiet har länge varit på nedgång och parkerar nu på strax över 20 procent i opinionen. I ett historiskt perspektiv är det usla siffror.

Självständighetspartiet backade också i vårens kommunalval. Resultatet blev inte bara ett fiasko i Reykjavík utan även i Bjarni Benediktssons hemkommun Garða­bær. Där fick partiet för första gången sedan kommunen bildades inte en majoritet av rösterna.

Han är också den partiledare som allra flest islänningar inte litar på.

Om Bjarni Benediktsson - som i november har haft posten i nästan fjorton år - skulle få nytt förtroende som partiledare skulle han snart gå om Davíð Oddsson som hade uppdraget i fjorton och ett halvt år. Upp till ettan Ólafur Thors är dock avståndet långt. Han var ledare för Självständighetspartiet i 27 år.

Här kan du läsa mer om förtroendet för Bjarni Benediktsson.

onsdag 17 augusti 2022

Kraftigt minskande lavaflöde i utbrottet i Meradalir


Lavaflödet i vulkanutbrottet i Meradalir har minskat avsevärt de senaste dagarna. Sedan i lördags har bara 4,1 kubikmeter lava i sekunden strömmat upp ur kratern. Att utbrottet tappar kraft märks också i att den glödande lavan inte längre rinner lika långt från kratern. Men att den lägger sig ovanpå förra årets lava innebär en ny risk.

De senaste dagarna har det funnits tydliga tecken på att vulkanutbrottet i Meradalir förlorar kraft. Utbrottet rasar längs en allt kortare spricka samtidigt som kratern fortsätter att växa. Men trycket är just nu inte så högt så att lava kan strömma särskilt långt - vilket i sin tur gör att risken för att lava ska börja rinna ut ur Meradalir minskat.

Under utbrottets tio första dagar var det genomsnittliga lavaflödet 10,4 kubikmeter i sekunden. Men nya mätningar som Háskóli Íslands presenterade i går visar alltså att mängden lava minskat avsevärt.

Från i lördags till i måndags var mängden lava som strömmade ur kratern bara 4,1 kubikmeter i sekunden. Det är lägre än under slutfasen av förra årets utbrott i Geldingadalir. Och trycket behöver inte sjunka mycket mer än så för att utbrottet ska upphöra.

I dag är det två veckor sedan utbrottet började. Det dramatiskt sjunkande lavaflödet kan peka på att utbrottet närmar sig sitt slut. Dagens situation utesluter dock inte att utbrottet kan få ny kraft och på nytt öka i intensitet. Och än så länge finns ett kontinuerligt lavaflöde ur kratern.

Det begränsade lavaflödet har gjort att lavafältet nu bara växer långsamt. Det mätte i måndags 1,26 kvadratkilometer. Hittills har utbrottet producerat 10 990 miljoner kubikmeter magma.

Den seismiska aktiviteten i området fortsätter att vara begränsad. Under gårdagen registrerades ett fyrtiotal skalv. Inget av dem var tillräckligt kraftiga för att kännas i bebyggelse. Inget hade heller en magnitud som översteg 2.

Lava från det pågående utbrottet lägger sig i stor utsträckning över lava från förra årets utbrott i Geldingadalir. Tyngden av den nya lavan gör nu att lava från Geldingadalir som ännu inte stelnat nu pressas längre ut i lavafältet. Det medför i sin tur att flytande lava kan finnas under skorpan på ett betydligt större område än tidigare.

Forskare vid Háskóli Íslands varnar nu alla besökare för att ge sig ut också på förra årets lavafält. Det var riskabelt redan innan - och nu har alltså riskerna blivit större. Det märks bland annat genom att delar av förra årets lavafält även har sjunkit.

Den som trampar igenom och fastnar i lavafältet kan inte räkna med att bli räddad. Därför är det enligt forskarna viktigt att inte utsätta varken sig själv eller andra för risker.

I dag kommer utbrottet i Meradalir vara stängt för besökare. Skälet är dåligt väder med hårda vindar och ihållande regn.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

tisdag 16 augusti 2022

Mer än 10 miljoner kubikmeter magma i vulkanutbrott

 

Kratern i Meradalir reser sig allt högre samtidigt som den vulkaniska aktiviteten fortsätter att vara stabil. Det lavafält som har bildats under utbrottet täcker nu 1,22 kvadratkilometer. Och hittills har 10,6 miljoner kubikmeter magma bildats sedan utbrottet började den 3 augusti. Mängden magma har minskat betydligt sedan utbrottets första timmar.

Vulkanutbrottet i Meradalir har nu pågått i snart två veckor. Sedan utbrottets början har det snabbt blivit en av Islands populäraste turistattraktioner. I söndags var det enligt Ferðamálastofa omkring 6 700 personer som besökte området - den högsta siffran hittills.

Nu har forskare vid Háskóli Íslands för första gången kunnat beräkna mängden lava och magma tack vare satellitbilder som togs klockan 13 i söndags.

Lavafältet som bildats täcker nu 1,22 kvadratkilometer. Den genomsnittliga tjockleken på lavatäcket är omkring 8 meter. Hittills har utbrottet producerat 10,6 miljoner kubikmeter magma.

Mellan utbrottets andra dag - den 4 augusti - och i söndags var det genomsnittliga lavaflödet 10,4 kubikmeter i sekunden. Det innebär att utbrottet är ungefär lika stort som förra årets utbrott i Geldingadalir - och det innebär också att det rör sig om ett förhållandevis litet utbrott. Under utbrottets första timmar var lavaproduktionen betydligt mer omfattande.

Än så länge har lavan inte börjat strömma ut ur Meradalir. Lavan har dock enligt Háskóli Íslands nått tillräckligt högt för att kunna börja rinna ut ur dalen vid dess lägsta punkt i öster. Än så länge når dock inte lavan hela vägen upp till dalens öppning.

Inledningsvis vällde lava upp ur en 260 meter lång spricka. Den fortsätter att krympa och är nu mindre än 100 meter lång. Samtidigt växer huvudkratern sig allt högre.

Den seismiska aktiviteten i området fortsätter att vara begränsad. Under gårdagen registrerades ett fyrtiotal jordskalv i området. Det största inträffade klockan 5.27 och hade en magnitud på 2,5. Skalvets epicentrum var vid Krýsuvík.

