För knappt två veckor sedan informerade isländsk polis om gripanden som sedan dess har präglat samhällsdebatten. Då hade två män i 20-årsåldern häktats misstänkta för förberedelse till terrorism. De hade tillgång till ett stort antal skjutvapen och ska ha talat om att utföra "massmord" mot polisen och alltinget.
Polisen är alltjämt förtegen om utredningen. Det är dock känt att polisen utreder kopplingar till våldsbejakande högerextremister i övriga Norden. En av de häktade ska ha haft den norske terroristen Anders Behring Breiviks manifest i sin dator och betraktat honom som en förebild.
I kölvattnet av gripandena har diskussionen om terrorhotet mot Island fått ny aktualitet. Debatten verkar också ha påverkat allmänheten.
Nu svarar 26,6 procent att det är sannolikt att Island utsätts för terrordåd där människor kommer till skada. När samma fråga ställdes 2017 var det bara 7,8 procent som trodde att Island skulle bli skådeplats för terrorism.
Då var det 76,6 procent som bedömde en terrorattack som osannolik - en andel som nu har sjunkit till 45,1 procent. Dessutom svarar nu 28,3 procent att de anser att risken varken är sannolik eller osannolik - en uppgång med 12,6 procentenheter jämfört med för fem år sedan.
I särklass mest bekymrade är Centerpartiets väljare. Hela 44,3 procent av centerpartisterna hävdar att ett terrorangrepp är sannolikt. Minst oroliga är Islands socialistpartis anhängare. Där är det bara 17,3 procent som klassar risken som sannolik.
Däremot verkar debatten inte ha påverkat hur ofta islänningar tänker på risken för terrorism. Det är bara 3,5 procent som ofta funderar på terrorism - vilket kan jämföras med 3,9 procent för fem år sedan.
Här kan du läsa mer om gripandena av de misstänkta terroristerna.
Här kan du läsa mer om gripandena av de misstänkta terroristerna.
