Islandsbloggen

Konststudenter bakom reklamkupp i Reykjavík

2012-01-28T09:31:00.001+01:00

American Apparel, H&M och McDonalds är inte på väg att öppna i Reykjavík. Reklamen som sattes upp på Laugavegur under natten till fredagen var fejk. Bakom kuppen står konststudenter med uppdraget att undersöka vad som skapar glädje i människors liv.

I skydd av mörkret affischerade studenterna under natten till fredagen vid tre tomma butikslokaler på Laugavegur i Reykjavík. Budskapet var detsamma: H&M, McDonalds och American Apparel skulle snart öppna på Island.

Men H&M tillbakavisade uppgifterna och det visade sig snart att reklamen var ett skämt. Bakom tilltaget stod andraårsstudenter på Listaháskóli Íslands. Rektorn Hjálmar Ragnarsson säger till Vísir att reklamkuppen var en del av en uppgift inom utbildningen:

"Målet är att de lär känna varandra, diskuterar sinsemellan och tar sig an några frågor som de tycker är intressanta och spännande. ... De tyckte att det var riktigt intressant att väcka uppmärksamhet om vad som kan göra människor lyckliga."

Studenterna hade onekligen gjort sin hemläxa. H&M:s annonser sattes upp på en byggnad som den svenska modejätten tidigare visat intresse för. Artisten Ólafur Arnalds skrev på Twitter att samtliga Islands kvinnor svimmade efter beskedet att H&M skulle etablera sig i landet. Andra var inte lika roade. Vísir fick ta emot klagomål efter publiceringen av uppgifterna eftersom den kunde påverka börsbolaget Hagars aktiekurs.

Här kan du läsa mer om reklamkuppen.

Dagens citat

2012-01-28T08:36:00.001+01:00

"Det finns möjligheter här som vi tänker undersöka och se om det går bra. Det är som en provkörning för oss. ... Vi är unga och det finns massor av möjligheter här. Om man tar vara på dem på rätt sätt kan mycket hända."

Jóhanna Guðrún Jónsdóttir i DV om flytten från Island till Norge.

Isländska artister sjunger för att stoppa svälten

2012-01-27T18:11:00.003+01:00

År 1985 såg "Hjálpum þeim" ljuset, den isländska popelitens sätt att i Band Aids och USA for Africas fotspår samla in pengar för att stoppa svälten i Afrika. I julas var det dags för en tredje version av låten. Bland de medverkande artisterna finns den här gången Hafdís Huld, Friðrik Ómar Hjörleifsson, Lára Rúnarsdóttir, Magni Ásgeirsson och Jóhanna Guðrún Jónsdóttir. Liksom tidigare går intäkterna till hjälparbete för att stoppa hungersnöden i Afrika.

H&M förnekar öppning på Island - skojare i farten

2012-01-27T14:14:00.002+01:00

H&M öppnar här står det i skyltfönstren i de tomma butikslokalerna på Laugavegur 89. H&M har tidigare tittat på exakt samma lokaler i Reykjavík när företaget undersökt möjligheterna att etablera sig på Island. Men trots annonseringen förnekar den svenska modejätten att det finns några sådana planer. I stället tycks det som att skojare är i farten.

I flera år har H&M sneglat på Island. Representanter för företaget har tidigare tittat på lokaler på Laugavegur och köpcentrumet Kringlan i Reykjavík, samt i gallerian Smáralind i Kópavogur. Ett av de butikslägen som H&M tidigare visat intresse för är just modebutiken Sautjáns gamla lokaler på Laugavegur 89.

I går kväll dök det upp reklamskyltar med texten H&M opnar hér í fyrsta sinn á Íslandi ('H&M öppnar här för första gången på Island') i skyltfönstren på Laugavegur 89. Företagets presskontakt Håcan Andersson förnekar i Morgunblaðið att H&M skulle ha några planer för att öppna på Island. Han säger sig känna till reklamskyltarna men hävdar att de är felaktiga och att han försöker ta reda på vem som står bakom dem.

När en delegation för H&M för ett år sedan tittade på lokaler i Reykjavíkområdet och träffade huvudstadens centrumchef ryktades det om att kedjan ville öppna två butiker samtidigt. Det troddes vara en förutsättning för att etableringen skulle gå runt. Då troddes Laugavegur 89 och Smáralind vara de troligaste alternativen.

I höstas öppnade Lindex i Smáralind. Etableringen blev en enorm succé och de isländska franchisetagarna tvingades under premiären både hyra in säkerhetsvakter som slussade in kunderna i grupper samt slå igen efter tre dagar eftersom det varulager som skulle räcka i tre veckor redan sålt slut.

H&M har som jämförelse ett betydligt starkare varumärke på Island. Trots att den svenska modejätten aldrig funnits i landet är H&M oerhört populärt, och kedjans butiker ett självklart besök för många islänningar på utlandsresa.

Efter några timmars undringar tycks det som att reklamskyltarna är en bluff. På förmiddagen var de försvunna. Centrumchefen Jakob Frímann Magnússon säger till Vísir att liknande reklam även dykt upp för McDonalds, en kedja som försvann från Island i samband med finanskraschen:

"Detta är konstnärer med stort K. Men exakt vilka vet vi inte. Detta är bara för att skapa små smil i snöskottandet. ... Detta är humor och en händelse men inte verkligheten."

Skyltarna om att McDonalds skulle återvända till Island sattes upp på Fjallkonubakaríiðs gamla lokaler på Laugavegur. De fanns dock kvar i förmiddags, men även dessa var ett verk av skämtare.

Här kan du läsa mer om H&M:s intresse för att öppna butiker på Island.

Ny färja till Västmannaöarna klar senast år 2015

2012-01-27T09:15:00.001+01:00

En ny färja ska trafikera Västmannaöarna senast år 2015. Det nya fartyget ska anpassas efter förutsättningarna i Landeyjahöfn. Samtidigt ska myndigheterna försöka få bort den sand som i dag tvingar majoriteten av turerna till Þorlákshöfn under vintern. Det meddelade inrikesminister Ögmundur Jónasson under en presskonferens i Reykjavík i onsdags.

När Landeyjahöfn invigdes sommaren 2010 var förväntningarna enorma. I stället för närmare tre timmars segling skulle överfarten till Västmannaöarna bara ta en dryg halvtimme. Och avgångarna skulle bli fyra i varje riktning i stället för två dagliga turer.

Men festen kom snabbt av sig. Vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull förde med sig mängder av aska, grus och sediment som minskade djupet vid hamninloppet. I finanskrisens kölvatten lades också beställningen av en ny färja på is. Herjólfur fick fortsätta att trafikera sträckan, trots att fartygets djupgående inte var anpassat för hamnen.

Vid höga vågor - något som är regel snarare än undantag under vintern - dirigeras trafiken alltjämt till Þorlákshöfn. Sedan början av november förra året har Herjólfur gjort 34 turer till Landeyjahöfn och 135 turer till Þorlákshöfn.

Ändå har den nya hamnen inneburit stora förändringar för ökommunen. År 2009 reste 127 000 personer med Herjólfur. Förra året hade antalet resenärer ökat till 270 000 personer.

Nu har regeringen klubbat ett beslut om att ett ny färja ska beställas och byggas. Den ska tas i trafik senast under 2015. I ett pressmeddelande från inrikesdepartementet framkommer att beskedet i praktiken innebär att de planer som lades på is för snart fyra år sedan nu plockas fram igen, men med den skillnaden att färjans djupgående blir en avgående faktor.

I beslutet ingår också ett försök att bli kvitt problemen med sand och sediment som samlas vid hamninloppet. Rev ska se till så att sanden inte letar sig fram till hamnen, och Landeyjahöfn ska få en permanent lösning som gör det möjligt att pumpa upp sand.

Eimskip driver i dag trafiken mellan Västmannaöarna och fastlandet. I höstas började rederiet skissa på hur en ny färja skulle kunna se ut. Den skulle ha kapacitet för 475 passagerare och 78 personbilar. Kostnaden beräknades till cirka 4 miljarder isländska kronor. En liknande motion lämnades också in i alltinget undertecknad av ledamöter från regionen. Där fanns också krav på att en ny färja skulle ha ett djupgående på högst 3,1 meter och stå klar under 2013.

Även om beslutet om en färjebeställning är ett glädjebesked för Västmannaöarna kommer det sannolikt att dröja minst tre år innan ett nytt fartyg finns på plats. Under den tiden finns en överhängande risk att problemen med Landeyjahöfn och Herjólfur kommer att fortsätta. I höstas sökte Siglingastofnun efter ett tillfälligt ersättningsfartyg att hyra in, men hittade inget lämpligt.

Under fem höstveckor i samband med fartygsunderhåll ersattes Herjólfur av Baldur, den färja som i vanliga fall seglar på Breiðafjörður mellan Stykkishólmur, Flatey och Brjánslækur. Färjan fungerade utmärkt på rutten till Landeyjahöfn eftersom den inte går alls lika djupt, 2,7 meter jämfört med Herjólfurs 4,3 meter. Men den är också betydligt mindre - 600 ton mot Herjólfurs 2 000 ton.

Ögmundur Jónasson ville då se över möjligheten att låta Baldur trafikera Västmannaöarna under vintern. Ett problem är att Baldur inte är godkänd för att segla den långa och ofta väderpinade sträckan till Þorlákshöfn. Ett annat att det inte bara är att låta färjorna byta rutt - den stora Herjólfur blir nämligen oerhört dyr i drift i Breiðafjörður. Ett tredje att det är mycket grunt vid hamnen i Brjánslækur, och den skulle i så fall behöva bli betydligt djupare.

Baldur är viktig för södra Västfjordarna. Att regionen en tid fick nöja sig med färre turer och att det dessutom talades om att flytta Baldur till Västmannaöarna hela vintern orsakade kraftiga reaktioner. Soffía Haraldsdóttir, hotellchef vid Hótel Flókalundur några kilometer från Brjánslækur, säger i Bæjarins Besta att många gäster försvinner när inte färjan går. Och Ásthildur Sturludóttir, kommunchef i Vesturbyggð, säger i Bæjarins Besta att regionen inte finner sig i att Baldur försvinner om inte en fullgod ersättning finns på plats. Även Elliði Vignisson, kommunchef på Västmannaöarna, skriver i Eyjafréttir att Baldur inte kan vara något annat än en provisorisk lösning.

Trots problemen har den nya hamnen inneburit ett rejält uppsving för Västmannaöarna. På Hemön har flera nya butiker och restauranger öppnat. Och det är inte bara sommarturisterna som är målgruppen. Den kortare restiden gör att allt fler bosatta på södra Island passar på att besöka ön. Elliði Vignisson säger i Fréttablaðið att han aldrig varit med om så mycket liv och rörelse på ögruppen tidigare, och Hólmgeir Austfjörð, ägare av Topppizzur, säger att antalet restauranggäster är helt beroende av färjan - vid trafik till Landeyjahöfn under sommaren kan han ha 2 500 kunder i veckan, när den går till Þorlákshöfn under vintern inte mer än 40 kunder i veckan.

Här kan du läsa mer om färjetrafiken till Västmannaöarna.

Dagens citat

2012-01-27T08:47:00.001+01:00

"Detta blir ett lite listigt projekt. Det är en komplex berättelse som utspelar sig under många tidsperioder och till stor del i huvudet på en människa. ... Jag tycker alltid att det är roligt att arbeta på teatern. Jag har skrivit pjäser som inte har satts upp och så pjäser som har satts upp men som fått varierat mottagande. Man är precis som ett bränt barn som söker sig till elden."

Författaren Hallgrímur Helgason i Fréttablaðið om arbetet med att anpassa romanen Konan við 1000° för Þjóðleikhúsiðs scen i Reykjavík.

Björks utbildningsprogram på export till USA

2012-01-26T18:01:00.001+01:00

Isländska mellanstadieelever fick i höstas chansen att bekanta sig med mötet mellan musik och naturvetenskap i samband med att Björks album Biophilia också blev ett utbildningsprogram för skolor. I år får amerikanska elever samma möjlighet i samband med Björks konserter i New York. Ovan kan du se hur det gick till på Harpa i Reykjavík förra året.

Tre omkom när trålare sjönk utanför norska kusten

2012-01-26T13:57:00.006+01:00

Tre isländska sjömän befaras ha omkommit när deras fartyg förliste 150 sjömil nordväst om norska Ålesund. Fartygets kapten kunde räddas av en helikopter efter flera timmar i vattnet. Sökandet fortsätter under dagen, men hoppet om att hitta någon vid liv i det hårda vädret är i det närmaste obefintligt.

Klockan 14.14 svensk tid fick i går Landhelgisgæsla Íslands enligt ett pressmeddelande ett nödrop från trålaren Hallgrímur SI-77. I samma ögonblick försvann båten från radarn. Båten tros ha tagit in vatten och därför sjunkit snabbt. Vädret var mycket besvärligt i området med vindar som pendlade mellan storm- och orkanstyrka och vågor på upp till 15 meter.

Helikoptrar och flygplan från den norska kustbevakningen kunde vid 18-tiden i går rädda en av de fyra sjömännen. De övriga befaras ha omkommit. Den överlevande är fartygets kapten, som fördes med helikopter till sjukhus i Ålesund. Mannen ska ha lindriga skador.

Kaptenen uppges ha sett två av besättningsmännen slukas av havet - ingen av dem hann få på sig flytväst. Den tredje hade liksom han själv flytväst men de kom ifrån varandra strax efter olyckan.

Trålarens nödsändare ger dock alltjämt ifrån sig signaler och det finns därför visst hopp om att kunna hitta platsen för förlisningen, även om området är stort. Vissa vrakdelar har påträffats, vilket tyder på att båten har sjunkit. En tom livbåt tillhörande Hallgrímur SI-77 har också hittats.

Sökandet efter de tre försvunna sjömännen avbröts sent i går kväll men återupptas under dagen. Ett norskt kustbevakningsfartyg är på väg till området. Myndigheterna uppges dock redan ha räknat bort de tre saknade som avlidna. Möjligheterna att överleva närmare ett dygn i det hårda väder som råder på förlisningsplatsen tros vara omöjligt.

Två av männen, födda 1949 och 1947, var hemmahörande i Reykjanesbær och den tredje, född 1944, var bosatt i Reykjavík.

Den förlista båten, Hallgrímur SI-77, är en häcktrålare byggd 1974 och hemmahörande i Siglufjörður. Resan till Norge var tänkt att bli fartygets sista. Hallgrímur SI-77 skulle nämligen skrotas och en norsk köpare ta hand om järnskrotet.

Trålaren besiktigades senast för ett år sedan och fick då ett tillstånd som löper ut i maj. De senaste månaderna har Hallgrímur SI-77 stått på land i Siglufjörður innan båten seglade mot Norge i söndags. En isländsk haverikommission ska nu utreda olyckan. En avgörande fråga för utredarna är hur båten kunde sjunka så snabbt.

Det var inte bara på Atlanten vid den norska kusten som vädret var hårt under gårdagen. En storm drog i går in över västra Island och lamslog trafiken. Vid Súðavík och Ísafjörður spärrades vägar av på grund av lavinfara. I Ísafjörður och Hnífsdalur evakuerades av samma skäl också flera bostadshus och företagslokaler. En mindre lavin föll i Ísafjörður.

I Västfjordarna var nu på morgonen samtliga vägar oframkomliga. Hårda vindar och snöfall har också medfört att många större vägar på västra och norra Island snöat igen. Laviner föll i går utanför Ólafsfjörður men utan att någon skadades. Vägarna i området är dock oframkomliga.

Ovädret har inte bara påverkat trafiken. Många hushåll har också blivit strömlösa. Räddningstjänsten har fått undsätta hundratals strandsatta bilister. I delar av landet uppmanas invånarna att inte ge sig ut på vägarna om det inte är absolut nödvändigt.

Under dagen väntas fortsatt snöfall och vindar upp till stormstyrka i väster och norr. Både inrikesflyget och färjetrafiken låg nere under förmiddagen. Även trafiken från den internationella flygplatsen i Keflavík har påverkats med förseningar som följd.

Illustration: Vegagerðin

Huang Nubo ger inte upp - vill arrendera mark på Island

2012-01-26T09:12:00.001+01:00

Foto: Slysavarnafélagið Landsbjörg

Huang Nubo ger inte upp drömmen om att investera på Island. Nu vill den kinesiske miljardären arrendera Grímsstaðir á Fjöllum för att bygga ett lyxhotell. Han vill även bygga ett femstjärnigt lyxhotell i Reykjavík. Den här gången har hans ansökan större utsikter att beviljas. Dels handlar det inte om något markköp, dels är det troligt att ärendet inte landar på inrikesminister Ögmundur Jónassons bord.

I november meddelade Ögmundur Jónasson att Huang Nubo inte fick något undantag från de regler som säger att den som ska äga mark på Island måste vara hemmahörande i eller representera ett företag från EES-området. Köpet av Grímsstaðir á Fjöllum skulle innebära att 0,3 procent av Islands yta hamnade i kinesisk ägo. Ögmundur Jónasson ansåg att ett sådant tillstånd skulle innebära ett prejudikat som skulle kunna få besvärande framtida konsekvenser.

Hos regeringspartnern Socialdemokraterna var kritiken mot beslutet massiv, men hos sina egna hade Ögmundur Jónasson en majoritet bakom sig.

Huang Nubo hävdade först att han skulle ge upp planerna på att investera på Island helt och hållet, men diskussionerna har fortsatt och enligt Stöð 2 har han nu ansökt om tillstånd för att i stället få långtidsarrendera Grímsstaðir á Fjöllum. Han vill, genom att grunda ett företag på Island, få tillstånd att bygga ett lyxhotell med 100 rum vid Grímsstaðir, och ett femstjärnigt hotell med 300 rum i Reykjavík.

Den här gången försöker Huang Nubo utnyttja en årsgammal lag om understöd till nyinvesteringar. Den innebär att vissa av markägarnas rättigheter kan avtalas bort om det gäller satsningar viktiga för näringslivet. En särskild nämnd utreder alla ansökningar och lämnar en rekommendation till näringsministern som fattar beslut om tillstånd ska beviljas.

Det innebär att Huang Nubos ansökan även denna gång kan få ett annat avgörande om ett annat statsråd håller i klubban. I dag hade Katrín Júlíusdóttir, som ville tillåta markköpet i höstas, varit den som skulle besluta. Men hon går snart på föräldraledighet och vad som händer med hennes departement är oklart. Departementet ska nämligen avvecklas, och vem som tar över frågorna är alltjämt okänt, även om mycket pekar på Steingrímur J. Sigfússon. Blir det en socialdemokratisk minister har Huang Nubo goda chanser, om det ansvariga statsrådet i stället representerar Gröna vänstern blir oddsen betydligt sämre.

Ryktena om Huang Nubos planer har varit många. I december skrev Financial Times att han träffat Katrín Júlíusdóttir, något som dementerades av assistenten Kolbeinn Marteinsson i Eyjan. Senare visade det sig att mötet inte alls varit på minister- eller departementsnivå, utan med Fjárfestingarstofa Íslands, skriver Morgunblaðið.

Huang Nubo har också vid flera tillfällen upprepat sitt intresse för att investera i landet. Han säger i Wall Street Journal att motståndet beror på att en välbärgad man kan väcka rädsla i krisdrabbade Island. Han upplever också att det finns misstänksamhet mot kinesiska investeringar, möjligen för att han även säger sig vara en stolt medlem av kommunistpartiet. I China Daily uppger Huang Nubo att han alltjämt siktar på att investera i andra nordiska länder. i Morgunblaðið hävdar han att målet inte var att köpa så mycket mark som möjligt, utan att det var det 300 kvadratkilometer stora Grímsstaðir á Fjöllum som visades för honom. Och i Vísir kritiserar hans ombud på Island, Halldór Jóhannsson, att myndigheterna inte försöker föra en aktiv dialog med Huang Nubo.

Det har också förts diskussioner om Huang Nubo har en dold agenda som representant för kommunistpartiet. Island har blivit alltmer attraktivt i takt med att isen i Arktis smälter, och det kärva förhållandet mellan Island och EU i kölvattnet av Icesave-tvisten och de alltjämt resultatlösa förhandlingarna om inträde i unionen gör att det finns förhoppningar om att Island hellre ska välja Asien än Europa. En som förespråkar den linjen är presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. I Time Magazine spekuleras det även i säkerhetspolitiskt intresse av Island från Kinas sida.

Både till höger och vänster finns en oro över att stora fastigheter kan hamna hos utländska ägare. Jón Gunnarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, tog nyligen upp frågan i Bylgjan. Många av dem som köpte mark under finansbubblans år lånade till köpen genom isländska banker. När både banker och köpare gick omkull hamnade säkerheten för lånen i vissa fall i stället hos utländska banker.

Ögmundur Jónasson kritiserar i ett blogginlägg socialdemokrater som ville tillåta Huang Nubos markköp. Han uppmanar dem att sluta tänka i minuter, dagar och år. I stället borde de, liksom det är sagt att kineserna gör, tänka i århundraden. Då kanske en investering som innebär ett tillfälligt uppsving men medför att mark hamnar i utländsk ägo inte låter lika lockande. Partikamraten Björn Valur Gíslason är av samma uppfattning. Han säger till RÚV att Island inte ska tänja på reglerna för Huang Nubos skull.

Vid år 1900 bodde omkring 100 personer vid Grímsstaðir á Fjöllum. I dag är åtta personer kvar, fördelade på två familjer och två gårdar. De tog emot Ögmundur Jónassons besked med stor besvikelse. Men oavsett vad ministrarna säger har Nubo ändå intagit Grímsstaðir. När dottern ringde och meddelade avslaget var Bragi Benediktsson på väg hem med en bagge på flaket. Och han säger i Morgunblaðið att det var givet vad det motsträviga fåret skulle kallas:

"Det blev inte så att han inte kom till oss. Han var bara fyrbent. ... Så baggen kallades Nubo."

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Dagens citat

2012-01-26T08:43:00.001+01:00

"Vi siktar på att fira jubileet med pompa och ståt eftersom det inte är varje år som hotellet fyller 65 år."

Kolbrún Pálsdóttir vid Hótel Bjarkalundur, Islands äldsta glesbygds- och sommarhotell, i Bæjarins Besta om att hotellet i år firar 65 år.

Nyckelhålsmärkt isländsk skyr i ny förpackning

2012-01-25T18:13:00.002+01:00

Två nya skyrdrycker har sett dagens ljus på Island, blåbär och jordgubb i nyckelhålsmärkt förpackning. Produkterna, som är tillverkade av MS, är de första inhemska som förses med skráargatið, det nyckelhål som i de nordiska länderna visar konsumenterna vägen till hälsosamma matvaror.

Samtidigt lanseras även en naturell skyr samt vanlig smaksatt skyr i nya förpackningar. Syftet med omgörningen är enligt ett pressmeddelande att dels framhäva det nyttiga med skyr, dels att göra det lättare att skilja mellan de smaker som är sötade med socker och de smaker som är sötade med sötningsmedel. Isländsk skyr går i dag att köpa även i Finland och USA. Den skyr som säljs i Danmark, Norge och Sverige är tillverkad på licens.

Här kan du läsa mer om skyr.

Valskådning från Ísafjörður i sommar

2012-01-25T14:43:00.002+01:00

I sommar blir det premiär för regelbunden valskådning från Ísafjörður. Kaldasker blir det första företaget i staden som satsar på de populära utflykterna. I Ísafjarðardjúp är knölval den vanligaste arten. Dessutom ger företaget sig in i kampen om turistströmmarna till Hornstrandir.

Valskådning är ingen nyhet i Ísafjörður. Men inget företag har tidigare satsat helhjärtat på valsafari, och de turer som har erbjudits har ofta följt på observationer av valar inne i fjorden.

I dag svarar Reykjavík och Húsavík för den absoluta majoriteten av valskådningen och lockar omkring 130 000 besökare. Enligt en undersökning utförd på uppdrag av Ferðamálastofa åkte var tredje turist som gästade Island i somras på valskådning.

Det stora intresset är förstås en anledning att ge sig in på marknaden. En annan är att allt fler turister väljer att besöka Västfjordarna. Förra sommaren gästade 13,9 procent av de utländska besökarna regionen, en uppgång med 0,7 procentenheter jämfört med föregående år.

Västfjordarna tar alltså en allt större del av kakan samtidigt som det totala antalet turister fortsätter att stiga. De populäraste besöksmålen i regionen var just Ísafjörður följt av Strandir, Látrabjarg, Arnarfjörður och Dynjandi.

De senaste somrarna har det funnits gott om val i Ísafjarðardjúp. Den vanligaste arten är knölval, som blir 15 meter lång och väger cirka 35 ton.

Sigurður Gunnar Aðalsteinsson säger till Bæjarins Besta att samma typ av båt som Kaldasker nu köpt även har använts för valskådning i Húsavík och på Västmannaöarna. Och om det blir en succé i sommar räknar han med att köpa ytterligare en båt:

"Som läget är i dag och jämfört med förra sommaren så fanns det större efterfrågan än utbud, eftersom detta resesätt inte funnits här tidigare. Det har arrangerats valskådning förr men de båtarna är inte lika lämpliga som den båten som vi har."

I Reykjavík är konflikter mellan fångstmän och turistnäringen vanliga. Även i Ísafjörður bedrivs valfångst men i begränsad omfattning. I Ísafjarðardjúp finns dock ingen fredad zon för valskådning liknande den i Faxaflói. Om även Ísafjörður blir platsen för ett ordkrig mellan turistbranschen och fångstmännen återstår att se.

Elding erbjuder sedan 2008 tid valskådning året runt från Reykjavík eller Grindavík, och för något år sedan blev turerna dagliga. Under vintern brukar antalet passagerare vara mellan 40 och 100 dagligen. Det innebär enligt marknadschefen María Björk Gunnarsdóttir en uppgång jämfört med föregående år, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om valskådning.

Djupa sprickor i regeringen - väljarflykt hotar

2012-01-25T09:11:00.002+01:00

Tunga avgångskrav riktade mot talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir och inrikesministern Ögmundur Jónasson. Regeringspartierna står inför den djupaste interna splittringen sedan koalitionen mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern tog makten för tre år sedan. Samtidigt visar en ny opinionsmätning att över hälften av islänningarna kan tänka sig att i nästa val rösta på ett parti som i dag står utanför alltinget. Och det parti som står inför det största hotet om väljarflykt är Socialdemokraterna.

Fredagens votering om rättsprocessen mot Geir H. Haarde blev för oppositionsledaren Bjarni Benediktsson inte bara ett sätt att stärka sin ställning inom Självständighetspartiet. På samma sätt som när han i våras riktade en misstroendeförklaring mot regeringen rev omröstningen upp nya sår inom koalitionen.

Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir röstade för en ny prövning av åtalet mot Geir H. Haarde, ett beslut som väckte starka känslor i de egna leden. Rörelsens Þór Saari skriver i ett blogginlägg att talmannen borde ha försökt stoppa alltinget från att dras ned i den "moraliska gyttja" som Bjarni Benediktssons förslag utgör.

Rörelsen försöker nu samla stöd för att få bort Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir. En ledamot som tänker backa upp förslaget är hennes partikamrat Mörður Árnason. Det socialdemokratiska ungdomsförbundet säger sig i ett uttalande inte längre ha förtroende för talmannen, och tretton partimedlemmar i Akureyri, däribland fullmäktigeledamöter och ersättare i alltinget, beklagar i Vikudagur att partiet inte förmådde ena sig i frågan.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kan tänka sig att byta ut Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, men försöker samtidigt släta över stridigheterna med att något ställningstagande till rättegången mot Geir H. Haarde inte ingår i regeringsförklaringen. Än så länge tycks det dock inte finnas en majoritet för att peta talmannen.