Samtidigt pågår arbetet med att förbättra vandringsleden till Meradalir genom att bland annat avlägsna sten och minska riskerna för att personer går vilse genom att sätta upp fler vägvisarstickor och blinkande ljus. Även när arbetet är färdigt kommer dock leden att vara mycket krävande.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

måndag 15 augusti 2022

Turister i livsfara vid vulkanutbrottet i Meradalir



Turister som kliver på den nya lavan i Meradalir och ibland till och med går fram till den rinnande lavan. Dagligen tvingas räddningstjänsten mota bort besökare som utsätter sig själva för livsfara under det pågående vulkanutbrottet. Nu ska särskilda värdar anställas för att se till så att turister inte riskerar sina liv när de besöker området.

Vulkanutbrottet i Meradalir fortsatte under helgen med oförminskad intensitet. Men utbrottet ser ut att utvecklas på samma sätt som förra årets utbrott i Geldingadalir. Då koncentrerades aktiviteten allt mer till en enda krater ju längre utbrottet pågick. Samma sak kan vara på väg att hända i Meradalir.

I huvudkratern i Meradalir finns två öppningar där lava strömmar upp ur jordens inre. I går morse hade lavaströmmen ur den norra kratern upphört.

Samtidigt har forskare vid Háskóli Íslands nu bättre kartlagt utbrottets första dagar. Utbrottet började klockan 13.18 den 3 augusti. Fram till klockan 20.30 samma dag hade utbrottet producerat 0,43 miljoner kubikmeter magma. Den 5 augusti hade volymen ökat till 3,1 miljoner kubikmeter.

Det här betyder i sin tur den genomsnittliga magmaproduktionen under utbrottets första timmar var 20 kubikmeter i sekunden följt. Till och med den 5 augusti var snittet 16 kubikmeter i sekunden.

Tidigare uppgav Háskóli Íslands att magmaproduktionen var 32 kubikmeter i sekunden de första timmarna - men i själva verket var den alltså mindre än hälften så omfattande. Därmed står det också klart att de inledande volymerna var ungefär lika stora som under utbrottet i Geldingadalir.

Den seismiska aktiviteten i området fortsätter att minska. I helgen registrerades ett hundratal jordskalv i området. Inget av dem var tillräckligt kraftigt för att kännas i bebyggelse.

Under helgen har området varit öppet för allmänheten. I lördags var det enligt Ferðamálastofa hela 6 498 personer som vandrade till Meradalir - ett nytt rekord för området och för den räkning som myndigheten påbörjade under utbrottet i Geldingadalir. Det utbrottet besöktes som mest av 6 032 personer samma dag - en notering som gjordes den 28 mars 2021.

Polisen på Suðurnes avvisade under helgen flera familjer som var på väg till Meradalir med barn som inte fyllt tolv år. Besökare med små barn hänvisas i stället till Nátthagi där det går att beskåda lava från förra årets utbrott. Räddningsarbetare behövde också bistå ett trettiotal besökare som blivit uttrötta av vandringen till Meradalir eller skadat sig.

Det är inte helt ovanligt att turister utsätter sig för livsfara genom att gå ut på den lava som bildats de senaste dagarna. Lavan har bara stelnat på ytan och är fortfarande het. Och om någon skulle trampa igenom eller om lavatäcket skulle spricka blir konsekvenserna i bästa fall svåra brännskador.

I helgen var det en youtubare som i direktsändning med en drönare fångade två besökare som inte bara gått upp på det nya lavatäcket. De hade också gått inom någon meters håll från lavaströmmen. Youtubaren riktade drönaren mot besökarna och de gav sig så småningom iväg från platsen.

Steinar Þór Kristinsson vid räddningstjänsten Þorbjörn i Grindavík säger till RÚV att de dagligen behöver ingripa mot turister som inte är medvetna om riskerna och därför utsätter sig själva för livsfara:
"Ja, tyvärr inträffar det ständigt att vi behöver ropa på människor som är på väg att ge sig ut på lavan."
Han beskriver det som ett bekymmer som ofta gör att räddningstjänsten behöver agera. Nyligen meddelade justitieminister Jón Gunnarsson att han vill utlysa tjänster som värdar vid vulkanutbrottet. Värdarna kommer att få samma funktion som under förra utbrottet - att vägleda besökare och se till så att de inte utsätter sig för några risker.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

fredag 12 augusti 2022

Hotet mot riksväg på is när lava i Meradalir ändrar riktning



Lavaflödet i Meradalir bytte riktning och lavan rinner nu främst mot norr i stället för mot öster - och därmed har den också fortsatt fylla dalen och inte börjat strömma söderut mot Suðurstrandarvegur. Men myndigheterna räknar ändå med att dalen snart kommer att fyllas - och då är riksvägen hotad. Därför undersöks olika möjligheter för att få lavan att ändra riktning.

För andra dagen i följd var det i går tillåtet att vandra till Meradalir och besöka vulkanutbrottet. Lavaflödet ur kratern var stabilt samtidigt som kratrarna fortsatte att växa. Ett sextiotal jordskalv registrerades på Reykjanes i går - men de flesta av dem skedde nära Reykjanestá på ganska långt håll från utbrottet.

Det största skalvet i närheten av Meradalir och Krýsuvíks vulkaniska system inträffade klockan 16.10 och hade en magnitud på 2,1. Skalvets epicentrum var strax utanför Grindavík.

Men myndigheterna fortsatte under gårdagen också att avvisa besökare som hade med sig barn som inte hade fyllt tolv år. I veckan beslutade polisen på Suðurnes att införa en åldersgräns för vandringen till Meradalir. Skälet var flera händelser där barn inte orkat gå längre och där föräldrarna inte heller orkat bära dem.

Beslutet kan dock vara på väg att prövas juridiskt. Umboðsmaður Alþing­is - Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen - har efterfrågat vilken lag polisen stödjer sig på och underlaget till beslutet. Myndigheten undrar också hur allmänheten har informerats om förbudet. Polisen har fått en vecka på sig att svara.

Under onsdagen såg det ut att vara en tidsfråga innan lava skulle börja strömma ut ur Meradalir. Då hade den nästan nått upp till dalens öppning mot öster. Därifrån finns det inga hinder på den fyra kilometer långa vägen mot Suðurstrandarvegur, den riksväg som sträcker sig längs den här delen av den isländska sydkusten.

Beroende på lavaflödets storlek beräknades det kunna ta några dagar eller veckor innan lavan skulle nå fram till vägen och rinna över den för att därefter strömma ner i havet.

