fredag 23 september 2022

Fyra islänningar gripna för förberedelse till terrorism

Fyra män i 20-årsåldern greps i onsdags misstänkta för förberedelser till terrorbrott. Polisen har beslagtagit ett stort antal vapen och ammunition. Männen misstänks såväl ha smugglat in skjutvapen som tillverkat egna vapen med hjälp av 3d-skrivare. Alltinget och polisen kan ha funnits bland måltavlorna. Polisen utreder kopplingar till högerextrema rörelser i andra nordiska länder.

För första gången i Islands historia har fyra personer gripits misstänkta för förberedelser till terrorism. Det rör sig om fyra män i 20-årsåldern som alla greps vid omfattande razzior i onsdags. Samtliga är isländska medborgare.

Två av männen har häktats eftersom polis och åklagare befarar att de kan ta till vapen. De två övriga männen har försatts på fri fot men är alltjämt misstänkta för brott. De två häktade är båda 28 år.

Polisen gjorde husrannsakningar mot nio adresser - däribland ett företagsområde i Kópavogur och ett industriområde i Mosfellsbær - där stora mängder vapen och ammunition togs i beslag. Vid en presskonferens i Reykjavík i går berättade polisen att det rörde sig både om insmugglade skjutvapen samt egentillverkade vapen som framställts med hjälp av 3d-skrivare.

Onsdagens tillslag var ett resultat av flera veckors spaningsarbete. Inledningsvis misstänkte polisen enbart att männen ägnade sig åt olaglig vapenhandel. Under utredningens gång växte misstankarna om att de i själva verket planerade terrordåd.

Vid presskonferensen nämndes alltinget och polisen som tänkbara mål för terrorattacker. Risken ska ha bedömts vara så överhängande att polisen diskret utökat övervakningen av alltinget. Det cirkulerar också uppgifter om att de fyra männen ska ha kartlagt polisernas årliga fest - som hålls i nästa vecka - med syftet att utföra ett dåd.

Utöver stora mängder vapen och ammunition har polisen även beslagtagit mobiltelefoner och datorer.

Polisen skriver i ett pressmeddelande att Island blivit säkrare efter onsdagens tillslag. Det ska inte längre finnas någon risk för ett terrorangrepp. Samtidigt kan polisen inte utesluta att fler personer kan vara inblandade. Polisen tror sig ha hittat de flesta vapnen men det kan heller inte uteslutas att fler vapen finns i omlopp.

Polisen utreder nu eventuella kopplingar till våldsbejakande grupper i utlandet. Enligt Stundin finns det uppgifter om kopplingar till högerextremistiska och nationalistiska grupperingar i Norden. Även kopplingar till rörelser i andra europeiska länder undersöks.

Hittills har polisen av utredningsskäl inte meddelat när eller hur dåden skulle genomföras. Målet med den attack som planerades ska dock ha varit att människor skulle komma till skada.

Nor­ræna mót­stöðuhreyf­ing­in, den isländska grenen av Nordiska motståndsrörelsen, skriver i ett uttalande att ingen av deras medlemmar har något samband med onsdagens gripanden eller att det inom organisationen skulle finnas personer som planerar terrordåd. Uttalandet kommer efter att Fréttablaðið rapporterat att polisen tidigare tagit upp organisationen i analyser av terrorhot mot Island.

Även om Fréttablaðið inte uppgav att det fanns några uppgifter som pekade på ett samband mellan gripandena och organisationen hävdade Nor­ræna mót­stöðuhreyf­ing­in att syftet var att svartmåla gruppen. Organisationen vände sig också mot att stämplas som extremister:
"Vi är arbetande människor som så många andra, vi betalar våra skatter och andra pålagor. Vi koncentrerar oss på att informera människor i tal och skrift och uppmanar inte till våld."
Före gårdagens presskonferens informerade polisen det nationella säkerhetsrådet om tillslaget. Ragna Árnadóttir, chef för alltingets administration, informerade i går kväll samtliga folkvalda och anställda i alltinget via mejl om tillslaget. Hon uppmanade dem också att vara på sin vakt om de skulle få kännedom om något som verkade misstänkt.

Den ena av männen häktades i två veckor och den andra i en vecka. Maxstraffet för terrorbrott är livstids fängelse.

Här kan du läsa mer om terrorhotet mot Island.

torsdag 22 september 2022

Socialdemokrat ber om ursäkt för rättsprocess

Stämningen i samhället hade inverkan på beslutet. Men i efterhand ångrar socialdemokraten Magnús Orri Schram sina röster för att stödja rättsprocesser mot tre isländska ministrar efter finanskraschen. Han har tidigare bett dem om ursäkt personligen - och nu väljer han att även göra det öppet i ett inlägg på Facebook. Han skriver att det är viktigt att erkänna misstag.

Våren 2010 riktade en parlamentarisk kriskommission skarp kritik mot flera isländska ministrar och deras agerande i samband med finanskraschen hösten 2008. Utredningen behandlades av en särskild nämnd i alltinget. En av ledamöterna var socialdemokraten Magnús Orri Schram.

En majoritet i nämnden ansåg att alltinget skulle ta ställning till åtal mot fyra ministrar: statsministern Geir H. Haarde, finansministern Árni M. Mathiesen, utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir och finansmarknadsministern Björgvin Guðni Sigurðsson.

Med 33 röster mot 30 röstade alltinget för ett åtal mot Geir H. Haarde. De tre övriga ministrarna friades med knapp marginal.

Geir H. Haarde blev den första ministern som ställdes inför landsdomstolen sedan den inrättades 1905. Han åtalades för försumlighet på fyra punkter. När domen föll 2012 fälldes han på en punkt. I strid med lagen hade han inte hållit särskilda regeringssammanträden för att diskutera det hot mot de isländska storbankerna som växte sig allt starkare under 2008.

Geir H. Haarde dömde ut rättsprocessen som en hämnd från politiska motståndare. Han ansåg också att det var väljarnas sak att utdöma ansvar i allmänna val. Han fick stöd från partikamraterna inom Självständighetspartiet som hävdade att processen var odemokratisk.

Han vände sig utan framgång till Europadomstolen för mänskliga rättigheter för att bli rentvådd. När Självständighetspartiet återtog makten i alltinget utsågs Geir H. Haarde så småningom till Islands ambassadör i USA - en prestigeladdad utnämning som i praktiken fungerade som ett slags ursäkt.

I takt med att åren har gått är det allt fler ledamöter som har bett om ursäkt för sitt agerande i samband med beslutet att åtala Geir H. Haarde. Nu sällar sig socialdemokraten Magnús Orri Schram till dem.

Han skriver på Facebook att han önskade att han då hade haft mod nog att argumentera för att diskussionen om ministrarnas personliga ansvar inte skulle ha gått längre än den nämnd i alltinget som behandlade frågan:
"Under denna tid lät jag stämningen i samhället ha inverkan på min inställning när det hade varit rätt beslut att inte hänvisa några fall till landsdomstolen."
Magnús Orri Schram skriver att han redan har bett de fyra tidigare ministrarna om ursäkt personligen. Nu gör han det även offentligt. Han anser att det är viktigt att medge att han begick ett misstag och att hans agerande länge har bekymrat honom. Nu ångrar han sig:
"Jag är övertygad om att de som var uppe till diskussion - Geir H. Haarde, Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, Árni M. Mathiesen och Björgvin G. Sigurðsson - har arbetat ärligt med svåra uppgifter i överväldigande omständigheter."
Rättsprocessen i landsdomstolen hade inte bara efterverkningar inom Självständighetspartiet. Socialdemokraten Ingibjörg Sólrún Gísladóttir åtalades visserligen inte men var ändå oerhört kritisk mot att alltinget prövade om hon och andra skulle ställas inför rätta. När Magnús Orri Schram 2016 ville bli ny ledare för partiet ansåg hon att han hade brustit i omdöme.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

onsdag 21 september 2022

Över 12 000 jordskalv vid Grímsey på bara tolv dagar

Över 12 000 jordskalv har inträffat till havs nära Grímsey sedan den 8 september. Det senaste större skalvet i området inträffade under natten mot måndagen och uppmättes till 3,2. Men aktiviteten fortsätter att minska. De senaste dagarna har några hundra skalv om dagen registrerats - medan det i första fasen handlade om ett par tusen skalv.

Tidigt på morgonen den 8 september skakades Grímsey och stora delar av norra Island av ett jordskalv med en magnitud på 4,9. Skalvet var startpunkten för en av de mest omfattande jordskalvssvärmarna i regionen på länge.

Som mest registrerades ett par tusen skalv om dagen. Men de senaste dagarna har aktiviteten avtagit avsevärt. Nu rör det sig om några hundra skalv om dagen.

Majoriteten av skalven har alltjämt epicentrum ute till havs omkring en mil nordost om Grímsey. De har dock både blivit glesare och svagare.

Det senaste större skalvet inträffade klockan 4.37 i måndags morse. Det skalvet hade en magnitud på 3,2 och skedde på 10 kilometers djup drygt 12 kilometer nordost om ön.

Inom loppet av dessa tolv dagar har totalt över 12 000 jordskalv registrerats i området. Tendensen är dock att aktiviteten ebbar ut.

I dagsläget ser det alltså ut som att jordskalvssvärmen är på väg att upphöra. Det kan inte uteslutas att den växer i omfattning på nytt - men det vanligaste är att den sakta planar ut.

Det finns i dagsläget inte heller några tecken på att jordskalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Allt tyder på att skalven beror på kontinentalplattornas rörelser.

Myndigheterna har alltjämt förhöjd beredskap på norra Island på grund av jordskalvssvärmen.

Här kan du läsa mer om jordskalven nära Grímsey.

tisdag 20 september 2022

Tre partier vill återuppta Islands EU-förhandlingar

Folkomrösta om att återuppta Islands förhandlingar om EU-medlemskap. Det förslaget har Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet lagt i alltinget. Kristrún Frostadóttir, som väntas bli nästa partiledare för Socialdemokraterna, vill också hålla en folkomröstning innan processen återupptas. Samtidigt vill Folkets parti återkalla Islands ansökan om medlemskap.