Även utrikesminister Össur Skarphéðinsson, Kristján L. Möller och Árni Páll Árnason röstade för en ny prövning av åtalet mot den förre statsministern. Sigmundur Ernir Rúnarsson hade också tagit ställning för Bjarni Benediktssons förslag om han hade närvarat vid voteringen.

Om stämningen är usel inom Socialdemokraterna är den knappast muntrare inom Gröna vänstern. Den interna debatten har varit hård och alltingsledamoten Þráinn Bertelsson har krävt Ögmundur Jónassons avgång. Han motiverar ställningstagandet med att den som basar över justitiedepartementet inte bör låta alltinget ingripa i pågående rättsprocesser. Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, som också röstade för Bjarni Benediktssons förslag, har efter omröstningen avslöjat att hon själv redan innan hade övervägt att lägga fram en liknande motion.

De senaste konflikterna inom regeringen fortsätter sannolikt att nagga allmänhetens förtroende både för alltinget och den rödgröna koalitionen i kanten.

Statsvetaren Eiríkur Bergmann Einarsson säger i Bylgjan att det är uppenbart att Island i dag enbart har en majoritetsregering i teorin. I praktiken är koalitionen så splittrad att den behöver stöd från andra partier för att kunna få igenom sin politik. Statsvetarkollegan Stefanía Óskarsdóttir säger i Morgunblaðið att det kan vara dags att utlysa nyval. Hon förklarar regeringens svårigheter med att svälja detta nederlaget med att en grundval för samarbetet mellan Socialdemokraterna och Gröna vänstern är att Självständighetspartiet ses som huvudansvarigt för finanskraschen. När flera tunga namn i stället väljer att rösta för Bjarni Benediktssons förslag skakar det samarbetet i grunden.

En ny opinionsmätning utförd av MMR visar dessutom att hela 52,3 procent av islänningarna kan tänka sig att rösta på ett nybildat parti som i dag står utanför alltinget. De flesta potentiella partibytarna finns bland låg- och medelinkomsttagare, män och personer bosatta i Reykjavíkområdet.

Flest potentiella väljare, 23,9 procent, har Ljus framtid, Guðmundur Steingrímssons och Bästa partiets nya parti. Om presidenten Ólafur Ragnar Grímsson på nytt ger sig in i politiken kan 23,1 procent av islänningarna tänka sig att rösta på honom. Och 23 procent skulle överväga att ge sitt stöd till det parti som Lilja Mósesdóttir, avhoppare från Gröna vänstern, håller på att bilda. För det blågröna Hægri-grænir under Guðmundur Franklín Jónssons ledning ser det inte lika ljust ut. I dagsläget kan 5,6 procent av väljarna tänka sig att lägga sin röst på partiet.

För Socialdemokraterna är resultatet bekymmersamt. Kampen om mittenväljarna kommer att bli oerhört hård, och hela 60 procent av partiets sympatisörer kan tänka sig att välja nytt. Nästan varannan anhängare, 47,5 procent, funderar i stället på att rösta på Ljus framtid.

Även inom Framstegspartiet finns många - 49,2 procent - som är redo att välja nytt. Mest lockar Ólafur Ragnar Grímsson. Om presidenten startar eget kan han få 37,9 procent av Framstegspartiets väljare med sig.

Hos Gröna vänstern är det också Ljus framtid som utgör det främsta lockbetet. 38,7 procent funderar på att överge partiet - och 21,5 procent överväger att rösta på Ljus framtid och 19,2 procent på Lilja Mósesdóttirs parti.

De trognaste väljarna återfinns hos Självständighetspartiet. Här vill knappt var tredje, 31,7 procent, välja en annan valsedel i vallokalen. 15,4 procent kan tänka sig att rösta på Lilja Mósesdóttir, 14,9 procent på Ólafur Ragnar Grímsson och 8 procent på Hægri-grænir, den högsta siffran för den borgerliga nykomlingen.

Bland de väljare som i dag inte bestämt sig eller kan uppge något favoritparti har Lilja Mósesdóttir den största potentialen med 38,6 procent. Därefter följer Ljus framtid med 32,2 procent och Ólafur Ragnar Grímsson med 30 procent.

Här kan du läsa mer om det politiska läget på Island.

Dagens citat

2012-01-25T08:22:00.001+01:00

"Det räknas med enorma mängder turister till London på grund av de olympiska spelen i sommar. Våra största kunder i Storbritannien räknar därför med en avsevärd försäljningsökning av torsk till fish and chips, britternas nationalrätt."

Friðleifur Friðleifsson, ansvarig för frusen fisk vid Iceland Seafood, i Morgunblaðið om en förväntad skjuts för export av isländsk torsk och kolja i samband med sommar-OS i London.

Gästblogg: Isländskt på Göteborgs filmfestival

2012-01-24T18:44:00.005+01:00

Mellan den 27 januari och 6 februari är det Göteborg Internationella Filmfestival och även i år visas några isländska filmer. Först ut var Legends of Valhalla - Thor. Den ingår i Lilla Flmfestivalen och hade "världspremiär utanför Island igår". Det är Islands första animerade film och enligt introduktionen har det tagit sju år att producera den.

Så här beskrivs filmen i programmet:
"Det är premiär för den första isländska animerade långfilmen någonsin och det känns självklart att producenterna har vittjat Snorres Edda på actionfyllda historier till manuset. Den tonåriga asaguden Tor har vuxit upp i Midgård hos sin jordiska mamma och aldrig träffat sin pappa Oden, som haft viktigare saker för sig i gudaborgen Valhall än att hålla kontakten med sin son. Men när Valhall hotas av en ohelig allians mellan jättarnas konung och dödsgudinnan Hel hamnar Tor i händelsernas centrum tillsammans med sin oregerliga hammare Mjölner. Det går undan värre i svängarna i den här färgstarka filmen för alla åldrar. Ett roligt exempel på hur filmbranschen världen över omskapar lokala kulturtraditioner till berättelser som tydligt riktar in sig på en internationell publik."

Ytterligare två isländska filmer visas:
Either way (Á annan veg). Filmen tävlar i Dragon award best Nordic film. Så här beskrivs filmen i programmet av Marit Kapla:
"Det är 1980-nånting, mitt i den isländska ödemarken. Två unga män sommarjobbar med att rita gula vägmarkeringar på asfalten: Finnbogi som flyttat ihop med flickvännen Rannveig i Wien och Alfred som är Rannveigs lillebror. Finnbogi tillbringar sina lediga stunder med att skriva långa kärleksbrev och lyssna på tyska korrespondenskurser. När Alfred åker in till stan på helgen för att festa stannar Finnbogi kvar i vildmarken och fiskar, trygg och förnöjd med att ha sitt på det torra. Men en överraskning väntar i postsäcken. En lågmäld, humoristisk långfilmsdebut med fint foto och ett originellt och roligt sätt att tydligt manifestera 1980-talet trots att den största delen av filmduken upptas av de tidlösa isländska vidderna."

Volcano. "Islänningen Rúnar Rúnarssons långfilmsdebut efter flera fina kortfilmer (The Last Farm, GIFF 2005, 2 Birds, GIFF 2009 och Anna, GIFF 2010) är Islands Oscarskandidat och handlar om Hannes som i filmens början går i pension och omedelbart försöker ta livet av sig. Han ångrar sig i sista stund bara för att återuppta sin dystra existens som en sur och missnöjd gammal gubbe som aldrig har ett vänligt ord över till någon, inte ens sin tålmodiga hustru eller oskuldsfulla barnbarn. Hannes hinner knappt försöka bättra sig innan hustrun får en hjärnblödning och hamnar i koma. Till omgivningens bestörtning beslutar han sig för att vårda henne i hemmet. Rúnar Rúnarsson har fin blick för mänskligt beteende och levererar här ett pärlband minnesvärda scener laddade med både humor och psykologisk insikt."

Ann-Sofie

Fåglar och smådjur trivs bland lupinerna

2012-01-24T14:34:00.001+01:00

Fåglar och småkryp trivs utmärkt bland lupiner. Ängspiplärka och enkelbeckasin förekommer flitigt i de trakter där lupinen brett ut sig. Samtidigt pågår på flera håll i landet åtgärder för att bli kvitt lupinerna - den hotar nämligen artrikedomen bland annan växtlighet.

Alaskalupinen kom till Island för hundra år sedan men började att planteras i större omfattning först under 1950-talet. Den finns i dag längs med hela kusten och har även fått fäste på höglandet.

När lupinen började planteras sågs den som ett vapen mot erosion. Växtens överlevnadsförmåga i otacksamma miljöer gör att den binder jord och därmed skapar förutsättningar för andra växter och djur att frodas på platser som tidigare varit öde. Men på många håll har lupinen närmast tagit över landskapet fullständigt, och hotar därmed artrikedomen. I somras inledde exempelvis Ísafjarðarbær enligt Bæjarins Besta ett mångårigt arbete för att bekämpa lupinen.

Anledningen till att lupinen började planteras är att den binder jord och stoppar erosionen. Den skapar därmed också förutsättningar för andra växter och djur att överleva på platser som tidigare varit öde. Men på sina håll har lupinen blivit dominerande, och det finns en utbredd fruktan för att den är på väg att ta över landskapet helt och hållet.

På Mýrdalssandur och Skógarsandur har planteringen däremot varit en succé. Kustlinjen består av sediment, sand och aska som sköljts bort från glaciärerna på södra Island. Havets vågor och ständiga stormar sliter ofta upp den lilla växtlighet som lyckats slå rot. Men med lupin och strandråg har kusten både blivit mer stabil och blivit en ny boendemiljö för fågelarter som ängspiplärka och enkelbeckasin.

Brynja Davíðsdóttir vid Landbúnaðarháskóli Íslands har under sommaren studerat fåglar och smådjur på 26 platser över hela landet. Hon har jämfört momark, lupinslätter och oplanterad mark.

Studien visar enligt Landgræðsla ríkisins att fåglarna trivs bäst bland lupinerna. Där fanns 6,3 fåglar per hektar. I momark fanns 3,4 fåglar per hektar och på oplanterad mark 0,3 fåglar per hektar. Artrikedomen var dock något större i momarken. Där påträffades 16 olika arter jämfört med 14 i lupinområdena och 10 i oplanterad mark.

Ängspiplärkan verkar stortrivas bland lupinerna. Den hittades på 25 av 26 undersökta områden. Även enkelbeckasinen var mycket vanlig. I momarken var ängspiplärka, ljungpipare, småspov och kärrsnäppa de vanligaste arterna.

Även smådjuren var flest i lupinslätterna och färst i oplanterad mark.

Här kan du läsa mer om lupinen på Island.

Kinesiska investerare vill bygga hälsoby i Flúðir

2012-01-24T09:16:00.001+01:00

Kinesiska investerare vill satsa mångmiljardbelopp på att bygga en anläggning för hälsoturister i Flúðir. Kommunen går inte in med några pengar i projektet, men upplåter mark åt bygget. Men tomten kommer inte att hamna i kinesisk ägo - och därför tror initiativtagarna att satsningen inte kommer att bli lika omdebatterad som Huang Nubos planer för Grímsstaðir.

Den kinesiske investeraren Huang Nubo fick förra året nej på sin förfrågan om att köpa Grímsstaðir á Fjöllum, ett område på 300 kvadratkilometer på norra Island där han tänkte bygga en turistanläggning. Efter beskedet sade han sig först ha övergett planerna på att investera i landet, men det förs diskussioner om att han i stället ska arrendera marken. En överenskommelse är dock alltjämt avlägsen.

Árni Gunnarsson, tidigare alltingsledamot och styrelseordförande för bolaget Heilsuþorp á Flúðum, säger till RÚV att han inte tror att den här föreslagna investeringen är lika kontroversiell:

"Jag kan inte föreställa mig det. Dessa människor kommer bara med pengar in i landet och lämnar dem kvar här, men de får naturligtvis avkastning på sina pengar."

Det kinesiska bolaget är CSST International, som enligt Sunnlenska är redo att gå in med sju miljarder isländska kronor i projektet. Hrunamannahreppur satsar inga pengar men upplåter fastigheten Gröf på sju hektar åt den planerade hälsobyn. I gengäld blir kommunen delägare i Heilsuþorp á Flúðum.

Förberedelserna har pågått i flera år. Heilsuþorp á Flúðum söker ytterligare investerare utöver CSST International. Prognoserna pekar dock mot att projektet kommer att få svårt att leva upp till bolagets lönsamhetskrav, något som enligt Fréttablaðið skulle kunna kompenseras genom att en större andel av exempelvis byggnadsmaterialet importeras från Kina.

Árni Gunnarsson säger i DV att företaget sökt efter inhemska investerare, men att det i dagsläget är omöjligt att få banker eller fonder att gå in i projektet. Därför vänder sig Heilsuþorp á Flúðum utomlands.

Tanken är att Flúðir ska bli ett centrum för turism med anknytning till hälsa. Där ska byggas stugor och bostäder för 200 personer samt spa, restaurang, gym och hotell. På området ska det finnas massage och läkartjänster. Vissa lägenheter ska kunna hyras för kortare eller längre vistelser, medan andra ska ägas av privatpersoner, företag eller organisationer. Hälsobyn ska vara hållbar och miljövänlig och biltrafik förbjuden.

Det internationella intresset ska enligt Árni Gunnarsson vara stort. Han räknar med många besökare från Kina, men även flera resebyråer sägs vara intresserade.

Än så länge finns en avsiktsförklaring mellan Heilsuþorp á Flúðum och CSST International. Förhoppningen är att ett bindande avtal ska skrivas under inom kort när kinesiska representanter besöker Island.

Kommunchefen Jón Valgeirsson säger till Smugan att förslaget är lysande. Om planerna förverkligas kan de skapa upp till 150 nya arbetstillfällen. Under byggtiden, som är beräknad till två år, ger investeringen 80 till 90 jobb.

Hrunamannahreppur har i dag omkring 800 invånare. Hälsobyn skulle därmed bli en av kommunens största arbetsgivare.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Illustration: Heilsuþorp á Flúðum

Dagens citat

2012-01-24T08:30:00.001+01:00

"Det kommer säkert att tas ställning till rättegångskostnader i målet. Jag är naturligtvis utsedd som försvarare så jag har rätt till försvararersättning för det som är gjort, så det skulle förmodligen tas ställning till det i landsdomstolen."

Geir H. Haardes advokat Andri Árnason i Morgunblaðið om vad som skulle hända om rättegången mot den tidigare statsministern skulle stoppas - läs mer här.

Bästa bilderna från vulkanutbrottet på Hemön 1973

2012-01-23T18:09:00.001+01:00

Det är i dag 39 år sedan vulkanutbrottet på Hemön började. Ovan ser du korniga men fantastiska Super 8-bilder från utbrottet både från luften och till sjöss samt från evakueringen av invånarna och staden där husen täcks av aska och lava. Här kan du läsa mer om utbrottet.

Pojkglass och flickglass ur butikerna efter kritikstorm

2012-01-23T14:18:00.002+01:00

En glass för flickor i rosa förpackning och en glass för pojkar i blå förpackning. Det var en av Emmessís glassnyheter för i år. Men efter bara en vecka försvinner Stelpuís ('tjejglass') och Strákaís ('killglass') ur butikerna efter massiv kritik mot företaget på nätet. Emmessís hävdar dock att glassarna namngivits med glimten i ögat.

Förra veckan började två nya glassbägare tillverkade av Emmessís säljas i isländska butiker, Stelpuís och Strákaís. Tjejglassen har rosa förpackning, smakar jordgubb och innehåller en tuggummikula. Killglassen har blå förpackning, smakar vanilj och innehåller Smarties. På flickglassen finns en överstruken pojke, på pojkglassen en överstruken flicka.

Men lanseringen blev kortvarig. Guðný Þorsteinsdóttir skulle i lördags köpa glass tillsammans med familjen då hon upptäckte nyheterna i frysdisken. Hon säger i DV att hon blev upprörd över att glassen könsmärkts - efter att hon lagt ut bilder på glassarna på Facebook växte kritiken mot företaget snart till en storm:

"Där har det förutbestämts att flickor inte kan göra vissa saker och pojkar inte andra saker. När det har gått så långt att vår mat är könsbestämd har det blivit patetiskt och det är inte bra för våra barn att växa upp i detta. ... Jag är riktigt sur över att flickor och pojkar delas upp efter kön. Som jag säger på Facebook är min makes favoritglass jordgubbsglass, men på förpackningarna står det att pojkar inte bör äta jordgubbsglass."

Leifur Grímsson, marknadschef för Emmessís, säger i Pressan att den könsmärkta glassen var humoristisk. Tanken var även att lansera särskilda glassar för mamma och pappa, Mömmuís och Pabbaís, så att hela familjen skulle få varsin smak:

"Detta skulle bara vara en skämtsam och rolig nyhet men det var en total felbedömning från vår sida. Jag fick e-post tidigare i dag där jag uppmärksammas på att det är år 2012 och inte 1912, och det är just kärnfrågan. Man tänker att år 2012 kunde en flicka få den blå glassen om hon ville ha den blå glassen."

Leifur Grímsson säger i Fréttablaðið att nyheten dessförinnan hade välkomnats av handeln som en rolig idé. Det finns enligt honom tydliga mönster i glasskonsumtionen där olika åldrar och kön har olika favoriter.

Strákaís och Stelpuís skulle alltså drivit med könsrollerna i samhället. Kritiken mot Emmessís kom som en överraskning för företaget, eftersom de inte varit ensamma om att använda blått för pojkar och rosa för flickor i marknadsföringen. I stället försvinner nyheterna ur butikerna efter bara en vecka.

Guðný Þorsteinsdóttir säger i DV att hon är mycket nöjd med att hennes inlägg på Facebook fick sådant genomslag att Emmessís bestämde sig för att dra in glassnyheterna:

"Detta är helt magnifikt. En liten bild har sådan effekt. Jag har i många år tjatat om könsdiskriminering men aldrig gjort något. Detta är fantastiskt."

Foto: Guðný Þorsteinsdóttir

Bananrepubliken Island - tre år efter revolutionen

2012-01-23T09:19:00.001+01:00

Den kallades búsáhaldabyltingin, köksredskapsrevolutionen, när tusentals islänningar samlades på Austurvöllur i Reykjavík för att genom bankande på kastruller och stekpannor visa politikerna i alltinget att finanskrisen var en händelse som inte gick att sopa under mattan. När nationen stod på ruinens brant och samhällets fundament tycktes på väg att rivas upp med rötterna malde alltinget på som vanligt. Den 20 januari 2009 skulle en ny alkohollagstiftning debatteras.

På dagen tre år senare röstade en majoritet av alltinget för att på nytt låta pröva åtalet mot förre statsministern Geir H. Haarde. Om det går snabbt kan det finnas ett beslut om rättegången blir av eller inte redan om tio dagar. Efter fredagens omröstning riktar Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson och Álfheiður Ingadóttir avgångskrav mot inrikesminister Ögmundur Jónasson, medan Rörelsen vill få bort talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir - en åsikt som Socialdemokraternas ungdomsförbund delar.

På torget samlades för tre år sedan tusentals islänningar för att kräva ansvarstagande och lägga grunden till ett bättre samhälle. I fredags fanns några enstaka på åhörarläktarna. När de gjorde sig hörda blev de utkörda.

Valet till alltinget våren 2009 var historiskt. För första gången fick Island en vänstermajoritet. Regeringen talade om transparens och demokrati, om slutet på särintressenas makt och svågerpolitikens era. Det talades om ett nytt Island. Island av i dag är dock alltjämt gamla Island.

Politiken tog en vänstersväng, men den politiska kulturen har snarare försämrats än förbättrats. Honnörsorden om respekt och genomskinlighet har aldrig omsatts i praktiken. Från höger till vänster har personstriderna och skyttegravspolitiken dominerat. I opinionsmätningarna brukar bara runt hälften av islänningarna kunna uppge vilket parti de skulle rösta på i ett alltingsval - det är snarare fascinerande att så många hittar något att rösta på, än att de potentiella soffliggarna utgör halva väljarkåren.

Socialdemokraterna och Gröna vänstern skulle göra upp med vänskapskorruptionen och Självständighetspartiets och Framstegspartiets traditionella delahälftenpolitik. Så blev det inte. Utnämningar till statliga toppjobb görs fortfarande efter partibok, ofta utan att tjänsterna utannonseras. Den konstruktiva samhällsdebatten kom av sig i takt med att koalitionens majoritet minskade mandat för mandat - sällan har någon partipiska använts så flitigt som Jóhanna Sigurðardóttirs.

Hur stor del som är regeringens förtjänst går att diskutera. Ryggradsnäringarna - aluminiumindustri, fiske och turism - har blomstrat efter krisen, burit upp samhället och förhindrat den totala kollaps som tycktes nära förestående hösten 2008. Arbetslösheten kommer att vara ett problem många år framöver, det finns farhågor om att en välutbildad generation är förlorad och aldrig kommer att återvända till hemlandet, och tusentals hushåll har stora ekonomiska svårigheter.

På sikt ser det ändå hyfsat ljust ut för Island. Finanskraschen har också gjort att landet står ganska väl rustat inför den oro som nu präglar Europa. Bankerna är redan bantade, hushållens köpfest är sedan länge över och bostadsmarknaden kan knappast bli mer djupfryst än den varit under de senaste åren.

Men ett nytt Island är oerhört långt borta. Den ekonomiska krisen är på väg att ebba ut. På den politiska krisen finns ingen lösning i sikte. Regeringen är historiskt impopulär - men räddas sannolikt av att förtroendet för oppositionen är ännu lägre.

I alltinget finns i dag fem partier som samtliga har interna problem. Deras gemensamma ansvarstagande - ingen nämnd och ingen glömd - för att lägga grunden för ett nytt Island har hittills varit resultatlöst. Sett till den politiska kulturen har den innevarande mandatperioden varit den sämsta i republikens historia. Det är svårt att se hur islänningarna ska kunna återfå respekten för alltinget om folkvalda kan tänka sig att kalla varandra för fascistkossor, horor och hota med stämningar för förtal.

De kommunalval som ägde rum våren 2010 innebar en större politisk omvälvning än det alltingsval året innan som gav Island en historisk rödgrön koalition. Lokala partier oberoende av de fyra traditionella jättarna - Självständighetspartiet, Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Framstegspartiet - blev sammantaget näst störst. I många större städer formades grupper för att ta ansvar för den egna kommunen. Ofta av personer som helt saknade politisk erfarenhet, men som ansåg att de befintliga alternativen var så usla att de omöjligen kunde göra ett sämre jobb.

Hur rättvist detta är går förstås också att diskutera. Men kanske kan de kommande femton månaderna fortsätta att peka ut något slags färdväg för ett nytt Island. I sommar väljs en ny president. Övertalningskampanjerna för att få Ólafur Ragnar Grímsson att ställa upp en femte gång har inletts - han är belastad av att ha agerat dörröppnare och hejaklack åt de investerare och bankirer som bidrog till att få nationen på fall, men också älskad för sitt motstånd mot EU och Icesave. För många sympatisörer är han något slags garant för att Island inte backar för mycket i förhållande till EU, ett slags nödbroms som kan förhindra oönskade beslut från alltinget. Det går förstås även att diskutera det demokratiska i detta.

I dagsläget ser det ut som att tio partier kommer att ställa upp i nästa alltingsval. Flera av utmanarna har på förhand mycket goda chanser att ta sig över femprocentspärren. Ambitionerna speglar också den kris som dagens politiska partier står inför - inte på något sätt har de lyckats återupprätta den trovärdighet som gick förlorad i samband med finanskraschen.

Utöver president- och alltingsvalen skulle en tredje grundbult i ett nytt Island kunna vara grundlagsrådets förslag till en ny konstitution. Intresset från alltinget har dock svalnat betydligt. Framstegspartiet var entusiastiska för tre år sedan - Vigdís Hauksdóttir gick i DV nyligen så långt att hon kallade förslaget "ett skådespel" och "skräp". Regeringen vill alltjämt folkomrösta i frågan, men det hinns inte med före nästa alltingsval. Och blir det en borgerlig majoritet som tar över lär förslaget snabbt förpassas till papperskorgen.

På Austurvöllur för tre år sedan beskrevs Island av många som en bananrepublik. Vid flera tillfällen placerades bananklasar utanför ingången till alltinget. Även om protesterna i dag närmast har tystnat har inte misstron förbytts till förtroende.

Socialdemokraterna har under Jóhanna Sigurðardóttirs ledarskap visserligen varit enat men också ett parti där ordföranden stakat ut den politiska riktningen utan att förankra den i alltingsgruppen. På senare tid har sprickor i fasaden börjat visa sig. Och hon lär knappast leda partiet i ännu en valrörelse. Jóhanna Sigurðardóttir har fått kritik för att vara trött, osynlig och maktfullkomlig. Visserligen uppnådde hon huvudmålet, en isländsk ansökan om EU-medlemskap, men på bekostnad av ett fungerande regeringssamarbete.

Gröna vänstern har, för första gången någonsin i regeringsställning, satt något slags inofficiellt rekord i interna stridigheter. Steingrímur Jóhann Sigfússon leder ett parti som ständigt hotar att falla sönder vid varje tung kompromiss med koalitionspartnern Socialdemokraterna. Det är dock hyfsat sannolikt att han leder partiet även i nästa val - men frågan är om han då gör det som representant för ett parti som ytterligare dränerats på medlemmar.

Rörelsen valdes in i alltinget som Medborgarrörelsen. Uppgiften var att förändra alltinget och komma bort från de traditionella prioriteringarna av särintressen. Förändringen av den politiska kulturen gick dock så där när interna konflikter snart fick de fyra ledamöterna på kollisionskurs inte bara med varandra utan också moderorganisationen. Inför nästa val försöker Medborgarrörelsen på nytt bli sams med Rörelsen. Utan det lär femprocentspärren förbli en hägring. Birgitta Jónsdóttir har genom sitt samröre med Wikileaks blivit internationellt känd, men politiskt har Rörelsen inte lyckats uträtta någonting.

Självständighetspartiet bjöd vid senaste landsmötet in både Geir H. Haarde och Davíð Oddsson som talare. Så hade knappast skett om medlemmarna hade sett de tidigare partiledarna som medansvariga för finanskraschen. För dem som inte sympatiserar med partiet är det snarare en bekräftelse på att där varken finns insikt om vad som bidrog till krisen eller någon vilja att ta ansvar för den. Bjarni Benediktsson lär visserligen leda partiet i nästa val, men frågan är alltjämt om Davíð Oddsson i rollen som chefredaktör för Morgunblaðið är den som bestämmer. Bjarni Benediktsson fick förra året i samband med folkomröstningen om Icesave lära sig att priset för att gå emot Davíð Oddsson är högt, och att de egna väljarna hellre följer den gamle ledaren än den nye. Och i den världen skrivs hrunið ('kraschen') inom citationstecken och búsáhaldabyltingin kallas pottaglamur ('kastrullbuller').

Framstegspartiet har den yngsta snittåldern i alltinget och genomförde den mest omfattande förnyelsen i samband med valet 2009. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson hade lagom hunnit bli medlem innan han valdes till partiordförande. Oerfarenheten visade sig snabbt när han samma år backade upp den rödgröna övergångsregeringen utan att få något i utbyte. Sedan dess har kovändningarna varit många och Framstegspartiet har svängt åt en mer nationalistiskt präglad politik. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har trots envetet Icesave-motstånd inte fått opinionssiffrorna att lyfta, och sitter inte helt säkert inför nästa val.