Men lavaflödet mot öster avtog avsevärt under gårdagen. I stället började lavan rinna främst i nordlig riktning. Om den fortsätter att strömma mot norr dröjer det längre innan den når upp till passet ner mot låglandet.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att det är svårt att förutsäga när lava kommer att strömma över Suðurstrandarvegur. Däremot är han övertygad om att den kommer att göra det om utbrottet fortsätter tillräckligt länge. Han talar om två veckor som "det värsta scenariot".

Björn Oddsson, geolog vid Almannavarnir, säger till RÚV att myndigheterna säkerligen kommer att försöka förhindra att lavan når fram till Suðurstrandarvegur och annan infrastruktur. Det troliga är att de kommer att resa skyddsvallar som syftar till att få lavan att ändra riktning. Sådana åtgärder har fungerat tidigare - men bara under begränsad tid.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

torsdag 11 augusti 2022

Lava från vulkanutbrott i Meradalir hotar riksväg

Lava från vulkanutbrottet i Meradalir är på väg att nå upp till den lägst belägna öppningen ut ur dalen. När den väl börjat strömma ut ur Meradalir finns inga hinder på den fyra kilometer långa vägen mot Suðurstrandarvegur - en riksväg som skulle kunna hotas av lavan inom någon vecka. Experter hoppas i dag kunna flyga över området för att studera utvecklingen.

Vulkanutbrottet i Meradalir har nu gått in på sin andra vecka. Efter att ha varit stängt för besökare i tre dagar valde myndigheterna i går morse att åter öppna området. Flera tusen personer parkerade vid Suðurstrandarvegur för att vandra till Meradalir.

Polisen stoppade alla fordon med mindre barn för att se till så att inga barn under tolv år fanns med. Någon vuxen behövde i tveksamma fall visa barnens id-kort. Om det fanns barn under tolv i bilen tvingades de vända tillbaka. Polisen har också möjlighet att bötfälla personer som tar med sig små barn trots förbudet.

När förbudet infördes motiverades det med en rad händelser där föräldrar vandrat med barn i sällskap. Men barnen har inte orkat gå själva och föräldrarna har behövt bära dem - och i flera fall har inte heller föräldrarna orkat bära. Fram och tillbaka tar vandringen minst fem timmar och terrängen är bitvis brant och stenig.

I samband med att förbudet trädde i kraft motiverade polisen åtgärden ytterligare. Barn har också mindre motståndskraft mot luftföroreningar - och riskerar därmed att drabbas hårdare av giftiga vulkangaser.

Tanken är dock inte att barn ska vara permanent förbjudna. Om det blir möjligt att anlägga en mindre krävande vandringsled till Meradalir kan förbudet hävas.

Trenden med minskad seismisk aktivitet fortsätter. Bara ett fyrtiotal jordskalv registrerades i området i går. Majoriteten av dem hade epicentrum nära Krýsuvík. Samtliga skalv var så svaga att de inte kändes ens i närområdet.

Forskare och experter hoppas i dag kunna flyga över platsen för första gången sedan i slutet på förra veckan. Dåligt väder med dimma och begränsad sikt har gjort det omöjligt att observera utbrottet från luften.

Bilder från webbkameror visar att intensiteten i utbrottet ser ut att vara oförändrad. Lavaflödet beräknas till 15 kubikmeter i sekunden. I Meradalir håller nu tre kratrar på att formas - en större i mitten med en mindre krater på varje sida.

En forskargrupp vid Háskóli Íslands skriver på Facebook att lava nu är på väg att nå upp till kanten i östra Meradalir. Lavatäcket har tjocknat snabbt och lava kan när som helst börja strömma ut ur dalen. Den troligaste riktningen från dalens östra öppning är söderut mot Suðurstrandarvegur, den riksväg väster om Grindavík som går längs den här delen av den isländska sydkusten.

Från öppningen finns inga hinder på den fyra kilometer långa vägen fram till Suðurstrandarvegur. Det är i dagsläget oklart hur snabbt lavan rör sig eftersom forskare inte har kunnat följa utvecklingen på nära håll de senaste dagarna. Men det kan röra sig om allt från några få dagar till några veckor.

Under förra årets utbrott i Geldingadalir var Suðurstrandarvegur också hotad. Det fanns då en avsevärd risk att lava skulle nå fram till vägen och förstöra den. Då diskuterades olika åtgärder - som att gräva upp delar av vägen för att skydda resten, att resa skyddsvallar för att dirigera om lavan och att skapa en tunnel för lava under vägbanan.

I slutändan ansågs inget av förslagen vara realistiska. De skulle bli dyra samtidigt som sannolikheten för att de skulle kunna rädda vägen ansågs låg.

Om hotet mot Suðurstrandarvegur växer - vilket alltså är troligt - blir frågan både aktuell och akut på nytt. Hittills har myndigheterna inte tagit några beslut om eventuella åtgärder för att försöka rädda vägen undan de framvällande lavamassorna.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

onsdag 10 augusti 2022

Barn under tolv år förbjuds besöka utbrottet i Meradalir

För tredje dagen i följd var vulkanutbrottet i Meradalir stängt för besökare. Och när platsen på nytt öppnas är det förbjudet att ta med barn som är under tolv år. Skälet är att räddningstjänsten de senaste dagarna har behövt undsätta turistande föräldrar som inte längre orkat bära barnen när de själva inte kunnat gå längre. Den som bryter mot förbudet att besöka Meradalir kan bötfällas av polisen.

För en vecka sedan började ett nytt vulkanutbrott i Meradalir nordost om Grindavík. Det är det andra utbrottet på Reykjanes inom loppet av ett år - och åtskilliga experter tror att regionen nu för första gången sedan 1200-talet är på väg in i en period av omfattande vulkanisk aktivitet.

I dagsläget finns inget som tyder på att utbrottet i Meradalir skulle vara på väg att upphöra. Under gårdagens möte med Almannavarnirs vetenskapliga råd var en av slutsatserna att utbrottet troligen kan bli ganska långvarigt. Almannavarnir uppger på Facebook att aktiviteten i Meradalir fortsätter att vara stabil.

Ett jordskalv med en magnitud på 3 inträffade klockan 11.43 i går. Skalvet hade sitt epicentrum nära Kleifarvatn och var det kraftigaste i regionen på två dygn.

