onsdag 11 januari 2023

Könsneutrala titlar i ny isländsk lag skapar debatt

Fiskimaður blir fiskari och útgerðarmaður blir útgerð. I den nya lag om besättningar på fartyg som trädde i kraft vid årsskiftet har två titlar blivit könsneutrala. Innan lagen klubbades var det ingen remissinstans som protesterade mot de språkliga förändringarna - men efter att de uppmärksammats i medierna har de lett till en debatt om synen på kön i språket.

De senaste årens mest intensiva språkdebatt på Island har handlat om inkluderande och könsneutralt språk. I fokus för diskussionen står bland annat synen på efterleden maður i titlar. I isländskan används det i sammansatta substantiv ungefär på samma sätt som man i svenskan. Talsmaður betyder till exempel 'talesman' - eller 'talesperson'.

I svenskan har myndigheterna och medierna i allt större utsträckning fasat ut titlar som talesman. Numera är talesperson såväl vanligare som den rekommenderade formen. Skälet är att man anses föra tankarna till en person av manligt kön.

I isländskan är dessa associationer i allmänhet starkare eftersom kön har betydelse i språket på ett sätt som det inte längre har i svenskan. Den som i svenskan syftar på en talesman av okänt kön säger sedan ett par hundra år knappast han utan den. Men isländskan har ingen motsvarighet till pronomenet den utan här används alltjämt hann, 'han', ofta även när en talsmaður råkar vara en kvinna.

Rörelsen mot ett mer könsneutralt språk innebär bland annat att public service-bolaget RÚV inte längre utser Maður ársins, 'Årets man; människa', utan Manneskja ársins, 'Årets människa; person'.

Isländskans maður och svenskans man har samma språkliga rötter. Orden har historiskt använts både i betydelsen 'person av manligt kön' och 'människa'. Men i isländskan lever det här bruket på ett annat sätt än i svenskan. Frågan är därför om ett ord som talsmaður ska anses vara - mer eller mindre - maskulint eller kan syfta på vem som helst.

I den nya besättningslagen gör alltså den här synen avtryck i språkbruket när fiskimaður blir fiskari, 'fiskare', och útgerðarmaður blir útgerð, 'redare; rederi'. Det är dock bara dessa två begrepp som ändras. Kvar i lagtexten finns bland annat sjómaður, 'sjöman', och stýrimaður, 'styrman'.

Fiskari är på samma sätt som fiskimaður ett maskulint substantiv men ordbildningar på -ari uppfattas i regel inte som könade i samma utsträckning som ordbildningar på -maður. Det är alltså ungefär samma situation som i svenskan där fiskare traditionellt varit ett maskulint substantiv men i dag nog ses som könsneutralt av de allra flesta. Útgerð är ett feminint substantiv som alltså ersätter det maskulina útgerðarmaður i lagtexten.

Þór­hild­ur El­ín­ar­dótt­ir, kommunikationsdirektör vid Samgöngustofa, sade i Morgunblaðið innan lagen trädde i kraft att det i texten fanns en allmän strävan mot ett könsneutralt språk. Maskulina beteckningar som var etablerade sedan länge hade dock lämnats orörda.

I remisstadiet var det ingen som kritiserade de nya benämningarna. Valmundur Valmundsson, ordförande för Sjómannasamband Íslands, kom inte med några invändningar mot förändringarna då. Nu säger han i Morgunblaðið att fiskari är "ordtrams". Árni Bjarnason, tidigare ordförande för Farmanna- og fiskimannasamband Íslands, säger i Vísir att han inte stött på någon kvinna på sjön som skulle ha något emot att omtalas som fiskimaður.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att ordet fiskari är äldre än fiskimaður. Länge var det också den dominerande benämningen. Om det finns en allmän uppslutning bakom strävan mot ett mer könsneutralt språk - en strävan som står i förarbetena till den nya lagen - är det bra att börja med tydligt könade titlar som inte är så starkt förankrade och där det redan finns etablerade alternativ.

I RÚV säger Eiríkur Rögnvaldsson att det är viktigt att ha i åtanke att det rör sig om lagtext där ord måste ha tydliga definitioner. I debatten har det till exempel talats om att även sjómaður skulle försvinna - men det ordet finns alltjämt i lagtexten. Och i allmänspråket är det upp till var och en att välja vilka ord den tycker är bäst.