De senaste månaderna har EU-opinionen på Island svängt. För första gången sedan Island ansökte om medlemskap sommaren 2009 har nu en majoritet varit för inträde i unionen. Vändningen har kommit i samband med Rysslands invasion av Ukraina.

Förhandlingarna mellan Island och EU blåstes av inför alltingsvalet våren 2013. Inför valet utlovade Självständighetspartiet och Framstegspartiet en folkomröstning i frågan. När de två partierna väl bildat regering valde de dock snart att svika löftet. I stället avvecklades allt arbete under 2015 samtidigt som Island inte längre klassades som ett kandidatland.

Ansökan har dock aldrig formellt dragits tillbaka - något som ibland ses som problematiskt av EU-motståndare. Nu har Folkets parti - som motsätter sig medlemskap i unionen - lagt ett förslag i alltinget om att ansökan ska återkallas. I motionen skriver partiets sex ledamöter att ett formellt tillbakadragande skulle tydliggöra Islands position i frågan.

Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet vill gå i motsatt riktning. De tre partierna skriver i en gemensam motion att Island bör hålla en folkomröstning om att återuppta förhandlingarna om EU-medlemskap.

I förslaget skriver de att frågan är så viktig för Islands framtid att alltinget bör söka vägledning hos folket. De pekar bland annat på EU:s samarbete kring säkerhet och försvar som viktiga framtidsområden. Dessutom skulle ett medlemskap i unionen borga för ekonomisk stabilitet.

Vidare påminner de tre partierna om att Självständighetspartiet och Framstegspartiet inte bara svek vallöftet om en folkomröstning. De valde också att bortse från en namninsamling undertecknad av en dryg femtedel av väljarna med krav på en folkomröstning.

Både Renässans och Socialdemokraterna förespråkar ett isländskt EU-inträde. Piratpartiet anser att islänningarna själva ska få avgöra frågan och är därför positiva till folkomröstningar men har inte tagit ställning till medlemskapet i sig.

Kristrún Frostadóttir, som i oktober sannolikt kommer att väljas till ny partiledare för Socialdemokraterna, säger i Kjarninn att hennes första steg i EU-processen är just att folkomrösta om att fortsätta förhandla. Hon är medveten om att det i dagsläget finns en majoritet mot EU i alltinget. Därför är det inte realistiskt att redan nu formulera frågan på ett annat sätt.

Helga Vala Helgadóttir - som i dag är vice ordförande och ställer upp för omval vid partiets landsmöte i oktober - skrev på Facebook att hon var "djupt oenig" med Kristrún Frostadóttir. Hon ville gå snabbare fram. Senare uppgav hon i Morgunblaðið att de var överens - men med skillnaden att hon inte var lika tålmodig.

Det är inte troligt att förslaget går får majoritet. Regeringen - som i dag består av Självständighetspartiet, Framstegspartiet och Gröna vänstern - är emot såväl medlemskap som folkomröstning. Den verkliga förhoppningen är troligen snarare att åter få upp EU-debatten på dagordningen och understryka att regeringen inte tycks företräda en majoritet av väljarna i den här frågan.

Här kan du läsa mer om Island och EU.

måndag 19 september 2022

Ny debatt om partistöd och bidrag på Island

Förbjud bolag och andra juridiska personer att lämna bidrag till politiska partier och enskilda kandidater. Det föreslår Piratpartiet i en motion. Samtidigt vill fem av Självständighetspartiets ledamöter gå i motsatt riktning - och höja det tillåtna maxbeloppet från dagens 550 000 isländska kronor till 1,3 miljoner.

I dag är det nio partier som får statliga bidrag efter resultatet i senaste alltingsvalet. Utöver de åtta partierna i alltinget får dessutom Islands socialistparti - som fick 4,1 procent av rösterna - statligt stöd. Alla partier som får minst 2,5 procent av rösterna får partistöd.

I regeringens budgetproposition för 2023 finns en uttalad ambition att minska bidragen till partierna. Förslaget är att sänka det totala stödet från 728,2 miljoner isländska kronor i år till 692,2 miljoner under 2023.

För samtliga partier i alltinget är partistödet den i särklass viktigaste intäktskällan. Men bidragsberoendet skiljer sig ändå mellan partierna. Hela 98 procent av Folkets partis och Piratpartiets intäkter kommer från statligt eller kommunalt partistöd. Även för Centerpartiet, Gröna vänstern och Renässans kommer över 90 procent av intäkterna från partistöd.

Minst beroende av offentlig finansiering är Självständighetspartiet. Det är 66 procent av partiets intäkter som är partistöd.

Fem av Självständighetspartiets ledamöter vill nu reformera systemet. De skriver i en motion att gränsen för partistöd på riksplanet bör höjas från dagens 2,5 procent till 4 procent. Genom att höja gränsen ska färre partier få statligt stöd. Dessutom ska maxbeloppet nästan halveras.

I förslaget skriver ledamöterna att partistödet bidrar till att partierna har mindre kontakter med företag och gräsrötter. Det nuvarande bidragssystemet främjar inte partiernas verksamhet utan gör så att fokus hamnar enbart på att vinna röster i val - och partistödet används också till stor del just för valkampanjer.

I stället vill ledamöterna höja gränsen för bidrag från privatpersoner samt bolag och andra juridiska personer. I dag får juridiska personer skänka 550 000 isländska kronor och privatpersoner 400 000 kronor till såväl partier som enskilda ledamöter. De fem självständighetspartisterna vill att det nya taket ska vara 1,3 miljoner.

Piratpartiets sex ledamöter i alltinget vill gå i en helt annan riktning. De föreslår i en motion att juridiska personer och privatpersoner inte längre ska få ge direkta bidrag till politiska partiers verksamhet. Även bidrag till enskilda kandidater ska förbjudas.

Därutöver vill de att leverantörer som ger politiska partier någon typ av rabatt ska redovisa detta i årsbokslut. Syftet är att öka insynen i partiernas verksamhet och att minska risken för korruption. Dagens system dömer Piratpartiet ut som odemokratiskt eftersom det inte är transparent.

Om Piratpartiets förslag skulle bli verklighet skulle det slå hårdast mot Självständighetspartiet. Under 2020 hade partiet intäkter på 328,4 miljoner - varav 16,7 miljoner var bidrag från juridiska personer som främst var företag inom fiskeindustrin. Störst var dock det statliga partistödet på 195,5 miljoner. Det kommunala partistödet gav ytterligare 20 miljoner.

fredag 16 september 2022

10 000 jordskalv vid Grímsey under senaste veckan

Inom loppet av en vecka har nu omkring 10 000 jordskalv inträffat nära Grímsey. Men den pågående jordskalvssvärmen ser ut att vara på väg att avmattas. De senaste dagarna har skalven blivit både färre och svagare. I dagsläget finns inga tecken på ett samband med vulkanisk aktivitet - men vissa av skalven sker i anslutning till ett vulkaniskt aktivt område.

Under natten mot förra torsdagen började en omfattande jordskalvssvärm ute till havs ungefär en mil öster om Grímsey. Det hittills kraftigaste skalvet inträffade samma natt och uppmättes till 4,9. Det skalvet kändes i stora delar av norra Island.

Inledningsvis registrerades över 2 000 jordskalv om dagen. Ett par hundra skalv hade en magnitud på minst 3 och kunde kännas på Grímsey och i vissa fall även på det isländska fastlandet.

Jordskalvssvärmen ledde till att myndigheterna utlyste förhöjd beredskap i regionen. Sedan i helgen finns kustbevakningens fartyg Þór i området för att kunna gripa in snabbt.

Men de senaste dagarna har den seismiska aktiviteten avtagit. Under gårdagen registrerades omkring 300 jordskalv i området - den lägsta siffran hittills sedan jordskalvssvärmen började för en vecka sedan.

Skalven har inte bara blivit färre. De har dessutom blivit svagare. Under gårdagen nådde bara ett skalv upp till 3. Det jordskalvet uppmättes till 3,2 och ägde rum klockan 20.32. Eftersom epicentrum var nästan två mil från Grímsey ledde det inte till några kraftiga skakningar på ön. Och det största skalvet under onsdagen hade en magnitud på 3,1.

Det finns inga tecken på att jordskalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. I stället tros de bero på kontinentalplattornas rörelser.

Majoriteten av skalven sker någon mil nordost om Grímsey. Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands skriver på Facebook att skalven sker i anslutning till Nafir - ett vulkaniskt aktivt område där det har skett utbrott sedan förra istiden. På havets botten finns spår av utbrott i form av lavafält och lavaberg.

Hur många utbrott som sker långt ute till havs utan att någonsin bli synliga för människan är inte känt. Men så sent som 2013 fastslog forskare att ett utbrott ganska nyligen skett vid Stóragrunn mellan Grímsey och Kolbeinsey. Förmodligen sammanföll utbrottet med en jordskalvssvärm som inträffade hösten 2002.

Bryndís Brandsdóttir, forskare i geologi vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att ett större vulkanutbrott under ytan så nära land som Grímsey sannolikt skulle ha sådana effekter att människorna blev medvetna om det. Att skaffa sig kunskap om mindre utbrott kan vara betydligt svårare:
"Om det är lava som rinner på havets botten så värms sannolikt havet runt det och det går att mäta det. Kanske förändras ämnessammansättningen i havet något vilket går att undersöka och förmodligen strömmar gas upp till ytan."
Här kan du läsa mer om jordskalven vid Grímsey och här kan du läsa mer om det vulkanutbrott som tros ha ägt rum 2002.

torsdag 15 september 2022

Isländsk bonde vill sälja flygplansvrak för att slippa turister

I 53 år har en kraschad DC-3 legat vid sidan av banan på det gamla flygfältet i Sauðanes utanför Þórshöfn. Trots att vraket är betydligt bättre bevarat än det flygplan som ligger på Sólheimasandur är besökarna förhållandevis få. Men bonden Ágúst Marinó Ágústsson har ändå fått nog och vill sälja vraket. Kommunen hoppas dock att han ska tänka om.

På Sólheimasandur på den isländska sydkusten ligger en lika underlig som välbesökt turistattraktion. Här nödlandade 1973 en Douglas Dakota C-117 från den amerikanska flottan. Isbildning tvingade piloten att landa i strandkanten. USA bärgade bara delar av utrustningen. Sedan dess har vraket pinats av vågor och vind.