Myndigheterna valde i går morse att hålla området stängt för besökare för tredje dagen i följd. Skälet var återigen dåligt väder med kraftigt regn, hårda vindar och begränsad sikt.

Ett beslut om att åter tillåta besökare till Meradalir tas i dag klockan 8.30 lokal tid.

Under tisdagen var det färre turister som trotsade myndigheternas förbud att besöka området. Polisen har möjlighet att bötfälla personer som nonchalerar förbudet men har hittills valt att inte utfärda böter.

Barn under tolv år kommer däremot inte att få besöka Meradalir. Sällskap där barn under tolv ingår kommer inte att släppas in på vandringsleden mot utbrottet. Skälet är att vandringen är mycket krävande.

De senaste dagarna har räddningstjänsten vid flera tillfällen undsatt föräldrar som inte längre orkat bära sina barn. I vissa fall har barnen inledningsvis gått själva men blivit för trötta för att fortsätta. Föräldrarna tycks heller inte ha insett att det är en vandring på femton kilometer i bitvis stenig och brant terräng.

Polisen på Suðurnes uppger att beslutet är taget med barnens bästa i åtanke. Många föräldrar har varit dåligt förberedda och har inte hörsammat tidigare uppmaningar om att inte ta med små barn till Meradalir. Problemet har främst gällt utländska turister som inte haft möjlighet att ordna barnvakt.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

Foto: Veðurstofa Íslands

tisdag 9 augusti 2022

Nedkylda vulkanvandrare undsatta i isländskt oväder

 

 Tio blöta och frusna utländska turister undsattes i går kväll i hällregnet och dimman på vägen mot vulkanutbrottet i Meradalir. Vandrarna hade trotsat myndigheternas beslut att stänga platsen för besökare på grund av det dåliga vädret. I dag beslutar myndigheterna om området på nytt ska öppnas för besökare.

Vid parkeringsplatsen nära Suðurstrandarvegur såg inte förutsättningarna så illa ut. Men uppe på högre höjd möttes de vandrare som gav sig av mot Meradalir i går av ett ihållande slagregn och tjock dimma. Vädret gjorde att myndigheterna för andra dagen i följd stängde området för besökare.

Ändå var det gott om turister som trotsade beslutet och gav sig av ändå. Många av dem skulle dock ångra sig.

Den usla sikten gjorde att flera kom bort från leden och gick vilse. Ett par kilometer från leden kunde räddningstjänsten i går undsätta fyra nedkylda vandrare som tappat bort sig i dimman efter att inte ha fått syn på de stickor som visar vägen. Det rörde sig om fyra utländska turister som var kalla och blöta. Nu fick de skjuts tillbaka till parkeringsplatsen.

En annan grupp med sex utländska turister undsattes under kvällen. Även de hade hunnit bli rejält nedkylda.

Efter att ha lotsat dessa vandrare tillbaka till parkeringsplatsen finkammade räddningstjänsten området efter fler vilsna besökare som trotsat vädret och förbudet. De ansåg att det var nödvändigt att hitta alla som eventuellt befann sig i området. Annars fanns en risk för att vandrare skulle dra på sig allvarliga skador om de tvingades tillbringa natten ute i ovädret.

Många av vandrarna var dåligt utrustade och kom i jeans och träningsskor. Gemensamt för de flesta var att de också måste ha ignorerat sms med information om stängningen av området som skickas till alla mobiltelefoner som finns i eller kommer in i området nära Meradalir.

Räddningstjänsten hade ingen övervakning av området i går. Däremot arbetade frivilliga med att förbättra leden till Meradalir. De försökte bland annat göra de besvärligaste passagerna mindre steniga och branta.

Myndigheterna beslutade alltså i går morse att hålla området stängt även under måndagen. På tisdagsmorgonen tas ett beslut om området ska öppnas eller hållas stängt.

Vulkanutbrottet ser ut att ha fortsatt med ungefär samma styrka som de senaste dagarna. Vädret har dock gjort att det inte gått att flyga över området sedan i fredags. Under gårdagen var sikten så begränsad att det knappt var möjligt att få syn på utbrottet via webbkameror.

Lavatäcket växer ytterligare i Meradalir och inom de närmaste dagarna kan lavan bli så tjock att den börjar strömma ut ur dalen i norr.

Den seismiska aktiviteten i området var i går den lägsta sedan utbrottets början i onsdags. Knappt hundra jordskalv registrerades - och det största hade en magnitud på 2 och inträffade klockan 9.40 i går nära Keilir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

måndag 8 augusti 2022

Mängden magma i utbrottet i Meradalir fortsätter minska

 

Vulkanutbrottet i Meradalir har under helgen avmattats något. Sprickan där lava väller upp ur jordens inre har minskat samtidigt som lavaflödet har sjunkit. Under helgen uppskattades mängden magma till 10 till 15 kubikmeter i sekunden - vilket är mer än en halvering jämfört med utbrottets första fas. Myndigheterna stängde i går området för besökare på grund av dåligt väder.

Klockan fem i går morse stängde myndigheterna Meradalir för besökare. Skälet var det oväder som var på väg in över området. Det regnade kraftigt, blåste storm och begränsade sikten dramatiskt. Liknande stängningar gjordes vid flera tillfällen under förra årets utbrott i Geldingadalir. Det här var första gången som Meradalir stängdes.

Läget utvärderades i går eftermiddag. Myndigheterna beslutade då att stänga Meradalir för resten av söndagen eftersom vädret alltjämt var mycket dåligt. På måndagsmorgonen tas ett beslut om området ska öppnas på nytt.

Det dåliga vädret och den begränsade sikten gjorde det omöjligt att flyga över utbrottet under helgen. I fredags uppskattades magmaflödet till 10 till 15 kubikmeter i sekunden. Under utbrottets första fas i onsdags var magmaflödet 32 kubikmeter i sekunden.

I det inledande skedet vällde lava upp ur en 260 meter lång spricka. Den hade i fredags minskat till knappt 100 meter.

Det rör sig alltså om ett litet utbrott. Samtidigt är den genomsnittliga mängden magma hittills större än under utbrottet i Geldingadalir. På den östra sidan av sprickan har nu kratrar börjat bildas.

