tisdag 31 januari 2023

Isbergen i Jökulsárlón kostar 200 miljoner

Stora klippblock ska förhindra att isberg rör sig snabbt och slår i bron över Jökulsárlóns utlopp i Atlanten. Bara i år lägger Vegagerðin 200 miljoner isländska kronor på sådana hinder. Arbetet utförs med två till tre års mellanrum. Så lång tid tar det för de isberg som spolas till havs att dra med sig eller förstöra hindren.

Varje år kommer hundratusentals turister till glaciärlagunen Jökulsárlón för att beskåda isberg som kalvar från Breiðamerkurjökull, en utlöpare till Vatnajökull. Även under sommaren är temperaturen i lagunen bara precis ovanför nollpunkten. Isberg ligger ofta i lagunen i ett par år innan de spolas ut i Atlanten.

Jökulsárlón ligger precis vid ringvägen. Ovanför lagunens utlopp går en enfilig bro. Om något isberg skulle flyta in i och förstöra bron skulle också vägförbindelsen runt Island vara bruten.

Men isbergen får viss hjälp för att ligga kvar så länge i lagunen. Skälet är just den ömtåliga bron. Därför får isberg som sköljs ut till havs inte vara så höga att de äventyrar bron eller säkerheten för trafikanter.

Med två till tre års mellanrum placerar därför personal från Vegagerðin ett slags farthinder i vattnet just före bron. Det berättar Óskar Örn Jónsson vid Vegagerðin i Morgunblaðið:
"Uppe i älvbädden finns kanter på varsin sida och så läggs farthinder ut i älven - stora och tunga klippblock - så att isbergen som har kalvat från glaciären och är på väg stannar där och smälter. Annars har vi en risk för att de rör sig nedför älvbädden och träffar bron."
Årets budget för detta arbete är 200 miljoner isländska kronor. Enligt Óskar Örn Jónsson går det inte att skydda bron på något annat sätt.

Det är nödvändigt att regelbundet förnya hindren. De isberg som flyter ut till havs både slår i och släpar med sig stenar. De stora krafter som är i spel gör också att stenarna eroderar. Efter några år behöver de förnyas för att inte skyddet av bron ska bli för svagt.

I praktiken bidrar hindren till att isberg kan bli liggande i lagunen under en längre tid. Óskar Örn Jónsson säger i Morgunblaðið att turisterna i någon mån därför har myndigheten att tacka för upplevelsen av Jökulsárlón:
"Jo, man kan faktiskt säga det."
Här kan du läsa mer om Jökulsárlón.

måndag 30 januari 2023

Ny kommun på västra Island namnges efter Stykkishólmur

De två kommunerna Stykkishólmsbær och Helgafellssveit gick ihop i samband med vårens kommunalval. Med fyra röster mot tre har nu politikerna i fullmäktige klubbat det nya namnet för kommunen. Majoriteten röstade på Sveitarfélagið Stykkishólmur. Inför beslutet fick kommunfullmäktige in 72 förslag från invånarna.

I mars förra året röstade en majoritet av invånarna i Stykkishólmsbær och Helgafellssveit på Snæfellsnes på västra Island för ett samgående. De två kommunerna gick formellt ihop vid kommunalvalet i maj. Då valdes också ett gemensamt fullmäktige för första gången.

Det var två ganska olika kommuner som gick ihop. Stykkishólmsbær bestod i praktiken enbart av tätorten Stykkishólmur med 1 196 invånare. Med en areal på 11 kvadratkilometer var kommunen av Islands minsta till ytan. Helgafellssveit - som omgav hela grannkommunen - var en av de minsta kommunerna till antalet med 66 invånare men betydligt större med en yta på 234 kvadratkilometer.

Olikheterna mellan de två tidigare kommunerna hade också betydelse för namngivningen. Inför beslutet i kommunfullmäktige skickade invånare in totalt 72 olika namnförslag.

Åtta av dessa förslag skickades vidare till ortnamnsnämnden Örnefnanefnd. Nämnden rekommenderade tre av namnförslagen: Þórsnesþing, Stykkishólmsbær och Sveitarfélagið Stykkishólmur. Þórsnes är den spets på Snæfellsnes där kommunen ligger medan Stykkishólmsbær inte skulle innebära någon förändring. Och sveitarfélag används om många medelstora kommuner på landsbygden.