Fyra år tidigare - den 25 juli 1969 - inträffade en liknande olycka med ett annat plan från den amerikanska flottan. En DC-3 med sex personer ombord överraskades av hårda vindar vid inflygningen till flygfältet i Sauðanes utanför Þórshöfn på nordöstra Island.

När hjulen tar mark reser sig nosen tre gånger. Därefter får vindarna planet att kränga åt höger. Det hamnar utanför den grusbelagda banan, kör in i drivved, får punktering och stannar. Ingen av de sex ombord skadades i olyckan.

USA gav snabbt upp hoppet om planet. Det behövde repareras för att kunna lyfta och återvända till Nato-basen i Keflavík. Men det bedömdes vara för svårt och dyrt att transportera reservdelar och mekaniker till ett flygfält på Islands nordöstra hörn där det inte fanns någon hangar att jobba i. Att transportera planet på lastbil till Keflavík ansågs heller inte möjligt.

Amerikanska trupper hämtade delar av utrustningen. Och 1996 såldes vingarna till en gård på södra Island. Resten av vraket ligger fortfarande kvar. Men flygfältet är inte längre i bruk. I stället använder får flygplanskroppen som skydd för oväder.

Flygplansvraket på Sauðanes är inte alls lika känt som vraket på Sólheimasandur. Men på senare år har en del turister börjat hitta till platsen. Det gjorde 2016 också Russ Sims - son till piloten Russel W. Sims Jr. Till minne av händelsen och sin far satte han fast en minnesplakett i vraket.

Besökarna är tillräckligt många för att bonden Ágúst Marinó Ágústsson ska ha fått nog. Nu vill han sälja vraket. Han säger till DV att han har nog att göra ändå utan att behöva dirigera turister till vraket:
"Jag använder detta som skydd för hästar och får. Det är en 25 hektar stor hage som ligger där. Så var det någon galning som fotograferade det här för några år sedan och sedan dess är det tiotals eller till och med hundra som tar sig dit vissa dagar. Förra sommaren räknade jag till över 80 personer en dag när jag hässjade hela dagen. Så det är mycket populärt och jag har låtit alla röra sig där. Men det är en häckningsplats för silvertärnor där så ingen får åka bil eller motorcykel. Då blir jag tokig."
När kommunfullmäktige i Langanesbyggð fick höra om planerna på att sälja uppmanade de Ágúst Marinó Ágústsson att vänta. De anser att vraket är värdefullt som turistattraktion och vill därför behålla det i området.

Här kan du läsa mer om flygplansvraket på Sauðanes.

onsdag 14 september 2022

Läsarmejl: Flygplansvraket vid Þórshöfn som blev fårhus

Flygplansvraket på Sólheimasandur mellan Vík í Mýrdal och Skógar har nästan blivit ett obligatoriskt fotostopp för många turister. Isbildning tvingade ned planet på stranden. Sedan dess har vraket pinats av väder och vind i över fyrtio år. Men det är inte det enda vraket tillhörande den amerikanska flottan som ligger på en isländsk strand. Ett annat flygplansvrak finns strax utanför Þórshöfn.

Den Douglas Dakota C-117 som ligger på Sólheimasandur är tveklöst Islands mest fotograferade flygplansvrak. Så ligger det inte särskilt långt från ringvägen längs en sträcka som varje år passeras av över en halv miljon turister.

Vid Sauðanes utanför Þórshöfn ligger en Douglas R4D-6, en modell som ofta kallas DC-3. Trots att det kraschade 1969 - fyra år före planet på Sólheimasandur - är vraket inte alls lika känt. Sannolikt för att det inte är många turister som söker sig till Islands nordöstra hörn.

Nyligen fick Islandsbloggen ett mejl från en läsare som undrade om det faktiskt stämde att det finns en annan havererad DC-3:a tillhörande den amerikanska marinen på en isländsk strand. Och så är det alltså.

I dag ligger Þórshöfns flygplats med en asfalterad landningsbana alldeles utanför tätorten. Men då, den 25 juli 1969, användes flygfältet vid Sauðanes en halvmil utanför samhället. Där fanns då en landningsbana med grusunderlag.

Piloten ombord transportplanet var Russel W. Sims Jr. På flygningen mellan Keflavík och Sauðanes fanns ytterligare fem personer ombord. När han gick in för landning hade han kontakt med flygplatsvärden och fick veta att förhållandena på marken var utmärkta. Han bestämde sig därför att fortsätta 24 kilometer norrut för att göra en tur över polcirkeln.

Omkring tjugo minuter senare är planet tillbaka vid Sauðanes. Vad Russel W. Sims Jr. inte vet är att vindstyrkan har ökat avsevärt under denna korta tid. Flera personer blir vittnen till hur planet tar mark men hur nosen reser sig inte mindre än tre gånger. Plötsligt kränger planet åt höger. Det rullar ut från banan och kolliderar med en trave drivved. Färden slutar när det blir punktering på ett av däcken.

Ingen skadades vid olyckan. Däremot stod det klart att planet behövde repareras för att kunna lyfta på nytt. USA bestämde snart att planet inte skulle bärgas. Det ansågs helt enkelt för dyrt och svårt att transportera reservdelar till Sauðanes. Att frakta planet landvägen till Keflavík var heller inte möjligt.

I stället hämtade trupper från Keflavík den viktigaste utrustningen från vraket. Den isländska kustbevakningen fick också möjlighet att hämta reservdelar från planet. Flygplanskroppen knuffades sedan ytterligare en bit bort från banan. Därefter blev planet alltså liggande.

I september 2016 besökte pilotens son Russ Sims Sauðanes. Inuti flygplanskroppen monterade han med hjälp av närboende en minnesplakett över sin far och över olycksplatsen.

Den första landningen på Sauðanes ägde rum 1952 eller 1953. Då hade Aðalbjörn Arngrímsson, som var bosatt i Þórshöfn, börjat lobba för att orten skulle trafikeras med inrikesflyg. På eget initiativ valde han ut Sauðanes som en lämplig plats. Utan krav på någon ersättning färdigställde han en landningsbana genom att jämna till marken, forsla bort större stenar och lägga grus.

Så småningom gjorde statliga pengar så att Sauðanesflugvöllur fick status som en godkänd flygplats. Den 16 juni 1955 landade det första reguljära flyget vid Sauðanes. Inledningsvis handlade det om en avgång i veckan. Aðalbjörn Arngrímsson fick jobbet som flygplatschef, ett uppdrag som han behöll fram till 1978 då han fyllde 71 år. Därefter tog sonen Jón Aðalbjörnsson över jobbet.

Sommaren 1996 togs den nya flygplatsen i Þórshöfn i bruk och Sauðanes försvann från linjekartan. Flygplansvraket hade dock sedan en lång tid tillbaka fått en ny roll. Fåren på gården använde nämligen flygplanskroppen som skydd mot dåligt väder.

Efter att det stod klart att vraket inte skulle bärgas hittade bonden snart en ny användning för flygplanskroppen. På våren fick den tjäna som fårhus. Han spärrade upp dörrarna och placerade en liten trappa nedanför så att fåren kunde gå in i planet. Här brukade han bland annat hålla tackor och lamm innan det blivit dags att släppa ut dem på grönbete.

Bonden var dock inte mer fäst vid vraket än att han sade ja när Hermann Sigurðsson, flygare vid kustbevakningen, bad om att få ta hand om flygplanskroppen. Målet var att flytta den söderut och att renovera den så att planet skulle gå att flyga.

Under hösten 1996 transporterades de tolv meter långa vingarna till Fljótshlíð på södra Island. Målet var att snart följa efter med den 7,2 meter breda flygplanskroppen. Men redan på planeringsstadiet fanns flera problem. Vraket var för stort för att kunna fraktas längs ringvägen. I stället var förhoppningen att transportera flygplanskroppen över höglandet med hjälp av samma typ av armélastbilar som användes för att ta sig över Skeiðarársandur innan ringvägen blev klar 1974.

Av oklara skäl genomfördes aldrig flytten. Flygplansvraket ligger än i dag kvar vid Sauðanes. Jämfört med det plan som ligger på Sólheimasandur har det behållit färgen betydligt bättre. Kroppen är också i något bättre skick.

Men det används alltjämt av får som skydd mot oväder. Så den som i dag skulle få för sig att renovera vraket har tveklöst en lång resa framför sig.

Den som vill se vraket med egna ögon kör norrut på väg 869 från Þórshöfn ut mot Langanes. En halvmil utanför samhället passerar du kyrkan i Sauðanes på vänster sida. Om du vill skaffa dig en överblick av området kan du parkera vid kyrkan och se mot havet i nordvästlig riktning. Därifrån ser du vraket vid stranden. Fortsätt några hundra meter framåt och sväng vänster vid en skylt som pekar mot den gamla flygplatsen. Parkera bilen vid grinden och stäng den sedan så att inga får smiter ut. Det går att åka fram till vraket, men det är inte att rekommendera under sommaren när det finns mycket fåglar i området. Från grinden är det några minuters promenad till vraket. Fråga gärna bonden om lov eftersom det gamla flygfältet i dag används som betesmark.

Här kan du läsa mer om flygplansvraket på Sólheimasandur, här hittar du körinstruktioner till vraket på Sauðanes och här kan du se nya och gamla bilder på vraket på Sauðanes.

tisdag 13 september 2022

Slopad beredskap för utbrott och jordskalv i Meradalir

Beredskapen för vulkanutbrott och jordskalv på sydvästra Island sänks. Det har nu gått tre veckor sedan någon lava strömmade ur kratern i Meradalir - och inget tyder på annat än att utbrottet är över för den här gången. Än så länge har dock myndigheterna inte formellt meddelat att utbrottet är över. Samtidigt uppmanar myndigheterna alla besökare till området att inte ta några risker.

Tidigt på morgonen den 21 augusti upphörde sannolikt vulkanutbrottet i Meradalir. Några minuter i sex syntes den sista nya lavan i kratern. Sedan dess har ingen ny magma letat sig upp ur kratern. Inte heller har några rörelser i jordskorpan registrerats under dessa dryga tre veckor.