Det är fem ganska sargade partier som i dag ska representera det isländska folket. Inget av dem har i praktiken stått för någon förnyelse. Det politiska klimatet präglas av revirstrider och i debatten ligger svartmålningen av motståndarna alltid nära till hands. Det var knappast vad islänningarna röstade på för snart tre år sedan - och kanske inte vad de kommer att rösta på om ett år.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Dagens citat

2012-01-23T08:38:00.001+01:00

"The coastal states carry a joint responsibility for preventing further overfishing from the mackerel stock and ensuring sustainable fishery. One cannot point the finger at one or two of the parties in this regard; they must all contribute to reaching an agreement. I want to assure everyone that the Icelandic authorities have the will to find a fair solution to this important issue in cooperation with the other coastal states and I am convinced that all the parties will benefit more in the long term with an agreement than without one."

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon i Politics om makrillkriget mellan Island, Färöarna, EU och Norge - läs mer här.

Dagens bonuscitat

2012-01-22T18:23:00.001+01:00

"Tillsammans har jag och Mishkin omkring 50 års erfarenhet av ekonomisk rådgivning mot ersättning. Vi har gett råd åt många centralbanker, regeringar, internationella institutioner och privata företag över hela världen. Rapporten för Viðskiptaráð Íslands skiljer sig inte från vad vi och många andra akademiker har skrivit både före och efter kraschen. Tyvärr förutsåg vi inte finanskraschen och därför är en del av våra påståenden felaktiga. Men åt det finns inget annat att göra än att lära och göra bättre nästa gång. Skadan här på Island hade dock blivit mycket mindre om man hade följt våra råd om att förbättra tillsynen över de finansiella marknaderna som vi föreslog våren 2006."

Tryggvi Þór Herbertsson, doktor i ekonomi och alltingsledamot för Självständighetspartiet, i Evrópuvaktin om den i efterhand hårt kritiserade rapporten Financial Stability in Iceland som han tillsammans med den amerikanske ekonomen Frederic Mishkin skrev på uppdrag av den isländska handelskammaren.

Maktskifte på deckartron - Yrsa Sigurðardóttir säljer bäst

2012-01-22T15:27:00.002+01:00

Yrsa Sigurðardóttir är drottning på den isländska deckartronen. Brakið är 2011 års mest sålda bok på Island - före Arnaldur Indriðasons Einvígið. Det visar försäljningsstatistik från Félag íslenskra bókaútgefenda.

Kampen om deckarläsarna har närmast blivit en årlig tradition. Både Yrsa Sigurðardóttir och Arnaldur Indriðason släpper sedan länge alltid nya böcker lagom till julhandeln drar igång. Det är den tid på året då de flesta böckerna säljs, och i snitt fick var sjätte islänning en deckare av någon av författarna i julklapp.

Arnaldur Indriðason har tidigare varit den givna deckarkungen, men för varje år har Yrsa Sigurðardóttir kommit närmare. Och förra året var det dags för maktskifte på deckartronen. Brakið är nämligen 2011 års mest sålda bok före tvåan, Arnaldur Indriðasons Einvígið, och trean, Jonas Jonassons Gamlinginn sem skreið út um gluggann.

På sina håll fanns dock andra kioskvältare i julhandeln. Bygdelitteraturen är stark i flera regioner. I Skagfirðingabúð i Sauðárkrókur var Björn Jóhann Björnssons Skagfirskar skemmtisögur, med underhållande berättelser från regionen, populärast med 638 sålda exemplar. Brakið och Einvígið sålde där i 71 exemplar vardera, medan 29 exemplar gick åt av Gamlinginn sem skreið út um gluggann, rapporterar Feykir.

Men det var inte bara i Sauðárkrókur som Yrsa Sigurðardóttir fick se sig besegrad. Såväl hon som Arnaldur Indriðason sålde omkring 20 000 exemplar var av de nya böckerna. Snäppet värre var Mugison, vars album "Haglél" sålts i 28 000 exemplar. Det innebär enligt Viðskiptablaðið att försäljningen totalt dragit in runt 43 miljoner isländska kronor till artisten, där hälften blir kvar när alla kostnader räknats bort.

Här kan du läsa mer om kampen mellan deckarförfattarna.

Största utflyttningen efter emigrationen till Amerika

2012-01-22T09:43:00.002+01:00

Flyttströmmarna från Island är i dag de mest omfattande på 120 år. Inte sedan 1800-talets slut och den omfattande emigrationen till Amerika har så många islänningar valt att lämna landet. Men det är inte bara den ekonomiska krisen som är förklaringen - flyttlassen började gå från Island i allt större utsträckning även under finansbubblans era.

Under 1870-talet lämnade mängder av fartyg Island fullastade med människor som ville söka lyckan i USA, Kanada och Brasilien. Amerika lockade med bättre livsvillkor, ett mindre ansträngande klimat och färre naturkatastrofer.

År 1875 erupterade Askja, en vulkan som vid den här tiden var närmast okänd för islänningarna. Askan spred sig över stora delar av norra och östra Island, förstörde betesmark och odlingsmöjligheter.

Vulkanutbrottet var en bidragande orsak till emigrationsvågen. Hur många som lämnade Island för Amerika är osäkert, men sannolikt valde närmare 20 000 islänningar att ta farväl av hemlandet.

Ágúst Einarsson, professor vid Háskólinn á Bifröst, har gjort en sammanställning över migration och emigration under de senaste 150 åren. Mellan 1872 och 1894 landade flyttnettot till och från Island på minus 14,8 procent. De som utvandrade var 10 600 fler än de som kom till landet.

Ekonomin gör vid flera tillfällen avtryck i statistiken. När sillbeståndet kollapsade 1968 samtidigt som fiskpriserna på den nordamerikanska marknaden rasade lämnade 1,5 procent av medborgarna Island.

Ända sedan år 2001 har antalet islänningar som flyttat från landet varit större än antalet som återvänt hem. En förklaring är att många under det ekonomiska uppsvinget valde att följa med de isländska företagen när de expanderade i utlandet.

Under det senaste årtiondet är emigranterna 9 100 fler än immigranterna, ett underskott motsvarande 3 procent av befolkningen. Två tredjedelar av underskottet har uppstått sedan år 2008 i finanskraschens kölvatten. Det gör enligt Ágúst Einarsson perioden till unik i Islands historia.

Arbetslösheten på Island är i dag omkring 7 procent. Om inte emigrationen hade ökat hade den i stället legat på 9 procent.

Här kan du läsa mer om Islands befolkning och här mer om utvandringen till Amerika under 1800-talet.

Dagens citat

2012-01-22T08:05:00.001+01:00

"Otillräcklig reglering av storbankerna har gjort dem för stora och det har skett på bekostnad av resten av samhället. När tiderna är goda gör de astronomiska vinster till följd av att det enbart finns ett fåtal stora bankaktörer. Och skulle olyckan vara framme, går staten in med skattebetalarnas pengar och räddar bankerna. Vinsterna privatiseras medan förlusterna får betalas av medborgarna. Incitamenten för olika finansiella institutioner att bli för stora för att tillåtas gå omkull är med andra ord mycket starka och därför tar storbankerna högre risker i syfte att öka sina marknadsandelar."

Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon är en av sex nordiska vänsterledare som undertecknat en debattartikel i Dagens Nyheter med krav på reglering av finansmarknaden.

Dagens bonuscitat

2012-01-21T18:46:00.001+01:00

"Det kan sägas att jag skriver mig från arbetet. ... Jag skriver om dessa större händelser från polisens sida. Vad som låg bakom, varför, hur och allt det. Så när historiker i framtiden undersöker dessa händelser kommer vår syn på saken att finnas."

Geir Jón Þórisson, polischef i Reykjavík, i Fréttablaðið om att han avslutar med att skriva en bok om polisens arbete innan han går i pension och flyttar till Västmannaöarna.

Fira Þorrablót i Stockholm

2012-01-21T15:26:00.001+01:00

Den som vill frossa i traditionella isländska maträtter och uppleva ett Þorrablót får chansen den 18 februari. Då arrangerar Íslendingafélagið årets midvinterfest på restaurangen Prince Palace i Veddesta.

Þorrablót brukar innebära tallrikar med fårskalle, sylta, sälfenor, leverkorv, blodpudding, surhaj, rökt lamm, torkad fisk och fårtestiklar. Vanliga tillbehör är Brennivín, rågbröd och flatbröd. Íslendingafélagið lovar dock att även bjussa på någon grönsaksrätt och någon mer traditionell lammrätt för den som vill ta en paus från syrad mat.

Priset är 400 kronor för medlemmar och 500 kronor för icke-medlemmar. Då ingår musik, mat influgen från Island och tävlingar med fina priser. Och vid tolvslaget dyker traditionsenligt Bæjarins Bestu upp för att servera korv till hungriga nattsuddare.

Anmälan görs genom att mejla till info@islendinfelagid.se senast den 6 februari, så att arrangörerna får koll på hur mycket mat som ska beställas. Avgiften sätts in på bankgiro 56021306 Gully-Siggi HB.

Här kan du läsa mer om Þorrablót.

Nederlag för splittrad regering - Geir H. Haarde kan frias

2012-01-21T09:36:00.004+01:00

Med 31 röster mot 29 misslyckades regeringen att stoppa Bjarni Benediktssons förslag att riva upp åtalsbeslutet mot Geir H. Haarde. Frågan går nu vidare till konstitutions- och tillsynsnämnden. Men gårdagens omröstning pekar mot att Bjarni Benediktsson kan få svårt att få majoritet för sitt förslag när det väl är dags för votering.

En enig regering hade i går kväll kunnat stoppa den borgerliga oppositionens försök att blåsa av rättegången mot förre statsministern Geir H. Haarde. Men den här gången var det inte bara Gröna vänsterns medlemmar som inte ville backa upp statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs linje. Flera socialdemokrater trotsade partipiskan, däribland utrikesminister Össur Skarphéðinsson. De två nyligen sparkade statsråden Árni Páll Árnason och Jón Bjarnason röstade inte heller för förslaget liksom inrikesminister Ögmundur Jónasson.

29 ledamöter röstade ja till förslaget och 31 ledamöter nej. Flera av motståndarna motiverade dock sina röster med att frågan borde behandlas i alltinget, men att det inte var synonymt med att de tänker stödja Bjarni Benediktssons förslag.

Med tanke på gårdagskvällens knappa majoritet kommer det att bli tufft för Bjarni Benediktsson att lyckas stoppa rättsprocessen. Oavsett utgången kommer hans ställning internt sannolikt att stärkas. Möjligen var det ett tecken och ett sätt att försöka dela på kakan när utmanaren Hanna Birna Kristjánsdóttir i går gick ut i Fréttablaðið med samma krav.

Bjarni Benediktssons förslag går nu vidare för behandling i konstitutions- och tillsynsnämnden. Och den får inte dra ut på tiden. Rättegången mot Geir H. Haarde är planerad till den 5 mars. Den lär visserligen inte börja förrän alltinget på nytt röstat om åtalsbeslutet, men ingen sida har något att vinna på att förhala frågan.

Jóhanna Sigurðardóttir ville i går inte spekulera i nederlagets konsekvenser för regeringssamarbetet. Statsvetaren Stefanía Óskarsdóttir säger dock till Vísir att Bjarni Benediktssons förslag har orsakat ytterligare splittring inom den rödgröna koalitionen och därför påverkat den negativt. Och det är svårt att göra någon annan tolkning. Jóhanna Sigurðardóttir leder alltjämt en majoritetsregering som inte lyckas få majoritet i alltinget för sin egen politik.

Jóhanna Sigurðardóttir ska enligt Eyjan ha hotat talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir med sparken om hon inte följde regeringens linje. Hon röstade ändå emot statsministern. Och hon tillät dessutom inte den blixtinkallade Logi Már Einarsson att ersätta Sigmundur Ernir Rúnarsson, som befinner sig i Burkina Faso på FN-uppdrag. Socialdemokraterna uppges ha gått så långt att de skulle betala det inkomstbortfall för två veckors lön som skulle drabba Sigmundur Ernir Rúnarsson om en ersättare tog hans plats.

Men Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir krävde en skriftlig bekräftelse från Sigmundur Ernir Rúnarsson. Någon sådan kom aldrig, utan Logi Már Einarsson fick återvända till Akureyri utan att ha fått sätta sin fot i kammaren och rösta för Jóhanna Sigurðardóttirs linje, skriver Eyjan.

Samtidigt är hela saken besvärande för Socialdemokraterna. I den politiska debatten brukar partiet peka ut Självständighetspartiet som finanskraschens arkitekter. Den förnyade diskussionen om Geir H. Haarde påminner också om att Jóhanna Sigurðardóttir och Össur Skarphéðinsson ingick i den regering som misslyckades att förutse och förhindra krisen. De väntas också kallas som vittnen om rättegången blir av, skriver Morgunblaðið.

Gårdagens debatt var stundtals hätsk. Åhörare avvisades från alltingets läktare efter att ha ropat "Lyssna på folket!" under självständighetspartisten Ólöf Nordals anförande. Däremot var det desto lugnare under handbollsmatchen mellan Island och Slovenien. Utöver talmannen fanns en stund bara Kristján Þór Júlíusson och Ólína Þorvarðardóttir i bänkarna.

Den som kanske väckte mest uppmärksamhet var Atli Gíslason, som ledde den nämnd som rekommenderade åtal mot fyra tidigare ministrar. Han menade att det var ett misstag som begåtts när det bara fanns majoritet för att åtala en av dem. Han hävdade att alltinget borde ha tagit ställning till samtliga statsråd på ett bräde, och att det var ett missförstånd som fick många att lämna alltinget med dålig smak i munnen att så inte skedde.

Atli Gíslasons inlägg i debatten plockades upp av många borgerliga ledamöter, men det avvisades också av Framstegspartiets Eygló Harðardóttir, som ingick i samma nämnd. Hon ansåg att det hela tiden stått klart att det rörde sig om fyra separata förslag, och att de borde prövas var för sig eftersom de rörde frågan om personligt ansvar för finanskrisen.

Från båda sidor haglade anklagelser om att rättegången var politiserad. Längst gick möjligen Rörelsens Þór Saari, som på Facebook efter omröstningen pekade ut de ledamöter som tillhört och tillhör Gröna vänsterns vänsterflygel, Atli Gíslason, Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, Jón Bjarnason, Lilja Mósesdóttir och Ögmundur Jónasson, som ansvariga för att det inte sker någon uppgörelse med krisen och att de därför borde skämmas i resten av sina liv.

Gårdagens omröstning fördjupar också sprickorna inom Gröna vänstern. Jón Bjarnason skriver i ett blogginlägg att trycket mot honom själv, Guðfríður Lilja Grétarsdóttir och Ögmundur Jónasson för att sluta upp bakom regeringens linje är massivt. Antingen ska de av ordföranden Steingrímur J. Sigfússon tvingas till lydnad eller tvingas bort på samma sätt som Lilja Mósesdóttir, Atli Gíslason och Ásmundur Einar Daðason. Han hävdar dessutom att Socialdemokraterna försöker dölja att partiet glatt dansade rakt in i kraschen tillsammans med Självständighetspartiet, men nu står vid sidan om och glatt försöker ge andra skulden för misslyckandet.

Lilja Mósesdóttir, som i våras lämnade partiet, gör i Morgunblaðið samma tolkning av utvecklingen inom Gröna vänstern. De ledamöter som inte följer partilinjen ska tvingas ut. I februari väntas hon presentera sitt eget politiska parti - och välkomnar där de gamla partikamraterna.

Stefán Már Stefánsson, professor i juridik, skrev i veckan en debattartikel i Morgunblaðið om rättsprocessen. Han är mycket kritisk mot förfarandet och hävdar att omröstningen i alltinget om åtalsbeslutet var slumpartad samt att Geir H. Haardes rättigheter som åtalad inte har tillgodosetts. I DV medger Stefán Már Stefánsson att han tidigare bistått Geir H. Haarde och hans advokat med juridisk rådgivning mot betalning.

De röstade ja till att stoppa Bjarni Benediktssons förslag:
Arna Lára Jónsdóttir, Álfheiður Ingadóttir, Árni Þór Sigurðsson, Birgitta Jónsdóttir, Björn Valur Gíslason, Eygló Harðardóttir, Guðmundur Steingrímsson, Helgi Hjörvar, Jóhanna Sigurðardóttir, Jónína Rós Guðmundsdóttir, Katrín Jakobsdóttir, Lilja Rafney Magnúsdóttir, Lúðvík Geirsson, Magnús M. Norðdahl, Magnús Orri Schram, Margrét Tryggvadóttir, Mörður Árnason, Oddný G. Harðardóttir, Ólína Þorvarðardóttir, Róbert Marshall, Sigríður Ingibjörg Ingadóttir, Siv Friðleifsdóttir, Skúli Helgason, Steingrímur J. Sigfússon, Svandís Svavarsdóttir, Valgerður Bjarnadóttir, Þór Saari, Þráinn Bertelsson och Þuríður Backman.

De röstade nej till att stoppa Bjarni Benediktssons förslag:
Atli Gíslason, Árni Páll Árnason, Árni Johnsen, Ásbjörn Óttarsson, Ásmundur Einar Daðason, Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, Birgir Ármannsson, Birkir Jón Jónsson, Bjarni Benediktsson, Einar K. Guðfinnsson, Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, Guðlaugur Þór Þórðarson, Gunnar Bragi Sveinsson, Illugi Gunnarsson, Jón Bjarnason, Jón Gunnarsson, Kristján Þór Júlíusson, Kristján L. Möller, Lilja Mósesdóttir, Ólöf Nordal, Pétur H. Blöndal, Ragnheiður Elín Árnadóttir, Ragnheiður Ríkharðsdóttir, Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, Sigurður Ingi Jóhannsson, Tryggvi Þór Herbertsson, Unnur Brá Konráðsdóttir, Vigdís Hauksdóttir, Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir, Ögmundur Jónasson och Össur Skarphéðinsson.

De var frånvarande:
Björgvin G. Sigurðsson, Höskuldur Þórhallsson och Sigmundur Ernir Rúnarsson.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Dagens citat

2012-01-21T08:08:00.001+01:00

"The smaller the country gets, the bigger the national pride, the bigger the soul. Here we are on a tiny island, with nothing but our pride. ... The modern-day financial Vikings, I think we feel scarred by the reputation they gave us. ... Especially among the younger population, there’s a desire to do things better and more honorable."

Studenten Heimir Hannesson i The Washington Post om Island efter krisen.

Anna Mjöll Ólafsdóttir skiljer sig från Cal Worthington

2012-01-20T18:56:00.001+01:00

Efter bara åtta månaders äktenskap begär Anna Mjöll Ólafsdóttir skilsmässa från Cal Worthington. Bara veckor innan den isländska artisten ansökte om skilsmässa från den amerikanske bilhandlaren uppgav hon för Pressan att äktenskapet var lyckligt. Nu kräver hon enligt TMZ underhåll från den blivande ex-maken.

Anna Mjöll Ólafsdóttir och Cal Worthington gifte sig i april förra året. Äktenskapet väckte uppmärksamhet på båda sidor Atlanten - hon är mest känd för att ha representerat Island i Eurovision Song Contest, medan han är en av USA:s rikaste och mest välkända bilhandlare. Cal Worthington är dessutom 50 år äldre än Anna Mjöll Ólafsdóttir, och fyller 92 i år.

När Anna Mjöll Ólafsdóttir besökte Island före jul sade hon att äktenskapet var lyckligt och att maken var som en 25-åring. Paret tänkte dock inte skaffa barn, utan hon var nöjd med sina två hundar.

Därefter tog det bara två veckor innan hon begärde skilsmässa. Problemen inom äktenskapet ska enligt ansökan vara omöjliga att överbrygga. Anna Mjöll Ólafsdóttir begär också underhåll från Cal Worthington - samt även lyxvillan i Beverly Hills som ska ha varit en bröllopsgåva till henne.

Skilsmässan ser dock ut att bli allt annat än vänskaplig. Cal Worthington hävdar att Anna Mjöll Ólafsdóttir inte har rätt till mer än vad som framgår av äktenskapsordet, och han ska också ha tagit tillbaka en bil som hon disponerat, skriver TMZ.

Här kan du läsa mer om Anna Mjöll Ólafsdóttir och Cal Worthington.

Sex av tio islänningar emot EU-medlemskap

2012-01-20T14:38:00.003+01:00

EU-motståndet på Island ökar. Nu är 63 procent av islänningarna emot ett inträde i unionen. Det visar en gallupmätning utförd på uppdrag av Heimssýn. Dessutom vill en majoritet behålla kronan i stället för att införa euron. Samtidigt medger Gröna vänsterns ledare Steingrímur J. Sigfússon att förhandlingarna om medlemskap har inneburit betydligt fler och svårare kompromisser för partiet än han räknade med när regeringssamarbetet med Socialdemokraterna inleddes.

Opinionsundersökningen gjordes mellan oktober och december. Den visar att 63 procent av islänningarna är emot EU-medlemskap och 37 procent är för medlemskap. Motståndet mot inträde i unionen har ökat med 6 procentenheter jämfört med den senaste mätningen som gjordes för ett halvår sedan.

En annan opinionsmätning utförd av MMR på uppdrag av Andríki visar att 28,2 procent av de tillfrågade vill införa euron som valuta på Island. En majoritet, 51,9 procent, vill behålla kronan medan 20 procent varken är för eller emot euron.

Attityden till euron följer samma mönster som inställningen till EU-medlemskap. I Reykjavíkområdet, bland höginkomsttagare och högskoleutbildade är fler positiva till euron. Bönder, sjömän, personer bosatta på landsbygden, låginkomsttagare och yngre är de som i störst utsträckning vill behålla kronan.

Icesave-tvisten och makrillkriget bidrar sannolikt till att intresset för att gå med i EU alltjämt är svalt. Dispyten om Landsbankis verksamhet i Storbritannien och Nederländerna lär inte vara över inom det närmaste året, och utsikterna för att nå en överenskommelse om makrillfisket i Nordostatlanten tycks små. Så länge frågorna inte är lösta lär EU-anhängarna ha en tuff uppgift att försöka vända opinionen.

Vigdís Hauksdóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, hävdade i alltinget i går att opinionsmätningarna visade att islänningarna saknar förtroende för regeringens Europapolitik och dess förmåga att representera Islands intressen i förhandlingarna med unionen. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir svarade att hon litade på medborgarnas omdöme i frågan och att medlemskapet blir deras sak att avgöra i en folkomröstning. Vigdís Hauksdóttir kontrade med att undra varför islänningarna inte fick chansen att säga sitt om själva medlemsansökan.

Att regeringen är splittrad i frågan om medlemskap har kanske varit allra svårast att hantera för Steingrímur J. Sigfússon, ordförande för Gröna vänstern. Samtidigt som en ansökan om EU-medlemskap ingår i regeringsförklaringen hyser hans parti också några av alltingets mest uttalade EU-kritiker och det var detta motstånd partiet gick till val på. Han har också förlorat flera mandat i alltinget när ledamöter valt att hoppa av i protest mot den rödgröna koalitionens Europapolitik. Inte minst var tonläget högt vid nyår när fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason tvingades bort från regeringen - åtminstone enligt honom själv enbart på grund av hans EU-motstånd.

I Bændablaðið säger Steingrímur J. Sigfússon att kompromisserna i regeringssamarbetet blivit mycket svårare än han trodde, och att Gröna vänstern tvingats till fler och mer långtgående kompromisser än han räknat med.

När det gäller inställningen till EU-medlemskap är dock Steingrímur J. Sigfússon överens med Jón Bjarnason: Islands intressen försvaras bäst utanför unionen, och det är också en åsikt som har blivit starkare under mandatperioden. Därför anser han också att det kan vara av vikt att Gröna vänstern alltjämt basar över det departement där förhandlingarnas svåraste frågor finns: Fisket, jordbruket och glesbygdspolitiken. Men Steingrímur J. Sigfússon anser däremot inte att det vore riktigt att i dagsläget dra tillbaka ansökan om medlemskap.

Islands förhandlingar om EU-medlemskap har hittills inte resulterat i några betydande framsteg. Överläggningarna inom de tuffaste områdena har heller inte påbörjats. Jóhanna Sigurðardóttirs tidsplan har också spruckit gång på gång i takt med att förhandlingarna dragit ut på tiden. I dagsläget tror inte regeringen på en folkomröstning om inträde i unionen före nästa alltingsval våren 2013. Vid ett regeringsskifte och en borgerlig majoritet i parlamentet är det inte osannolikt att förhandlingarna avbryts och Islands ansökan om medlemskap dras tillbaka.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

Alltinget röstar om rättegången mot Geir H. Haarde

2012-01-20T09:10:00.004+01:00

I dag kan Geir H. Haardes öde avgöras. Den borgerliga oppositionen vill riva upp åtalsbeslutet medan regeringspartierna inte vill stoppa rättegången. Utgången är oviss - men det troligaste är att oppositionen med Bjarni Benediktsson inte lyckas få majoritet för förslaget. Om han inte går i land med det kommer regeringen att försöka begrava förslaget och inte släppa fram det till ytterligare debatt.

Det har gått en månad sedan Bjarni Benediktsson lade fram ett förslag om att stoppa rättsprocessen mot förre statsministern Geir H. Haarde. Han står åtalad för brott mot lagen om ministeransvar. Om landsdomstolen skulle döma honom för den grova försumlighet som åklagaren anser att han gjort sig skyldig till riskerar han upp till två års fängelse.

Åtalsbeslutet fattades av alltinget hösten 2010 samtidigt som tre andra ministrar med knapp majoritet undgick åtal. Sedan dess har opinionen svängt både utanför och i alltinget. Nyligen meddelade inrikesminister Ögmundur Jónasson att han bytt åsikt och avser att rösta för att Geir H. Haarde frias, ett ställningstagande som inte underlättat det redan besvärliga samarbetet mellan regeringspartierna Gröna vänstern och Socialdemokraterna.

Förslaget debatteras i alltinget första gången i dag. Enligt DV är troligen 32 av alltingets 63 ledamöter emot att avbryta rättsprocessen, medan 30 är för förslaget. Ett frågetecken är Framstegspartiets Höskuldur Þórhallsson, som säger till Morgunblaðið att han avslöjar hur han tänker rösta först i parlamentet. Trycket är hårt på ledamöter som tänker avvika från partilinjen att i stället sluta upp bakom den - i synnerhet inom Socialdemokraterna.

Gröna vänsterns Björn Valur Gíslason hävdar att det finns en majoritet i alltinget för att fälla förslaget. Men omröstningen kommer tveklöst att bli jämn - när Geir H. Haarde åtalades var röstsiffrorna 33 mot 30 - och närvaron kan komma att påverka utgången. Socialdemokraterna Össur Skarphéðinsson och Sigmundur Ernir Rúnarsson befinner sig utomlands medan Katrín Júlíusdóttir inte väntas närvara utan ersätts av Magnús M. Norðdahl. Samtliga röstade emot ett åtal mot Geir H. Haarde. Och frågan är om Björgvin G. Sigurðsson, en av de tidigare ministrar som friades av alltinget, avser att rösta.