Nämnden avrådde alltså från fem av de förslag som fullmäktige skickade vidare för utlåtanden. De två förslagen Stykkishólmsbær og Helgafellssveit och Stykkishólmur og Helgafellssveit ansågs olämpliga eftersom det i praktiken rörde sig om dubbla kommunnamn som skulle föreställa ett enda. Bara Helgafellssveit var olämpligt - även om berget Helgafell var ett lämpligt geografiskt kännetecken - eftersom sveit används för mindre glesbygdskommuner.

Nämnden gjorde även tummen ned för Breiðafjarðarbær och Breiðafjarðarbyggð. Kommunen ligger visserligen vid Breiðafjörður men runt fjorden finns en mängd andra kommuner. Just Breiðafjörður var därför inte enbart kännetecknande för den här kommunen. För att dessa namn skulle vara lämpliga borde de användas för en kommun som innefattade en större del av fjorden.

Þórsnesþing fick tummen upp med hänvisning till det geografiska läget. Just þing förekommer i många namn för liknande kommuner. Det var också lämpligt att utgå från tätorten Stykkishólmur. Nämnden rekommenderade såväl Stykkishólmsbær som Sveitarfélagið Stykkishólmur där det förra hade efterleden bær som används för liknande kommuner medan sveitarfélag också alltså ansågs lämpligt.

Kommunfullmäktige valde ut Stykkishólmsbær och Sveitarfélagið Stykkishólmur som kandidater. I omröstningen segrade Sveitarfélagið Stykkishólmur med fyra röster mot tre.

I fullmäktige - där lokalpartiet H-listan har majoritet - röstade partiets fyra ledamöter för Sveitarfélagið Stykkishólmur. Ett skäl var att invånare från gamla Helgafellssveit inte tyckte att Stykkishólmsbær var representativt för den nya kommunen. Efterleden bær används i regel om städer och inte om landsbygd som Helgafellssveit.

Invånarlistan - som har tre mandat i fullmäktige - förespråkade i stället Stykkishólmsbær eftersom det skulle bli billigare att inte byta namn. Dessutom kunde fler samgåenden mellan kommuner på Snæfellsnes vara på gång och då skulle det nya namnet sannolikt bli kortlivat. Invånarlistan ville också att invånarna skulle få avgöra det nya namnet genom en folkomröstning om alla tre förslagen.

Här kan du läsa mer om samgåendet mellan de två kommunerna.

fredag 27 januari 2023

Stödet för Framstegspartiet kollapsar i Reykjavík

Framstegspartiet var den stora segraren i vårens kommunalval i Reykjavík. Men bara åtta månader senare har partiet förlorat mer än hälften av väljarstödet. Toppkandidaten och blivande borgmästaren Einar Þorsteinsson hamnar bara på femte plats över hur ledamöterna i fullmäktige sköter sitt jobb. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína.

I kommunalvalet i Reykjavík i maj förra året gjorde Framstegspartiet ett historiskt val. Partiet fick hela 18,7 procent av rösterna och kunde bilda majoritet ihop med Socialdemokraterna, Renässans och Piratpartiet. Toppkandidaten Einar Þorsteinsson ska också ta över som borgmästare vid årsskiftet.

Men kommuninvånarna är hittills inte nöjda med partiet. I en väljarbarometer utförd av Maskína får Framstegspartiet bara 8,2 procent - en nedgång med 10,5 procentenheter jämfört med valresultatet. Det gör partiet till mätningens stora förlorare.

Den stora vinnaren är Piratpartiet som får 20,4 procent - en ökning med 8,8 procentenheter jämfört med valet.

Även de två övriga partierna i den styrande koalitionen går framåt. En annan vinnare är Socialdemokraterna som får 23,4 procent - en uppgång med 3,1 procentenheter. Renässans ökar med 1,6 procentenheter till 6,8 procent.

Uppsvinget för Socialdemokraterna innebär att partiet nu tar över positionen som störst i Reykjavík. Samtidigt sjunker Självständighetspartiet till 22,3 procent - en nedgång med 2,2 procentenheter jämfört med valresultatet.