Þor­vald­ur Þórðar­son, professor i vulkanologi vid Háskóli Íslands, sade i Morgunblaðið redan den 29 augusti att utbrottet var över. Samtidigt konstaterade han att det var myndigheten Veðurstofa Íslands och inte hans sak att formellt ta och meddela ett sådant beslut.

Läget har inte förändrats sedan dess. I dagsläget sker inga jordskalv eller magmarörelser som skulle kunna kopplas till ett nytt utbrott.

Almannavarnir har därför avblåst den förhöjda beredskapen för jordskalv och vulkanutbrott på sydvästra Island. Samtidigt finns det alltid en risk för jordskalv i området och invånarna uppmanas därför att säkra föremål på väggar och hyllor så att de inte utgör en olycksrisk.

Som mest var det över femtusen personer om dagen som vandrade till Meradalir för att beskåda utbrottet. Alltjämt är det runt tusen personer om dagen som gör vandringen till platsen för utbrottet. Nu finns också värdar på plats för att ledsaga besökare och se till så att de inte utsätter sig för faror.

Myndigheten uppmanar också besökare till Meradalir att inte ta några risker. Det är alltjämt förenat med livsfara att ge sig ut på det lavafält som bildades under utbrottet.

På ytan har lavan stelnat och det har bildats en stabil skorpa. Men den kan rämna i kontakt med den glödande lava som finns strax under ytan.

Där lavan är som tjockast nära kratern mäter den omkring 30 meter. Där tros det översta lagret - som bedöms vara omkring två meter tjockt - ha stelnat medan det som finns där under alltjämt är flytande. Det kommer enligt RÚV att ta två till tio år för lavan att stelna helt och hållet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

måndag 12 september 2022

6 000 jordskalv på fyra dagar nära Grímsey

6 000 jordskalv har skakat Grímsey sedan i torsdags morse. De allra flesta skalven har sina epicentrum ute i Atlanten en dryg mil öster om ön. Myndigheterna har nu höjt beredskapen i området på grund av jordskalven. Kustbevakningens fartyg Þór kommer också att ligga utanför Grímsey för att kunna vid behov kunna hjälpa öborna.

Under natten mot torsdagen började en intensiv jordskalvssvärm utanför Grímsey norr om det isländska fastlandet. Klockan 4.01 inträffade ett skalv med en magnitud på 4,9 - det hittills största skalvet i området. Skalvet var tillräckligt kraftigt för att kännas i stora delar av norra Island.

Sedan dess har omkring 6 000 jordskalv registrerats i området. Majoriteten av skalven sker ute till havs en dryg mil öster om Grímsey. Skalvens djup varierar från någon kilometer till drygt en och en halv mil.

Över hundra skalv har haft en magnitud på minst 3. Och åtta skalv har varit starkare än 4. Jordskalven har inte bara känts på Grímsey utan även i bland annat Akureyri och Siglufjörður på fastlandet.

Klockan 1.05 i natt inträffade ett skalv med en magnitud på 4,2 en mil nordost om Grímsey. Det var det första skalvet på 4 eller mer på två dygn.

Myndigheterna införde i fredags förhöjd beredskap i regionen på grund av jordskalvssvärmen. Beredskapen innebär i det här skedet endast utökad tillsyn och övervakning eftersom en händelseutveckling där människors säkerhet eller byggnader och annan infrastruktur är hotad.

Jordskalv i området är mycket vanliga i området. Den senaste stora jordskalvssvärmen i samma område skedde 2018. Inget tyder på att den pågående skalvserien skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. I stället beror skalven på kontinentalplattornas rörelser.

Kustbevakningens fartyg Þór seglade i lördags till Grímsey. Där kommer det att ligga åtminstone till i dag för att vid behov kunna bistå öborna.

Polisen skriver på Facebook att invånarna är lugna men att en serie med så många och kraftiga jordskalv ändå väcker obehag. Halla Ingólfsdóttir, som driver turismföretaget Arctic Trip på Grímsey, säger i Morgunblaðið att vanan vid jordskalv inte gör att känslorna av olust försvinner:
"Jag säger inte att vi är skiträdda men de som bor här säger att de har blivit vana vid jordskalv på hösten men de har varit fler och större än vanligt."
Kristín Elísa Guðmundsdóttir vid Veðurstofa Íslands säger till RÚV att jordskalv i området kan nå över 5 i magnitud.

Här kan du läsa mer om jordskalven vid Grímsey.

fredag 9 september 2022

Kraftigt jordskalv skakar Grímsey och norra Island

Ett kraftigt jordskalv väckte invånarna på Grímsey tidigt i går morse. Skalvet hade en magnitud på 4,9 och kändes i stora delar av norra Island. Bara under gårdagen registrerades över tusen jordskalv i området. Ytterligare två hade en magnitud på minst 4. I dagsläget finns det inget som tyder på att skalvserien förebådar någon vulkanisk aktivitet.

Klockan 4.01 i går morse väcktes de trettiotalet bofasta och några turister på Grímsey av ett kraftigt jordskalv. Skalvet hade en magnitud på 4,9 och hade sitt epicentrum en dryg mil nordost om ön. Skalvet var tillräckligt kraftigt för att kännas i stora delar av norra Island. Rapporter om skalvet kom bland annat från Húsavík, Mývatn, Akureyri och Ólafsfjörður.

Skalvserien började vid tvåtiden på natten med ett mindre antal svaga skalv. Det stora skalvet två timmar senare var starten på en jordskalvssvärm som bara under gårdagen resulterade i över tusen skalv.

Över fyrtio av skalven hade en magnitud på 3 eller mer. Och ytterligare två hade en magnitud på minst 4. Ett skalv på 4,3 inträffade 4.49 och ett skalv på 4 skedde 5.07.

Jordskalv är mycket vanliga i den så kallade Tjörnessprickzonen eftersom området utgör en gräns mellan kontinentalplattorna. Det fanns i går inga tecken på att skalven skulle ha något samband med nära förestående vulkanisk aktivitet. Inga rörelser i jordskorpan kopplade till magma registrerades i går.

Historiskt har dock ett antal vulkanutbrott inträffat på havets botten i det här området norr om det isländska fastlandet. Det senaste ägde rum 1867 då ett utbrott rasade nära Mánareyjar - som består av öarna Háey och Lágey. Under utbrottet bildade lava och aska en tredje ö som reste sig ur havet. Det dröjde dock inte länge förrän den nya ön slukades av vågorna och erosionen.

Anna María Sigvaldadóttir driver pensionatet Gullsól på Grímsey. Hon säger till Vísir att öborna är ganska vana vid jordskalv. Därför är det heller ingen som brukar bli särskilt orolig:

"Jag sov och vaknade av mullret. Så kände jag vibrationerna i huset. ... Men naturligtvis vänjer man sig aldrig vid det här till 100 procent."

Ragnhildur Hjaltadóttir äger pensionatet Básar. Hon berättar i Morgunblaðið att bofasta inte reagerar särskilt på jordskalv. Annat var det med gästerna på pensionatet - däribland tre amerikaner och två svenskar:

"De trodde att värmepannan i huset hade exploderat eller att något allvarligt hade inträffat. Så är detta lite roligt - det är tät dimma så de fick inget norrsken men de fick jordskalv. Vi försöker att göra något roligt för dem."
En av de amerikanska gästerna på Básar var John Webb. Han berättar i Vísir att han och reskamraterna blev ganska rädda av jordskalvet. Själv hade han dock tidigare upplevt jordskalv på Hawaii och han förstod därför ganska snabbt vad som hänt:
"Vi sov alla djupt när hela huset börjar vibrera. Vi vaknade till med ett ryck och tyckte att detta var ganska skrämmande. ... Ja, jag var lite rädd. Allt detta hände så snabbt och du kunde höra det ske. Det var som ett tåg i full fart, något slags muller."
Inga människor skadades under gårdagen. Det finns heller inga uppgifter om materiella skador.

Här kan du läsa mer om jordskalv vid Grímsey.

torsdag 8 september 2022

Guldklimp från lavan i Meradalir visade sig vara falsk

En smält vigselring. Eller en unik gåva från jordens inre. Teorierna var många när Evgenia Ilyinskaya, forskare vid University of Leeds, stötte på guldfärgad lava vid vulkanutbrottet i Meradalir. De första analyserna gjorde att det inte gick att avfärda guldklimpen som falsk. Nu har gåtan fått sin lösning. Och svaret var kanske inte lika spännande som många hoppats.

Evgenia Ilyinskaya, vulkanforskare vid University of Leeds, har de senaste åren tillbringat mycket tid på Island för att studera olika utbrott. Men när hon nyligen befann sig i Meradalir för att undersöka lava från sommarens utbrott stötte hon på något hon inte kunde förklara: ett lavablock med inslag av guldfärg.

Hon delade med sig av fyndet på Twitter. Bilderna skapade stort intresse och många började också spekulera om vad det var hon hade hittat. Spänningen steg när en forskare i mineralogi gjorde några första undersökningar och kom fram till att det sannolikt rörde sig om en metall och inte om målarfärg.

Vulkanutbrott producerar inte guld. Därför var det många som sökte efter en förklaring till fyndet.

En teori som fick stor spridning var att det rörde sig om Julija och Michael Domaschks vigselringar. Det tyska paret förlovade sig på Island förra året medan vulkanutbrottet i Geldingadalir pågick. Planen var att dessutom gifta sig på Island på platsen för ett pågående utbrott.

Men när de befann sig på Island i somras fanns inget utbrott att besöka. De valde därför att gifta sig vid Skógafoss. Dagen därpå började ett vulkanutbrott i Meradalir. Paret såg det som ett tecken - och reste enligt Vísir dit och kastade sina vigselringar i den glödande lavan.

Det skulle alltså kunna röra sig om någon av deras vigselringar som smält. Men den teorin sprack när DV kontaktade paret. Vigselringarna hade nämligen varit av silver och inte av guld.

Gissningarna fortsatte. Men när kollegor på University of Leeds gjorde noggrannare undersökningar av guldklimpen fick gåtan sin lösning.