Om Bjarni Benediktssons förslag får majoritet går det vidare till två nya debattrundor innan det blir en tredje och avgörande omröstning i alltinget. Om inte kommer i stället ett motförslag om att stoppa vidare behandling av Bjarni Benediktssons förslag att läggas fram av ledamöter från samtliga partier utom Självständighetspartiet, något som bland annat fått kritik från Självständighetspartiets Ragnheiður Ríkharðsdóttir och Framstegspartiets Vigdís Hauksdóttir som ett sätt att försöka stoppa den demokratiska processen. Det är dock osäkert om även detta förslag kan få majoritet - flera ledamöter är för att ta upp Bjarni Benediktssons förslag utan att vilja stoppa rättegången.

Vid en seger kommer Bjarni Benediktsson att stärka sin ställning internt avsevärt. Han är en ständigt ifrågasatt ledare som inte lyckats ena de egna. Om han skulle lyckas riva upp åtalsbeslutet kommer de problemen att vara historia. Samtidigt är frågan hur de väljare som i dag inte röstar på Självständighetspartiet kommer att reagera. I DV:s okontrollerade webbenkät vill 61 procent att rättsprocessen ska ha sin gång - och det finns för Bjarni Benediktssons del en överhängande risk att hans agerande ses som ett sätt att försöka sopa finanskrisen under mattan. Det kan göra det knepigt att locka nya sympatisörer.

Om regeringen - som alltså inte är helt enig i frågan - förlorar blir det ännu ett tungt nederlag. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir skämtade för länge sedan om att regeringen tycks ha nio liv. Även om det tycks som att koalitionen lyckas hålla ut till nästa val, så måste de där liven snart vara förbrukade. Om Geir H. Haarde frias blir det ännu ett bevis på Socialdemokraternas och Gröna vänsterns bristande samarbetsförmåga och de åsiktsskillnader som splittrar regeringssamarbetet.

De senaste dagarna har varit händelserika. Ögmundur Jónasson har fått beröm av Bjarni Benediktsson och medhåll av segir Ásmundur Einar Daðason, som lämnat Gröna vänstern för Framstegspartiet, men uppmanats att avgå av partikamraten Þráinn Bertelsson och kallats en besvikelse av socialdemokraten Jónína Rós Guðmundsdóttir. Och Rörelsens Þór Saari ansåg att kovändningen var Ögmundur Jónassons sätt att försöka straffa den egna regeringen, som han inte gillar men heller inte vill lämna.

Gröna vänsterns Guðfríður Lilja Grétarsdóttir, som vill fria Geir H. Haarde, säger till Morgunblaðið att hon har utsatts för hårda påtryckningar att ändra ståndpunkt. Alltingets tre politiska vildar, Guðmundur Steingrímsson, Atli Gíslason och Lilja Mósesdóttir, väntas däremot rösta för att rättsprocessen ska fortsätta.

Rörelsen är sedan tidigare allt annat än förtjust i den socialdemokratiska talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir. I ett uttalande anklagar de henne för att ingripa i en rättssak genom att släppa fram Bjarni Benediktssons förslag. De tre ledamöterna säger sig ha haft förhoppningen om att botten för det folkliga misstroendet mot alltinget var nådd, men att de senaste turerna har visat att den politiska eliten gör allt för att rädda sina egna.

Flera juridiska experter anser dock att alltinget har rätt att blåsa av rättegången. Åklagaren agerar på uppdrag av parlamentet och det är därför upp till det att avgöra frågan. Men det är inte en åsikt som Geir H. Haarde advokat, Andri Árnason, delar. Han skrev hösten 2009 en artikel där han hävdade att åtalet inte längre var alltingets sak när det väl gått vidare till åklagare. Det är en ståndpunkt han alltjämt håller fast vid, även om han anser att det vore svårt för åklagaren att driva processen vidare om alltinget ändrat sig, skriver Fréttablaðið.

Debatten börjar 11.30 svensk tid och kan ses direkt genom alltingets hemsida.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Dagens citat

2012-01-20T08:15:00.001+01:00

"Ibland fylls jag helt och hållet av obehag när nyheter blottar vilken bananrepublik vi lever i. ... Ibland vill jag lägga ned alla institutioner, hela systemet på ett bräde och börja om på nytt. Falsk tillsyn och falsk trygghet är nämligen sämre än ingenting alls."

Margrét Tryggvadóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i ett blogginlägg om bristande myndighetstillsyn på Island.

Ex-minister åter i politiken - kandiderar till studentråd

2012-01-19T18:36:00.001+01:00

Þórunn Sveinbjarnardóttir lämnade alltinget i höstas efter tolv år som ledamot för Socialdemokraterna. I stället satte hon sig på skolbänken för att studera filosofi vid Háskóli Íslands i Reykjavík. Nu är hon på väg tillbaka in i politiken - som kandidat till studentrådet för Röskva.

År 1988 blev Þórunn Sveinbjarnardóttir Röskvas första ordförande. Sedan dess har studentrörelsen fostrat flera tunga socialdemokratiska politiker. Näringsminister Katrín Júlíusdóttir och förre alltingsledamoten Ágúst Ólafur Ágústsson har också representerat Röskva.

Även om Röskva och Socialdemokraterna formellt är ideologiskt fristående organisationer, så finns det ett omfattande samarbete mellan organisationerna.

Med 46-åriga Þórunn Sveinbjarnardóttir får Röskva sin sannolikt mest meriterade kandidat någonsin. Hon var inte bara med om att grunda rörelsen, hon har också suttit i alltinget i tolv år varav två som miljöminister. Þórunn Sveinbjarnardóttir har inte bara representerat Socialdemokraterna i parlamentet, utan också gjort ett par kortare inhopp för Kvinnolistan.

Nu ger hon sig åter in i politiken som kandidat till studentrådet. Men det är nog snarare en symbolisk kandidatur än en återkomst i hetluften. Þórunn Sveinbjarnardóttir återfinns nämligen på artonde och sista plats på Röskvas lista. Toppkandidaten är Kristjana Björk Traustadóttir.

Här kan du läsa mer om Þórunn Sveinbjarnardóttir.

Kris i Reykjansbær - vill sälja ut Víkingaheimar

2012-01-19T14:34:00.001+01:00

Reykjansbær måste sälja ut tillgångar för att få ekonomin i balans. Men hur det ska gå till splittrar kommunen. Där majoriteten vill sälja ut energibolaget HS Veitur föreslår Socialdemokraterna i stället att Víkingaheimar ska privatiseras. Argumentet för försäljningen är att vikingamuseet aldrig gått runt.

Med beräknade skulder på 22 miljarder isländska kronor tillhör Reykjansbær de kommuner som har drabbats värst av krisen. Ett underskott på 452 miljoner är budgeterat för 2012. Nästan var sjunde kommuninvånare är utan jobb, och förhoppningarna om investeringar som ska minska arbetslösheten har än så länge bara infriats i liten skala.

För att minska skuldsättningen är kommunfullmäktige överens om att sälja av tillgångar. Däremot tvistas det om hur det ska gå till. Självständighetspartiet, som har egen majoritet, vill bland annat sälja ut delar av innehavet i energibolaget HS Veitur. Socialdemokraterna är emot förslaget med motiveringen att den tidigare privatiseringen av HS Orka inte var lyckosam.

I stället vill partiets tre ledamöter i fullmäktige enligt en reservation att museet Víkingaheimar ska säljas. Förslaget grundar sig på att driften "enbart har medfört kostnader för samhället och förmodligen kommer det att fortsätta vara så".

Den officiella invigningen av Víkingaheimar ägde rum sommaren 2009. En av huvudattraktionerna är det 23 meter långa skeppet Íslendingur, byggt på samma sätt som ett vikingaskepp som grävdes upp i Norge under 1800-talet. Íslendingur seglade år 2000 mellan Island och USA till minne av tusenårsjubileet av Leifur Eiríkssons landstigning i Nordamerika.

Víkingaheimar är en av kommunens främsta turistattraktioner. Verksamheten dras dock med förluster. Socialdemokraternas förslag att i stället sälja ut museet fick dock inget gehör i fullmäktige.

Reykjanesbær äger i dag 66,7 procent av HS Veitur och avser att sälja ut 15 procent. Samtidigt planerar Orkuveita Reykjavíkur att sälja ut sin del i bolaget på 16,6 procent. Totalt ska alltså närmare en tredjedel av HS Veitur få nya ägare.

Det bokförda värdet för hela Reykjanesbærs aktiepost är 6,5 miljarder isländska kronor. En försäljning borde därför kunna ge omkring 1,5 miljarder till kommunens kassa. HS Veitur gjorde år 2010 en vinst på 321 miljoner och under första halvåret 2011 var överskottet 124 miljoner.

Här kan du läsa mer om Reykjansbær.

Åtta av tio vill behålla flygplatsen i Reykjavík

2012-01-19T09:15:00.002+01:00

Hela 84 procent av islänningarna vill att inrikesflygplatsen blir kvar på Vatnsmýrin i Reykjavík. Samtidigt nobbar kommunen krav på att fälla träd i närområdet eftersom skogen vid Öskjuhlíð vuxit sig så hög att den börjar besvära piloterna. Men borgmästaren Jón Gnarr vill helst bli av med flygplatsen och flytta trafiken till Keflavík.

Striden om inrikesflygplatsen i Reykjavík har pågått i 35 år. I den befintliga detaljplanen är det tänkt att verksamheten ska börja bantas år 2016 genom att en landningsbana stängs av, och år 2024 ska flygplatsen vara borta.

Frågan är om planerna är genomförbara. Att bygga nytt är kostsamt, och att flytta inrikesflyget till Keflavík är en idé som möter hårt motstånd från i synnerhet övriga delar av landet. För många resenärer skulle det innebära att restiden ökade och dessutom blev dyrare. Ett förslag som möjligen skulle kunna lindra den kritiken är ett snabbtåg mellan Reykjavík och Keflavík, men även det är en satsning som - om den blir av - ligger många år fram i tiden.

Så länge regeringens budgetutrymme präglas av finanskrisen är möjligheterna till stora infrastruktursatsningar små. Och där har många andra projekt, som i årtionden eftersatta vägar i Västfjordarna, högre prioritet.

För tio år sedan röstade 49,3 procent av Reykjavíkborna för att flytta flygplatsen, medan 48,1 procent ville behålla den på Vatnsmýrin. Kommunen har formellt visserligen ingen makt över flygplatsen, men eftersom den har ansvaret över stadsplaneringen innebär det att regeringen inte kan gå runt kommunen.

I alltinget finns en bred majoritet för att låta flygplatsen stanna på Vatnsmýrin. I regeringens förslag till infrastruktursatsningar fram till år 2022 framkommer att staten ska försöka nå en överenskommelse med kommunen om att behålla flygplatsen.

Att döma av en opinionsmätning utförd av Vísir är det en åsikt som nu har ett starkt stöd i hela landet. Hela 84 procent vill att flygplatsen inte flyttas. Bland Reykjavíkborna är stödet något lägre, 82 procent, och bland personer bosatta utanför huvudstaden något högre, 88 procent.

Flygplatsen har dessutom blivit föremål för en ny diskussion. Flygplatschefen Jón Baldvin Pálsson anser att skogen vid närliggande Öskjuhlíð har vuxit sig så hög att träd behöver huggas ned för att garantera flygsäkerheten. Träden försvårar start och landning på den bana som löper från öster till väster.

Öskjuhlíð är i dag ett populärt friluftsområde och många av de träd som nu hotas har funnits på platsen i 60 år. Gísli Marteinn Baldursson, fullmäktigeledamot för Självständighetspartiet, säger i Fréttablaðið att det vore underligt att såga ned träd för en flygplats som ändå kanske är på väg att flyttas:

"Jag är mycket bestämt emot att fälla de här träden. ... Jag vill naturligtvis lika lite som någon annan att flygsäkerheten riskerar att äventyras, men jag vet att vi har så bra flygansvariga och flygtekniker att de hittar någon annan lösning än att fälla skogen. I dag uppskattar man skogsmarker väldigt mycket och ser det inte som en möjlighet att meja ned skogen."

Kommunfullmäktige röstade också nej till flygplatschefens begäran, som skulle medföra att en tredjedel av skogen vid Öskjuhlíð skulle fällas.

Ingimar Sigurðarson, driftschef för Ernir som flyger till fem isländska destinationer, säger i Fréttablaðið att beslutet inte innebär att flygsäkerheten äventyras. Däremot gör de höga träden att piloterna måste välja en brantare bana vilket i sin tur innebär att landningsbanan i praktiken blir något kortare. Om träden får fortsätta att växa kan det inom några år bli nödvändigt att begränsa användningen av den den aktuella banan.

Här kan du läsa mer om flygplatsfrågan.

Dagens citat

2012-01-19T08:09:00.001+01:00

"This is a political trial. ... Political opponents and enemies of mine decided to use the court system to get at me and my political party. ... It reminds me of uglier things in times past from other countries."

Tidigare statsministern Geir H. Haarde i The Washington Post om rättsprocessen mot honom - läs mer här.

Våren på väg till Grímsey - årets första sjurygg fångad

2012-01-18T18:33:00.001+01:00

Våren är på väg till Grímsey, Islands nordligaste befolkade utpost. I går fastnade årets första sjuryggar i fiskenäten. Sjuryggen brukar nämligen dyka upp först när solen är på väg att stiga på himlen. Fiskarna fångades på cirka 80 meters djup, uppger Akureyri.is.

Sjuryggen är en viktig art för många isländska fiskare. Den är utmärkt både färsk, frusen och torkad. Och honans rom - som brukar säljas under namnet stenbitsrom trots att det är hanen som kallas stenbit och honan kvabbso - är eftertraktad.

Sjuryggen leker under vintern och våren. Då söker den sig också till grundare vatten. Honan lägger omkring 300 000 ägg i högar på botten, och dessa vaktas sedan av hanen.

Att lektiden närmar sig är ett säkert tecken på att solen åter börjar stiga på himlen efter att ha varit som lägst under december. Och på Grímsey ses därför de första fångsterna av sjurygg som ett vårtecken.

Årets första sjuryggar fångades i nät som läggs på havsbotten på 70 till 90 meters djup. Där ligger näten i ett dygn innan de tas upp.

På andra platser är det ofta fåglar som traditionellt sägs bära med sig budskapet om att våren är i antågande. Några sådana arter är ljungpiparen och lunnefågeln.

Rev huset och grävde ned bilen - döms till fängelse

2012-01-18T14:29:00.001+01:00

53-åringen rev huset och grävde ned bilen på tomten i protest mot skenande lånekostnader. Sedan lämnade mannen landet. Nu döms Álftanesbon av Héraðsdómur Reykjaness till 18 månaders fängelse samt att betala skadestånd och rättegångskostnader på totalt 20 miljoner isländska kronor plus ränta.

Den 17 juni 2009 inträffade en minst sagt underlig händelse i Álftanes. En 53-årig man använde en grävskopa för att först riva sitt hus och sedan gräva ned bilen på tomten. Den lugna villagatan i den idylliska Reykjavíkförorten fylldes av förvånade nationaldagsfirare som bevittnade förstörelsen. Inför tv-kamerorna förklarade han att han inte hade mer att förlora.

Två dagar senare skulle mannen ha återlämnat nycklarna till huset till banken. Efter kraschen hade kostnaderna för penningmarknadslånet ökat så dramatiskt att han inte längre hade råd att betala. I protest bestämde han sig för att förstöra både bilen och villan. 53-åringen hade nämligen, enligt egen utsago, misslyckats med att nå en uppgörelse med banken om skulden.

Mannen lämnade därefter Island. Men han lämnade också skulder på mångmiljonbelopp bakom sig. Det visade sig nämligen att han tagit emot betalning för att bygga två hus, men i stället använt köparnas pengar för privata utgifter och utan att ha utfört det arbete de kommit överens om.

I somras åtalades 53-åringen för bedrägeri, gäldenärsbedrägeri, bokföringsbrott och förstörande av egendom. Under rättegången erkände han att han förstört huset och bilen, men besvarade i övrigt de flesta frågorna med att han inte mindes.

Héraðsdómur Reykjaness dömer nu 53-åringen till 18 månaders fängelse. Han ska också betala 20 miljoner isländska kronor i skadestånd och rättegångskostnader. Merparten är ersättning till de husköpare som än i dag inte sett röken av de modulhus de betalat för.

Utredningen visar att mannen aldrig förde vidare parens betalningar till den finska leverantören. När 53-åringens bolag gick i konkurs i januari 2009 hade han sedan flera månader tömt det på tillgångar. Vad pengarna använts till kunde han inte förklara, men hävdade att de inte bara gått till honom själv utan även till hustrun och släktingar.

Rätten skriver i domen att finanskraschen inte kan ses som någon förmildrande omständighet för 53-åringen. Bokföringen i mannens företag var i oordning långt tidigare och de pengar som de två husköpande paren betalade in brände han i oktober 2008, över ett halvår innan det stod klart att han skulle förlora villan till banken.

Mannen är tidigare ostraffad. Héraðsdómur Reykjaness anser dock att brottsligheten är så grov och omfattande att någon annan påföljd än fängelsestraff inte är aktuell.

Här kan du läsa mer om 53-åringen och här domen i sin helhet.

Vill utreda snabbtåg till Keflavík på nytt

2012-01-18T09:20:00.001+01:00

Höga oljepriser, ökat resande och två städer som växer. Så lyder förutsättningarna som gör att diskussionen om snabbtåg mellan Reykjavík och Keflavík tar ny fart. Bakom initiativet står den här gången flygplatsens utvecklingsbolag Þróunarfélag Keflavíkurflugvallar.

Under åren före finanskrisen genomfördes flera studier om spårtrafik på Island. Det gällde dels snabbtåg mellan Reykjavík och flygplatsen i Keflavík, dels någon form av spårvagnstrafik i Reykjavík. Men med finanskraschen lades idéerna på is.

Nu vill Þróunarfélag Keflavíkurflugvallar utreda frågan på nytt. Vd:n Kjartan Þór Eiríksson säger till Morgunblaðið att förutsättningarna är på väg att ändras - allt fler reser från Keflavík samtidigt som oljepriset gör bilresorna dyra.

Både Reykjavík och Keflavík är också storstadsregioner som växer, och snabbtåg med stopp i de tätorter som passeras på vägen skulle innebära en avsevärd förbättring för kommunikationerna. Det skulle enligt Kjartan Þór Eiríksson även öka möjligheterna att utveckla flygplatsen, skapa fler arbetstillfällen och få fastighetspriserna att stiga.

De tåg som tidigare diskuterats har haft topphastigheter på 120 respektive 160 kilometer i timmen. Kjartan Þór Eiríksson anser att det är tveksamt om tidsvinsterna blir så stora att det är värt att satsa på de snabbare tågen. För att fortsätta från något slags centralstation i Reykjavík och in i centrum behövs heller inte några snabbtåg.

Frågan är dock vem som ska betala för investeringarna. Ett järnvägsbygge skulle bli en av de dyraste infrastruktursatsningarna i Islands historia. Och i regeringens planer för förbättrade kommunikationer och vägar till år 2020 finns inga snabbtåg i sikte.

Kjartan Þór Eiríksson säger i Víkurfréttir att sträckan inte nödvändigtvis behöver följa Reykjanesbraut mellan Reykjavík och Keflavík utan även kan göra en avstickare till Blå lagunen. Han menar även att en snabbtågslösning skulle möjliggöra en flytt av inrikesflyget från Reykjavík till Keflavík.

I Reykjavík har borgmästaren Jón Gnarr tagit upp frågan om spårväg på nytt. Tanken var, åtminstone före krisen, att den skulle bindas ihop med tåg till Keflavík.

Studier visar visserligen att om var tredje ställer bilen och åker kollektiv kan investeringarna bli samhällsekonomiskt lönsamma. Frågan är om det är en prognos som får regeringen eller kommunen att våga öppna plånboken. Jón Gnarr vill dock flytta inrikesflyget från Reykjavík till Keflavík.

Här kan du läsa mer om planerna för spårtrafik.

Dagens citat

2012-01-18T08:44:00.001+01:00

"I’m not concerned about the future of the euro. ... The demand is that countries become more disciplined in their economic management. That’s something that we should also take to heart, although we’ve shown great effort and performance in that regard following the economic collapse."

Finansminister Oddný G. Harðardóttir i Bloomberg om eurons framtid.

Sökes: Ångerfull bankir eller finansman

2012-01-17T18:32:00.001+01:00

Sökes: En anställd vid en bank eller finansinstitution som känner skuld för sin delaktighet i finanskrisen. Finnes: Kortfristigt och betalt konstprojekt under ledning av Santiago Sierra. Så såg en annorlunda platsannons ut i Fréttablaðið i förra veckan.

Den 20 januari öppnar en utställning av Santiago Sierra på Listasafn Reykjavíkur. Temat är finanskraschen, och invigningen sker på dagen fyra år efter att demonstranter utanför alltinget tände eld på den julgran som varje år skeppas från Oslo till Reykjavík.

Utställningen omfattar 51 videoverk samt fotografier. En av Santiago Sierras skulpturer vägande 1,5 ton kommer också att ställas på ett lastbilsflak och parkeras utanför banker och finansinstitut samt vid alltinget på Austurvöllur. Utställningen är en del av Santiago Sierras No Global Tour.

Santiago Sierra har gjort sig känd som en kontroversiell konstnär. På senare år har han genom sina verk riktat kritik mot kapitalismen.

Nu efterlyser han alltså bankirer eller personer verksamma inom finanssektorn som känner ånger eller skuld efter finanskraschen. Exakt på vilket sätt denna ångerfulla finanshaj ska ingå i visningen är inte känt. Den som anser sig vara kvalificerad mejlar listasafn@reykjavik.is senast den 18 januari. Hittills har dock ingen bankir med skuldkänslor anmält sitt intresse.

Här kan du läsa mer om Koddu, en annan konstutställning om krisen.

Åtalet mot Geir H. Haarde på väg att läggas ned

2012-01-17T14:18:00.004+01:00

Åtalet mot Geir H. Haarde kan vara på väg att läggas ned. Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir vill båda stoppa rättegången, och splittrar därmed regeringens försök till enighet i frågan. Beskedet innebär också att regeringens försök att förhindra att frågan kommer upp till omröstning sannolikt misslyckas.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson släppte en politisk bomb när han strax före juluppehållet lade fram ett förslag om att stoppa rättegången mot förre statsministern Geir H. Haarde. Förberedelserna för att försöka nå majoritet för förslaget i alltinget hade enligt rykten pågått i det tysta i flera veckor.

Frågan debatteras den 20 januari, och det står klart att dess sprängkraft inte minskat under julledigheten. Både inrikesminister Ögmundur Jónasson och Guðfríður Lilja Grétarsdóttir kommer att rösta för Bjarni Benediktssons förslag. Guðfríður Lilja Grétarsdóttir var föräldraledig när alltinget hösten 2010 tog ställning till åtalsbeslutet, medan Ögmundur Jónasson, som då röstade för att dra Geir H. Haarde inför rätta, skriver i Morgunblaðið att han ändrade åsikt när övriga tre utpekade ministrar friades:

"I mitt sinne förändrades där sakens natur. Processer som skulle vara riktade mot 'politikens' ansvar för misstag under vägen fram till krisen blev genom denna omröstning till åtal mot en enskild person. Misstagen, som jag kallar dem, var att inte stoppa omröstningen när det visade sig att den tog sig en partipolitiskt förvriden form och ge alltingsledamöterna betänketid att överväga saken ytterligare."

Ögmundur Jónasson skriver vidare att det politiska ansvaret går många år tillbaka i tiden och att ansvaret för att bankerna drevs som spelklubbar inte kan vila på en enda politiker. En rättegång mot Geir H. Haarde innebär därför inte en politisk uppgörelse med krisen. Ögmundur Jónasson säger sig heller aldrig ha varit nöjd med utgången ända sedan det stod klart att enbart den tidigare statsministern skulle åtalas.

Socialdemokraten Mörður Árnason undrar i ett blogginlägg om Ögmundur Jónasson nu köper Självständighetspartiets bild av omröstningen - att Socialdemokraterna planerat voteringen så att Geir H. Haarde skulle åtalas medan de egna statsråden skulle slippa undan. Han skriver dessutom att han är förbluffad över att den minister som basar över det gamla justitiedepartementet vill stoppa en rättsprocess som påbörjats.

Rörelsens Birgitta Jónsdóttir är av samma åsikt. Hon säger till DV att den justitieminister - ett ämbete som är inbakat i jobbet som inrikesminister - som försöker förhindra en rättegång måste avgå. Hon hävdar att Ögmundur Jónasson inte ser till nationens bästa och försöker stoppa en process som skulle kunna innebära att någon får ta ansvar för de misstag som gjordes i samband med finanskraschen.

Även Ögmundur Jónassons partikamrat Árni Þór Sigurðsson är kritisk. Han skriver på Facebook att det tycks som att Självständighetspartiet lyckats mobilisera "vilket skräp som helst" för att försöka rädda Geir H. Haarde.

Beskedet från Ögmundur Jónasson innebär inte bara att regeringen är oenig i frågan. Ställningstagandet splittrar även Gröna vänstern. Gruppledaren Björn Valur Gíslason sade nyligen att ett beslut att stoppa rättegången mot Geir H. Haarde var synonymt med att förneka att finanskraschen inträffat. Gröna vänstern i Reykjavík har i ett uttalande uppmanat de folkvalda att fälla förslaget.

Regeringen - eller snarare majoriteten av den - avser att efter den första debatten lägga ett förslag som begraver frågan. Det är dock tveksamt om förslaget kan få majoritet. Socialdemokraterna Kristján L. Möller och Sigmundur Ernir Rúnarsson vill också blåsa av rättsprocessen, men frågan är om Jóhanna Sigurðardóttir kan få dem att sluta upp bakom partilinjen.

För Gröna vänsterns del visar Ögmundur Jónassons och Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs avsteg från partiets hållning att alltingsgruppen är fortsatt oenig i avgörande frågor. Samtidigt har inte ordföranden Steingrímur J. Sigfússon samma möjligheter som Jóhanna Sigurðardóttir att låta partipiskan vina.

Inom Gröna vänstern finns redan ett utbrett missnöje med de kompromisser som partiet tvingats till i regeringsställning. Lokalföreningen i Húnaþing och Skagafjörður uppmanar exempelvis i ett uttalande honom att tänka över sin ställning i partiet sedan fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason petats. Att försöka begränsa Ögmundur Jónassons och Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs manöverutrymme på vänsterflanken skulle därför göra läget än mer besvärligt för Steingrímur J. Sigfússon.

Samtidigt är det alltjämt oklart om Bjarni Benediktsson har en majoritet av alltinget bakom sig. Självständighetspartiet är enigt i frågan och Framstegspartiet ger förmodligen sitt stöd till förslaget, men enstaka ledamöter kan tänkas lägga ned sina röster eller säga nej. Politiska vilden Lilja Mósesdóttir skriver på Facebook att hon av demokratiska skäl inte vill förhindra att Bjarni Benediktssons förslag behandlas, men att hon heller inte ser någon anledning att lägga ned åtalet.

Både regeringen och oppositionen siktar in sig på Rörelsen. Det är dock tveksamt om dess tre ledamöter vill sluta upp bakom Bjarni Benediktsson. Men det kommer att bli oerhört jämnt, där Guðfríður Lilja Grétarsdóttirs och Ögmundur Jónassons röster kan bli avgörande.