Det enda oppositionspartiet som går framåt är Islands socialistparti som ökar med 1,9 procentenheter till 9,6 procent. Folkets parti backar med 0,7 procentenheter till 3,8 procent. Lika mycket förlorar Gröna vänstern och får nu 3,3 procent. Centerpartiet krymper med 0,3 procentenheter till 2,2 procent.

Om det hade varit val i dag hade alltså de fyra partierna kunnat regera vidare. Däremot hade Framstegspartiet knappast kunnat göra anspråk på posten som borgmästare.

Vid årsskiftet ska alltså Einar Þorsteinsson avlösa socialdemokraten Dagur B. Eggertsson på posten. Men det är bara 8,5 procent som tycker att han är den kommunpolitiker som sköter sig bäst.

Populärast är Island socialistpartis Sanna Magdalena Mörtudóttir som 15,5 procent ger högsta betyg. Därefter följer Dagur B. Eggertsson med 12,9 procent, Självständighetspartiets Hildur Björnsdóttir med 12 procent och Piratpartiets Alexandra Briem med 10,3 procent.

Det är 21,5 procent som anser att den styrande majoriteten sköter sig bra medan 46,6 procent tycker att den inte gör ett bra jobb. Ännu färre - endast 11,7 procent - svarar att oppositionen sköter sig bra medan 44,9 procent uppger att den inte gör ett bra jobb.

Här kan du läsa mer om kommunalvalet i Reykjavík.

torsdag 26 januari 2023

Socialdemokraterna är Islands största parti

Hela 23,6 procent av islänningarna sympatiserar nu med Socialdemokraterna - en ökning med 3,5 procentenheter inom loppet av en månad. Därmed går Socialdemokraterna om Självständighetspartiet och är nu med viss marginal Islands största parti. Självständighetspartiet får samtidigt 21,8 procent. Det visar en ny opinionsmätning utförd av Maskína.

Redan inför skiftet på ordförandeposten började Socialdemokraterna klättra i opinionen. Och sedan Kristrún Frostadóttir valdes till partiledare har Socialdemokraterna gått starkt framåt. Kanske har väljarna tilltalats av hennes nya fokus på klassiska välfärdsfrågor - och mindre fokus på bland annat en ny grundlag och EU-medlemskap.

I den senaste väljarbarometern från Maskína går Socialdemokraterna om Självständighetspartiet. Socialdemokraterna är nu Islands största parti.

Stödet för Socialdemokraterna är nu 23,6 procent - en uppgång med 3,5 procentenheter jämfört med föregående månad. Det är andra månaden i följd som Socialdemokraterna är störst. Men i förra mätningen var avståndet till Självständighetspartiet bara 0,1 procentenhet.

Självständighetspartiet får nu 21,8 procent - en ökning med 1,8 procentenheter. Gapet upp till Socialdemokraterna är alltså 1,8 procentenheter. Det är dock inte större än att det ligger inom den statistiska felmarginalen.

Piratpartiet backar med 2,1 procentenheter och mister därmed positionen som tredje största parti. Den platsen återtar Framstegspartiet som minskar med 0,1 procentenhet till 12,1 procent.

Ytterligare fyra partier klarar femprocentsspärren till alltinget. Renässans ökar med 1,6 procentenheter till 9,1 procent, Gröna vänstern ökar med 0,5 procentenheter till 8,3 procent, Centerpartiet minskar med 0,8 procentenheter till 5,9 procent och Folkets parti minskar med 1,9 procentenheter till 5,1 procent.

Islands socialistparti är mätningens stora förlorare och hade om det varit val i dag inte fått några mandat i alltinget. Stödet sjunker med 2,5 procentenheter till 3,6 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

onsdag 25 januari 2023

Landhöjningen vid Askja har nu passerat en halv meter

Inom loppet av ett och ett halvt år är landhöjningen vid Askja en halv meter. Expansionen beror med all sannolikhet på magma som strömmar in några få kilometer under ytan. Samtidigt fortsätter jordskalven i området - och även de senaste månadernas jordskalv vid Herðubreið kan ha koppling till magmarörelserna i Askja.