Det finns i dagsläget inget som tyder på att utbrottet skulle vara på väg att upphöra. Däremot ser det ut som att det nu råder jämvikt mellan magmatrycket i underjorden och den lava som strömmar upp ur sprickan. Det betyder att sannolikheten för att nya sprickor ska öppna sig har minskat - även om det fortfarande är troligt att fler sprickor kan bildas.

Veðurstofa Íslands flög över området i fredags. Då upptäcktes inga tecken på nya sprickor. De var särskilt intresserade av Meradalahnjúkur nordost om Meradalir där det sedan tidigare finns förskjutningar i jordskorpan.

Även den seismiska aktiviteten minskar i omfattning. Under lördagen registrerades bara 240 jordskalv på Reykjanes. Det kraftigaste skalvet i närheten av Meradalir hade en magnitud på 2,1 och hade sitt epicentrum vid Krýsuvík.

I tisdags - dagen innan utbrottet började - registrerade Veðurstofa Íslands hela 2 700 jordskalv på Reykjanes.

Skalven blev färre i antal även under söndagen. Klockan 11.52 inträffade ett jordskalv med en magnitud på 4,1 - vilket far det kraftigaste skalvet sedan vulkanutbrottets början. Skalvets epicentrum var mellan Krýsuvík och Kleifarvatn. Skalvet kändes i bland annat Grindavík, Reykjavík, Keflavík och Borgarnes.

I fredags var det omkring 5 000 personer som besökte Meradalir - det högsta antalet hittills sedan utbrottets början. Köerna var långa till parkeringsplatserna vid Suðurstrandarvegur och det var också många som inte hittade någon plats. Nu har dock polisen börjat bötfälla bilister som parkerar längs vägen.

Markägarna tar också betalt för att parkera. För den som betalar på plats kostar parkeringen 1 000 isländska kronor. Den som inte betalar får en räkning på 4 750 kronor.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

fredag 5 augusti 2022

Mindre lava på andra dagen i vulkanutbrottet i Meradalir


Vulkanutbrottet i Meradalir gick i går in på sin andra dag. Trycket har minskat avsevärt - och den 260 meter långa spricka där lava vällde upp ur jordens inre har nu halverats. Men mängden lava är alltjämt större än under förra årets utbrott. Lavan strömmar framför allt norrut i Meradalir. Det kommer att dröja åtminstone några veckor innan lava fyller dalen och kan rinna vidare.

För boende i Grindavík med omnejd var natten mot torsdagen den lugnaste på nästan en vecka. Sedan vulkanutbrottet i Meradalir började klockan 13.18 i onsdags har antalet jordskalv i området halverats. Under natten och morgonen registrerades omkring 400 skalv - jämfört med det dubbla antalet dagen innan.

Bara ett skalv under gårdagen var tillräckligt kraftigt för att kännas i Grindavík. Det skalvet inträffade klockan 9.26 och hade sitt epicentrum vid Keilir. Det uppmättes till 3,4.

Första dagen beräknades lavaflödet till 32 kubikmeter i sekunden. Det minskade betydligt under gårdagen. Mellan klockan 17 i onsdags och 11 i går var det genomsnittliga lavaflödet 18 kubikmeter i sekunden.

När utbrottet började i onsdags strömmade lava upp ur en 260 meter lång spricka. Den hade i går eftermiddag krympt till 135 meter. Flera experter tror att en ny spricka kan öppna sig längre norrut i anslutning till den underjordiska magmakanal som bildades inför utbrottet. Den risken är större nu i den inledande fasen när trycket i magmaintrusionen är större än vad som kommer upp i sprickan.

Det lavafält som nu bildas omfattade i går 144 000 kvadratmeter. Volymen lava beräknades till 1,6 miljoner kubikmeter.

Att lavaflödet minskar är normalt. Det är också troligt att det nu börjar bildas en eller flera kratrar längs sprickan i Meradalir.

Det tar åtminstone tre veckor att fylla Meradalir om takten inte understiger 15 kubikmeter i sekunden. Om Meradalir fylls av lava kan den därefter strömma söderut mot Suðurstrandarvegur eller norrut mot Þráinsskjaldarhraun.

Just nu rinner lavan både i nordlig och sydlig riktning. I söder lägger den sig ovanpå det lavafält som bildades under förra årets utbrott.

De första analyserna av lavan visar att sammansättningen är i det närmaste identisk med lavan från förra årets utbrott. Det pekar i sin tur mot att betrakta utbrotten som en del i samma händelse.

Trots att myndigheterna uppmanat nyfikna att hålla sig borta från Meradalir har redan tusentals personer besökt utbrottet. Flera bussföretag arrangerar också utflykter till området i strid med myndigheternas rekommendationer.

Räddningstjänsten Þorbjörn tipsade i går om den bästa vägen till utbrottet. I ett inlägg på Facebook påpekar de att vandringen är mer krävande än till förra årets utbrott i Geldingadalir. Från parkeringen vid Suðurstrandarvegur är det ungefär sju kilometer till Meradalir - en vandring som tar två till tre timmar med en stigning på 300 meter och åtskilliga branter mot slutet.

Den som inte vill gå hela vägen fram till Meradalir kan beskåda utbrottet från en höjd fem kilometer från parkeringsplatsen.

Myndigheterna har dessutom varnat för att gena över det lavafält som bildades under förra årets utbrott. Även om ytan kan se stabil och sval ut så kan det finnas magma direkt under skorpan. Det finns också en risk för sprickor där magma kan strömma fram.

Veðurstofa Íslands publicerade i går en gasprognos för området. Men det är inte bara giftiga vulkangaser som utgör en risk. Under förra utbrottet skars flera vandringsleder av sedan de översvämmats av lava. Samma risk finns även den här gången. Den underjordiska magmakanal som bildats de senaste dagarna ligger rakt under leden till Meradalir - och där skulle magma kunna söka sig upp till ytan.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

torsdag 4 augusti 2022

Nytt vulkanutbrott på Island efter 10 000 jordskalv

Efter mer än 10 000 jordskalv på fyra dagar började i går ett nytt vulkanutbrott i västra Meradalir. Lava väller upp ur jordens inre längs en 260 meter lång spricka. I utbrottets första skede var lavaflödet betydligt kraftigare än när ett utbrott skedde på nästan exakt samma plats förra året. I nuläget är ingen bebyggelse i fara.

Klockan 13.18 i går lokal tid började lava strömma ut ur en 260 meter lång spricka i Meradalir nordost om Grindavík på sydöstra Island. Då öppnade sig marken i norra delen av det lavafält som skapades under förra årets utbrott i Geldingadalir.

