
De senaste månaderna har EU-opinionen på Island svängt. För första gången sedan Island ansökte om medlemskap sommaren 2009 har nu en majoritet varit för inträde i unionen. Vändningen har kommit i samband med Rysslands invasion av Ukraina.
Förhandlingarna mellan Island och EU blåstes av inför alltingsvalet våren 2013. Inför valet utlovade Självständighetspartiet och Framstegspartiet en folkomröstning i frågan. När de två partierna väl bildat regering valde de dock snart att svika löftet. I stället avvecklades allt arbete under 2015 samtidigt som Island inte längre klassades som ett kandidatland.
Ansökan har dock aldrig formellt dragits tillbaka - något som ibland ses som problematiskt av EU-motståndare. Nu har Folkets parti - som motsätter sig medlemskap i unionen - lagt ett förslag i alltinget om att ansökan ska återkallas. I motionen skriver partiets sex ledamöter att ett formellt tillbakadragande skulle tydliggöra Islands position i frågan.
Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet vill gå i motsatt riktning. De tre partierna skriver i en gemensam motion att Island bör hålla en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap.
I förslaget skriver de att frågan är så viktig för Islands framtid att alltinget bör söka vägledning hos folket. De pekar bland annat på EU:s samarbete kring säkerhet och försvar som viktiga framtidsområden. Dessutom skulle ett medlemskap i unionen borga för ekonomisk stabilitet.
Vidare påminner de tre partierna om att Självständighetspartiet och Framstegspartiet inte bara svek vallöftet om en folkomröstning. De valde också att bortse från en namninsamling undertecknad av en dryg femtedel av väljarna med krav på en folkomröstning.
Både Renässans och Socialdemokraterna förespråkar ett isländskt EU-inträde. Piratpartiet anser att islänningarna själva ska få avgöra frågan och är därför positiva till folkomröstningar men har inte tagit ställning till medlemskapet i sig.
Kristrún Frostadóttir, som i oktober sannolikt kommer att väljas till ny partiledare för Socialdemokraterna, säger i Kjarninn att hennes första steg i EU-processen är just att folkomrösta om att fortsätta förhandla. Hon är medveten om att det i dagsläget finns en majoritet mot EU i alltinget. Därför är det inte realistiskt att redan nu formulera frågan på ett annat sätt.
Helga Vala Helgadóttir - som i dag är vice ordförande och ställer upp för omval vid partiets landsmöte i oktober - skrev på Facebook att hon var "djupt oenig" med Kristrún Frostadóttir. Hon ville gå snabbare fram. Senare uppgav hon i Morgunblaðið att de var överens - men med skillnaden att hon inte var lika tålmodig.
Det är inte troligt att förslaget går får majoritet. Regeringen - som i dag består av Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - är emot såväl medlemskap som folkomröstning. Den verkliga förhoppningen är troligen snarare att åter få upp EU-debatten på dagordningen och understryka att regeringen inte tycks företräda en majoritet av väljarna i den här frågan.
Här kan du läsa mer om Island och EU.