Vulkanen Askja norr om Vatnajökull på det isländska höglandet har inte erupterat sedan 1961. Men de senaste åren har det kommit en rad tecken på att vulkanen kan vara på väg mot ett nytt utbrott. Det allra tydligaste är den landhöjning som började i augusti 2021.

Sedan dess har det gått knappt ett och ett halvt år - och inom denna tid har landhöjningen vid Askja nu enligt Veðurstofa Íslands passerat en halv meter. Processen går dessutom betydligt snabbare nu än när något liknande senast inträffade på 1970-talet.

Magman strömmar in i vulkanen på ett djup av två till fyra kilometer. Det är alltså inte långt upp till ytan.

Men i dagsläget finns det inget som tyder på att ett vulkanutbrott i Askja skulle vara nära förestående. Jordskalv sker ständigt i området men det finns inga tecken på att de skulle vara kopplade till magma som närmade sig jordskorpan. Jordskalven har dock varken blivit fler eller grundare - vilket i sin tur betyder att magman alltjämt bör befinna sig några kilometer under ytan.

Magmarörelserna behöver heller inte resultera i ett utbrott. Den här typen av expansion är vanlig i många vulkaniska system på Island. Och i de flesta fallen avtar aktiviteten så småningom utan att leda fram till något utbrott.

Under hösten skakades Herðubreið - som ligger några mil öster om Askja - om den mest omfattande jordskalvssvärmen på många år. Den kan vara kopplad till aktiviteten i Askja. När magma närmar sig ytan sprider den sig ofta över stora områden och orsakar jordskalv långt från den plats som är centrum för aktiviteten.

Ett vulkanutbrott i Askja är alltså inte troligt i dagsläget. Även om vulkaner är oförutsägbara förefaller det inte sannolikt att ett utbrott skulle komma inom de närmaste månaderna. Askja är dessutom en ganska långsam vulkan där utbrott i regel följer på långa perioder av magmarörelser och jordskalv. Än så länge finns heller inga indikationer på att magma skulle vara på väg att bryta igenom jordskorpan.

Eftersom Askja ligger långt från bebyggelse finns det inga direkta faror med ett utbrott. Veðurstofa Íslands följer ändå utvecklingen med hjälp av bland annat gps-utrustning, jordskalvsmätare och satellitbilder.

Den 9 september 2021 ändrade myndigheten färgkoden för flygtrafik över Askja från grön till gul - där den gula färgen symboliserar ökad aktivitet utöver det normala. Den 9 november förra året ändrades färgkoden åter till grön. Veðurstofa Íslands skriver dock i en kommentar att just Askja ändå bevakas mer än normalt.

Här kan du läsa mer om Askja.

tisdag 24 januari 2023

Akureyri skrotar utegångsförbud för katter på nätterna


Det kommer att bli svårt att lära katterna klockan. Och kanske också att gå hem så snart det är mörkt. Så skämtades det i Áramótaskaupið, public service-bolaget RÚV:s årliga nyårsrevy. Nu skrotar majoriteten i kommunfullmäktige i Akureyri planerna på att införa utegångsförbud för katter på nätterna. Förbudet skulle införas 2025.

I november 2021 röstade en majoritet i kommunfullmäktige i Akureyri för att förbjuda lösgående katter. Beslutet klubbades med sju röster mot fyra. Förbudet motiverades bland annat med att det skulle skydda fågellivet i kommunen.

Men beslutet fick både skarp kritik och politiska konsekvenser. Inför kommunalvalet våren 2022 bildades lokalpartiet Kattkandidaturen med syftet att ta sig in i fullmäktige för att riva upp beslutet. Kandidaterna - som alla var tvåbenta - presenterades inte med titlar på valsedlarna utan i stället med det kattnamn som de företrädde.

I opinionsmätningar inför valet såg det ut som att Kattkandidaturen skulle väljas in i fullmäktige. En annan mätning visade att invånarna i regionen var splittrade inför ett utegångsförbud för katter.

Kanske var hotet från Kattkandidaturen tillräckligt stort för att majoriteten skulle backa redan före valdagen. Majoriteten övergav planerna på ett totalförbud för utekatter. I stället skulle katter inte få vistas utomhus mellan midnatt och sju på morgonen. De skulle heller inte få gå lösa under häckningstid.