Utbrottet - som sker 1,5 kilometer norr om berget Stóri-Hrútur och 1 kilometer norr om huvudkratern i förra årets utbrott - kom inte som någon överraskning. Den här delen av sydvästra Island har skakats av en rad jordskalvssvärmar sedan förra utbrottet slutade i september 2021. Serierna av jordskalv har kopplats till magmaintrusioner nära jordskorpan.

Den mest omfattande jordskalvssvärmen i år började under natten mot lördagen. Vid lunchtid blev skalven både tätare och kraftigare. Ganska snart rörde sig också skalven allt närmare ytan - ett tydligt tecken på magma som stiger mot jordskorpan.

En underjordisk magmakanal har sedan i lördags formats i norra änden av den magmakanal som bildades i samband med förra årets utbrott. Utvecklingen - med en expansion dubbelt så snabb som förra året - gjorde att flera experter ansåg att ett utbrott var nära förestående. Innan utbrottet inleddes i går fanns magma på knappt en kilometers djup.

Ett annat tecken på magma nära ytan var att gas började strömma upp ur förra årets lavafält under tisdagen.

Bara sedan i lördags har över 10 000 jordskalv registrerats i området. I söndags inträffade ett skalv med en magnitud på 5,4 som kändes i stora delar av södra och västra Island. Klockan 2.27 under natten mot tisdagen registrerades ett skalv på 5 vid Kleifarvatn. Inom loppet av en minut följdes det bland annat av ett efterskalv på 4,5.

Att den seismiska aktiviteten nu har lett fram till ett vulkanutbrott innebär sannolikt att jordskalven kommer att avta. På kommunkontoret i Grindavík bjöds det på tårta i går efter att utbrottet börjat. De senaste dagarna har de ständiga jordskalven stört nattsömnen och orsakat materiella skador för invånarna.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, flög i går eftermiddag över platsen för utbrottet. Under en presskonferens med Almannavarnir uppskattade han lavaflödet till 20 till 50 kubikmeter i sekunden. Han trodde att det här utbrottet var fem till tio gånger kraftigare än det förra i sitt inledande skede. Eldpelarna nådde upp till 30 meters höjd.

Vid en senare överflygning i Veðurstofa Íslands regi hade sprickan krympt till 200 meters längd. Lavaflödet under utbrottets tre första timmar var i snitt 32 kubikmeter i sekunden - vilket var ungefär fem gånger kraftigare än förra årets eruption. Lavan beräknas vara omkring 1 200 grader när den når ytan.

Vid 17-tiden i går mätte det nya lavafältet 74 000 kvadratmeter. Lavan från det nya utbrottet var i genomsnitt 5,9 meter tjock och den totala volymen lava uppgick till 0,43 miljoner kubikmeter.

Platsen för utbrottet är något mer otillgänglig än Geldingadalir där förra årets utbrott ägde rum. Det är långt till bebyggelse, vägar och annan infrastruktur. Om utbrottet skulle bli långvarigt kan det inte uteslutas att lava når fram till exempel till Reykjanesbraut, som sträcker sig mellan Reykjavík och Keflavík, eller Grindavík i söder, Vogar i norr eller Hafnarfjörður i öster - men dit är avståndet en till två mil.

Veðurstofa Íslands gjorde i går en första prognos för lavaflödet. Om utbrottet pågår i samma omfattning i 200 dagar och lavan inte tar någon oväntad riktning kommer ingen infrastruktur att vara hotad. Om lavaflödet blir mer omfattande skulle det kunna nå fram till Suðurstrandarvegur och skära av den väg som går längs den isländska sydkusten.

Myndigheterna stängde i går vägen in i Meradalir. De uppmanade också intresserade att hålla sig borta från platsen tills det finns en bättre överblick över utbrottet. De varnade dessutom för att giftiga vulkangaser som svaveldioxid kan samlas i dalgångar och andra platser utan genomströmning av luft. Att utbrottet är större innebär också att halten av vulkangaser i luften kan bli högre.

Den som vill beskåda utbrottet behöver gå längre den här gången. Vandringen är krävande och inte för den som är ovan vid stenig och brant terräng. Myndigheterna varnade vidare alla personer som funderade på att gena över förra årets lavafält. På sina håll har temperaturerna stigit avsevärt de senaste dagarna och det är därför inte säkert att gå på.

Under eftermiddagen skickades ett sms till omkring 8 000 mobiltelefoner som då fanns i området. Av dessa tillhörde ungefär hälften utlänningar. I meddelandet informerades de om utbrottet och riskerna med att ta sig nära lavaflödet.

Under natten mot torsdagen strömmade lava in i Meradalir. Om inte lavan ändrar riktning kommer det sannolikt att ta åtminstone ett par månader att fylla dalen - och innan lavan i så fall kan rinna vidare mot vägar eller bebyggelse.

Utbrottet skapar alltså bara lava och ingen aska. Flygtrafiken till och från den internationella flygplatsen i Keflavík påverkas inte.

Färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system ändrades dock till rött redan 13.42 i går. Då hade utbrottet nyss börjat och det fanns en osäkerhet om det skulle kunna producera aska. Färgkoden ändrades 15.36 till orange vilket betyder att det finns ett pågående utbrott som inte producerar någon aska.

Almannavarnir gjorde en liknande bedömning av det allmänna säkerhetsläget. Myndigheten utlyste en nödsituation i går eftermiddag som under kvällen graderades ned till en farlig situation.

Börsen i Reykjavík reagerade positivt på nyheten om utbrottet. Aktiekurserna för flygbolagen Icelandair och Play steg under eftermiddagen. Värdet på Icelandairs aktie ökade med 3,2 procent och Plays aktie steg med 1,8 procent. Uppgången beror troligen på att många såg utbrottet som något som kan locka fler turister till Island.

Förra årets utbrott var det första på Reykjanes sedan 1240. Det sågs av forskare som starten på en ny period av vulkanisk aktivitet. Tidigare har serier av utbrott pågått i 100 till 400 år. Därefter har det inte förekommit någon vulkanisk aktivitet på 700 till 800 år. Det nya utbrottet styrker teorin att en ny era har inletts på Reykjanes.