I går lade Rörelsen fram ett förslag om att även pröva misstankarna mot Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, Björgvin G. Sigurðsson och Árni Mathiesen, de tre statsråd som med knapp majoritet friades av alltinget, på nytt. Men enligt lagen om ministeransvar är det inte möjligt. Åtal mot dem skulle ha väckts inom ett år från att alltinget utsåg en nämnd som skulle ta ställning i frågan. Dessutom preskriberades eventuella brott i oktober förra året, tre år efter kraschen. Rörelsen öppnar dock för att pröva misstankarna i vanlig domstol. Brottsrubriceringen skulle då vara försumlighet i tjänsten.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Nytt isländskt turistrekord - 629 000 besökare under 2011

2012-01-17T09:12:00.002+01:00

Aldrig tidigare har så många utländska turister besökt Island som under 2011. Totalt gästade 629 000 personer landet under året. I sommar ökar utbudet av flygstolar ytterligare - där krisdrabbade Iceland Express nedskärningar gör att Icelandair kommer att svara för två tredjedelar av flygen från Keflavík.

År 2009 besökte 566 000 utlänningar Island. Året därpå hoppades turistindustrin på ett nytt rekord, men vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull gjorde att många resenärer valde bort Island. I slutändan innebar dock inte eruptionen någon katastrof för branschen. Besökarantalet för hela 2010 landade på samma nivå som föregående år.

2011 blev ett nytt rekordår med 629 000 utländska besökare, enligt preliminär statistik från Ferðamálastofa. Passagerarna som anlände i Keflavík ökade med 17,8 procent under året, medan övriga internationella flygplatser, färjan Norræna i Seyðisfjörður och kryssningsfartyg tappade besökare.

540 824 utlänningar kom till Island via Keflavík förra året, 12 282 personer genom de internationella flygplatserna i Akureyri, Reykjavík och Egilsstaðir, och 12 505 med färja till Seyðisfjörður. Totalt gav 67 ankomster med kryssningsfartyg till Reykjavík 63 000 besökare. Siffrorna är dock inte fullständiga - bland annat saknas passagerarsiffror för de fartyg som inte gör strandhugg i Reykjavík, vilka brukar svara för cirka 5 procent av den totala trafiken.

Att flera flygbolag satsade på trafik mellan Nordamerika och Island gör också avtryck i statistiken. Sett till enbart flygpassagerare ökade antalet nordamerikaner som besökte Island med 47,8 procent.

Amerikaner är den största gruppen besökare i landet följt av britter, tyskar, norrmän, danskar, fransmän och svenskar. Dessa sju nationaliteter svarar för omkring två tredjedelar av den totala turistströmmen.

Trots att flera nya bolag flyger från Keflavík i sommar ökar utbudet av flygstolar endast marginellt. Förklaringen är krisdrabbade Iceland Express nedskärningar. Förra sommaren svarade bolaget för var fjärde tur, men i år blir det bara var tionde. Antalet avgångar i veckan bantas från 69 till 32.

Icelandair ökar däremot antalet avgångar från 183 till 203 i veckan, och svarar därmed för två tredjedelar av de 300 starter som görs från Keflavík under högsäsongen. Med 23 turer i veckan blir nya Wow Air det tredje största flygbolaget i sommar, uppger Túristi.

Den normala landningsavgiften på Keflavík är 300 000 isländska kronor. Flygplatsen, som drivs av statliga Isavia, försöker nu locka till sig ytterligare destinationer genom att rabattera landningsavgiften. Den som startar trafik på en ny linje slipper landningsavgift första vintern, medan den som öppnar trafiken under sommaren får 75 procent rabatt. Därefter fasas rabatten ut stegvis under två års tid. Ett krav är att det rör sig om minst två turer i veckan för varje ny destination, rapporterar Túristi.

Flygplatsen i Keflavík är enligt Frommers den näst bästa i världen. Vinnaren är Jeddah i Saudiarabien, skriver USA Today. Keflavík rosas bland annat för stora fönster mot det isländska lavalandskapet och en mysig stämning.

Här kan du läsa mer om turismen till Island och Keflavík.

Dagens citat

2012-01-17T08:45:00.001+01:00

"Unfortunately, the joint proposal of the EU and Norway in this regard, which was submitted at the last meeting in Clonakilty, Ireland, was totally unrealistic and represented a step backwards from previous meetings that had been quite constructive. Obviously, in order to reach a fair solution, the legitimate interests of all the Coastal States must be taken into account. This implies, inter alia, recognition of the changed migration pattern of the mackerel stock in the Northeast-Atlantic. As is commonly known, the stock has in recent years migrated increasingly towards Northwest and into the Icelandic exclusive economic zone."

Näringsgrensminister Steingrímur J. Sigfússon i Fish News EU om makrillkriget mellan Island, Färöarna, EU och Norge - läs mer här.

Gästblogg: Island inleder mot Kroatien i handbolls-EM

2012-01-16T16:58:00.002+01:00

I dag inleds handbolls-EM i Serbien för Islands herrlandslag. Premiärmotståndaren Kroatien är ett av de lag som anses ha störst chans att stoppa favoriten Frankrike, som har dominerat de senaste åren. Om man får tro spelbolagen så blir Island utan medalj i turneringen. 22 gånger pengarna får den som tippar Island som segrare – oddsen är lägre på fem andra länder enligt Svenska spel. Även Betsson och Unibet rankar Island som sexa.

Stefánsson missar EM
Island har två tunga avbräck: legendaren Ólafur Stefánsson, samt AG Köpenhamns Snorri Steinn Guðjónsson missar turneringen.
Senaste EM-mästerskapet (Österrike 2010) tog Island brons. En medalj är inte omöjligt i det här mästerskapet, men då måste Island ha flytet - och formen med sig. Handbolls-EM i Serbien pågår mellan 15-29 januari.

Läs mer om isländsk handboll
Här kan du läsa om hur jag minns OS-silvret i Peking 2008.
Här kan du läsa min artikel om den isländske handbollstränaren Gunnlaugur Grétarsson.
Matchen sänds direkt i RÚV över nätet med start 20.10 svensk tid. Om sändningen inte är tillgänglig av rättighetsskäl bevakar Morgunblaðið matchen med direktuppdatering.

Emil Annetorp
emil.annetorp@gmail.com

Het debatt väntar om rättegången mot Geir H. Haarde

2012-01-16T14:10:00.002+01:00

Att få åtalet mot förre statsministern Geir H. Haarde nedlagt är Självständighetspartiets stora kampfråga när alltinget samlas på nytt. Samtidigt planerar regeringen ett motförslag som innebär att Bjarni Benediktssons motion inte ska tas upp. Och om misstankarna på nytt ska prövas av alltinget vill Rörelsen ännu en gång rösta om åtal mot de tre ministrar som friades förra hösten.

Några dagar före juluppehållet kom det förslag som slog ned som en bomb i alltinget. Självständighetspartiet vill stoppa rättegången mot Geir H. Haarde, som ska börja den 5 mars, genom att samla en majoritet i alltinget för att riva upp åtalet. Partiledaren Bjarni Benediktsson tror nämligen att tillräckligt många ledamöter har bytt sida för att rättsprocessen ska kunna läggas ned.

Det förslag som nu ligger är enbart undertecknat av Bjarni Benediktsson. Det ryktades länge om att Gröna vänsterns Guðfríður Lilja Grétarsdóttir och Socialdemokraternas Kristján L. Möller eller Sigmundur Ernir Rúnarsson också skulle ställa sig bakom motionen. Så blev det inte. Förmodligen för att inte riskera ännu en regeringskris.

För Bjarni Benediktssons del är det snarare en fördel att vara ensam undertecknare. Han är alltjämt ifrågasatt som ordförande, och på samma sätt som vårens misstroendeförklaring mot den rödgröna koalitionen är detta ett förslag som samtliga partikamrater kan enas kring. Skulle han lyckas riva upp åtalsbeslutet och stoppa rättegången kommer hans ställning att stärkas internt. Frågan är bara vad som händer med väljarnas bild av Självständighetspartiet - och hur många som kommer att anse att partiet inte vill göra upp med finanskraschen.

Bjarni Benediktsson kommer dock att vara långt ifrån ensam i alltinget. Han har en enad alltingsgrupp bakom sig och dessutom en stor del av Framstegspartiet, där bland annat Sigurður Ingi Jóhannsson har ändrat sig. Men han behöver också locka över ledamöter från regeringspartierna. Gröna vänsterns Ögmundur Jónasson och Jón Bjarnason väntas enligt obekräftade uppgifter avstå från att rösta. Om så är fallet är det inte långt ifrån att vågskålen tippar över.

I motionen argumenterar Bjarni Benediktsson för att åtalsbeslutet är fattat på felaktiga grunder. De isländska bankernas situation visade sig vara avsevärt sämre än vad Geir H. Haarde fick veta. Dessutom har den väg ut ur krisen, som påbörjades under den nu åtalades tid som statsminister, senare visat sig vara framgångsrik. Geir H. Haarde borde snarare få erkännande för detta än dras inför rätta.

Regeringen kommer dock inte att ge sig utan strid. Ett motförslag, som ska förhindra att motionen tas upp som planerat den 20 januari, är på gång. Eftersom koalitionen inte är enig behöver även regeringspartierna stöd från oppositionen för att stoppa Bjarni Benediktssons förslag. Här riktas övertalningskampanjerna mot Rörelsen och enstaka framstegspartister.

Rörelsen väntas dock lägga fram ett eget förslag. Utgångspunkten är att det inte finns någon anledning att på nytt pröva åtalsbeslutet, men om så sker med misstankarna mot Geir H. Haarde bör även alltinget på nytt ta ställning till åtal mot Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, Björgvin G. Sigurðsson och Árni Mathiesen, de tre statsråd som med knapp marginal undkom åtal.

När Bjarni Benediktsson diskuterades i alltinget före jul var sprickorna som väntat djupa mellan den rödgröna koalitionen och den borgerliga oppositionen. Gröna vänsterns Björn Valur Gíslason sade att förslaget "härstammade från Självständighetspartiets mörkaste innanmäte". Socialdemokraternas Magnús Orri Schram, Oddný G. Harðardóttir och Ólína Þorvarðardóttir ansåg det olämpligt att alltinget skulle gripa in i rättsprocessen. Självständighetspartiets Pétur H. Blöndal argumenterade för att det faktum att två av sex åtalspunkter avvisats av domstolen var skäl till en ny prövning i alltinget.

Den juridiska expertisen tycks relativt enig om att alltinget har rätt att lägga ned åtalet och stoppa rättegången. Róbert Spanó, professor i juridik vid Háskóli Íslands, skriver i Fréttablaðið att det inte finns något i grundlagen som förhindrar ett sådant beslut. Tidigare domslut visar att åklagaren i landsdomsmål har alltinget som uppdragsgivare och att det framgår att det är de folkvalda som kan välja att lägga till eller avskriva åtalspunkter.

Sigurður Líndal, professor emeritus i juridik, säger i Morgunblaðið samma sak: Åklagaren arbetar på alltingets uppdrag och följer därför de beslut som fattats av parlamentet. Även det expertutlåtande som talmannen Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir beställde hade samma innehåll, uppger Morgunblaðið. Jón Þór Ólason, lektor i juridik vid Háskóli Íslands, är av samma åsikt men säger att det funnits skilda uppfattningar i frågan. Vissa jurister har gjort samma tolkning av lagen som Socialdemokraterna, att när åtalsbeslutet väl är fattat ligger frågan inte längre på alltingets bord.

Ett femtiotal vittnen väntas kallas till rättegången. Där återfinns bland annat samtliga ministrar i den regering som styrde Island när bankerna kollapsade hösten 2008. Av dessa är två, socialdemokraterna Jóhanna Sigurðardóttir och Össur Skarphéðinsson, alltjämt statsråd. Där återfinns enligt Smugan även förre centralbankschefen Davíð Oddsson samt departementstopparna Bolli Þór Bollason och Baldur Guðlaugsson, den senare dömd till två års fängelse för insiderbrott.

Andra vittnen som kommer att kallas är centralbankens Ingimundur Friðriksson och finansinspektionens Jón Sigurðsson. Där återfinns enligt DV också tidigare bankchefer som Hreiðar Már Sigurðsson, Sigurjón Þ. Árnason, Halldór J. Kristjánsson, Lárus Welding och Sigurður Einarsson.

Självständighetspartiet ser rättegången mot Geir H. Haarde som en politisk hämndaktion. Om den skulle bli av ryktas det att flera tunga socialdemokrater kommer att kallas som vittnen. Syftet ska vara att visa att regeringspartiet försöker två sina händer från kraschen genom att göra Geir H. Haarde till syndabock.

Oavsett utgången kommer den att väcka heta känslor. Karl Sigurbjörnsson, Islands avgående biskop som fått hård kritik för att inte ha agerat efter sexbrottsanklagelser mot sin företrädare, tog upp rättegången i sin nyårspredikan. Han sade att hat och hämnd var en väg som inte ledde framåt, och att folk i första hand borde se till sig själva i stället för att döma andra. Därför var landsdomsprocessen en skam för nationen. Dessutom ifrågasatte han det straff som i praktiken redan utdelats genom de diskussioner som förekommit i medierna.

Om Bjarni Benediktssons förslag får majoritet kommer hans popularitet att skjuta i höjden hos de trogna anhängarna. Risken finns dock att andra väljare kommer att vända partiet ryggen. I Áramótaskaupið, den humoristiska nyårsrevy som är en självklar tradition för de flesta islänningar, skämtades det om Bjarni Benediktssons kopplingar till tveksamma affärer och bolag i samband med finanskraschen. Flera tongivande självständighetspartister sågade programmet. Styrmir Gunnarsson, tidigare chefredaktör för Morgunblaðið, undrar i Evrópuvaktin hur partiet ska gå tillväga för att återupprätta väljarnas förtroende - eftersom den bild som förmedlades genom Áramótaskaupið för många är en på pricken-beskrivning av Självständighetspartiet.

Ovan kan du se de avsnitt ur Áramótaskaupið som driver med Självständighetspartiet och här läsa mer om rättegången mot Geir H. Haarde.

Ny vår av politisk turbulens väntar alltinget

2012-01-16T09:13:00.001+01:00

Fortsatt turbulens med mer fokus på personstrider än politiska frågor och en fortsatt kamp för regeringen att inte spricka och undvika ett nederlag vid en misstroendeförklaring. Det är sannolikt vad som väntar i alltinget under våren. Nya finansministern Oddný G. Harðardóttir väntas inte få behålla jobbet mer än i ett drygt halvår - därefter ryktas statsrådsportföljen vara vikt åt nuvarande näringsministern Katrín Júlíusdóttir.

I dag samlas alltinget på nytt efter juluppehållet. Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir kommer att staka ut riktlinjerna för det sista året på mandatperioden. Men det är knappast regeringens politik som kommer att dominera debatten. I stället väntar sannolikt fler personstrider, fortsatt skyttegravskrig mellan blocken och osäkerhet om koalitionens stabilitet.

Vid nyår presenterade Jóhanna Sigurðardóttir en ny regering där de obekväma ministrarna Jón Bjarnason och Árni Páll Árnason petats och Oddný G. Harðardóttir fått det tunga uppdraget som finansminister. Det mesta pekar dock mot att hon blir kortvarig på posten. Jobbet anses vara vikt för Katrín Júlíusdóttir, som i dag är näringsminister men snart går på föräldraledighet. Hon beräknas vara tillbaka i augusti - och då har Jóhanna Sigurðardóttir lovat henne en ny ministerpost. Kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir väntas ta över Katrín Júlíusdóttirs ansvarsområden under mammaledigheten.

När Oddný G. Harðardóttir blev statsråd uppstod behovet av en ny gruppledare. Rykten gör gällande att Árni Páll Árnason får uppdraget som ett slags kompensation för att ha petats från posten som finansmarknadsminister. En företrädare på samma stol, Björgvin G. Sigurðsson, uppges också vara intresserad av uppdraget. Dessutom ryktas det om att Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir kan vara på väg bort som talman.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson gick före jul ut åt och sade att det var dags för nya krafter att leda Socialdemokraterna i nästa val. De hetaste kandidaterna är i dagsläget Katrín Júlíusdóttir och Árni Páll Árnason - men det oväntade var att han närmast räknade bort Jóhanna Sigurðardóttir. I praktiken är det dock inget underligt uttalande. I dagsläget skulle Jóhanna Sigurðardóttir bli ett sänke i valrörelsen och för att Socialdemokraterna ska nå över 20 procent av rösterna måste något hända.

Jóhanna Sigurðardóttirs sätt att driva igenom regeringsombildningen fick också hård intern kritik. Partistyrelsen vill inte tillgodose kraven på ett extra landsmöte under våren och det finns sannolikt ingen majoritet för förslaget. Samtidigt är kravet ett tecken på att det missnöje som under en tid funnits med Jóhanna Sigurðardóttirs ledarskap växer sig starkare.

Inom Gröna vänstern har inrikesminister Ögmundur Jónasson deklarerat att han alltjämt stödjer regeringen trots missnöje med petningen av Jón Bjarnason. Anledningen är att han anser sig ha större möjligheter att kunna driva sin politik inom regeringen än utanför den. Jón Bjarnason har hela tiden hävdat att hans EU-motstånd var skälet till att han fick sparken. Han säger i Morgunblaðið att förklaringen till Gröna vänsterns kräftgång i väljaropinionen är de ständiga kompromisserna, och att de böjda knän som partiet har haft i regeringssamarbetet har straffat sig.

Jón Bjarnason är dock än så länge kvar inom Gröna vänstern och en del av regeringsunderlaget. En som däremot valt att lämna partiet är Ólafur Þ. Jónsson, mer känd som Óli kommi (Óli kommunist) och legendarisk fyrvaktare i Hornbjargsviti på Hornstrandir. Han var en av dem som år 1999 grundade Gröna vänstern, men hävdar nu att partiet har svikit fler löften än det infriat och att han inte kan acceptera den rådande Europapolitiken och behandlingen av Jón Bjarnason. Liknande tongångar har hörts från flera andra profiler.

Men det är inte bara i regeringspartierna som våren väntas bli turbulent. Inom Självständighetspartiet ryktas det om att Ragnheiður Elín Árnadóttir kommer att petas som gruppledare. Anledningen är att hon inte backade upp partiledaren Bjarni Benediktsson i kampen om ordförandeskapet vid det landsmöte som ägde rum i november.

Frågan är om Bjarni Benediktsson för andra gången väljer att väcka en misstroendeförklaring mot regeringen. En sådan skulle kunna ge besked om Jón Bjarnasons politiska framtid, som vid ett avhopp från Gröna vänsterns skulle innebära att regeringen förlorat sin majoritet.

Rörelsen skulle kunna få en nyckelroll i samband med en misstroendeförklaring. Regeringen försökte redan före nyår inleda ett samarbete som skulle rädda koalitionen i händelse av ytterligare avhopp. De samtalen har än så länge inte lett till några resultat. Den borgerliga oppositionen påstår dock att Rörelsen har lovat att avstå från att rösta vid en misstroendevotering och därmed rädda regeringen, något partiet har tillbakavisat.

Här kan du läsa mer om regeringsombildningen.

Dagens citat

2012-01-16T08:04:00.001+01:00

"Det var naturligtvis lite nervöst inför detta och det fanns en viss press på mig att vara på plats i USA. Men vi bestämde som par att bara stanna hemma den här helgen och satt faktiskt bara hemma med rödvinsglas och harðfiskur när vi fick denna nyhet."

Regissören Baltasar Kormákur i Morgunblaðið om att Contraband, den amerikanska nyinspelningen av Reykjavík-Rotterdam, var den film som under helgen drog in mest pengar, 28,5 miljoner dollar, på biograferna i USA.

Foto: Norden.org

Dagens bonuscitat

2012-01-15T18:54:00.001+01:00

"It looked shitty and scratchy. ... And I mean that as a compliment, it was a huge improvement. Our problem has always been that people are too respectful of our work. They don't want to go too far and we hate that. We'd much prefer them to fuck it all up, to go fucking crazy. I mean, I'd never watch a live concert movie. They're boring; all the same shit you've seen before. It's hard to make it interesting."

Jón Þór Birgisson, sångare i Sigur Rós, i The Guardian om arbetet med Inni.

År 2011 i bilder och personer

2012-01-15T14:59:00.001+01:00

Nyheten om att ett vulkanutbrott brutit ut vid Grímsvötn var 2011 års mest lästa nyhet hos Morgunblaðið. Mest bloggade nyheterna hos tidningen var Hæstiréttur Íslands beslut att underkänna valet till grundlagstinget följt av presidenten Ólafur Ragnar Grímssons beslut att inte godkänna Icesave-lagen och dåvarande finansministern Steingrímur J. Sigfússons uttalande om att se över presidentens möjlighet att stoppa lagar från att träda i kraft.

Mest läst hos Vísir var nyheten om att en 13-årig pojke skickade brev till samtliga alltingsledamöter och uppmanade dem att skydda hans mamma från fadern eftersom han sägs ha misshandlat både barnen och henne fysiskt och psykiskt. Den artikel som fick störst spridning hos DV var nyheten om att en känd isländsk artist och hans flickvän polisanmälts för våldtäkt av en 18-årig kvinna.

DV:s läsare utsåg en treårig pojke som kämpar mot njurbesvär till årets hjälte. Partiledarduon Jóhanna Sigurðardóttir och Steingrímur J. Sigfússon korades i DV till årets par. Artisten Mugison, Örn Elías Guðmundsson, utsågs till årets person både av Bylgjan och RÚV:s Rás 2. Hos Stöð 2 och Vísir föll valet på presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, och Útvarp Sagas lyssnare gjorde samma val. Skúli Mogensen utsågs till årets affärsman både av DV och Fréttablaðið. Årets affär var enligt Fréttablaðið Búvellirs köp av detaljhandelsjätten Hagar.

Ovan kan du se Morgunblaðiðs årskrönika och här läsa Islandsbloggens genomgång av 2011 års största händelser.

Begravning öppnade vägen till Árneshreppur

2012-01-15T09:22:00.002+01:00

75 dagars årligt vinterfängelse kan vara över för invånarna i Árneshreppur. Inrikesminister Ögmundur Jónasson lovar att undersöka möjligheterna att hålla vägen till kommunen öppen även vintertid. I fredags plogades vägen så att prästen och organisten från Hólmavík skulle kunna ta sig till en begravning i Árneshreppur.

I går begravdes Pálína Jenný Þórólfsdóttir i Árneskirkja vid Trékyllisvík. Hon blev 90 år gammal och levde nästan hela sitt liv i Árneshreppur utom de sista åren då hon bodde på ett vårdhem i Akureyri. Hennes två barn bor alltjämt på gårdar i kommunen.

För kommuninvånarna var Pálína Jenný Þórólfsdóttir kanske främst känd för sina handarbeten. Hon tjänstgjorde under många år som slöjdlärare vid Finnbogastaðaskóli och undervisade totalt ett femtiotal elever. I somras visades hennes egna och elevernas arbeten från åren 1966 till 1985 vid en utställning på Hótel Djúpavík.

Det var länge osäkert om begravningen skulle kunna genomföras som planerat i går. Vägen från Hólmavík var oframkomlig och mellan den 6 januari och den 20 mars sker ingen snöröjning. Kommunen kan visserligen beställa plogning, men får då ta halva Vegagerðins kostnad för arbetet.

Att ensligt belägna samhällen och gårdar blir isolerade under vintern tillhör inte ovanligheterna, men det som gör Árneshreppurs situation unik är att det är den enda kommunen i landet där myndigheterna räknar med att landvägen är avskuren 75 dagar om året.

Invånarna har länge kämpat för bättre snöröjning. Även om det inte är möjligt att hålla vägen öppen hela vintern - här snöar det ofta mycket samtidigt som vindarna är hårda och trafiken gles - kräver lokalbefolkningen att den åtminstone öppnas regelbundet under hela året, så att det finns goda möjligheter att ta sig söderut med bil för att uträtta ärenden i Hólmavík utan att riskera att inte kunna återvända för att vägen åter är oframkomlig.

I veckan har situationen i Árneshreppur diskuterats i RÚV tre dagar i följd. Ásbjörn Óttarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, menar att den enda landvägen till kommunen bör ges högre prioritet och snöröjas oftare. Inrikesminister Ögmundur Jónasson säger till RÚV att Västfjordarna är en prioriterad region för regeringen, och i synnerhet de dåliga vägarna. I nuläget kommer det inte att göras några större arbeten på vägen till Árneshreppur förrän år 2020. Även om han vill tidigarelägga arbetet och ge klartecken för mer omfattande snöröjning är pengarna ett problem - anslagen till Vegagerðin har nästan halverats efter krisen.

Lokalbefolkningens påtryckningar har pågått under många år. Invånarna hävdar bland annat att avsaknaden av snöröjning innebär ett brott mot den kommunala likställighetsprincipen - genom att låta kommunen vara isolerad delar av året ges de inte samma möjligheter som andra islänningar.

Ögmundur Jónasson gav inga löften om bättre framkomlighet och mer regelbunden plogning. Men för första gången på länge blev kommunens situation uppmärksammad annat än sporadiskt - kanske tack vare Pálína Jenný Þórólfsdóttir.

Här kan du läsa mer om Árneshreppur.

Dagens citat

2012-01-15T08:25:00.001+01:00

"Prices drop with the temperatures, and hotels fully booked in summer have plenty of rooms. And when you're hurtling through the mid-afternoon darkness in a snow-laced gale, Icelanders' tales of trolls and elves seem even more believable."

Laura Bly i USA Today om att besöka Island under vintern.

Dagens bonuscitat

2012-01-14T18:08:00.001+01:00

"Skatteparadis siktar på att göra allt så ogenomskinligt som möjligt. ... Vi vill motsatsen: Allt ska vara så transparent som möjligt."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i Wiener Zeitung om arbetet med att ta fram ett förslag till ny isländsk medielagstiftning.

Hund hittades med avlivningsönskan om halsen

2012-01-14T15:38:00.001+01:00

En blandrashund togs nyligen om hand av veterinär sedan den drivit runt i Garðabær. I halsbandet satt en önskan från ägaren om att avliva hunden. Hon ansåg sig inte längre ha råd att ha hunden kvar - och menade dessutom att djuret betedde sig underligt.

Veterinären Hanna M. Arnórsdóttir undersökte hunden på djursjukhuset i Garðabær och kunde konstatera att den var vid god hälsa och inte hade några tecken på vanvård. Hunden fick därefter komma till en familj som är van vid att fungera som jourhem. Även de kunde konstatera att hunden betedde sig normalt.

När hunden hittades hade den sprungit omkring i Garðabær en tid. I halsbandet satt en plastficka där det fanns ett brev. I brevet bad ägaren, som haft hunden i en månad, upphittaren att ta hunden till djursjukhuset och få den avlivad. I brevet motiverade hon sitt agerande med att hon inte hade råd att ta hand om hunden och inte heller att avliva den. Att avliva en hund kostar omkring 16 000 isländska kronor.

Djursjukhuset söker nu efter en seriös ägare till hunden. Hanna M. Arnórsdóttir säger till Morgunblaðið att det inte är helt ovanligt att folk skaffar husdjur utan att tänka på kostnaderna för foder, sjukvård och annat. Det är dock första gången som en övergiven hund hittas med ett avlivningsbrev om halsen.

Ökad arbetslöshet för tredje månaden i följd

2012-01-14T09:20:00.001+01:00

Arbetslösheten ökar för tredje månaden i följd. I december stod 7,3 procent av islänningarna utanför arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökar i snabbare takt på landsbygden än i Reykjavíkområdet. Samtidigt börjar det ljusna på arbetsmarknaden och någon större ökning är inte att vänta i januari, uppger Vinnumálastofnun.

Ökningen i december var 0,2 procentenheter. Förändringarna är dock säsongsbetonade, och arbetslösheten under 2011 har genomgående varit lägre än föregående år. Vid årsskiftet fanns visserligen bara 100 lediga tjänster, men det mesta pekar på att läget på arbetsmarknaden kommer att förbättras i år.

