För första gången sedan 2018 jagas det i år val på Island. Det är Hvalur under ledning av Kristján Loftsson som jagar sillval - en jakt som är en förlustaffär men som har förvandlats till en prestigefråga. Inte minst internationellt är jakten kontroversiell.
I höstas hävdade Kristján Loftsson första gången offentligt att det var myndigheternas långsamma hantering av tillstånd som lett till att Hvalur inte jagat de senaste somrarna. Nyligen fick han rätt av livsmedelsdepartementet. Visserligen tar departementet inte ställning till Hvalurs skäl till jakt men konstaterar i ett beslut att handläggningen - som pågått sedan 2018 - varit för saktfärdig.
De befintliga kvoterna för sillval och vikval - en art som inte jagats på flera år - löper ut 2023. Fiskeminister Svandís Svavarsdóttir vill inte dela ut några nya kvoter efter det. Det vill inte heller hennes parti Gröna vänstern. Men hos koalitionspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet har valfångsten ett starkt stöd.
Under sommaren har det kommit en rad rapporter om hur sillvalar inte dör av den första sprängladdningen. När skottet träffar ben exploderar inte laddningen. I stället krävs ytterligare en laddning - en åtgärd som i genomsnitt tar åtta minuter.
Svandís Svavarsdóttir anser att tiden mellan skottet och dödsögonblicket är för lång och att djur därför sannolikt utsätts för onödigt lidande. Nyligen föreslog hon därför att en djurskyddsansvarig skulle finnas ombord alla fångstbåtar. Denna besättningsmedlem skulle ha uppdraget att dokumentera och filma varje skott.
Djurskyddsorganisationer välkomnade initiativet som ett första steg mot att avskaffa valfångsten. Branschen dömde däremot ut förslaget som kostsamt och lagvidrigt.
Svandís Svavarsdóttir säger till RÚV att det rör sig om en nödvändig åtgärd. Om inte de rederier som ägnar sig åt valfångst kan garantera att djur dödas på ett sätt som inte orsakar onödigt lidande kan inte fortsatt jakt tillåtas:
"Jag anser att det är helt självklart att om inte djurskyddslagen följs så har denna näringsgren ingen framtid."
Men regeringspartierna är inte överens. I alltinget finns heller ingen majoritet för att stoppa valfångsten. Det är därför Svandís Svavarsdóttir inte föreslår en ny lag. I stället vill hon bara ändra regelverket genom en förordning. Inget tyder dock på att Självständighetspartiet eller Framstegspartiet skulle ställa sig bakom en sådan skärpning.
Justitieminister Jón Gunnarsson, som representerar Självständighetspartiet, säger till Útvarp Saga att det inte är politikers sak att bekymra sig om jakten på val är lönsam. Däremot ska den ske på ett hållbart sätt - vilket han anser att den är eftersom fångstkvoterna följer de rekommendationer som utfärdas av myndigheter. Dessutom hävdar han att han inte förstår bur förslaget skulle genomföras:
"De här åtgärderna - att den här jakten närmast skulle anpassas till hur det går till på slakterier - är naturligtvis vansinne. Hur ska det vara möjligt att anpassa jakten på vilda djur till någon miljö som finns på slakterier? Då behövs det tillsyn över varje renjägare och filma även detta och så kanske laxfisket också samt andra vilda djur som jagas."
Jón Gunnarsson poängterar också att både Självständighetspartiet och Framstegspartiet är positiva till fortsatt valfångst. Det finns inte heller något i regeringsförklaringen mellan de tre partierna som säger att jakten ska upphöra.
I det första skedet valde Svandís Svavarsdóttir en kompromiss. I stället för att lägga ansvaret på rederierna blev det en statlig tillsynsperson som skulle följa med ombord.
Här kan du läsa mer om Svandís Svavarsdóttirs förslag.