En analys av lavan visade att ämnessammansättningen överensstämde med förra årets utbrott i Geldingadalir. Under sommarens utbrott i Meradalir smälte äldre lava på nytt när den kom i kontakt med ny lava. Och den här lavan härrörde från Geldingadalir.

Evgenia Ilyinskaya skriver på Twitter att det därför är troligt att det är en konstnär eller någon annan som har målat lavan med guldfärg. Det finns också guldfärg som kan se ut som äkta metaller vid en första anblick och analys.

Även om det alltjämt är okänt hur det gick till står det alltså klart att det inte var ett guldfynd i Meradalir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

onsdag 7 september 2022

Islands president dömer ut Bülows lakritshistoria som falsk

Ingen trodde att det kunde göras. Men det var Johan Bülow som 2009 skapade kombinationen av choklad och lakrits. Så lyder historieskrivningen på den danska godistillverkaren Bülows webbplats. Då hade samma smakkombination funnits på Island sedan 1984. Och han hade själv inspirerats av isländska Djúpur. Nu dömer president Guðni Th. Jóhannesson ut företagets marknadsföring som falsk.

Året var 1984 när den isländska godistillverkaren Freyja lanserade Draumur, en chokladkaka med lakrits inuti. Då hade islänningar länge själva ätit choklad och lakrits ihop - men det var först nu som ett företag påbörjade produktion i stor skala. Och 2002 lanserades Djúpur, en kula som består av en lakritskärna med chokladöverdrag och ett krispigt skal.

Djúpur var en stor succé på Island. Det dröjde inte länge innan isländsk chokladlakrits började dyka upp i danska butiker. Livsmedelskedjan Irma var tidigt ute med att sälja en rad olika isländska produkter - från skyr till godis.

Men enligt den danska godistillverkaren Bülow var det inte så det gick till. På företagets webb hävdas det att grundaren Johan Bülow fick idén och utvecklade den tillsammans med en annan anställd. Lanseringen skedde 2009 - och då skulle ingen ha trott att det var möjligt att kombinera lakrits och choklad.

Bülows marknadsföring uppmärksammades av Íris Björg Þorvaldsdóttir, en islänning som är bosatt i Danmark. Hon reagerade på att Johan Bülow tycktes vilja ta åt sig äran för att ha uppfunnit kombinationen av lakrits och choklad.

Íris Björg Þorvaldsdóttir skrev till företaget och påpekade att historieskrivningen var falsk. Johan Bülow var inte den pionjär han utgav sig för att vara. Hon fick enligt DV svaret att islänningarna var först och att Johan Bülow hade varit inspirerad av isländsk chokladlakrits. Texten på webbplatsen skulle också ändras.

Men företaget ändrade bara texten på den danska webbplatsen. Där hette det nu att Johan Bülow var först med att kombinera "gourmetlakrids med kvalitetschokolade" - där förändringen enbart var tillägget av "gourmet" och "kvalitets". Företagets webbplatser på bland annat svenska och engelska fortsatte att vara lika missvisande som tidigare.

Pétur Thor Gunnarsson, vd för Freyja, säger till Vísir att "islänningar till 100 procent var först med detta". Han berättar att Johan Bülow fick idén till egen tillverkning efter att ha ätit Djúpur på Island:
"Det är liksom som att danskarna försöker ta åt sig av vår heder. ... Han berättade den historien men har slutat berätta den nu, men berättade om att han fick idén här. Jag vill inte ta något ifrån honom - han gör ett fantastiskt jobb och gör bra saker. Han har ofta rest till Island, älskar Island och allt det. Han fick idén till sin produkt här. Smakar Djúpur och säger: 'Vet du vad, jag ska resa till Danmark och jag tänker producera detta där.'"
Även Kúlu-súkk från Kólus är ett liknande godis - en kula av chokladöverdragen lakrits - som funnits på marknaden i många år. Vd:n Snorri Páll Jónsson säger i Morgunblaðið att det är "totalt nonsens" att Johan Bülow skulle ha varit först med lakritschoklad:
"[Grundaren] Jón Kjartansson började tillverka dessa kulor långt innan någon annan i världen gjorde det. Så är det andra som tar på sig denna bedrift - om det nu kan kallas bedrift. Men det är helt uppenbart tomt trams det som de påstår."
Bülows historieskrivning utvecklades till en storm i en godispåse. En företrädare för företaget skrev på Twitter att texten skulle formuleras om och att kombinationen av "lakrits och choklad är en isländsk tradition".

Även president Guðni Th. Jóhannesson - tillika professor i historia vid Háskóli Íslands - gav sig in i debatten. Han uppmanade på Twitter Danmark att skapa sina egna traditioner:
"Chocolate-coated liquorice is as Icelandic as glaciers and elves, volcanoes and waterfalls. Nothing Danish there, with all due respect. Try instead putting chocolate on your beloved smørrebrød or stegt flæsk, dear friends in Denmark. That could be something."
Kanske tog Guðni Th. Jóhannesson saken personligt. När han i förra veckan utkom med en ny bok bjöds det bland annat på lakritschoklad på släppfesten i Reykjavík.

tisdag 6 september 2022

Minister vill se Gröna vänstern i annan regering efter valet

En regering som lutar mer åt vänster. Och en regering som har större ambitioner för miljö- och klimatpolitiken. Det efterlyste Guðmundur Ingi Guðbrandsson, vice ordförande för Gröna vänstern, i sitt tal vid partistyrelsens möte i Ísafjörður. Han konstaterade också att den sittande regeringen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet inte var hans önskedröm.

Knappt ett år efter senaste alltingsvalet och en regeringsombildning senare börjar samarbetet mellan Gröna vänstern, Självständighetspartiet och Framstegspartiet att gnissla allt mer. Den breda enighet som fanns under coronapandemin har börjat ersättas av en livaktigare politisk debatt. Och det är i synnerhet inom Gröna vänstern som missnöjet når ytan.

Guðmundur Ingi Guðbrandsson är partiets vice ordförande och socialminister. Förra mandatperioden var han miljöminister - något som för Gröna vänstern är en tung post. I koalitionen med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var det dessutom en garant för att kunna driva klimat- och miljöpolitiska frågor.

Efter valet i höstas gick uppdraget i stället till Självständighetspartiets Guðlaugur Þór Þórðarson. Sedan dess har de politiska initiativen framför allt handlat om utbyggnad av vattenkraften.

Vid partistyrelsemötet i Ísafjörður sade Guðmundur Ingi Guðbrandsson i sitt tal att det var ett svårt beslut att lämna posten som miljöminister. Samtidigt var han nöjd med de beslut som klubbats under förra mandatperioden. Att byta departement var också ett sätt att göra avtryck inom nya politiska områden:
"Men glöm inte heller att vi också sitter i regeringen för att se till så att saker inte händer. Vi är vakthundar för en viss ideologi och vi slår vakt om den. Med det sagt så är min drömregering med politiska rörelser som står längre till vänster och är grönare. Och där vill jag se oss i framtiden."
Att Självständighetspartiet och Framstegspartiet inte är givna samarbetsparter för Gröna vänstern är ingen hemlighet. Men att partiets näst tyngsta företrädare med tre år kvar till nästa val meddelar att han helst vill se en annan regering är anmärkningsvärt. Det är också ett uttalande som har fått allt fler att undra om koalitionen kommer att hålla fram till valet 2024.

Eiríkur Bergmann Einarsson, professor i statsvetenskap vid Háskólinn á Bifröst, säger till RÚV att de politiska konflikterna mellan partierna sannolikt kommer att öka ju längre mandatperioden lider. Guðmundur Ingi Guðbrandssons utspel är också ett sätt att försöka minska missnöjet hos de partimedlemmar och väljare som är missnöjda med Gröna vänsterns val av koalitionspartner.

Þorsteinn Pálsson, tidigare statsminister och ledare för Självständighetspartiet som numera är engagerad i Renässans, skriver i Fréttablaðið att Guðmundur Ingi Guðbrandsson i praktiken har sagt upp regeringssamarbetet med tre års varsel. Han beskriver talet som en politisk vattendelare:
"Härnäst tänker inte Gröna vänstern ingå i en regering om inte Socialdemokraterna är med. Detta sker som en direkt förlängning av att det skapades en bred enighet inom Socialdemokraterna om att välja Kristrún Frostadóttir som ledare på landsmötet i nästa månad."
Att Gröna vänstern två gånger om har bildat koalition utan Socialdemokraterna har enligt Þorsteinn Pálsson varit ett uttryck för att partiet inte ansetts regeringsdugligt. Nu gör Gröna vänstern en annan bedömning.

Kristrún Frostadóttir säger i Mannlíf att Gröna vänstern under åren i regeringsställning tycks ha förlorat sin kurs och att hon inte längre vet vad partiet och ledaren Katrín Jakobsdóttir står för.

Här kan du läsa mer om Kristrún Frostadóttirs kandidatur till ny ledare för Socialdemokraterna.

måndag 5 september 2022

Reykjavík bryter allt samarbete med Moskva

Reykjavík bryter allt samarbete med Moskva. Torsdagens beslut i kommunstyrelsen innebär att avtalet som undertecknades mellan de två huvudstäderna för femton år sedan nu är historia. Initiativet till att riva upp samarbetet kom från borgmästaren Dagur B. Eggertsson. Beslutet var enigt - och är en protest mot Rysslands invasion av Ukraina.

Redan den 1 mars i år fördömde ett enigt kommunfullmäktige i Reykjavík det ryska angreppet mot Ukraina. Fullmäktige uppmanade Ryssland att stoppa kriget och dra tillbaka samtliga trupper. Samtidigt gav kommunens folkvalda sitt stöd till Ukraina och alla ukrainare som tvingats fly sina hem på grund av invasionen.

Månaden därpå meddelade borgmästaren Dagur B. Eggertsson att han ansåg att det blivit dags att stoppa allt samarbete med Moskva. Reykjavík undertecknade 2007 ett samarbetsavtal med den ryska huvudstaden.

Avtalet var i första hand symboliskt. De konkreta resultaten av samarbetet har varit få - men de två kommunerna har haft viss dialog under de gångna åren.