Fréttablaðiðs jobbilaga var i veckan på 32 sidor, det högsta antalet sedan krisen. I Dagskráin fanns den här veckan ett fyrtiotal tjänster. Majoriteten av dessa är i Selfoss, där både Hagkaup och Bónus nyligen öppnade nya varuhus. Nu söker Dominos efter tolv personer, lågpriskedjan Nettó öppnar i staden och anställer tio personer och ytterligare ett tjugotal jobb utannonseras i regionen.

Under december blev fler män än kvinnor arbetslösa. Arbetslösheten ökade också snabbare på landsbygden, med 0,4 procentenheter, än i Reykjavíkområdet där ökningen var 0,1 procentenhet.

Med en arbetslöshet på 12,8 procent är Suðurnes alltjämt den hårdast drabbade regionen. I Reykjavíkområdet är arbetslösheten 8 procent, i Suðurland och Norðurland eystra 5,4 procent, Austurland 4,4 procent, Vesturland 3,8 procent, Västfjordarna 3 procent och Norðurland vestra 2,9 procent.

Antalet långtidsarbetslösa minskade något medan ungdomsarbetslösheten steg något.

För tredje månaden i följd har samma två kommuner full sysselsättning, Helgafellssveit i Vesturland och Bæjarhreppur i Västfjordarna.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

2012-01-14T08:31:00.001+01:00

"Temat är fortfarande litteraturens skönhet mot landskapets obarmhärtighet, längtan efter kärleken – den poetiska och den köttsliga – mot de råbarkade, obildade männen som utsätter sig för elementens raseri med sina tunga kroppar som redskap."

Björn Gunnarsson i Göteborgs-Posten om Jón Kalman Stefánssons Änglarnas sorg.

Landhelgisgæslan spränger sjömina från andra världskriget

2012-01-13T18:15:00.001+01:00

Under andra världskriget placerades omkring 100 000 sjöminor längs den isländska östkusten för att förhindra en eventuell tysk invasion och spärra vägen för tyska ubåtar. Landhelgisgæslan har enligt ett pressmeddelande hittills sprängt omkring 5 000 av dessa. Några gånger om året brukar gamla minor och bomber spolas upp på stränderna, där de kan ha legat dolda i årtionden.

Landhelgisgæslan fick nyligen uppdraget att spränga en sjömina vid södra Héraðssandur, som ligger ungefär mitt emellan Egilsstaðir och Vopnafjörður. Eftersom det fanns sprängmedel kvar i minan var det nödvändigt att få bort den. Sprängningen gjordes med dynamit och sprängämne av plast. Du ser själva sprängningen ovan.

Mystiskt ljud stör sömnen - husköpare får ersättning

2012-01-13T14:37:00.001+01:00

Mystiska knäppljud stör ständigt nattsömnen för en kvinna i Hafnarfjörður. De oförklarliga ljuden inträffar främst kvällar och nätter. Trots flera besiktningar har det inte gått att slå fast någon orsak till knäppandet. Husköparen får nu rätt till ersättning på åtta miljoner isländska kronor från paret som sålde bostaden.

Kvinnan köpte huset i Hafnarfjörður år 2007 för 42 miljoner isländska kronor. Några veckor efter att hon flyttat in lade hon märke till mystiska och kraftiga knäppljud. Det började med att hon en morgon vaknade efter en kraftig smäll. Därefter avtog ljuden under dagen för att återkomma på kvällen.

Husköparen vände sig till det par som sålt bostaden, men de ansåg inte att de dolt något för kvinnan i samband med köpet. I stället gick hon vidare till en besiktningsman utsedd av Héraðsdómur Reykjaness.

Under en natt uppmättes knäppljuden i huset. Det rörde sig mellan kväll och morgon om totalt 33 smällar. Den kraftigaste mättes till 57 decibel, klart över inomhusgränsen för buller där riktvärdena är mellan 25 och 40 decibel.

Besiktningsmannen rapporterade att han aldrig tidigare varit med om några liknande ljud, och att han heller inte kunde förklara dem. Knäppljuden tycktes vara kraftigare och vanligare vid väderomslag, men att ta reda på exakt varifrån de härstammar tror han skulle bli oerhört kostsamt och komplicerat. Det är inte heller säkert att en sådan undersökning skulle ge resultat.

Kvinnan valde att stämma säljarna vid Héraðsdómur Reykjaness. I stämningsansökan skriver hon att de uppenbarligen dolt ett allvarligt fel samt att hon inte kan sova i huset på grund av det ständiga och högljudda knäppandet.

Paret som sålde huset tvingas nu att ersätta köparen med åtta miljoner isländska kronor. Héraðsdómur Reykjaness anser att säljarna har undanhållit viktig information från köparen. I beloppet ingår även ersättning för en vattenläcka som domstolen menar är ett konstruktionsfel som paret också skulle ha berättat om för köparen.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Tredje kyrkan i Trékyllisvík

2012-01-13T09:16:00.002+01:00

Med tjugotalet invånare och två kyrkor är det sällan trångt i bänkarna när det är gudstjänst vid Trékyllisvík. Men somliga tycker inte att det räcker - en tredje kyrka efter Finnbogi Rammi till minne av Islands kristnande står högt på önskelistan.

Trékyllisvík är den mest tätbefolkade delen av Árneshreppur, Islands sett till befolkningsantalet minsta kommun. Här bor totalt 50 personer - omkring hälften av dem på gårdarna vid Trékyllisvík.

Vid Árnes finns två kyrkor, en rest 1850 som renoverades efter att ha skadats under en storm, en som byggdes 1991 efter att den gamla stormskadats. Lokalbefolkningen nådde nämligen aldrig fram till någon kompromiss om den gamla kyrkans framtid - i stället fick båda lagen hugga i för att få sin vilja fram.

Prästen kommer till Árnes för gudstjänster ett par gånger om året samt vid dop, begravningar, bröllop och andra händelser. Med tanke på den glesa och åldrande befolkningen blir det inte många extraturer.

En sådan ska dock ske i helgen. Men frågan är om prästen och organisten lyckas ta sig från Hólmavík till begravningen. Vägen är nämligen igensnöad från vägskälet vid Bjarnarfjörður och ända fram till Djúpavík, och någon snöröjning sker inte förrän tidigast den 20 mars om inte kommunen betalar halva Vegagerðins kostnader för arbetet.

Några förbättringar av den slitna grusvägen är inte planerade förrän år 2020. Men för att den inte ska snöa igen behövs regelbunden plogning. Ásbjörn Óttarsson, alltingsledamot för Självständighetspartiet, säger till RÚV att han vill ge mer pengar till snöröjning och ge vägen högre prioritet så att Árneshreppur upphör att vara den enda isländska kommunen som får finna sig i att vara avskuren från fasta förbindelser med övriga Island under 75 dagar varje år.

Trots kyrktätheten - Islands högsta sett till invånarantalet - hoppas många på en tredje kyrka. Platsen har nämligen en historia som går tillbaka till Islands kristnande år 1000.

Finnbogi Rammi var sagotidens hjälte som strax före det förrförra millennieskiftet tvingades att fly södern på grund av förföljelse. Han slog sig ned vid Trékyllisvík och byggde en gård som han döpte till Finnbogastaðir. Vid den gård som i dag heter Bær lät han resa en kyrka - den första på Island efter kristnandet. Där finns även lämningar efter en gravplats.

Så småningom flyttades kyrkan några hundra meter bort till Árnes, där de två befintliga kyrkorna i dag stirrar surt på varandra över vägen.

Författaren Hrafn Jökulsson, som bodde granne med Finnbogastaðir och Bær, träffade 2007 biskop Karl Sigurbjörnsson för att diskutera ett tredje kyrkbygge vid Trékyllisvík. Målet är att bygga en kyrka i samma stil som den ursprungliga. Det skulle enligt Morgunblaðið göra det möjligt att uppleva de tusen åren av kristendom på Island på en enda plats.

Än så länge har det inte tagits några spadtag för en kyrka vid Finnbogastaðir. Men nästa gång stormen skakar om de två befintliga kanske det blir dags för en tredje.

Här kan du läsa mer om Árneshreppur.

Dagens citat

2012-01-13T08:03:00.001+01:00

"Der har været forsket meget i nordboerne, men ingen har undersøgt, om der virkelig var et agerbrug. Men det er jo vigtigt, for det har haft stor betydning for deres overlevelsesmuligheder og dermed for vores forståelse af deres livsvilkår deroppe. Heldigvis fik vi nu chancen og håbede selvfølgelig på gevinst."

Peter Steen Henriksen, agronom vid Nationalmuseets Naturvidenskabelige Undersøgelser, i Kristeligt Dagblad om fynd av korn på södra Grönland som tros härröra från öns upptäckare Eiríkur rauði, Erik Röde från gården Drangar i Strandir, och tros bevisa att vikingarna brukade jorden och kanske till och med bryggde öl.

Polisen ryckte ut - för att rädda frusen staty

2012-01-12T18:22:00.001+01:00

Mitt i den smällkalla och snötunga vintern fick Reykjavíkpolisen ett larm. På en parkbänk vid Tjörnin satt en man utan att röra sig. Om han hade domnat bort eller tuppat av riskerade mannen köldskador. Men när polisen kom fram visade det sig att det var statyn av poeten Tómas Guðmundsson som troddes vara i behov av undsättning.

Tómas Guðmundsson avled 1983, gav ut fem diktsamlingar och sitter i dag staty vid Tjörnin. Beslutet om statyn fattades av kommunfullmäktige 2008 och två år senare avtäcktes statyn, signerad konstnären Halla Gunnarsdóttir, av borgmästaren Jón Gnarr.

Som poet är Tómas Guðmundsson starkt förknippad med just Reykjavík. Kommunen delar också årligen ut ett pris i hans minne som går till författaren av ett ännu outgivet verk. Sigurbjörg Þrastardóttir och Auður Ólafsdóttir tillhör de poeter som fått priset.

I veckan fick polisen ett oroväckande larm. En person ringde och berättade att en man satt orörlig på en parkbänk vid Tjörnin. Kylan gjorde att polisen fruktade att mannens liv kunde vara i fara.

Men när patrullen kom fram visade det sig att det bara fanns en person på bänken, statyn av Tómas Guðmundsson. Även om larmet den här gången visade sig vara falskt skriver polisen i ett pressmeddelande att det är bättre att ringa en gång för mycket än en gång för lite.

Ögruppen Svefneyjar är till salu - 60 öar för 200 miljoner

2012-01-12T14:26:00.005+01:00

En av Islands mest mytomspunna ögrupper är till salu. Prislappen för det sextiotal öar, kobbar och skär som utgör Svefneyjar i Breiðafjörður är någonstans mellan 150 och 200 miljoner isländska kronor. Då ingår två bostadshus, ett kulturminnesmärkt torvhus, förråd, ladugård, båt, traktor och möjligheten att samla ejderdun från omkring 3 000 reden.

I dag är två öar i Breiðafjörður bebodda året runt, Flatey och Skáleyjar. Mitt emellan ligger Svefneyjar, en ögrupp som består av ett sextiotal öar, skär och kobbar. Huvudön är också den största, omkring 500 meter bred och 1 500 meter lång - tillräckligt för att små flygplan ska kunna starta och landa.

Några bofasta har inte funnits på många år, men Svefneyjar befolkades åtminstone senast under 1200-talet. I sagorna talas det om att Hallstein Þórólfsson, som var bosatt på den i dag övergivna gården Hallsteinanes på fastlandet strax norr om ögruppen, hade med sig trälar från de brittiska öarna till Svefneyjar. Där var deras uppgift att utvinna salt.

Hallstein anade dock att de inte var särskilt flitiga, och tog sig till ön för att kontrollera dem. Det visade sig att trälarna låg och sov. Som straff hängde han dem på den närliggande ön Sviðnur. Sedan dess har ögruppen kallats Svefneyjar, Sömnöarna. En annan tänkbar förklaring till namnet, som har framförts av professor Þórhallur Vilmundarson, är att flera av kobbarna och skären kan sägas falla i sömn när de översköljs av tidvattnet.

Skalden Eggert Ólafsson föddes år 1726 på Svefneyjar. Han var också en av upplysningens budbärare och reste runt Island för att beskriva landets natur. På den här tiden fanns också regionens tingplats på Svefneyjar, men den flyttades senare till Flatey.

Eggert Ólafsson drunknade år 1768 i Breiðafjörður tillsammans med hustrun Ingibjörg Guðmundsdóttir. De var på väg från vinterbostaden i Sauðlauksdalur på fastlandet till Svefneyjar. Enligt sägnerna var det bristande respekt för folktron som förde paret in i döden.

På Svefneyjar finns i dag ett kulturminnesmärkt torvhus som byggdes efter Eggert Ólafssons död. Ett liknande hus ska också ha funnits på samma plats när han var i livet. Om huset tilläts förfalla skulle olycka drabba öborna. Ändå valde andra öbor att försumma tron. Det sägs att Eggert Ólafsson och Ingibjörg Guðmundsdóttir fick betala priset för detta. Därför underhålls nybygget för att inte olyckan på nytt ska drabba Svefneyjar.

Även om öarna inte haft bofast befolkning på länge erbjuder Svefneyjar stora naturtillgångar. Här häckar omkring 3 000 ejderpar. För att få ihop ett kilo ejderdun behövs i snitt 68 reden - och varje kilo är värt omkring 130 000 isländska kronor. Här häckar också tusentals sjöfåglar, bland annat lunnefågel, tretåig mås och silvertärna. Här finns tång att samla in till fabriken i Reykhólar på fastlandet, något öborna började med 1986. Här finns bete för ett trettiotal kor - men det kan vara riskabelt att ha djur lösgående på Svefneyjar eftersom tidvattnet gör att det ibland är möjligt att gå till fots mellan öarna, medan vattnet ibland är flera meter djupt.

Svefneyjar är nu till salu. Fasteignamiðstöðin begärde tidigare 195 miljoner isländska kronor för ögruppen, när nu Fasteignasalan Torg tagit över uppdraget är det bud som gäller. Egendomen är värderad till någonstans mellan 150 och 200 miljoner kronor och lämpar sig enligt mäklaren för turism.

I köpet ingår inte bara själva Svefneyjar utan även två renoverade bostadshus med totalt 13 sovrum, flera ladugårdar och förrådsbyggnader, det fredade torvhuset, elektricitet från en egen kraftstation, en traktor och en båt. Ögruppen ägs i dag av två män och deras familjer som tog över Svefneyjar för 18 år sedan. De är nu 75 respektive 67 år gamla och anser därför att det är dags att lämna över till en ny generation.

På grannön Flatey finns i dag fem året runt-boende. Ön är dock populär för sommargäster. Kommunen har nu godkänt en detaljplan med tomter för fyra nya sommarhus, skriver Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om Flatey.

Reykjavíks kommun vill inte ta över Nasa

2012-01-12T09:24:00.001+01:00

Iceland Airwaves vill att staten går in och räddar Nasa undan nedläggning. Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr tänker däremot inte försöka ta över klubben eftersom han inte anser att kommunen ska äga uteställen. Om ingen lösning hittas kan Nasa tvingas bomma igen för gott i sommar - och då försvinner huvudstadens mest älskade konsertlokal.

I förra veckan kom beskedet att Nasa måste lämna lokalerna vid Austurvöllur den 1 juni i år. Klubbägaren Ingibjörg Ófeigsdóttir hävdade att husägaren Pétur Þór Sigurðsson tänkte riva byggnaden för att bygga ett hotell. Senare kom det fram att Nasa under en längre tid kämpat mot sviktande lönsamhet och haft problem att betala hyran.

Pétur Þór Sigurðsson säger till Vísir att det inte kommer att bli tal om någon rivning. Den del av huset som vetter mot Austurvöllur är nämligen kulturminnesmärkt. Däremot är Nasas lokaler, som inledningsvis bara skulle vara en tillfällig lösning, i stort behov av renovering.

Vad som händer med huset är enligt Pétur Þór Sigurðsson inte klart. En idétävling under Arkitektasamband Íslands översyn och där kommunen är representerad ska resultera i förslag före sommaren. Om Nasa finns med där eller inte återstår att se, men Pétur Þór Sigurðsson har tidigare velat se ett hotell på den centralt belägna tomten.

Festivalchefen Grímur Atlason säger till Vísir att en nedläggning av Nasa skulle medföra stora problem för Iceland Airwaves. Han vill därför att staten går in och backar upp klubben på samma sätt som den ger bidrag till andra teater- och musikscener:

"Popkultur får över huvud taget inte stöd på något sätt. Vi har en musikfond som ger något till popkultur men det är väldigt lite. Och med det säger jag inte att inte andra grenar ska stödjas."

Enligt en rapport från Útflutningsskrifstofa íslenskrar tónlistar lockade 2011 års Iceland Airwaves totalt 6 862 gäster, varav 846 artister. Antalet utländska besökare var 2 794 personer. Inklusive resekostnaden gjorde de av med totalt 664 miljoner isländska kronor under festivalen.

Om Nasa bommar igen tror Grímur Atlason att festivalen måste minska. Utan Nasa försvinner 20 procent av kapaciteten, och det finns inga andra lokaler som kan ta över, rapporterar Vísir.

Ett annat förslag har varit att kommunen ska ta över verksamheten. Borgmästaren Jón Gnarr säger till RÚV att han vill hitta en lösning på problemet, men att det inte är Reykjavíks uppgift att driva uteställen:

"Jag har försökt att hitta ett sätt att ta tag i detta problem, men jag har ännu inte hittat en lösning. ... Kommunen ska inte driva ett uteställe. Det anser jag är mycket orealistiskt. Men om huset kan utnyttjas av annat slags verksamhet utesluter jag det inte. Detta är är en fråga som vi har granskat, men där ingen ännu har kommit med någon briljant idé."

På nätet har det startats en namninsamling för att rädda Nasa undan rivning. Här kan du läsa mer om hotet mot klubben.

Dagens citat

2012-01-12T08:33:00.001+01:00

"Jag vill inte riva upp rötterna. De är viktiga. Jag använder de pengar som kommer in från det här till att skapa andra projekt här i landet. Ju bättre som det går för mig, desto mer kan jag lägga här. Jag tänker inte köpa mig någon villa i Los Angeles och låta mig försvinna."

Regissören Baltasar Kormákur säger i DV att hans stigande stjärna i USA inte får honom att lämna Island.

Foto: Norden.org

Vigdís Grímsdóttir ny lärare i Árneshreppur

2012-01-11T18:27:00.002+01:00

Författaren Vigdís Grímsdóttir vikarierar som lärare på Finnbogastaðaskóli i Árneshreppur hela vårterminen. De tre senaste åren har hon tillbringat mycket tid i kommunen, och förra vintern bodde hon i Norðurfjörður och arbetade med senaste romanen Trúir þú á töfra?

Vigdís Grímsdóttir är en av Islands mest kända författare. År 1996 nominerades hon till Nordiska rådets litteraturpris för Grandavegur 7, Kaldaljós från 1987 filmatiserades och Trúir þú á töfra?, som kom ut före jul, har fått fin kritik.

Hon skrev stora delar av boken i Norðurfjörður förra vintern, där hon hyrde in sig i det kommunägda hus som under sommaren hyser ett kafé. De senaste åren har hon blivit ett välkänt ansikte i kommunen efter att ha tillbringat mycket tid i Árneshreppur.

Nu är Vigdís Grímsdóttir tillbaka i Árneshreppur. I samband med jullovet gick läraren Sigurrós Sandra Bergvinsdóttir på föräldraledighet, och Vigdís Grímsdóttir, som tog lärarexamen 1982, vikarierar för henne under hela vårterminen, skriver Litlihjalli.

På Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík finns nu fyra elever, och så kommer läget att vara under de närmaste åren om ingen flyttar. Skolan är landets minsta - men så sent som för ett par år sedan var antalet elever bara två.

Här kan du läsa mer om Finnbogastaðaskóli.

Nya jordskalvssvärmar vid Upptyppingar

2012-01-11T14:38:00.001+01:00

Nya jordskalv vid Upptyppingar norr om Vatnajökull tyder på att vulkanen kan vara på väg att vakna - i så fall för första gången på ungefär 12 000 år. Ett utbrott är sannolikt alltjämt avlägset, men det är bara en av de isländska vulkaner som fortfarande anses vara aktiva trots att den inte erupterat på flera tusen år.

När Eyjafjallajökull erupterade våren 2010 var det vulkanens första utbrott på närmare 200 år. Förspelet till utbrottet pågick dock i 16 år. I vulkaniska sammanhang är detta ingen längre tid. På Island finns vulkaner som har slumrat i tusentals år men som alltjämt betraktas som aktiva.

En av dessa är Upptyppingar, ett 1 084 meter högt berg beläget norr om Vatnajökull. I närheten finns vulkaner som Askja och Herðubreið, men Upptyppingar är en del av samma vulkaniska system som Kverkfjöll, en utlöpare från Vatnajökullmassivet.

Kverkfjöll har funnits i åtminstone 100 000 år. Centralvulkanen och de andra vulkaner som ingår i samma system har erupterat vid minst 40 tillfällen. Det finns uppgifter om utbrott från 1700-talet och framåt, men vulkanens läge gör att vissa i stället kan ha haft sitt centrum vid Bárðarbunga längre söderut. De översvämningar som skapade Jökulsárgljúfur hade antingen sitt ursprung vid Kverkfjöll eller Bárðarbunga.

Det senaste utbrottet vid Upptyppingar ägde rum för cirka 12 000 år sedan. Något utbrott utanför centralvulkanen har inte skett på närmare 3 000 år. Kverkfjöll erupterade dock senast år 1968, ett mindre utbrott med begränsad spridning av aska som inte orsakade några skador. I och med att vulkanen ligger vid norra Vatnajökull är det långt till befolkade områden.

Upptyppingar har under de senaste åren varit platsen för omfattande jordskalvssvärmar. Under vintern har skalven återkommit. De är dock i regel av liten magnitud och sker på ett djup av mellan 10 och 20 kilometer.

Jordskalvssvärmarna var som mest intensiva 2007 och 2008. Då tros också ny magma ha trängt in på ett djup av 18 till 20 kilometer. På sådana djup är det dock långt ifrån säkert att magman och jordskalven förebådar nya vulkanutbrott. Men de kan vara tecken på att Upptyppingar åter kan bli platsen för en eruption.

Här kan du läsa mer om Öræfajökull, en annan vulkan som slumrat länge men kan vara på väg att vakna.

Jón Bjarnasons sista beslut: Makrillkvot på 145 000 ton

2012-01-11T09:15:00.000+01:00

Jón Bjarnason lämnade posten som fiskeminister med ett sista beslut - att utfärda en makrillkvot på 145 227 ton för 2012. Fångstnivån kan dock ändras om Island skulle komma överens med Färöarna, Norge och EU om makrillfisket i Nordostatlanten. Fisket har snabbt blivit betydelsefullt och betyder i dag intäkter på över 25 miljarder isländska kronor och över 1 000 arbetstillfällen.

Dagen före nyårsafton kom beskedet att Jóhanna Sigurðardóttir ger Jón Bjarnason sparken. Som uttalad EU-motståndare har han varit en ständig irritationskälla för statsministern och dessutom bidragit till att Islands förhandlingar om EU-medlemskap hittills inte lett till några framsteg.

Jón Bjarnason valde att avsluta sin tid som statsråd med ett beslut som knappast applåderas i Bryssel. Han utfärdar en kvot på 145 227 ton makrill för 2012, en nivå som ligger i linje med det isländska makrillfisket under 2011.

Den 24 januari möts åter Island, Färöarna, Norge och EU för att försöka nå en överenskommelse om makrillfisket. Hittills har alla förhandlingsbud från EU och Norge förkastats. Island och Färöarna har tidigare tillsammans erbjudits mindre än 10 procent av den totala fångsten. Om inget bättre bud kommer lär upptrappningen i makrillkriget fortsätta. EU och Norge hotar med sanktioner - samtidigt som det är svårt att se hur sådana ska kunna genomföras utan att bryta mot EES-avtalet.

Makrilldispyten är liksom Icesave-tvisten två saker som kan blockera Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Självständighetspartisten Guðlaugur Þór Þórðarson hävdar att fiskekonflikten därför är ännu en anledning till att Jóhanna Sigurðardóttir gjorde sig av med Jón Bjarnason. Med en mindre principfast minister vid förhandlingsbordet blir det lättare att nå en överenskommelse som enligt Guðlaugur Þór Þórðarson kompromissar bort rättmätiga isländska intressen. Annars väntar fortsatt osämja som knappast gynnar förhandlingarna.

Islands anspråk i fisketvisten är 16 till 17 procent av den totala makrillfångsten. Det är också den nivå som fisket legat på under de senaste åren, trots att förhandlingarna med EU, Norge och Färöarna brutit samman. Vísir uppger att sannolikheten för en överenskommelse är liten. Mötet är snarast en formalitet - och därför finns det krav från fiskare på de brittiska öarna att förhandlingarna om EU-medlemskap ska villkoras med en lösning på makrillkriget på samma sätt som det inte blir något inträde i unionen utan en lösning på Icesave-tvisten.

Makrillfisket betydde enligt ett pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet förra året över 25 miljarder isländska kronor i intäkter. Själva fisket och beredningen av makrillen skapade omkring 400 arbetstillfällen. Med kringeffekter betydde det totalt omkring 1 000 jobb.

Till och med år 2009 gick 80 procent av den isländska makrillen till industriell produktion, framför allt fiskmjöl. Nu blir över 90 procent människoföda, något som ger avsevärt större intäkter.

Makrill landades under 2011 i 28 hamnar, men fem av dem - Reykjavík, Vopnafjörður, Neskaupstaður, Eskifjörður och Västmannaöarna - svarade för 80 procent av den totala fångsten.

Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot som i våras lämnade Gröna vänstern för Framstegspartiet, hävdar i ett blogginlägg att makrillfisket är ett tydligt exempel på vikten av att Island står utanför EU. I unionen skulle Island sakna självbestämmanderätt över fisket och utan makrill skulle det därmed finnas ett hål i statskassan på ytterligare 25 miljarder.

Innan Jón Bjarnason beslutade även att byta styrelseordförande för Hafrannsóknastofnunin. Erla Kristinsdóttir, som basar över fiskeföretaget Sjávariðjan i Rif, ersätter enligt RÚV Friðrik Már Baldursson, professor i ekonomi vid Háskólinn í Reykjavík. Det betyder att en branschrepresentant från Jón Bjarnasons egen valkrets som tidigare argumenterat för större torskkvoter nu leder myndigheten.

Ett annat beslut som fattades sista dagen i ämbetet var enligt Morgunblaðið att vika 20 miljoner isländska kronor för att återuppta mjölkproduktionen i Ísafjörður. Den stoppades av MS förra året och all mjölk transporterades i stället till Búðardalur. Även Ísafjörður ligger i Jón Bjarnasons egen valkrets.

Här kan du läsa mer om makrillkriget.

Dagens citat

2012-01-11T08:08:00.001+01:00

"Jag hade knappt börjat när han hetsade upp sig och sade att jag inte borde uttala mig om hans åsikter. Jag måste ha respekt för honom men jag säger att jag tänker visa honom den respekt som han förtjänar. Så kallade han mig dåre."

Lilja Mósesdóttir, politisk vilde i alltinget, i DV om varför hon lämnade Útvarp Sagas studio i direktsändning under en debatt med Gröna vänsterns Þráinn Bertelsson - läs mer om Lilja Mósesdóttir här.