I valet fick Kattkandidaturen 4,1 procent av rösterna. Det räckte inte till något mandat i kommunfullmäktige i Akureyri. Ändå står det nu klart att partiets enda egentliga mål kommer att uppfyllas.

Förbudet skulle träda i kraft i januari 2025. Men nu har den nya majoriteten i kommunen beslutat att riva upp det planerade förbudet. Den planerade ändringen av den lokala ordningsstadgan kommer inte att drivas igenom. Katter får alltså även i framtiden att gå lösa.

Majoriteten ska ha fattat beslutet att slopa förbudet i början på december. Att utegångsförbudet togs upp i Áramótaskaupið ska alltså inte ha haft någon inverkan på kursändringen.

Här kan du läsa mer om det planerade förbudet mot lösgående katter.

måndag 23 januari 2023

Här är årets ord på Island 2022

Den politiska debatten, kriget i Ukraina, teknikutvecklingen och slopade coronarestriktioner präglade de olika utnämningarna av årets ord på Island 2022. Þriðja vaktin, 'tredje skiftet', och innrás, 'invasion', blev valen för RÚV. I Fréttablaðið utsågs aflétting, 'avveckling; lättnad', till årets ord medan omröstningen på Orðabókin slutade med seger för hleðslukvíði, 'laddångest'.

I februari förra året avvecklades de sista coronarestriktionerna på Island. Då hade islänningarna i två års tid levt med några av Europas periodvis hårdaste inskränkningar av den personliga friheten. Taket för sammankomster var som lägst tio deltagare - och på lokal nivå tillfälligt så låg som fem deltagare. Det fanns hårda krav på karantän och isolering samtidigt som möjligheterna att resa var begränsade.

När restriktionerna hävdes var en majoritet av befolkningen vaccinerad mot coronaviruset. Det hade också föregåtts av liknande beslut i en rad andra länder.

Coronapandemin präglade livet på Island i två år - och därför valde Fréttablaðið just aflétting, 'avveckling; lättnad', till 2022 års ord. Det var enligt redaktionen ett ord som på många sätt symboliserade det gångna året. Och dessutom förhoppningsvis sista gången som språket präglades av coronaviruset.

Orðabókin samlar bland annat slang och nyord samt nya betydelser för gamla ord. I omröstningen segrade hleðslukvíði, 'laddångest', en känsla som kan drabba såväl den som befarar att mobiltelefonen snart kommer att slockna liksom den som kör en elbil och befarar att laddningen inte räcker hela vägen till målet för resan.

Vinnare i public service-bolaget RÚV:s omröstning om årets ord blev þriðja vaktin, 'tredje skiftet'. Uttrycket syftar på det arbetspass i hemmet som finns i många parhushåll och där kvinnor traditionellt utför en majoritet av dessa sysslor.

Þriðja vaktin fick en tredjedel av rösterna - vilket var dubbelt så många som tvåan i omröstningen.

Tvåa blev rampa, 'bygga ramper', ett verb som används flitigt i kampanjen Römpum upp Ísland som syftar till att öka tillgängligheten till olika platser genom att bygga ramper som bland annat kan nyttjas av personer som använder rullstol. Initiativtagare till kampanjen är Haraldur Þorleifsson. Rampa är bildat till substantivet rampur, 'ramp'.

Trea blev Tenetásur, 'Teneriffatåssingar', ett teleskopord bildat till Tenerife och tása, 'tå, tåssing'. Ordet myntades i samband med att Ásgeir Jónsson, chef för Seðlabanki Íslands, berättade att det stora antalet bilder i sociala medier på fötter i solen på Teneriffa var ett tecken på att privatkonsumtionen var stark.

RÚV utser också i samarbete med Háskóli Íslands ytterligare ett årets ord som även kan vara ett befintligt ord som ökat kraftigt i bruk under det gångna året. Valet föll på innrás, 'invasion', ett ord som har funnits i isländskan åtminstone sedan 1800-talet. Ordet blev mycket vanligare i samband med Rysslands krig mot Ukraina och kännetecknade enligt juryn därmed också en av årets viktigaste händelser.

fredag 20 januari 2023

238 döda på Island under coronapandemin

Hittills har 238 personer dött på Island under coronapandemin. Och den stora majoriteten avled i sviterna av covid-19 under förra året. Då exploderade smittan med omikronvarianten samtidigt som restriktionerna avvecklades. Det här visar statistik från Embætti landlæknis som gäller till och med november 2022.