Den förra serien av utbrott startade omkring år 800 med utbrott i Brennisteinsfjölls och Krýsuvíks vulkaniska system. Under 900-talet följde fler utbrott i Brennisteinsfjöll som höll på fram till omkring år 1000. Aktiviteten fortsatte troligtvis 1151 med nya utbrott i Krýsuvík. De pågick fram till 1188. Mellan 1210 och 1240 skedde flera utbrott på Reykjanes.

Här kan du läsa mer om jordskalven som föregick utbrottet.

Här, härhär och här hittar du webbkameror som visar utbrottet.

Foto: Veðurstofa Íslands

onsdag 3 augusti 2022

Saknad vandrare kan ha hittats efter två veckor

En avliden man hittades i torsdags kväll av kustbevakningens helikopter vid Skriður i Hvalvatnsfjörður. Två veckor tidigare hade en tysk turist gett sig av på en vandring mot detta svårframkomliga och obebodda område. Förhållandena var mycket svåra med djup snö och på sina håll oframkomliga passager. Den avlidne mannen hittades efter att ett stort uppbåd börjat söka efter den tyske mannen.

Den 14 juli publicerade Bernd Meyer, en tysk medborgare född 1947, en bild på sig själv i sociala medier. Han talade också i telefon med sin fru som var kvar i Tyskland. Dagarna innan hade han övernattat i Grenivík vid Eyjafjörður på norra Island. Där upphörde spåren.

Polisen skrev på Facebook att Bernd Meyer reste på egen hand. Han hade kommit till Island med färja i slutet på juni.

På kvällen den 27 juli reagerade besökare till ödegården Hof i Flateyjardalur på att en tyskregistrerad bil av märket Volkswagen Transporter fortfarande stod orörd på samma ställe på campingplatsen som vid deras besök tio dagar tidigare. De ringde polisen och informerade om den parkerade bilen.

I vindrutan hittade en markägare en lapp där bilägaren enligt Fréttablaðið informerade om att han tänkte vandra från Flateyjardalur via Jökulbrekka och Kaðaldalur över till Fjörður och tillbaka. Även i goda förhållanden är det en vandring som tar flera dagar. En av markägarna fick sällskap upp på Jökulbrekka utan att hitta några spår efter en vandrare.

Området är ganska populärt bland vandrare. Men sträckan är mycket krävande med farliga branter i Skriður ned mot Hvalvatnsfjörður. I år ligger dessutom ovanligt stora mängder snö kvar på högre höjd vilket gör vissa sträckor särskilt prövande eller oframkomliga. I området finns ingen bebyggelse och ingen mobiltäckning.

Polisen i Húsavík kallade efter hjälp från räddningstjänsten. Vid lunchtid den 28 juli började ett hundratal personer söka efter Bernd Meyer. De använde bland annat drönare just för att vissa områden är ytterst svårframkomliga. De fick också hjälp av båtar och en helikopter från kustbevakningen.

Strax före klockan 19 fick besättningen på helikoptern syn på en avliden man i Skriður - höjderna öster om Hvalvatnsfjörður. Tidigare hade besättningen observerat spår efter en vandrare i samma område.

Polisen skriver på Facebook att det är sannolikt att det är Bernd Meyer som påträffats. Kroppen har dock ännu inte formellt identifierats. Det finns heller ingen information om dödsorsaken.

Räddningsinsatsen avblåstes efter att kroppen hittats. I annat fall var planen att fortsätta sökandet även med hundar. Samtidigt var det tveksamt om sökandet kunde ha fortsatt på fredagen eftersom det skulle regna och vara begränsad sikt - omständigheter som gjorde att alla insatser längs branterna i Skriður skulle bli riskfyllda för räddningsarbetarna.

Det är inte första gången som en vandrare försvinner i de här trakterna. Sommaren 2002 sökte räddningsarbetare i flera dagar efter den 33-årige italienaren Davide Patie utan att han återfanns. Han utgick från Grenivík och skulle fortsätta till Hvalvatnsfjörður.

Davide Patie reste till Island i maj 2002 och kombinerade vandringar med extrajobb på bondgårdar. Den 8 augusti bad han en anställd på badhuset i Grenivík att låsa in några av hans tillhörigheter - bland annat passet - i några dagar. Han skulle då vandra i högst fem dagar längs Látraströnd på östra sidan Eyjafjörður.

Vad som hände sedan är inte känt. Senast den 11 augusti nådde han fram till nödstugan vid Látrar där han skrev i gästboken. Gästen före honom hade daterat sitt inlägg den 7 augusti. Den som kom efter honom var där just den 11 augusti utan att ha fått syn på Davide Patie.

Hans plan var att fortsätta längs kusten mot Hvalvatnsfjörður. Men även här är klipporna branta och störtar ned mot havet. På många håll fanns det också gott om snö vilket gjorde vandringen till en prövning.

En vecka efter att han gett sig av vände sig personer i Grenivík till polisen. Räddningsarbetare sökte efter Davide Patie i flera dagar men hittade aldrig några andra spår än namnteckningen i gästboken. Hans öde är alltjämt okänt och någon kropp har aldrig påträffats.

tisdag 2 augusti 2022

Förnekar uppgifter om plan för Nato-hamn i Finnafjörður

Det finns inga planer för en Nato-hamn i Gunnólfsvík vid Finnafjörður på nordöstra Island. Det hävdar utrikesdepartementet. Även kommunen Langanesbyggð dementerar Fréttablaðiðs uppgifter om Natos önskemål. Kommunen uppger att det inte kommit någon förfrågan varken från Nato eller utrikesdepartementet.

I fredags rapporterade Fréttablaðið att Nato ville bygga en kaj i Gunnólfsvík vid Finnafjörður på nordöstra Island. Syftet med anläggningen var att underlätta kartläggningen av ryska ubåtars rörelser i Nordatlanten. Hamnen skulle även användas för att ta ombord förnödenheter och byta ut besättningar på olika Nato-fartyg.

Tanken var inte bara att Nato skulle använda hamnen. Även isländska kustbevakningen skulle kunna använda anläggningen.

Planerna föreföll realistiska. Robert Burke, som basar över den amerikanska flottan i Europa, argumenterade nyligen för behovet av att skapa en bas på östra Island. Han ansåg att en sådan anläggning både skulle underlätta övervakningen av ryska ubåtar och främja säkerheten till havs eftersom den skulle underlätta räddningsaktioner.