Reklamfilmer för skyr

2012-01-10T18:14:00.001+01:00

För en tid sedan sökte Saatchi & Saatchi efter islänningar bosatta i Sverige som kunde tala svenska med isländsk brytning. Syftet var reklamfilmer för Kavlis licenstillverkade skyr. Nu är filmerna klara.

Filmerna är inspelade på Island och kommer att visas både på tv och bio. Här kan du läsa mer om skyr.

Djupaste snötäcket i Reykjavík på nästan 30 år

2012-01-10T14:27:00.001+01:00

Betydligt kallare än vanligt och nytt snörekord för december. Årets sista månad kännetecknades av ett ovanligt stabilt vinterväder i Reykjavík. Även i resten av landet var temperaturerna lägre än normalt. Det uppger Veðurstofa Íslands.

Den 29 december var snödjupet i Reykjavík 33 centimeter. Aldrig tidigare har snötäcket varit så djupt i den isländska huvudstaden under årets sista månad. För att hitta mer snö krävs det att gå tillbaka till februari 1984. Men sett till övriga landet var snödjupet inte mycket att skryta om. Samma dag uppmättes det till 63 centimeter i Ólafsfjörður i norr.

Även det är dock långt ifrån något snörekord. Länge var det djupaste snötäcket som uppmätts 218 centimeter vid Hornbjargsviti på Hornstrandir i januari 1974. Det rekordet stod sig i 21 år. Vintern 1995 drog två kraftiga snöoväder över Island. Det första inträffade i samband med lavinen som föll över Súðavík i januari, det andra kom i mars och innebar att den gamla toppnoteringen slogs på tre olika platser.

På morgonen den 19 mars 1995 var snödjupet vid Skeiðsfossvirkjun ett par mil söder om Siglufjörður 279 centimeter. Vid Kálfsárkot nära grannorten Ólafsfjörður var snödjupet samma dag 220 centimeter. Och två dagar senare uppmättes snötäcket till 230 centimeter vid Hvannstóð utanför Borgarfjörður eystri.

Inledningen av december var den kallaste i Reykjavík på 60 år. Medeltemperaturen i huvudstaden i december var -2,0 grader, -1,8 grader lägre än genomsnittet, i Stykkishólmur -2,0 (-1,2), Bolungarvík -2,3 (-1,3), Akureyri -4,1 (-2,2), Egilsstaðir -3,9 (-1,7), Dalatangi -0,4 (-0,9), Teigarhorn -1,3 (-1,2), Kirkjubæjarklaustur -2,5 (-2,1), Stórhöfði på Hemön 0,1 (-1,3) och Hveravellir -8,5 (-2,2).

Varmast under december, 1,3 grader, var det på Surtsey. Kallast var det i Sandbúðir, -10,4 grader. I befolkade områden uppmättes de lägsta medeltemperaturerna i Möðrudalur och Svartárkot, -7,8 grader.

Månadens högsta temperatur, 13,2 grader, noterades vid Dalatangi den 22 december. Kallast var det den 8 december vid Upptyppingar, -27,8 grader, och i bebyggelse vid Mývatn den 6 december, -27,3 grader.

Trots det djupa snötäcket i Reykjavík var mängden nederbörd, 78,4 millimeter, genomsnittlig. Skillnaden var att kylan gjorde att den föll som snö och inte som regn. I både Reykjavík och Akureyri var antalet soltimmar normalt - 13 timmar i Reykjavík och 40 minuter under hela december i Akureyri i norr.

Islands sydligaste poster var under 2011 också landets varmaste platser. Snittemperaturen för hela året landade på Surtsey på 6,58 grader och på Hemön nere i centrum på 6,39 grader. Den lägsta medeltemperaturen uppmättes under året vid Brúarjökull, -2,09 grader. Temperaturen nådde aldrig över 10 grader vid Brúarjökull, utan 2011 års högsta notering stannade på 9,7 grader.

För sextonde året i följd var den årliga medeltemperaturen i Reykjavík över genomsnittet, under 2011 1 grad över medelvärdet för perioden 1961 till 1990 och 0,4 grader över perioden 1931 till 1960.

Året kännetecknades av många tvära kast. Vårvärmen på östra Island under april var anmärkningsvärd liksom den köldvåg som drog in över samma region i slutet av maj och början av juni. Under oktober sattes nederbördsrekord på flera platser och köldknäppen i slutet av november och början av december var ovanligt långvarig. I Litla-Ávík i Árneshreppur föll under året 1 153,8 millimeter nederbörd, den största mängden sedan mätningarna började år 1995.

Här kan du läsa mer om vädret på Island.

Fem nya partier siktar på nästa alltingsval

2012-01-10T09:15:00.001+01:00

Fem nya partier avser att ställa upp i nästa val till alltinget. Två av dem har redan representanter i det isländska parlamentet. Det stora intresset innebär inte enbart att kampen om väljarnas röster kommer att bli hård - det visar också att förtroendet för de etablerade partierna inte är på väg uppåt.

Guðmundur Steingrímsson lämnade förra året Framstegspartiet och presenterade nyligen sitt nya parti, där flera tunga namn från Bästa partiet i Reykjavík ingår. Ljus framtid blir namnet på partiet, som siktar på att ta plats i alltinget i samband med nästa val. Guðmundur Steingrímsson har dock behållit sin plats i parlamentet som politisk vilde.

Ett tänkbart datum för nästa val är den 21 april 2013, nästan på dagen fyra år efter det valresultat som för första gången i Islands historia gav landet en vänsterregering. Förtroendet för de etablerade partierna är alltjämt lågt. Regeringen är historiskt impopulär, men får av väljarna ändå bättre betyg än oppositionen.

Mandatperioden har präglats av smutskastning och skyttegravspolitik. De breda lösningarna över blockgränserna har varit få. Det är faktorer som bidrar till att inte mindre än tio partier siktar på nästa alltingsval.

Den andra alltingsledamoten som startar eget är Lilja Mósesdóttir, som lämnade Gröna vänstern i våras. Då fick hon sällskap av Atli Gíslason, men det är tveksamt om 64-åringen siktar på ännu en mandatperiod. Däremot är det tänkbart att den nyligen petade fiske- och jordbruksministern Jón Bjarnason ansluter. Han har kritiserat Gröna vänstern för eftergifterna i EU-frågan och tillhör den vänsterflygel av partiet som har haft svårast att samarbeta med Socialdemokraterna.

Lilja Mósesdóttir säger i Morgunblaðið att den nya och än så länge namnlösa partibildningen kommer att bli verklighet under året och att hon söker samarbete med medlemmar från de etablerade partierna. Hon vill inte beskriva partiet som en utbrytning från Gröna vänstern, utan stå utanför den traditionella vänsterhögerskalan. En nyckelfråga är hushållens skuldbörda. Andra hjärtefrågor är demokrati, rättvisa, jämlikhet och välfärd.

Lýðfrelsisflokkurinn, Folkfrihetspartiet, beskriver sig som liberaldemokrater i samma anda som de borgerliga partierna i övriga Norden och Tyskland till skillnad från Självständighetspartiet som snarare sneglat mot USA och Storbritannien. Folkfrihetspartiet är - i motsats till Självständighetspartiet - för isländskt EU-medlemskap och EMU-inträde, och det är förmodligen där de flesta potentiella väljarna finns. Talespersonen Friðrik Hansen säger i Morgunblaðið att arbetet med att hitta kandidater pågår och att besked om valdeltagandet kan komma i höst.

Guðbjörn Guðbjörnsson, en av Folkfrihetspartiets grundare, säger i Morgunblaðið att han tror att flera av de nya partierna kan tänka sig att samarbeta eller gå ihop. Annars finns risken att mängden småpartier både till höger och vänster gör att de etablerade partierna enkelt seglar över femprocentsspärren medan utmanarna riskerar att inte samla tillräckligt många väljare. För Folkfrihetspartiets del är det hittills Ljus framtid som står närmast, eftersom partiet vill slutföra förhandlingarna om EU-medlemskap.

Friðrik Þór Guðmundsson, ordförande för Medborgarrörelsen, skriver i ett blogginlägg att samtal om en bred lista redan har inletts med Rörelsen, Liberalerna och Samtök fullveldissinna, Förbundet suveränitetssinnade. Medborgarrörelsen fick fyra mandat i förra valet, men har efter personstrider förlorat samtliga. Tre gick till nybildade Rörelsen medan en ledamot valde Gröna vänstern. Liberalerna fick lämna alltinget våren 2009 efter tre mandatperioder i parlamentet.

Några utgångspunkter för överläggningarna är enligt Friðrik Þór Guðmundsson att förhandlingarna om EU-medlemskap slutförs och att islänningarna får ta ställning till ett eventuellt inträde i unionen genom en folkomröstning. De omfattar också en förnyad konstitution med grundlagsrådets förslag som kompass, ett nytt fiskekvotsystem, stöd åt skuldsatta hushåll och åtgärder för mer etik inom politiken och finansmarknaden.

Liberalernas ordförande Sigurjón Þórðarson säger i Morgunblaðið att partiet ställer upp på egen hand om inte samarbetet går i lås. Men han tror att möjligheterna för småpartierna att dra nytta av väljarnas missnöje med de etablerade partierna är större om de samsas om en gemensam lista.

Att Medborgarrörelsen och Rörelsen nu diskuterar ett samarbete är ett resultat av den nya styrelse som Medborgarrörelsen valde i höstas. Stämningen mellan partierna var tidigare infekterad med många personkonflikter. Det höstmöte som blev nystarten för kontakterna föregicks av anklagelser om stöld av medlemsregister och bokföringsfusk mellan olika fraktioner av Medborgarrörelsen. Styrelseledamöter som senare avsattes hävdade även att mötet inte utlysts korrekt och därmed var stadgevidrigt. I protest mot att en person med förtroendeuppdrag kunde ta ut pengar i Medborgarrörelsens namn utan styrelsens samtycke ledde även till att partiet bytte bank från Arion banki till Sparisjóður Strandamanna.

Hægri-grænir är ett grönt högerparti under ledning av Guðmundur Franklín Jónsson. I ett drygt års tid har ett tjugotal personer arbetat med partiprogrammet. Det kommer att presenteras under våren. Guðmundur Franklín Jónsson har tidigare tagit ställning mot EU, Icesave-avtalen och samarbetet med Internationella valutafonden. Han säger i Morgunblaðið att partiet kommer att annonsera i tidningarna efter kandidater, där "alltingsledamöter och människor som har varit med i politiken undanbedes liksom lycksökare på sista försäljningsdagen".

Lýðræðishreyfingin, Demokratirörelsen, är ännu en gruppering som överväger att ställa upp i valet. Våren 2009 blev resultatet dock bara 0,6 procent av rösterna. Ledaren Ástþór Magnússon säger i Morgunblaðið att huvudorsaken till finanskraschen var politisk korruption. Han vill därför arbeta för mer direktdemokrati och en etisk sanering av den politiska eliten. Det görs bäst i samarbete med andra, men om den vägen inte visar sig framkomlig kan Ástþór Magnússon tänka sig att kandidera till alltinget igen.

Nationalistiska Ísland fyrst, Island först, avser också att ställa upp i valet. Och bland tänkbara bubblare finns naturligtvis presidenten Ólafur Ragnar Grímsson, om han skulle välja att ge sig in i partipolitiken igen, Húmanistaflokkurinn, Humanistpartiet, som inte gått till val sedan 1999 men som troligen satsar på ett samarbete med Rörelsen och Medborgarrörelsen, och detsamma gäller Þjóðarflokkurinn, Folkpartiet.

I dagsläget ser det alltså ut som att tio partier kommer att slåss om de 63 platserna i alltinget. Men om de samarbetsplaner som finns går om intet kan det bli närmare femton.

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att isländska väljare liksom väljare i övriga Europa blir allt rörligare och att trenden går mot allt fler politiska partier. Förklaringen kan vara att kopplingarna till särskilda intressepartier blir allt svagare samtidigt som misstron mot de etablerade partierna växer. Ómar H. Kristmundsson, professor i offentlig förvaltning vid Háskóli Íslands, anser att de nya partibildningarna kan härledas till finanskraschen och missnöjet med de partier som i dag finns representerade i alltinget, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om Ljus framtid.

Dagens citat

2012-01-10T08:30:00.001+01:00

"Mest sannolikt är att de har lärt sig att de får mat på vissa ställen. Det har ju nu varit en lång period där de inte har kommit åt gräset som är deras normala föda."

Þórólfur Jónsson, trädgårdschef i Reykjavík, i Vísir om att gäss i allt större utsträckning vandrar omkring i stadens centrala delar under den kalla och snöiga vintern.

111 bilder från år 2011 på Island

2012-01-09T18:36:00.003+01:00

2011 var mycket Reykjavík, bara en enda ö (Viðey), och inte ett endaste fotsteg mellan Kirkjubæjarklaustur i sydost och Gunnólfsvík i nordost. Och en massa politiker och lite annat löst folk, några djur, lite natur och ett vulkanutbrott. Här hittar du 111 av Islandsbloggens bilder från det gångna året på Island (som i själva verket var ett knappt halvår).

Ólafur Ragnar Grímsson islänningarnas favorit

2012-01-09T14:23:00.003+01:00

Ólafur Ragnar Grímsson är alltjämt de flesta islänningarnas favorit till presidentposten. Trots att han på nyårsdagen meddelade att han inte ställer upp i sommarens val duggar alltjämt spekulationerna tätt om att han kandiderar bara han lyckas säkra så stort stöd att han är säker på att vinna. Samtidigt utesluter varken Jón Gnarr eller Davíð Oddsson att de ger sig in i kampen.

Med Ólafur Ragnar Grímsson har presidentämbetet förändrats i grunden. Han har valt att spela en aktiv politisk roll - inte enbart genom att för första gången någonsin utnyttja rätten att inte godkänna lagar stiftade av alltinget, utan även genom en utrikespolitisk linje som står i direkt konflikt med regeringens hållning.

I åtta år var Ólafur Ragnar Grímsson ledare för Alþýðubandalagið. Som president har han blivit en alltmer uttalad förespråkare av åsikter han propagerade för redan då. Där utrikesminister Össur Skarphéðinsson har orienterat sig mot EU har Ólafur Ragnar Grímsson sågat unionens ställningstagande i Icesave-tvisten och i stället pläderat för ökat utbyte med Indien, Kina och Ryssland. Och där regeringen hävdar att förhandlingarna om Icesave-avtal lett till bästa tänkbara resultat har presidenten kritiserat enskilda statsråd för att vika ned sig inför det samlade trycket från Storbritannien, Nederländerna och EU.

Trots att Ólafur Ragnar Grímsson på nyårsdagen meddelade att han inte avser att kandidera på nytt tror många bedömare att han håller dörren öppen för en historisk femte fyraårsperiod som Islands president. Förre miljöministern Eiður S. Guðnason skriver i ett blogginlägg att Ólafur Ragnar Grímsson vill utnyttja det politiska tomrum som finns, och förre utrikesministern Jón Baldvin Hannibalsson säger i Reykjavík Vikublað att presidenten nu försöker utröna hur starkt hans stöd är inför en eventuell valkampanj.

Klart är att Ólafur Ragnar Grímsson alltjämt har många anhängare. 22 procent av Vísirs läsare håller honom som sin favoritkandidat inför sommarens val. På andra plats med 16 procent av rösterna kom Ragna Árnadóttir, en annan förhandsfavorit som dock inte meddelat om hon ställer upp. Trea med 11 procent av rösterna blev förre centralbankschefen och statsministern Davíð Oddsson. Han säger till DV att han inte utesluter en kandidatur. Fyra med 7 procent av rösterna blev artisten Páll Óskar Hjálmtýsson och femma med 6 procent av rösterna Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr. Han utlovar något slags uttalande om presidentvalet under veckan.

En punkt där Ólafur Ragnar Grímsson var tydlig i sitt tal var att han inte avser att överge samhällsdebatten. Statsvetare Vísir talat med tror att han skulle ha goda chanser att bli invald i alltinget nästa vår om han valde att grunda ett eget parti. DV spekulerar i att Ólafur Ragnar Grímsson redan kan ha gjort klart med något internationellt toppjobb genom sina många utlandskontakter, eller om han siktar på att skapa något slags institution i sitt namn på samma sätt som företrädaren Vigdís Finnbogadóttir.

Något domslut i Icesave-tvisten är inte att vänta före presidentvalet den 30 juni i år. Den juridiska processen är ett orosmoment för Ólafur Ragnar Grímsson. Även om det var islänningarna själva som röstade nej till uppgörelser två gånger om var han en symbol för Icesave-motståndet. Om ett eventuellt nederlag skulle bli dyrt för Island kommer det också att påverka presidentens popularitet och sannolikt innebära en rejäl törn för hans anseende.

Det talar möjligen emot en fortsättning. För talar förhandlingarna om EU-medlemskap. Om han uppfattar att Jóhanna Sigurðardóttir kringgår alltinget eller den utlovade folkomröstningen kommer Ólafur Ragnar Grímsson att stoppa en sådan lag. Värt att notera är att den turbulens som varit inom regeringen kring hanteringen av EU-frågan ännu inte har gett utrymme för något agerande från presidentens sida - förhandlingarna har nämligen ännu inte behandlats i några nya lagar.

En presidentkandidat har nu i alla fall klivit fram och tillkännagett sin kandidatur, polisen Jón Lárusson som även är talesperson för organisationen Umbótahreyfingin - nýtt samfélag. Han säger till DV att ett mål är att ge folket större inflytande över de politiska besluten. Jón Lárusson anser även att det nu är upp till medborgarna att bestämma vilken typ av presidentämbete de vill ha - om den som så småningom tar över efter Ólafur Ragnar Grímsson avser att spela en lika aktiv politisk roll eller inte.

Här kan du läsa mer om Ólafur Ragnar Grímsson och presidentämbetet.

Ljus framtid är Guðmundur Steingrímssons nya parti

2012-01-09T09:19:00.001+01:00

Björt framtíð, Ljus framtid, är namnet på det nya parti som Guðmundur Steingrímsson och Heiða Kristín Helgadóttir står bakom. Nästan 2 000 personer skickade in namnförslag. Nästa steg är att formellt grunda partiet och utse en styrelse. Målet är att ta plats i alltinget nästa vår.

Guðmundur Steingrímsson är i dag politisk vilde i alltinget efter att som folkvald ha representerat både Framstegspartiet och Socialdemokraterna. I samband med att Framstegspartiet slog in på en politisk linje präglad av ökat EU-motstånd och allt större tveksamheter kring arbetet att förändra konstitutionen valde Guðmundur Steingrímsson att inleda diskussioner med Bästa partiet i Reykjavík för att bilda ett landsomfattande parti.

Namnet blir alltså Ljus framtid, ett namn som enligt ett pressmeddelande sex av de närmare 2 000 personer som deltog i tävlingen förslog. Inriktningen för Ljus framtid är en "grön, frisinnad, globalt sinnad, demokratisk och utöver allt ljus framtid":

"Ljus framtid är ett namn som sträcker sig långt utöver målen för den nya politiska sammanslutningen, att arbeta för en ljusare framtid i stora och små frågor. En ljus framtid är inte given och mycket kan visa sig avgörande: Näringslivets förutsättningar behöver vara stabila så att det är möjligt att bygga upp goda och varaktiga levnadsförhållanden i hela landet, naturresurserna behöver ge nationen hållbara vinster, demokratin behöver vara aktiv och vital, välfärdssystemet och utbildningssystemet det bästa, näringslivet varierat, och sist men inte minst behöver den samhälleliga debatten vara rättvis och konstruktiv. Det är en oroskälla hos såväl yngre som äldre islänningar att undersökningar till exempel visar att mycket ungt folk överväger att för gott flytta till andra länder, förmodligen för att det inte anser att framtiden är tillräckligt ljus här i landet. Detta vill Ljus framtid förändra. Dessutom pekar sammanslutningens namn på de uppgifter inom miljöfrågor som världen står inför och som kallar på avgörande åtgärder."

Den som stod bakom det vinnande förslaget utlovade möjligen en belöning. En annan av initiativtagarna, regissören Gaukur Úlfarsson, säger till Vísir att "priset först och främst blir hedern att ha namngett nya och bättre tider" men att det kan tänkas bli en middag med Heiða Kristín Helgadóttir eller ett signerat foto av Guðmundur Steingrímsson med bar överkropp.

Alla uppskattade dock inte valet av namn. Ný framtíð, en organisation som arbetar för att bekämpa korruption och att lätta bördan för skuldsatta hushåll, tyckte att Ljus framtid var alldeles för likt och att det därmed fanns en förväxlingsrisk. Guðmundur Steingrímsson säger dock till Morgunblaðið att något namnbyte inte är aktuellt:

"Vi tänker inte byta namn och jag önskar Ny framtid en ljusare framtid. ... Detta är inte samma namn och det är allehanda saker som heter framtid i samhället så det är bara kul att det också finns Ny framtid."

I Ljus framtid återfinns utöver Guðmundur Steingrímsson och Heiða Kristín Helgadóttir även Óttarr Proppé, musiker och fullmäktigeledamot för Bästa partiet i Reykjavík, och Guðlaug Kristjánsdóttir, ordförande för fackförbundet Bandalag háskólamanna. Hon säger till Eyjan att anledningen till att hon engagerar sig i Ljus framtid är att hon tröttnat på dagens partipolitik och vill se fler positiva krafter i samhället:

"Jag vill göra nytta, därför är jag med."

Guðmundur Steingrímsson sade i Bylgjan i går att han inte vill privatisera energibolaget Landsvirkjun. Han tror att det kan dra in mycket pengar till statskassan under de närmaste åren. Dessutom föreslår han att möjligheterna att exportera energi till det europeiska fastlandet undersöks - något som skulle kunna göra Island till den gröna energins motsvarighet till Norge och dess oljeexport.

Här kan du läsa mer om Ljus framtid och här alla namnförslagen.

Dagens citat

2012-01-09T08:26:00.001+01:00

"Vi är i stort sett isolerade från denna bankkris eftersom vi har vårt nytvättade banksystem med kapitalkontroller och statskassan har inga svårigheter att finansiera sig eftersom det finns så mycket pengar som är fast i landet. ... Så vi är bakom något slags fästningsmurar som egentligen restes av en slump. De var inte avsedda för att bemöta en kris i Europa. De var avsedda för att lösa vår kris 2008 och så visar det sig 2011 eller 2012 att de förmodligen är det bästa skydd vi har mot att importera problem från utlandet."

Gylfi Magnússon, tidigare finansmarknadsminister, i RÚV om den rådande finanskrisens inverkan på Island - läs mer här.

Dagens bonuscitat

2012-01-08T18:50:00.001+01:00

"Därför säger jag ibland att Island är mer likt Italien, Ryssland och Japan snarare än Danmark och Sverige. Island har faktiskt varit något av en inkräktare i den nordiska familjen eftersom det var så mycket som fanns hos oss som aldrig fanns hos dem, och om det fanns vid någon tidpunkt så stoppades det genom lagstiftning."

Þorvaldur Gylfason, professor i ekonomi vid Háskóli Íslands och ledamot av grundlagsrådet, säger i DV att den politiska kulturen på Island är korrupt på ett sätt som saknar motsvarighet i de övriga nordiska länderna.

Husägaren: Nasa går inte längre runt

2012-01-08T15:23:00.001+01:00

Nasa är ständigt försenat med hyran och lockar inte längre tillräckligt många besökare för att gå runt. Därför tvingas nattklubben lämna lokalerna vid Austurvöllur. Det hävdar husägaren Pétur Þór Sigurðsson som säger att det heller inte är klart att byggnaden ska rivas för att ge plats åt ett hotell.

Tidigare i veckan kom beskedet att Nasa, kanske Reykjavíks mest omtyckta konsertställe och nattklubb, skulle tvingas att slå igen. Kontraktet skulle löpa ut den 1 juni, då huset skulle rivas och ett nytt hotell skulle byggas på tomten.

Beskedet väckte starka känslor hos många tongivande artister. Páll Óskar Hjálmtýsson säger till Vísir att han är beredd att kedja fast sig vid grävskoporna om rivningen blir av.

Husägaren Pétur Þór Sigurðsson ger nu en annan bild av bakgrunden till beslutet. Han säger till RÚV att Nasa och ägaren Ingibjörg Ófeigsdóttir under en längre tid haft svårt att betala hyran. Efter att ha haft överseende med problemen ska han till sist ha bestämt sig för att Nasa måste lämna lokalerna till sommaren.

Pétur Þór Sigurðsson säger att det heller inte är bestämt att byggnaden ska rivas för att ge plats åt ett hotell. Vad som händer med tomten ska avgöras i samarbete med Reykjavíks kommun.

Páll Óskar Hjálmtýsson har föreslagit att kommunen ska ta över huset så att Nasa kan leva vidare. Nasa är också något av navet för Iceland Airwaves, och om stället försvinner innebär det att festivalledningen måste tänka om inför årets arrangemang. Konserthuset Harpa ses i dagsläget inte som någon tänkbar ersättare - men Pétur Þór Sigurðsson säger till RÚV att nybygget har bidragit till att minska underlaget för Nasa:

"Det har inte funnits något driftsunderlag där de senaste åren. Hon [Ingibjörg Ófeigsdóttir] har ofta gått igenom det med mig. Efter kraschen slutade folk att komma och i kölvattnet av att Harpa öppnades har konstevenemang som var här flyttats dit, som när landets klaraste popstjärna [Björk] sken där i höstas, men hon har inte varit på Nasa så vitt jag har förstått."

Här kan du läsa mer om Nasa.

Fortsatt hundförbud på Grímsey

2012-01-08T09:22:00.002+01:00

Hundar är fortsatt förbjudna på Grímsey. Och det är inte ens tillåtet att ta med en hund till ön på besök. Det fastslår en nämnd vid miljödepartementet i ett beslut. Hundförbudet hade överklagats av en person bosatt i Akureyri.

År 2009 gick lilla Grímseyjarhreppur samman med stora Akureyrarbær. Sammanslagningen av de två isländska kommunerna innebar att ön övertog de kommunala regler som finns i Akureyri, där det till skillnad från Grímsey är tillåtet att både ha hund och katt.

Våren 2010 röstade en majoritet av öborna för att på nytt totalförbjuda hundar och katter på Grímsey, ett beslut som också godkändes av miljödepartementet. Att sådan djurhållning är otillåten är en mångårig regel med syfte att skydda fågellivet på ön. De som vill ha fyrfota sällskapsdjur får nöja sig med kaniner eller andra mindre djur i bur.

I somras överklagade en man bosatt i Akureyri beslutet. Han är hundägare, har släkt på Grímsey och arbetar dessutom ibland på ön. Mannen hävdar att hundförbudet strider mot hans rättigheter att röra sig fritt i landet. Han anser dessutom att samma regelverk borde gälla i hela kommunen och att bannlysningen av hundar därför står i strid med likställighetsprincipen.

Nämnden skriver i sitt beslut att hundförbudet på Grímsey har gällt i 50 år och vid två tillfällen under det senaste årtiondet har fått stöd av en majoritet av öborna i samband med folkomröstningar. Det finns inget i lagen som säger att olika regler inte kan gälla inom samma kommun, och det förbud som finns är enligt nämnden korrekt beslutat. Eftersom mannen heller inte är bosatt på ön anses han heller inte ha något lagstadgat intresse i frågan - trots att han inte fick delta i folkomröstningen.

På Hrísey, den andra bebodda ön i Akureyrarbær, finns inget formellt förbud mot hund eller katt. Invånarna är däremot överens om att husdjur alltid ska hållas i koppel för att inte störa fågellivet.