I slutet på februari 2020 rapporterades det första fallet av coronasmitta på Island. Det följdes snart av en lång rad hårda restriktioner för bland annat sammankomster och resande. De sista restriktionerna avvecklades i februari 2022. Då slopades också alla begränsningar av resande och alla restriktioner för inresa till Island.

Hittills har 238 dödsfall till följd av coronaviruset rapporterats. Det behöver dock inte vara covid-19 som är ensam dödsorsak. Många av personerna som har avlidit i sviterna av covid-19 har även haft andra sjukdomar.

Under pandemins första år var det 31 personer som avled. Och under 2021 sjönk antalet dödsoffer till åtta personer. Men under perioden januari till november 2022 var det hela 238 personer som avled.

Skälet är enligt myndigheten den omfattande samhällsspridningen av coronaviruset under 2022. När omikronvarianten blev dominerande vid förra årsskiftet visade det sig att många av restriktionerna inte hade lika stor effekt.

Coronaviruset härjar alltjämt i det isländska samhället. Flera sjukhus har nyligen infört begränsningar av besök eftersom smittspridningen ökat. I somras var också smittspridningen av omikronvarianten påtaglig. Även under hösten och vintern har smittspridningen legat på en förhållandevis hög nivå.

En stor majoritet av befolkningen är dock vaccinerad - vilket gör att få blir allvarligt sjuka.

Här kan du läsa mer om coronapandemin på Island.

torsdag 19 januari 2023

Misstänkta terrorislänningar nekar till planer på attentat

De två isländska män som misstänks för att ha planerat terrordåd nekade båda till brott när rättsprocessen inleddes i Héraðsdómur Reykjavíkur i går. Båda erkände dock några av de vapenbrott som finns i åtalet. En erkände också narkotikabrott. Men det är oklart om det faktiskt blir en rättegång om själva terrormisstankarna. Domaren överväger att inte ta upp de åtalspunkterna till prövning.

I Héraðsdómur Reykjavíkur inleddes i går rättsprocessen mot de två män - som båda är bosatta i Reykjavík och är 26 respektive 24 år gamla - som misstänks för att ha planerat terrordåd. Det är det första åtalet i sitt slag i Islands historia. Men frågan är om dessa misstankar faktiskt kommer att prövas i rätten.

Inför rättsprocessens början hade männens försvarare kritiserat åklagarens brist på konkreta uppgifter i åtalet. Det talades om att dåd skulle utföras mot vissa personer vid en viss tidpunkt - men det fanns ingen information om när dåd skulle ske eller vilka som skulle vara måltavlor. I stället talas det allmänt om hot mot personer i ledande ställning och samhällsinstitutioner.

Vid rättsprocessens början meddelade domaren i går att åtalspunkterna om terrorism skulle prövas före rättegångens inledning. Domaren överväger alltså att avvisa dessa åtalspunkter. Det är mycket ovanligt att domaren tar sådana initiativ.

Det här är inte ett beslut som domaren motiverar på något sätt. Men det troliga är att åtalspunkterna vad gäller terrorism anses för vaga för att de ska kunna prövas. Däremot gjorde domaren inga invändningar mot åtalspunkterna gällande vapenbrott och narkotikabrott.

Båda männen nekade i går till all inblandning i terrorbrott. De erkände var för sig några av åtalspunkterna gällande vapenbrott. En av dem erkände också narkotikabrott. När mannen greps hade han både narkotika och anabola steroider på sig.

Gårdagens förhandling var över på 24 minuter. De två männen dolde sina ansikten när de kom till och lämnade rättssalen. Inne i rättssalen skyddade de inte sina ansikten. Ingen av dem svarade på några frågor från journalister.

Sveinn Andri Sveinsson, en av männens försvarare, yrkade i går på att männens samtliga konversationer över den krypterade appen Signal skulle lämnas ut från polisen. De använde Signal från december 2021 fram till gripandet nio månader senare. Konversationerna omfattar 1 700 utskrivna A4-sidor.