Det är inte första gången som det varit aktuellt att riva upp avtalet. När Ryssland 2013 inskränkte rättigheterna för hbtqi-personer övervägde dåvarande borgmästaren Jón Gnarr att säga upp samarbetet i protest. Hans uppmaningar om att bland annat tillåta en prideparad i Moskva besvarades aldrig.

Nu är det en enig kommunstyrelse som ställer sig bakom Dagur B. Eggertssons förslag om att bryta samarbetet med Moskva. Samarbetet stoppas omedelbart och sätter därmed punkt för de steg mot ett ökat utbyte som togs för femton år sedan.

Inför beslutet hade Dagur B. Eggertsson bland annat ett möte med Ukrainas ambassadör Olga Dibrova.

Innan avtalet sägs upp formellt kommer Reykjavík att vända sig till Moskva för en reaktion på beslutet. Det tillvägagångssättet kommer enligt ett pressmeddelande efter en rekommendation från kommunjurister.

Här kan du läsa mer om samarbetet mellan Reykjavík och Moskva.

fredag 2 september 2022

Minister sågar förslag om djurskyddsansvarig för valjägare

Om inte valar kan skjutas på ett humant sätt har jakten ingen framtid. Det anser fiskeminister Svandís Svavarsdóttir. Men utsikterna för att hennes förslag om att en djurskyddsansvarig ska finnas ombord varje valfångstfartyg ska bli verklighet är små. Justitieminister Jón Gunnarsson anser att det är obegripligt och omöjligt att genomföra.

För första gången sedan 2018 jagas det i år val på Island. Det är Hvalur under ledning av Kristján Loftsson som jagar sillval - en jakt som är en förlustaffär men som har förvandlats till en prestigefråga. Inte minst internationellt är jakten kontroversiell.

I höstas hävdade Kristján Loftsson första gången offentligt att det var myndigheternas långsamma hantering av tillstånd som lett till att Hvalur inte jagat de senaste somrarna. Nyligen fick han rätt av livsmedelsdepartementet. Visserligen tar departementet inte ställning till Hvalurs skäl till jakt men konstaterar i ett beslut att handläggningen - som pågått sedan 2018 - varit för saktfärdig.

De befintliga kvoterna för sillval och vikval - en art som inte jagats på flera år - löper ut 2023. Fiskeminister Svandís Svavarsdóttir vill inte dela ut några nya kvoter efter det. Det vill inte heller hennes parti Gröna vänstern. Men hos koalitionspartierna Självständighetspartiet och Framstegspartiet har valfångsten ett starkt stöd.

Under sommaren har det kommit en rad rapporter om hur sillvalar inte dör av den första sprängladdningen. När skottet träffar ben exploderar inte laddningen. I stället krävs ytterligare en laddning - en åtgärd som i genomsnitt tar åtta minuter.

Svandís Svavarsdóttir anser att tiden mellan skottet och dödsögonblicket är för lång och att djur därför sannolikt utsätts för onödigt lidande. Nyligen föreslog hon därför att en djurskyddsansvarig skulle finnas ombord alla fångstbåtar. Denna besättningsmedlem skulle ha uppdraget att dokumentera och filma varje skott.

Djurskyddsorganisationer välkomnade initiativet som ett första steg mot att avskaffa valfångsten. Branschen dömde däremot ut förslaget som kostsamt och lagvidrigt.

Svandís Svavarsdóttir säger till RÚV att det rör sig om en nödvändig åtgärd. Om inte de rederier som ägnar sig åt valfångst kan garantera att djur dödas på ett sätt som inte orsakar onödigt lidande kan inte fortsatt jakt tillåtas:
"Jag anser att det är helt självklart att om inte djurskyddslagen följs så har denna näringsgren ingen framtid."
Men regeringspartierna är inte överens. I alltinget finns heller ingen majoritet för att stoppa valfångsten. Det är därför Svandís Svavarsdóttir inte föreslår en ny lag. I stället vill hon bara ändra regelverket genom en förordning. Inget tyder dock på att Självständighetspartiet eller Framstegspartiet skulle ställa sig bakom en sådan skärpning.

Justitieminister Jón Gunnarsson, som representerar Självständighetspartiet, säger till Útvarp Saga att det inte är politikers sak att bekymra sig om jakten på val är lönsam. Däremot ska den ske på ett hållbart sätt - vilket han anser att den är eftersom fångstkvoterna följer de rekommendationer som utfärdas av myndigheter. Dessutom hävdar han att han inte förstår bur förslaget skulle genomföras:
"De här åtgärderna - att den här jakten närmast skulle anpassas till hur det går till på slakterier - är naturligtvis vansinne. Hur ska det vara möjligt att anpassa jakten på vilda djur till någon miljö som finns på slakterier? Då behövs det tillsyn över varje renjägare och filma även detta och så kanske laxfisket också samt andra vilda djur som jagas."
Jón Gunnarsson poängterar också att både Självständighetspartiet och Framstegspartiet är positiva till fortsatt valfångst. Det finns inte heller något i regeringsförklaringen mellan de tre partierna som säger att jakten ska upphöra.

I det första skedet valde Svandís Svavarsdóttir en kompromiss. I stället för att lägga ansvaret på rederierna blev det en statlig tillsynsperson som skulle följa med ombord.

Här kan du läsa mer om Svandís Svavarsdóttirs förslag.

torsdag 1 september 2022

Geir H. Haarde fick mothugg för sina åsikter som 16-åring

Som 16-åring fördömde Geir H. Haarde förhållanden mellan islänningar och "neger- och mulattfolk". Han ansåg inte heller att de skulle släppas in i landet och än mindre kunna beviljas medborgarskap. Men han kritiserade också avsaknaden av aga i skolorna, islänningarnas semesterresor till utlandet och utbredd lathet. Den blivande statsministern fick dock mothugg av Óskar Arnbjarnarson.

När Geir H. Haarde var 16 år gick han gymnasiet i Reykjavík. I en skoltidning varnade han för "ökad rasblandning mellan mörkhyade människor och islänningar", argumenterade för att "neger- och mulattfolk" inte skulle ha kärleksförhållanden med islänningar och hävdade dessutom att de inte skulle kunna få isländskt medborgarskap.

Han ansåg inte att hans skriverier skulle betraktas som hatiska. I stället ville han se mer flit och mer disciplin i form av ökad respekt för lärare, rätt att aga elever som missköter sig i skolan, slut på dyra semester- och shoppingresor till utlandet och stopp för den lathetskultur som enligt Geir H. Haarde drabbat Island.

Arton år senare satte sig Geir H. Haarde för första gången i alltinget som ersättare för en ordinarie parlamentsledamot. Under de kommande åren gjorde den blivande statsministern sig känd som en förespråkare för invandrares rättigheter och mot främlingsfientlighet.

Geir H. Haarde skrev artikeln i januari 1968. Sex år tidigare hade hans äldre bror Bernhard Haarde avlidit vid 24 års ålder. Bernhard Haarde ledde under ett par år den nationalsocialistiska rörelsen i landet. Många såg det då som att den yngre brodern ärvt Bernhard Haardes åsikter.

Artikeln i skoltidningen, som DV tagit del av, förblev dock inte obesvarad. En som kritiserade Geir H. Haardes åsikter var den då 19-årige Óskar Arnbjarnarson, även han elev vid Menntaskólinn í Reykjavík. Han skrev att det var svårt att besvara Geir H. Haarde eftersom 16-åringens åsikter var fulla av smuts och kallade honom "en politisk kryppling" som vurmade för nynazism:
"Att det nu i dessa välfärdstider, nu året 1968, ska finnas människor i Menntaskólinn i Reykjavík som tänker predika nationalism och pan-germanism i vår utmärkta skola, är inte bara onormalt utan rent skrattretande."
Trots att Óskar Arnbjarnarson fördömde rasism ansåg han sig ha en hel del gemensamt med Geir H. Haarde. Bägge ville stoppa den korruption som de bägge hävdade präglade Island. Däremot tog Óskar Arnbjarnason avstånd från den nynazism som han förknippade med Geir H. Haarde och som han sade hade blivit vetenskapligt motbevisad. Óskar Arnbjarnarson skrev bland annat att han motsatte sig "import av färgade människor till Island".

I stället var det Óskar Arnbjarnarson som redan som 19-åring förespråkade politiska ideal som senare även skulle bli Geir H. Haardes. Han ville bland annat sänka skatter och tullavgifter:
"Artikelförfattarens råd är dock karakteristiska för den extrempolitik som han bekänner sig till. Mot skattefusk, smuggling och inköpsresor till utlandet vill han låta införa strängare regler och låta skärpa övervakningen av verkställandet av dem, i stället för att sänka tullar och införa gynnsammare skattelagstiftning."
När Geir H. Haarde av RÚV tillfrågades om vad han skrev som 16-åring tog han avstånd från åsikterna. Han bad också om ursäkt om han hade sårat någon genom sina uttalanden:
"Detta är befängda uttalanden, och de var det då och de är det nu och jag skäms naturligtvis för dem. Och om jag har sårat någon med dem, dig eller någon annan, så ber jag om ursäkt för det. ... Detta är för mig oförståeligt. Detta är nämligen en blunder. Detta är en 16-årig gymnasiepojkes blunder som publicerades i en lite läst skoltidning, och eftersom detta är en blunder är det egentligen inte möjligt att förklara detta. Naturligtvis uppfostrades jag inte med något sådant, och jag har inte uppfostrat mina barn så. ... Jag vill inte skylla detta som jag skrev på någon annan. Det kan väl vara så att detta på något sätt återspeglar någon tidsanda där omkring 1960 här på Island och ute i världen, men detta är naturligtvis rent nonsens och självklart absurt och hedrar ingen."
I samma intervju fick Geir H. Haarde också uttala sig om Framstegspartiets moskémotstånd i Reykjavík och den kampanj som partiet drev under valrörelsen våren 2014. Som alltingspolitiker sade Geir H. Haarde att ett av de beslut han var mest stolt över var när grundlagen år 1995 ändrades så att diskriminering på grund av bland annat etnicitet blev olagligt. Han beklagade därför Framstegspartiets angrepp på islam och muslimer:
"Jag tror att Framstegspartiet förhastade sig i den frågan. Men de försökte dock att fixa biffen med det. Jag anser att det är självklart, om jag talar för mig själv, att alla religiösa grupper ska få bygga bönehus eller byggnader för sina religiösa ceremonier. Tyvärr tyckte jag att det låg fördomar i detta, och särskilt i hur detta presenterades. Men jag hoppas att alla har lärt sig sin läxa av det." 
Här kan du läsa mer om Geir H. Haardes åsikter som 16-åring.

onsdag 31 augusti 2022

Bara misstankar om mord kan ligga bakom uppgrävd kropp

Misstankar om mord är den enda tänkbara förklaringen till att polisen nyligen grävde upp en grav i Västfjordarna. I graven fanns kvarlevorna av Kristinn Haukur Jóhannesson, en 19-åring som dog i september 1973. Då förklarades dödsfallet som en bilolycka. Men händelsen har omgivits av rykten - och nu kan polisen ha ny information om fallet.