Här kan du läsa mer om djurförbudet på Grímsey.

Dagens citat

2012-01-08T08:56:00.001+01:00

"Om vi kan göra något för att väcka uppmärksamhet kring det här kommer vi att göra det. Ingen tvekan. ... Det här är ingen liten sak. Det är alltså en väldigt stor grej. Det här är naturligtvis vår arbetsplats som folk tänker riva. Och det för att bygga ännu ett hotell."

Arnór Dan Arnarson, sångare i Agent Fresco, i Vísir om beslutet att riva Nasa i Reykjavík - läs mer här.

Dagens bonuscitat

2012-01-07T18:43:00.001+01:00

"Jag tycker att det här förslaget är helt uppåt väggarna. Jag kommer att bedriva äggtäkt i fågelbergen oavsett vad tjänstemännens slutsats blir. Det står helt klart. Jag kommer att fortsätta att samla ägg och göra det utan samvetskval."

Gylfi Gunnarsson, fartygskapten på Grímsey, säger i Morgunblaðið att han inte kommer att respektera ett eventuellt förbud mot att samla ägg från lunnefågel och andra sjöfåglar - läs mer här.

Isländskt valkött för 2,4 miljarder i lager

2012-01-07T15:28:00.001+01:00

Hvalur har valkött för 2,4 miljarder isländska kronor i lager. Fryshusen har blivit fulla eftersom exportmarknaden i dagsläget är i det närmaste obefintlig. Totalt rör det sig om cirka 16 000 ton kött som väntar på att komma ut i butikerna, skriver Fréttatíminn.

Under de senaste åren har Hvalur fångat 273 sillvalar. I våras ställdes dock jakten in med hänvisning till att jordbävningskatastrofen i Japan minskat marknaden för import av isländskt valkött. Beslutet skulle omprövas i september, men Hvalurs fångstbåtar blev kvar i hamn.

Intresset för valkött utanför Island tycks vara ytterst begränsat. Hvalur har enligt Fréttatíminn kött för 2,4 miljarder isländska kronor i lager. Totalt rör det sig om ungefär 16 000 ton kött som hamnat i fryshusen under 2009 och 2010.

Det är dock inte enbart det sviktande intresset från Japan som fått lagret att öka. De senaste siffrorna är från i höstas och återfinns i Hvalurs årsredovisning. Inom loppet av ett år mer än fördubblades köttberget - och det innan jordbävningskatastrofen.

Hvalur gjorde förra året en förlust på 350 miljoner isländska kronor.

Här kan du läsa mer om valfångst.

Nasa i Reykjavík tvingas stänga - rivs för att bygga hotell

2012-01-07T09:24:00.002+01:00

Nasa stänger för gott i sommar. Ägaren har bestämt sig för att riva huset och bygga hotell på tomten. Beslutet innebär att ett av Reykjavíks största och populäraste ställen för livemusik går i graven. Dessutom medför rivningen stora problem för festivalen Iceland Airwaves.

Under många år har Nasa existerat under rivningshot. Ingibjörg Örlygsdóttir, som har drivit stället sedan 2001, fick nyligen besked från husägaren om att byggnaden ska rivas för att ge plats åt ett hotell. Den 1 juni bommar Nasa igen - och i dagsläget ser det ut som att det är för gott.

Nasa ligger i Reykjavíks hjärta vid Austurvöllur och Ingólfstorg, ett område där det redan är tätt mellan hotellen och fler är på gång. Ingibjörg Örlygsdóttir säger till Vísir att hoppet visserligen inte är ute, men att Nasas framtid är ytterst osäker:

"Detta är sorgliga nyheter för mig och många andra. ... Jag är mycket missnöjd och jag anser att det hade varit möjligt att betala människan [ägaren Pétur Þór Sigurðsson] men då hade vi åter varit där och konkurrerat med staten och kommunen, med Harpa och Tjarnarbíó som får bidrag från Reykjavíks kommun."

Nasa har i dag - till skillnad från Listasafn Reykjavíkur, Harpa, Iðnó och andra lokaler som används under Iceland Airwaves - tillstånd att hålla öppet till klockan tre på fredagar och lördagar. Festivalchefen Grímur Atlason säger i Morgunblaðið att det inte finns något ställe som kan ersätta Nasa:

"Nasa har varit hjärtat i Iceland Airwaves verksamhet under de senaste tio åren. Vi behöver göra planer. Vi håller nu på att boka och sälja in festivalen. Det här är jävligt krångligt. ... Vad är det för ideologi att ta Reykjavíks äldsta gator och ändlöst göra dem till enorma hotell? Kommer inget annat på fråga? Har vi inga idéer? Där tycker jag att folk borde tänka en liten smula. Det finns tomter över hela staden där det är möjligt att bygga hotell. Behöver de alla vara runt Ingólfstorg?"

Den senaste upplagan av Iceland Airwaves var den största hittills. Konserterna arrangerades på tolv olika ställen i staden och besökare kom från ett femtiotal länder. De utländska gästerna gjorde av med omkring 450 miljoner isländska kronor under sin vistelse i Reykjavík, rapporterar Morgunblaðið. I år senareläggs festivalen två veckor för att i än mindre utsträckning konkurrera med andra turister.

Ingibjörg Örlygsdóttir säger i Morgunblaðið att hennes förhoppning är att Reykjavíks kommun ska köpa byggnaden och låta Nasa leva vidare. Artisten Páll Óskar Hjálmtýsson för fram samma förslag i DV:

"Nasa är Reykjavíks kommuns sista allaktivitetshus. Det isländska allaktivitetshuset är en unik form. Varje liten by på Island har sitt eget allaktivitetshus. I detta fall är det inte möjligt att passa bollen till Harpa och tro att det ska ta över Nasas roll. Likaså kommer inte Gaukur á Stöng att ta över Nasas roll. Jag kan inte hålla de här danstillställningarna som jag har hållit. Eurovision, Gay pride, halloween. Nasa är den fulländade konsertlokalen för att ha en sådan danstillställning, på grund av utrymmet, takhöjden och akustiken. Detta är unikt i Reykjavík."

Páll Óskar Hjálmtýsson säger i DV att Harpa aldrig kan bli någon ersättare för Nasa. Det nybyggda konserthuset vid vattnet är avsett för sittande publik, ger inte samma möjligheter att först dansa och svettas för att sedan gå ut för att ta en nypa frisk luft, och har också fått kritik för ljudanläggningen. Han hävdar att centrala Reykjavík håller på att förlora sin karaktär - snart består inte stadskärnan av annat än hotell och frågan är hur intressant den då blir för såväl turister som Reykjavíkbor:

"Den här hotellidén är den sämsta idén som jag har hört på herrans tid. Det sorgliga är att man ska lägga denna konsertlokal under klubban. ... Måste jag nu kedja fast mig vid grävmaskinerna, när de kommer, för att protestera? ... Men om jag måste kedja fast mig vid grävmaskiner så kommer jag att göra det."

Här kan du läsa mer om Nasa.

Dagens citat

2012-01-07T08:23:00.001+01:00

"Tidigare år har påtryckningarna upprepats om att den här vägen skulle få samma tjänstegrad som andra kommuner, men det har ännu inte blivit något av att Árneshreppurborna har befriats ur G-regelns klor."

Elísa Ösp Valgeirsdóttir, skolchef för Finnbogastaðaskóli vid Trékyllisvík i Árneshreppur, i Bæjarins Besta om att den enda vägen till kommunen har klassningen G, vilket innebär att den snöröjs först den 20 mars - läs mer här.

Dagens bonuscitat

2012-01-06T18:51:00.001+01:00

"Ask anyone why Icelandic people tend to produce such unusual and complex — even disturbing — music, literature and art, and the first answer will probably be that for several months out of the year, they have to stay inside all the time. But that’s an overly simplistic answer. Probably closer to the truth is the dramatic, bleak and inhumanly beautiful landscape influences natives’ creative force, inspiring works that don’t even make sense in a comfortable context."

Lena Katz i Just Luxe om kulturlivet i Reykjavík.

Sex av tio för större aluminiumsmältverk i Hafnarfjörður

2012-01-06T14:39:00.001+01:00

Sex av tio kommuninvånare är för en utbyggnad av aluminiumsmältverket i Hafnarfjörður. Men många oroar sig också över utsläppen och vill helst inte se att kommunens framtid är beroende av tung industri. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands.

Rio Tinto Alcan genomför just nu en utbyggnad av smältverket vid Straumsvík i Hafnarfjörður. Investeringen kostar 347 miljoner dollar och ökar produktionskapaciteten med 20 procent - från 189 000 till 228 000 ton om året - och utsläppen med 7 procent.

Beslutet fattades sedan Landsvirkjun gett klartecken för energiförsörjning med ytterligare 75 megawatt fram till år 2036.

Utbyggnaden är något av en kompromiss. År 2007 röstade nämligen en knapp majoritet av invånarna i Hafnarfjörður emot en sådan. Attityden svängde i samband med finanskraschen. En ny folkomröstning har diskuterats, men anses alltjämt ligga för tätt inpå det förra beslutet.

59,65 procent av invånarna är nu för en mer omfattande utbyggnad av smältverket. Tre av fyra anser att Rio Tinto Alcans verksamhet är positiv för kommunen och backar upp den utökade produktionen. 47 procent vill se ännu större produktionskapacitet. Företaget uppskattas främst för att det skapar arbetstillfällen och intäkter i kommunen.

Men undersökningen visar även att det finns en hel del oro kring aluminiumsmältverket. Fler kan tänka sig att stödja en utbyggnad om tuffa miljökrav uppfylls. Annars ser många hellre andra framtidsalternativ för Hafnarfjörður.

Tung industri hamnar längst ner på kommuninvånarnas önskelista. Fler jobb inom nya näringsgrenar lockar flest röster, medan även turism, kultur och konst ses som mer attraktivt än ytterligare arbetstillfällen inom industrin.

Félagsvísindastofnun skriver i rapporten att det, trots dagens stöd för en utbyggnad, inte är lämpligt att på nytt rösta om ett större smältverk i Straumsvík. Med bara drygt fyra år sedan den förra folkomröstningen bör utgången alltjämt respekteras.

Här kan du läsa mer om Rio Tinto Alcan i Hafnarfjörður.

Foto: Rio Tinto Alcan

Slutfluget från Reykjavík till Sauðárkrókur

2012-01-06T09:26:00.002+01:00

Flyget mellan Reykjavík och Sauðárkrókur upphörde vid nyår. För att fortsätta behöver flygbolaget Ernir 20 miljoner isländska kronor i årligt bidrag. Kommunen har inte gett upp hoppet om fortsatt flygförbindelse med huvudstaden, men samtliga fem anställda på flygplatsen i Sauðárkrókur har sagts upp.

Dagen före nyårsafton lyfte för kanske sista gången ett plan från Alexanderflugvöllur i Sauðárkrókur mot Reykjavík. Ernir lägger ned trafiken eftersom staten inte längre skjuter till pengar till trafiken. Eftersom rutten inte går runt satsar Ernir från och med den 15 april i stället på Húsavík.

Bidraget för flyget till Sauðárkrókur frös egentligen inne redan vid förra årsskiftet. Då valde staten att höja stödet för turerna till Bíldudalur och Gjögur och Ernir valde därför att förlänga trafiken till Sauðárkrókur i ytterligare ett år.

Regeringen anser inte längre att något bidrag är nödvändigt eftersom huvudsyftet med linjen var att underlätta för befolkningen i Siglufjörður att ta sig till Reykjavík. Sedan tunneln Héðinsfjarðargöng mellan Ólafsfjörður och Siglufjörður invigdes har vägförbindelserna förbättrats och orten är nu sällan isolerad vintertid. Därför skrotade regeringen bidragen.

Trafiken till Sauðárkrókur går med förlust. Enligt Feykir behöver Ernir omkring 20 miljoner kronor om året för att upprätthålla rutten. Tidigare talades det om 10 miljoner, en summa som regeringen hade reserverat i budgeten för 2012 öronmärkt för flyglinjer som annars riskerade att läggas ned.

Hoppet om nya bidrag och fortsatt trafik är inte ute. I går hölls enligt Morgunblaðið ett möte med inrikesminister Ögmundur Jónasson. Kommunen och flera företag vill gå in och abonnera på flygstolar för att på så sätt öka beläggningen på sträckan. Samtliga fem flygplatsanställda i Sauðárkrókur har dock sagts upp, rapporterar Feykir.

Här kan du läsa mer om nedläggningen.

Dagens citat

2012-01-06T08:38:00.001+01:00

"Just de fem fågelarter som ska totalfredas är fredade inom EU. ... När tillsätts arbetsgrupper för att komma fram till att det mest förnuftiga är att sluta med valfångst, ta ejderdun och jaga räv?"

Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver på Facebook att han tror att regeringens förslag att totalförbjuda jakt på lunnefågel och fyra andra sjöfågelarter är en eftergift gentemot EU - läs mer här.

Dagens bonuscitat

2012-01-05T18:46:00.001+01:00

"Jag får flera hundra samtal i månaden från folk som helt enkelt bryter ihop framför en. Det finns inte råd till läkemedel, kan inte ge sina barn vad de vill och har inte råd till mat. Folk är totalt uppgivna."

Ásgerður Jóna Flosadóttir, ordförande för Fjölskylduhjálp Íslands, i Morgunblaðið om isländska familjers behov av hjälp till mat för att klara sig - läs mer här.

Trångt i Keflavík - 18 bolag vill använda flygplatsen

2012-01-05T14:44:00.001+01:00

Rekordmånga flygbolag vill använda flygplatsen i Keflavík i sommar. Icelandair befarar att den inte kan växa mer - men Isavia anser i stället att fler bolag borde försöka utnyttja de delar av dygnet då trafiken är gles. Drygt 2,1 miljoner passagerare flög från Keflavík under 2011.

Hittills har 18 flygbolag anmält att de avser att flyga från Keflavík i år. Det borgar för den mest omfattande trafiken någonsin. Men bolagen har till och med januari på sig att lämna in definitiva planer, och det är inte osannolikt att något bolag faller bort. Alla säljer heller inte biljetter till reguljärflyg. Fyra av bolagen kommer troligen enbart ägna sig åt chartertrafik.

Allt pekar dock på nya trafikrekord. Icelandair utökar antalet platser på avgångarna med 14 procent, och väntas därmed transportera omkring två miljoner passagerare i år. Företagets vd, Birkir Hólm Guðnason, säger till Morgunblaðið att han befarar att flygplatsen i Keflavík snart inte kan ta emot fler resenärer:

"Flygplatsen är i själva verket nästan sprängfull nästa år. Vi känner stor oro över att den inte klarar av mer ökning i framtiden om inget görs."

Icelandair har gått emot strömmen och stadigt ökat utbudet trots det dystra ekonomiska läget. Islänningarnas resande har dock på nytt tagit fart efter krisen, och landet lockar allt fler turister. Den svaga isländska kronan är sannolikt en bidragande orsak till uppsvinget.

Men Friðþór Eydal, som är informationschef vid Isavia som sköter driften i Keflavík, säger till Morgunblaðið att flygplatsen visst klarar av ytterligare ökning. Det gäller bara att sprida ut turerna över dygnet:

"Flygplatsen är inte för liten förutom fyra timmar om dygnet. Den enda lösningen är att använda den andra tider på dygnet än tidigt på morgonen och på eftermiddagen när alla vill nyttja samma tider. Om man vill komma utanför dessa tider har de hela byggnaden för sig själva."

Tre av de arton flygbolagen är nya för året: Wow Air, Easyjet och Primera Air. Easyjet avslöjade nyligen att bolaget börjar flyga från London Luton till Keflavík tre gånger i veckan med start i mars. Bolaget introducerar enligt The Guardian nu Avoid, ett varningssystem som genom infraröd strålning ska varna för vulkanaska i luften.

Wow Air är ett nytt isländskt bolag som ger sig in i konkurrensen. Wow Air har inte bara rekryterat Iceland Express förre vd - bolaget har enligt Fréttablaðið även lagt beslag på konkurrentens gamla kontor. Företaget meddelade nyligen efter en tävling på Facebook att namnet står för Welcome Our Way. Samtidigt fortsätter Iceland Express att banta. Samtliga anställda vid dotterbolaget Express Handling har sagts upp, rapporterar DV.

Utbudet mellan Island och de övriga nordiska länderna ökar. Icelandair erbjuder fler turer under nästa sommar, Norwegian börjar enligt Túristi flyga mellan Keflavík och Oslo tre gånger i veckan, SAS öppnar på nytt linjen mellan Stockholm och Keflavík i sommar medan hårt pressade Iceland Express överger planerna på att trafikera Arlanda och i stället siktar in sig på Göteborg som enda destination i Sverige.

De 18 bolag som vill flyga från Keflavík är enligt DV följande:

Air Berlin
Air Contractors (Wow Air)
Air Greenland
Astraeus (Iceland Express)
Austrian Airlines
Delta Air Lines
Easyjet
Edelweiss Air
Germanwings
Icelandair
Lufthansa
Niki
Norwegian
Primera Air
SAS
Transavia
Travel Service
Vueling Airlines

Antalet resenärer från Keflavík ökade enligt ett pressmeddelande under 2011 med 17,9 procent jämfört med föregående år. Totalt reste 2 112 017 personer från flygplatsen. För att slå rekordåret 2007 hade det krävts drygt ytterligare 70 000 resenärer. Prognosen för 2012 pekar på en ökning med 7,5 procent, något som i så fall skulle innebära en ny toppnotering.

Här kan du läsa mer om Wow Air.

Här är 2011 års isländska nyord

2012-01-05T09:17:00.005+01:00

På Island finns i dagsläget ingen institution som utser årets nyord. Språkbloggaren Gylfi Ólafsson tog saken i egna händer, samlade in förslag och lät en jury lista några färskingar i isländskan som beskriver det gångna året. Dessutom tipsar de om tio nya ord som har framtiden för sig.

Den isländska nyordslistan präglas precis som den svenska av aktuella företeelser - det är mycket teknisk utveckling och samhällstrender och en gnutta finanskris. Och av totalt 20 ord på de två listorna är arton substantiv och två verb. Även denna fördelning påminner om den nyordslista som Språkrådet sammanställer. Skelettet, som består av ordklasser som pronomen, räkneord, konjunktioner och artiklar, är i det närmaste oföränderligt medan talarna ständigt fyller på med mängder av substantiv samt adjektiv och verb i mindre doser.

Här är den nyordslista som Gylfi Ólafsson sammanställt och publicerat på sin blogg hos DV:

App: Den kanske vanligaste benämningen på app(likation), ett lånord som fungerar oförändrat i isländskans böjningssystem. Smáforrit ('småprogram') och snjallsímaforrit ('smarttelefonprogram') är kanske för långa för att ha framtiden för sig i vardagsspråket.

Fasystur: Ungefär fascyster, en sammanbankning av fasisti ('fascist') och systir ('syster') som en beskrivning av en person som förespråkar radikal och kompromisslös feminism. Ordet myntades i samband med debatten om nätverket Stóra systir ('Storasyster') som samlade in namn och kontaktuppgifter till sexköpare och lämnade in till polisen.

Gnarrismi: Ingen har ännu lyckats definiera den ideologi som Reykjavíks borgmästare Jón Gnarr står för, men den har i alla fall ett namn, gnarrism på svenska.

Hrunkvöðull: Frumkvöðull betyder 'entreprenör, initiativtagare, pionjär'. Hrun betyder 'krasch, kollaps, ras' och är en vanlig benämning på den finanskris som drabbade Island hösten 2008. En hrunkvöðull är en person som spelade en avgörande roll för att utlösa kraschen, en benämning som inte är särskilt smickrande.

Kreppuklám: Ibland klagas det över att de isländska medierna är fyllda av kreppuklám ('krisporr'), berättelser om personer som drabbats av ekonomiska svårigheter i finanskraschens kölvatten.

Planka: Att planka, alltså att ligga raklång någonstans och gärna föreviga detta på bild, blev under 2011 en trend även på Island. Verbet är bildat till substantivet planki ('planka').

Samfélagsmiðlar: Sammansättning av samfélag ('samvaro, samhälle') och miðlar ('medier') för sociala medier.

Sérstakur: Ólafur Þór Hauksson kan stoltsera med titeln sérstakur saksóknari ('särskild- eller specialåklagare') och uppdraget att utreda misstänkt brottslighet med koppling till finanskrisen. I informellt språk går han under benämningen sérstakur, spesjal ('special') eller spessi.

Snjallsími: Sammansättning av snjall ('smart, listig') och sími ('telefon') för datormobil, smarttelefon.

Spjaldtölva: Årets julklapp på Island år 2011 var en spjaldtölva ('surfplatta, pekdator'). Andra ord som används för samma företeelse är fjölvi, flata, handtölva och töflutölva.

Och här är de tio nyord som tros ha goda chanser att etablera sig i språket:

Appaköttur: Apaköttur betyder apekatt. Den som däremot är en appaköttur ägnar mycket tid åt att pula med apps på sin snjallsíma.

Bjagfetill: Gitarrister kan använda bjagfetill ('effektpedal') för att förändra ljudet. Bildat till bjaga ('förvränga') och fetill ('pedal').

Farkaffi: Fartölva är en bärbar dator. Den som i stället tar med sig kaffe och dricker i farten avnjuter farkaffi.

Gagnagaul: Det ljud som uppstår när datorn arbetar med att hantera information kan kallas gagnagaul, ett substantiv som ordagrant betyder datavrål.

Hrútskýring: Ännu en nybildning med lätt doft av göteborgshumor. En man som på ett nedlåtande sätt förklarar något för en kvinna kan ägna sig åt hrútskýring, ett substantiv bildat till hrút ('bagge') och útskýring ('förklaring').

Margbeiting: Einbeiting ('koncentration') är att fokusera på en uppgift. Margbeiting beskriver i stället förmågan att utföra flera uppgifter på en gång, multitasking.

Sannlíki: Margarin heter på isländska smjörlíki, alltså något som nästan är smör. I USA talades det om att förre presidenten George W Bush ägnade sig åt truthiness, något som liknade sanning men inte riktigt överensstämde med den. Sannlíki är - till skillnad från sannleikur ('sanning') - något som är hyggligt korrekt för den som inte är särskilt bekymrad över att hålla sig till fakta.

Sparbúð: Lágvöruverslun och lágvöruverðsverslun ('lågprisbutik') har fått konkurrens av sparbúð ('sparbutik').

Tvídýfa: Att tvídýfa ('dubbeldippa') kan ha två olika betydelser. Dels att dippa samma snack två gånger i dippsåsen, dels att utsättas för två ekonomiska kriser med kort mellanrum.

Þermill: Ett annat ord för skolskál ('bidé', ordagrant 'sköljskål').

Här kan du läsa mer om isländska nyord.

Dagens citat

2012-01-05T08:49:00.001+01:00

"Vi flyttar till stan av ren nödvändighet. Det är galet mycket att göra. Jag har knappt varit i Dalvík sedan i januari. Det har mer eller mindre blivit som ett avlägset nödboende och utan tillräckligt med tid för barnen och annat. Vi beslutade oss för att ta det här steget nu. Man måste följa med dit där jobbet finns."

Matthías Matthíasson, artist och kommunpolitiker i Dalvík, i Fréttablaðið om att familjen är på väg att flytta till Reykjavík - bland annat för att spela in nytt material med Vinir Sjonna, uppger Fréttablaðið.

Foto: RÚV

Dagens bonuscitat

2012-01-04T18:00:00.001+01:00

"The Westfjords is a broad, jagged-edged peninsula where hikers flock to explore its unspoiled valleys and crags. It’s one of the best places in the country to see the lights because not only does this largely uninhabited area have almost no light pollution, it also has the most natural thermal pools in the whole of Iceland."

Lonely Planet Magazine tipsar om norrsken och bad i Västfjordarna.

Regeringen förbjuder jakt för att rädda lunnefågeln

2012-01-04T14:51:00.003+01:00

Regeringen tänker införa ett totalförbud mot jakt på lunnefågel och fyra andra sjöfåglar i fem år. Jaktstoppet ska bidra till att rädda arten efter de senaste årens låga återväxt. Samtidigt är frågan hur ett förbud ska kunna vända den negativa utvecklingen - i år överlevde omkring 500 lunnefågelungar på Västmannaöarna. Ett normalt år är siffran 500 000 ungar.

Miljöminister Svandís Svavarsdóttir vill stoppa all jakt på och äggplockning från lunnefågel, tobisgrissla, tordmule, sillgrissla och spetsbergsgrissla i fem år. Samtliga arter står inför en nära förestående kollaps. Bestånden beräknas minska med mellan 7 och 24 procent varje år.

Värst drabbad är lunnefågeln. Ett normalt år överlever omkring en halv miljon ungar enbart på Västmannaöarna. I år beräknas antalet till omkring 500. Bara ett tiotal ungar lämnades in för mätning och vägning på Hemön.

Förändringarna noterades först år 2005, då många öbor lade märke till att många döda ungar hittades vid hålorna. Sedan dess har utvecklingen blivit allt dystrare. I somras valde få fåglar att häcka eller övergav äggen eftersom det inte fanns mat till ungarna.

Problemen märktes först på Västmannaöarna, men har nu spridit sig över hela södra Island. På norra delen av ön, där omkring 20 procent av det totala beståndet finns, är återväxten alltjämt på normala nivåer. Där är tillgången på föda bättre eftersom havet är kallare - sannolikt för att de småfiskar som lunnefågeln äter rör sig norrut samtidigt som rovfisken makrill, som är ny i isländska vatten, främst finns i söder.

Erpur Snær Hansen, doktor i biologi med inriktning på sjöfåglar, har under en tid förespråkat ett totalt jaktförbud. Han säger till RÚV att det visserligen inte är jakten i sig som hotar bestånden, men att läget är så kritiskt att den måste upphöra. Han hävdar nämligen att de drabbade sjöfågelarterna måste ses som delar av ett totalbestånd, vilket gör det oförsvarligt att jaga på de platser som ännu inte drabbats av den negativa utvecklingen.

Svandís Svavarsdóttir delar den synen. I ett pressmeddelande framkommer att regeringen ser på de olika bestånden som gemensamma för hela landet. Jakten ska stoppas i fem år. Under tiden ska utvecklingen undersökas samtidigt som åtgärder för att skydda fåglarna tas i bruk. Bland annat ska all annan jakt vid fågelklippor förbjudas i en radie på två kilometer och antalet döda fåglar i samband med fiske ska kartläggas.

Jakten på lunnefågel har tidigare fortgått som vanligt på norra Island, medan den ställdes in helt och hållet på Västmannaöarna förra sommaren. Jaktföreningen Skotveiðifélag Íslands protesterar i ett pressmeddelande mot det föreslagna totalförbudet. Eftersom orsaken till utvecklingen inte är jakten kommer bestånden att fortsätta att minska ändå. Några tiotusentals fåglar är heller inte avgörande för bestånd på flera miljoner fåglar.

Bondeorganisationen Bændasamtök Íslands gillar inte heller förslaget. I ett remissvar skriver organisationens ämnesansvariga Guðbjörg Helga Jóhannesdóttir att ett förbud inkräktar på ägande- och nyttjanderätten. Hon anser att det hade varit bättre att förhandla med markägarna. Att de är beredda att ta ett sådant ansvar visar enligt Guðbjörg Helga Jóhannesdóttir jaktstoppet på Västmannaöarna. I stället invänder hon mot att förslaget i praktiken innebär att staten tar kontroll över privatägd mark.

Här kan du läsa mer om hotet mot lunnefågeln.