Just i Gunnólfsvík arrenderar staten mark sedan tidigare. Området har också förekommit i diskussionerna för en djuphamn. Därför har det redan gjorts undersökningar om förutsättningarna för en hamn.

Enligt Fréttablaðið skulle diskussionerna mellan Nato, utrikesdepartementet och kommunen ha förts på en informell nivå. Än så länge skulle det inte finnas några officiella dokument som bekräftade planerna. Arbetet skulle dock pågå i tysthet.

Nu hävdar både utrikesdepartementet och Langanesbyggð - den kommun där Finnafjörður ligger - att uppgifterna är felaktiga.

Utrikesdepartementet skriver i ett uttalande att det inte har förts fram några önskemål om att bygga en hamn i Gunnólfsvík. Uppgifterna i artikeln saknar förankring i verkligheten:
"Nyheten är därför fel."
Även Langanesbyggð dementerar uppgifterna. Kommunen skriver i ett pressmeddelande att den inte har fått någon förfrågan om ett hamnbygge i Gunnólfsvík:
"Med anledning av nyhetsrapportering i medierna i morse vill Langanesbyggð framföra att kommunen inte har fått något ärende från utrikesdepartementet eller Nato om uppbyggnad av hamnbyggnader eller kaj i Finnafjörður."

Fréttablaðið har inte korrigerat den ursprungliga artikeln och publicerade inte dementierna från departementet eller kommunen i sig. I en uppföljande artikel skriver Fréttablaðið i stället mer allmänt om hur den här typen av diskussioner i regel förs i det tysta trots en strävan från regeringen att skapa mer debatt om utrikes- och säkerhetspolitiska frågor.

Här kan du läsa mer om uppgifterna om planerna för en Nato-hamn på nordöstra Island.

måndag 1 augusti 2022

Jordskalv utlöser höjd beredskap för vulkanutbrott

Över 4 000 jordskalv har skakat sydvästra Island under helgen. Skalven norr om Geldingadalir blir allt grundare - vilket kan tyda på att magma stiger mot ytan och att ett vulkanutbrott kan närma sig. Myndigheterna har höjt beredskapen i området. Färgkoden för flygtrafik har ändrats från grön till gul i Krýsuvíks vulkaniska system.

Under natten mot lördagen började en jordskalvssvärm vid Fagradalsfjall och Geldingadalir utanför Grindavík - samma område där ett halvårslångt vulkanutbrott började i mars 2021. Intensiteten i skalvserien ökade vid lunchtid på lördagen. Det fanns också en tydlig trend att skalven blev grundare.

Fram till i morse hade över 4 000 jordskalv registrerats i området. Av dessa hade nio en magnitud på minst 4. Ytterligare drygt 80 skalv uppmättes till minst 3.

Ett skalv med en magnitud på just 4 inträffade klockan 14.02 på lördagen. Det följdes av ett skalv på 4,4 klockan 16.52, ett skalv på 4,3 klockan 20.48 och ett skalv på 4,2 klockan 4.06 natten mot söndagen. Samtliga dessa skalv var tillräckligt kraftiga för att kännas i bland annat Grindavík, Keflavík, Reykjavík och Borgarnes.

Epicentrum för majoriteten av skalven är strax norr om Fagradalsfjall och Geldingadalir. Skalvserien sträcker sig västerut mot Keilir.

Under söndagseftermiddagen minskade den seismiska aktiviteten något. Ytterligare ett stort skalv inträffade dock klockan 17.47. Skalvet hade en magnitud på 5,4 och var alltså det största hittills under den pågående jordskalvssvärmen. Skalvet kändes över stora delar av sydvästra Island. Det rörde sig om ett förhållandevis grunt skalv på 1,9 kilometers djup. Epicentrum var tre kilometer nordost om Grindavík.

Inga personskador har rapporterats på grund av jordskalven. Söndagens stora skalv ska dock ha orsakat skador på vattenledningar i Grindavík. På flera håll rasade föremål ner på golvet och vissa byggnader ska också ha fått sprickor.

Från Hella och Fljótshlíð i öster till Borgarnes och Snæfellsnes i väster ska glaset i fönsterrutor ha vibrerat av skakningarna efter skalvet. Skalvet ska dessutom ha varit så kraftigt att det kändes ända till Hólmavík i Västfjordarna.

De kraftiga skalven fortsatte under natten till måndagen. Ett skalv med en magnitud på 4,3 inträffade klockan 3.14. Det följdes av ett skalv på 4,2 klockan 3.41, ett skalv på 4,4 klockan 4.51 och ett skalv på 4,7 klockan 6.27.

En liknande jordskalvssvärm skakade samma område vid jul. Då ledde den inte fram till något nytt vulkanutbrott. Den här skalvserien började med större kraft - och att skalven blir grundare betyder sannolikt att magma närmar sig jordskorpan. De kraftiga skalven kan också bidra till att skapa öppningar uppåt för en magmaintrusion.

Inledningsvis skedde skalven främst på ett djup av fyra till åtta kilometer. Medan jordskalvssvärmen fortsatte inträffade allt fler på ett djup av två till fem kilometer.

Almannavarnir valde i lördags eftermiddag att höja beredskapen i regionen. Invånare uppmanas att säkra föremål på väggar och hyllor så länge som jordskalvssvärmen pågår. Det finns också en förhöjd risk för stenras i branter och fjäll.

Veðurstofa Íslands valde samma eftermiddag att ändra färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system från grön till gul. Den gula färgen betyder att vulkanen visar tecken på onormal aktivitet.

Om jordskalvssvärmen skulle leda fram till ett nytt vulkanutbrott på Reykjanes är det inte troligt att det sker på exakt samma plats som förra utbrottet. De kanaler som då förde magma upp till ytan har nu fyllts av stelnad magma som är svår att bryta sig igenom. Magma tar den väg som bjuder minst motstånd - och där kan alltså jordskalven ha öppnat nya vägar strax norr om Geldingadalir och Fagradalsfjall.

Det finns i nuläget inget som pekar mot att ett vulkanutbrott skulle vara nära förestående. Det kan dock ändras snabbt.

Förra årets utbrott gick att följa i direktsändning genom flera webbkameror som alltjämt är i bruk. Här hittar du RÚV:s webbkamera och här, här och här hittar du Morgunblaðiðs webbkameror riktade mot Fagradalsfjall, Geldingadalir och Keilir.

Här kan du läsa mer om jordskalv och risken för vulkanutbrott på Reykjanes.