I Västfjordarna pågår just nu en unik polisutredning. Nyligen fick polisen tillstånd av domstol att gräva upp 19-årige Kristinn Haukur Jóhannessons grav. Innan polisen vände sig till domstolen hade de samråd med mannens anhöriga. Nu ska kvarlevorna undersökas med modern teknik.

Kristinn Haukur Jóhannesson dog tidigt på morgonen den 23 september 1973. Han hade då varit på dans i Hnífsdalur och på efterfest i Ísafjörður. Tillsammans med fyra kvinnor fick han skjuts av en taxichaufför.

Efter att ha lämnat av två av kvinnorna i Ísafjörður och en i Bolungarvík vände de tre kvarvarande i bilen - Kristinn Haukur Jóhannesson, taxichauffören och en 21-årig kvinna - tillbaka mot Ísafjörður. Vid Óshlíð ska ett av bilens hjul ha låst sig och chauffören tappade kontrollen över fordonet. Bilen störtade nedför branten mot stranden.

Ingen av de tre i bilen använde bilbälte. Chauffören och kvinnan klarade sig ändå utan några större skråmor. Men 19-åringen ska ha kastats ur baksätet och landat på branten. När de två överlevande sökte efter honom hittade de honom inte. De gick in till Hnífsdalur för att larma polisen.

Händelsen avskrevs som en olycka. Men den blev snart föremål för rykten. I den här delen av Västfjordarna är det många som genom åren har spekulerat om att 19-åringens död inte alls var en olycka. Ryktena gör gällande att han ska ha varit död och kastats nedför branten. Därefter ska bilen ha knuffats nedför branten för att kunna iscensätta en olycka.

Sindri M. Stephensen, docent i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, säger till RÚV att beslutet att gräva upp graven är unikt. Och om den nya utredningen skulle leda fram till en rättsprocess vore även det unikt - även om ingen ännu har delgivits misstanke om brott:
"Det här är ett unikt fall. ... Det skulle bli historiskt i isländsk rättshistoria."
Jón Þór Ólason är lektor i straffrätt vid Háskóli Íslands. Han säger till DV att det enda skälet till att polisen har inlett en utredning är att det finns misstankar om att Kristinn Haukur Jóhannesson blivit mördad. Polisen utreder inte brott som är preskriberade - och av de brottsrubriceringar som inte är preskriberade är det bara mord som kan vara aktuellt i det här fallet:
"De brott som inte blir preskriberade är de som gäller livstids fängelse. Det är mord, uppror mot isländska staten och det kan vara brandbrott."
Taxichauffören är nu 86 år gammal och bosatt i Ísafjörður. Han säger till DV att polis eller åklagare hittills inte har kontaktat honom om utredningen. Han är mycket kritisk till beslutet att gräva upp graven och anser att det är befängt att misstänka att något brott skulle ligga bakom Kristinn Haukur Jóhannessons död:
"Det här är dumheter från A till Ö. Inget annat."
Kvinnan som var med i bilen är nu 70 år och bosatt i Kópavogur. Hon har hittills inte uttalat sig om utredningen.

En som tidigare var bosatt i Västfjordarna berättar i DV att det förekom en hel del rykten om händelsen. Många ska också ha trott att olyckan inte kan ha gått till på det sätt som taxichauffören och kvinnan hävdade. Bilen ska ha tumlat 30 meter nedför branten och landat på den steniga stranden. Ändå var rutorna och backspeglarna hela - något som en bilskadeexpert beskriver som anmärkningsvärt.

Stundin arbetar tillsammans med anhöriga till Kristinn Haukur Jóhannesson på en dokumentär om händelsen. I en artikel pekar tidningen på en rad motstridiga uppgifter. Vid det första förhöret ska chauffören ha sagt att han höll en hastighet på 60 kilometer i timmen men i det andra 40 kilometer i timmen - där det senare var den tillåtna hastigheten.

Det ska också finnas oklarheter om timmarna före olyckan. En av de kvinnor som ska ha varit med till Bolungarvík uppger till exempel i Stundin att hon inte varit med i bilen.

Valdimar Lúðvík Gíslason körde taxi i den här delen av Västfjordarna vid samma tid och är bosatt i Bolungarvík. Han beskriver i DV sin i dag 86-årige kollega som förebildlig i yrket. Han säger att han blev så förvånad att han inte visste vad han skulle säga när han fick höra om polisens nya utredning. Och han är mycket kritisk till polisens agerande:
"Det här är ett karaktärsmord på en äldre man. Jag fick halvt om halvt en chock när jag först hörde detta. Jag tycker att det är ett sådant slag under bältet att öppna ett så allvarligt fall utan några förutsättningar och med inga direkta misstankar. Jag tycker att det är helt osannolikt."
Valdimar Lúðvík Gíslason har aldrig trott att olyckan skulle ha gått till på något annat sätt än som den beskrivits av bland annat taxichauffören. Han säger sig heller aldrig ha hört att någon skulle ha tvivlat på bilden av händelseförloppet.

Hittills har polis eller åklagare inte kommenterat utredningen utöver ett inlägg på Facebook. Beslutet från Héraðsdómur Vestfjarða att tillåta att Kristinn Haukur Jóhannessons kvarlevor grävs upp har inte lämnats ut. Det har heller inte den förundersökning som gjordes direkt efter olyckan 1973.

Här kan du läsa mer om dödsfallet vid Óshlíð 1973.

tisdag 30 augusti 2022

Turister larmade om isbjörn på Hornstrandir

Polis och räddningstjänst larmades när turister sett en isbjörn gå i land i Hornvík på Hornstrandir. Men isbjörnslarmet visade sig vara falskt. Det vandrarna hade sett var i själva verket en gråsäl med ovanligt vit päls. Det har nu gått sex år sedan senaste tillfället då en isbjörn tagit sig till Island efter att ha drivit på isflak från Grönland.

Hornstrandir i Västfjordarna har genom århundradena varit ett av de områden där flest isbjörnar har gått i land. Här ligger Grönland som närmast samtidigt som havsströmmarna ofta gör att isberg och drivis kommer ganska nära den isländska kusten.

Senaste larmet från Hornstrandir kom i juni 2021. Då var det vandrare som trodde sig ha sett spillning och fotspår efter en isbjörn. De såg dock aldrig någon isbjörn. Polis undersökte spåren och kustbevakningen flög med helikopter över området utan att upptäcka någon isbjörn. Det kom aldrig några ytterligare larm om några misstänkta spår.

Det senaste bekräftade tillfället då en isbjörn simmade i land var sommaren 2016. Då sköts en isbjörn vid gården Hvalnes på Skagafjörður på norra Island. Senaste bekräftade tillfället på Hornstrandir var sommaren 2011. Då var det besättningen på en trålare som upptäckte en isbjörn på stranden vid Hælavík. Den sköts senare av polis vid Hornvík.

Sedan dess har ytterligare en rad falska alarm kommit från olika delar av landet. I de allra flesta fallen har det varit turister som har misstagit får eller sälar för isbjörnar.

Söndagens larm kom strax före klockan 15. Då var det utländska vandrare som trodde sig ha fått syn på en isbjörn vid Hornvík. När de larmade polisen var de övertygade om att det rörde sig om en isbjörn.

Kustbevakningens helikopter flögs till Ísafjörður där två poliser gick ombord. Samtidigt seglade ett av räddningstjänstens fartyg mot Hornvík.

Helikoptern flög över området utan att någon ombord fick syn på någon isbjörn. Poliserna talade också med de turister som larmat om isbjörnen och andra som befann sig i området.

Polisen skriver på Facebook att den sannolika förklaringen var att turisterna misstagit sig på en stor och ovanligt vit gråsäl som uppehållit sig nära Hornvík de senaste veckorna.

Här kan du läsa mer om isbjörnar på Island.

måndag 29 augusti 2022

Ingen vulkanisk aktivitet i Meradalir på en vecka

Ingen ny vulkanisk aktivitet har registrerats i Meradalir sedan förra söndagen. Allt mer pekar på att utbrottet är över för den här gången - och att det därmed också står klart att det rör sig om ett av de minsta lavautbrotten på Island i modern tid. Förra årets utbrott i Geldingadalir skapade mer än tio gånger mer lava.

Klockan var några minuter i sex förra söndagen när den senaste vulkaniska aktiviteten noterades under utbrottet i Meradalir. Det ser också ut att ha varit den sista aktiviteten. En dryg vecka senare finns inga tecken på att utbrottet skulle vara på väg att börja på nytt.

Under helgen registrerades ett åttiotal jordskalv i området. Inget av dem var dock tillräckligt kraftiga för att kännas i bebyggelse. Det största skedde 00.34 i söndags och hade en magnitud på 2,4. Skalvets epicentrum var nära Krýsuvík.

Det finns i dagsläget inget samband mellan jordskalven och nya magmarörelser. Inte heller förekommer några rörelser i jordskorpan som kan kopplas till vulkanisk aktivitet.

Vulkanutbrottet i Meradalir pågick i arton dagar. Det var inte bara det mest kortlivade lavautbrottet på Island sedan sista utbrottet i Krafla 1984. Det var också litet sett till mängden vulkaniskt material.

Lavafältet som skapades under utbrottet täcker ett 1,2 kvadratkilometer stort område. En stor del av detta område hamnade under lava redan förra året under utbrottet i Geldingadalir.

Under utbrottet skapades 11 miljoner kubikmeter lava - vilket kan jämföras med 150 miljoner kubikmeter i Geldingadalir. Det lavafält som då skapades mätte 4,8 kvadratkilometer.

Veðurstofa Íslands uppmanar alltjämt personer som vandrar i området att vara försiktiga eftersom det inte kan uteslutas att utbrottet börjar på nytt. Den sannolikheten sjunker dock från dag till dag.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.

fredag 26 augusti 2022

USA:s nya ambassadör: Ryssland inser Islands vikt

Både Ryssland och Kina har insett Islands militära och ekonomiska betydelse. Därför är det viktigt för USA att fördjupa samarbetet med Island - inte minst inom säkerhetspolitik. Historien har också visat att det var ett misstag att avveckla Nato-basen i Keflavík. Det sade Carrin F. Patman, som är USA:s nya ambassadör på Island.

När Donald Trump förlorade presidentvalet stod det också klart att Jeffrey Ross Gunter skulle förlora posten som USA:s ambassadör på Island. Han hade ingen tidigare erfarenhet av politik eller diplomati. Han fick uppdraget som ett tack för frikostiga gåvor till Donald Trumps presidentvalskampanj.

Jeffrey Ross Gunter gjorde sig snabbt känd som excentrisk inom den lilla diplomatkåren i Reykjavík. Snart blev hans uppträdande så anmärkningsvärt att uppgifterna nådde medierna. Jeffrey Ross Gunter ansåg sig hotad och ville därför ha rätt att bära vapen och ha en bepansrad bil. Han övervägde också att bära skottsäker väst.

Under coronapandemin vägrade han återvända till Island efter en resa hem till USA. Jeffrey Ross Gunter reste inte till Reykjavík förrän han blev tvingad av regeringen.

Även på ambassaden havererade arbetet. Jeffrey Ross Gunter gjorde uttalanden om samarbeten mellan USA och Island utan att förankra dem hos den isländska regeringen, rasade mot medierapportering om ambassadens arbete och bedrev enligt anställda ett skräckvälde samtidigt som kvaliteten på rapporterna från Reykjavík sjönk avsevärt.

Även hans efterträdare blir en bidragsgivare utan erfarenhet av politik eller diplomati. I februari i år nominerade Joe Biden juristen Carrin F. Patman till USA:s ambassadör på Island. Nyligen ställdes hon inför senatens utrikesnämnd.

I sitt inledande anförande beskrev Carrin F. Patman Island som en stark demokrati med en lång tradition av samarbete med USA - inte minst inom Nato. Hon poängterade också Islands strategiska läge i Nordatlanten:
"Russia and the People’s Republic of China understand the strategic importance of Iceland, both economically and militarily, and if confirmed, I will seek to deepen our security cooperation with Iceland and support Iceland in managing these challenges."
Under den efterföljande frågestunden sade Carrin F. Patman att det hade varit ett misstag av USA att 2006 stänga Nato-basen i Keflavík. Republikanen Bill Hagerty undrade med anledning av de investeringar som nu görs i nya byggnader och utrustning i Keflavík om hur hon skulle främja det säkerhetspolitiska samarbetet mellan länderna.

Carrin F. Patman svarade att hon skulle vända sig till Islands regering för att fördjupa samarbetet. Bill Hagerty tog också upp att inte alla ministrar eller alltingsledamöter är positiva till ökad amerikansk närvaro på Island.

Demokraten Ben Cardin frågade hur hon skulle förhålla sig till att Island inte har någon militär utan enbart kan förlita sig på kustbevakningen samtidigt som Ryssland försöker stärka sina positioner i regionen. Carrin F. Patman ansåg att den isländska regeringen var medveten om det nya läget. Hon trodde också att Island var redo att besvara ett hot med alla till buds stående medel.

Trots att Island saknar egna stridskrafter poängterade Carrin F. Patman att bidraget till Nato är värdefullt. Hon sade även att allt fler isländska politiker börjat bli positiva till ökad amerikansk närvaro i landet.

Efter utfrågningen godkändes hon senare av senaten och blir alltså USA:s nya ambassadör på Island.

Här kan du läsa mer om Jeffrey Ross Gunter.

torsdag 25 augusti 2022

Nya isländska kommuner behåller gamla namn

Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit blev en kommun i samband med vårens kommunalval. En annan kommunsammanslagning i norr skedde mellan Svalbarðshreppur i Langanesbyggð. Men de nya kommunerna får inga nya namn - utan i stället behåller båda den större kommunens namn. De fortsätter alltså heta Langanesbyggð och Þingeyjarsveit.

I samband med kommunalvalen i maj skedde en rad samgåenden. På norra Island gick lilla Skútustaðahreppur ihop med betydligt större Þingeyjarsveit samtidigt som glesbygdskommunen Svalbarðshreppur förenades med större grannen Langanesbyggð.

Men det blir inga helt nya namn för kommunerna. Þingeyjarsveit behåller namnet efter samgåendet med Skútustaðahreppur. Och Langanesbyggð blir även i fortsättningen namnet på den kommun där nu även Svalbarðshreppur ingår.

I bägge fallen är det alltså de två större kommunernas namn som blir kvar medan de mindre kommunernas namn försvinner.

Inför beslutet i fullmäktige hölls en rådgivande omröstning i Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit. Utöver det senare namnet fick invånarna ta ställning till ytterligare tre förslag: Goðaþing, Laxárþing och Suðurþing.

Gemensamt för de tre förslagen var att de syftade på något som fanns inom kommungränserna. De hade också fått tummen upp av ortnamnsnämnden Örnefnanefnd.

Goðaþing kunde kopplas till Þorgeir ljósvetningagoða som var med om att kristna Island år 1000 och var bosatt i regionen, vattenfallet Goðafoss - där han sägs ha kastat sina statyer av asagudar i älven - och svarthakedopping, som på isländska heter flórgoði, som finns i stora antal i regionen.

Laxárþing syftade på älven Laxá som rinner genom både Skútustaðahreppur och Þingeyjarsveit medan Suðurþing förknippades med den gamla administrativa regionen Suður-Þingeyjarsýsla och dessutom kunde framstå som ett naturligt komplement till grannkommunen Norðurþing.

En majoritet av deltagarna föredrog Þingeyjarsveit. Det namnet klubbades även i kommunfullmäktige. Namnet myntades i samband med tidigare kommunsamgåenden som genomfördes mellan 2002 och 2008.

En rådgivande omröstning i Langanesbyggð slutade med att det namnet fick 80 procent av rösterna, Norðausturbyggð 16 procent och Langanesþing 4 procent av rösterna. Även här valde fullmäktige att följa resultatet i omröstningen.

Langanesbyggð har också fått ett nytt kommunvapen - men det skiljer sig inte mycket från det vapen som Langanesbyggð hade tidigare. Fisken och fågeln på kommunvapnet - som symboliserar fiskets betydelse för tätorterna Þórshöfn och Bakkafjörður samt det rika fågellivet - har nu kompletterats av ett får, en näring som är tongivande både i gamla Svalbarðshreppur och på landsbygden i gamla Langanesbyggð.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Langanesbyggð.

onsdag 24 augusti 2022

Ingen ny lava i vulkankratern i Meradalir

Rinnande lava sent i söndags kväll och fortsatt glödande lava en bit från kratern. Ändå tyder allt på att vulkanutbrottet i Meradalir är över. Inga rörelser i jordskorpan har registrerats sedan i söndags morse. Ingen ny lava har heller strömmat ur kratern. Inte heller har det inträffat några jordskalv som pekar mot fortsatt vulkanisk aktivitet.

Strax före klockan sex i söndags morse syntes små mängder lava strömma upp ur kratern i Meradalir. I samma ögonblick upphörde de rörelser i jordskorpan som i regel alltid följer vulkanutbrott. Och allt pekar på att utbrottet slutade där efter två och en halv vecka.

Sent i söndags kväll kunde några besökare se och fotografera rinnande lava söder om kratern i Meradalir. Med all sannolikhet rörde det sig om lava som varit så het att den ännu inte stelnat. På andra håll i det nya lavafältet sågs också glödande lava.

Ingen ny lava har runnit ur kratern de tre senaste dygnen. Inte heller sker några jordskalv som indikerar att ny magma skulle röra sig mot ytan. Totalt ett hundratal skalv registrerades i regionen under måndagen och tisdagen. Inget av dem var tillräckligt kraftiga för att kännas i bebyggelse.

Det största skalvet hade en magnitud på 2,7 och inträffade 4.40 i måndags nära Krýsuvík. Och 23.50 samma dag skedde ett skalv på 2,1 i närheten av Keilir.

I måndags förmiddag ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik över Krýsuvíks vulkaniska system från orange till gul. Nedgraderingen betyder att aktiviteten i vulkanen nu har minskat avsevärt men att den alltjämt övervakas noga. Den orange färgen stod för ett utbrott som inte producerade någon aska.

Det är alltjämt inte tillåtet för personer under tolv år att besöka Meradalir - ett beslut från polisen på Suðurnes som nu granskas av Umboðsmaður Alþing­is, Islands motsvarighet till Justitieombudsmannen. Myndigheten frågade bland annat polisen vilket lagstöd förbudet hade.

I svaret skriver polisen att beslutet var en följd av rapporter och erfarenheter från räddningstjänsten i Meradalir. När beslutet togs den 10 augusti var det enligt polisen med hänsyn till barnen eftersom de i större utsträckning påverkas av vulkangaser och inte har samma förmåga att gå långa sträckor i svår terräng som vuxna människor.

Ett annat skäl till förbudet var att vuxna som anlände med små barn i sällskap inte lyssnade till räddningstjänsten varningar och uppmaningar om de krävande förhållandena. Och när barnen inte längre orkade gå och föräldrarna inte längre orkade bära dem blev det fall för räddningstjänsten. Många familjer var dessutom dåligt utrustade för vandringen.

Polisen hänvisar till ett lagutrymme som gör det möjligt att förbjuda vistelse eller trafik inom vissa områden om det är förknippat med en överhängande risk att beträda området.

Umboðsmaður Alþing­is skriver att svaret från polisen nu ska analyseras och därefter tas ett beslut om eventuell fortsatt prövning av beslutet.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Meradalir.