Männen använde Signal för att diskutera bland annat potentiella terrormål och tillvägagångssätt. De samtalade också om nazism, förebilder bland kända terrorister och sin avsky för samhällsutvecklingen. I förhör har de hävdat att alla samtal om att utföra terrordåd var på skämt.

De två männen greps i en razzia den 21 september förra året. De satt häktade fram till den 13 december då Landsréttur gick emot åklagaren och hävde häktningen av männen. När männen försattes på fri fot valde polismyndigheten att höja terrorhotsnivån ett steg.

Rättsprocessen i Héraðsdómur Reykjavíkur fortsätter den 26 januari.

Här kan du läsa mer om åtalet mot de två misstänkta terroristerna.

onsdag 18 januari 2023

Minister vill prata fyrverkerier med räddningstjänsten

Folkhälsan påverkas negativt av fyrverkerier. Men innan justitieminister Jón Gunnarsson kan tänka sig att ändra regelverket vill han ha samråd med landets räddningstjänst. Det skriver han i ett interpellationssvar till Piratpartiets Andrés Ingi Jónsson. Den i särklass viktigaste källan för de frivilliga räddningstjänsterna är nämligen försäljningen av fyrverkerier kring nyårshelgen.

Försäljningen av fyrverkerier kring senaste årsskiftet var mindre än vanligt. Det hade sannolikt flera förklaringar. De räddningstjänster som säljer fyrverkerier hade höjt priserna något med hänvisning till stigande importkostnader. Väderprognosen för nyårsafton var inte gynnsam. Och före julhelgen gick Umhverfisstofnun ut och informerade om miljöeffekterna av fyrverkerier.

Just försäljning av fyrverkerier är den i särklass viktigaste intäktskällan för de frivilliga räddningstjänsterna. Överskottet finansierar deras verksamhet i form av bland annat lokaler, fordon, räddningsutrustning, drivmedel och så vidare.

Inom räddningstjänsterna var det många som reagerade negativt på Umhverfisstofnuns informationskampanj. Att fyrverkerierna är dåliga för såväl miljön som folkhälsan genom föroreningar är det ingen som bestrider. Men utan intäkterna är räddningstjänsternas verksamhet i fara. Och frågan är vem som annars skulle finansiera den.

Dessutom anser räddningstjänsterna att de har gjort vad de kan för att minska miljöpåverkan genom att inte köpa in fyrverkerier som innehåller vissa tungmetaller.

En arbetsgrupp lämnade in en rapport om fyrverkeriernas miljöpåverkan redan i januari 2020. Ett av förslagen var att minska antalet försäljningsdagar av fyrverkerier. Arbetsgruppen konstaterade också att såväl individer som miljön i allmänhet påverkades negativt av fyrverkerierna. Även djur drabbades eftersom många blev skräckslagna av fyrverkerier.

Sedan dess har det inte hänt något från regeringens sida. I en interpellation undrar Andrés Ingi Jónsson, alltingsledamot för Piratpartiet, hur justitieminister Jón Gunnarsson tänker hantera frågan.

Jón Gunnarsson skriver i sitt svar att han vill diskutera saken med räddningstjänsterna. Innan dess vill han inte ta några beslut i frågan. Han vill inte riskera att driva igenom några förändringar som påverkar räddningstjänsternas förmåga att rycka ut på alarm genom att minska deras intäkter.

Efter den diskussionen kommer han att ta beslut i frågan efter arbetsgruppens förslag. Han skriver att det arbetas med frågan på departementet men anger inte när det kan komma ett besked.

Här kan du läsa mer om traditionen med nyårsfyrverkerier på Island.

tisdag 17 januari 2023

Island exporterar över 2 500 ton sillval till Japan

Drygt 2 500 ton sillval gick på export från Island till Japan i december förra året. Det är första gången på mer än fyra år som det isländska valfångstbolaget Hvalur säljer kött från sillval till den japanska marknaden. Sommarens jakt var också den första på lika många år. Valköttet fraktades till Japan med fartyg. Det rapporterar Heimildin.

I somras jagade Hvalur sillval för första gången sedan sommaren 2018. När jakten upphörde i slutet av september hade totalt 148 djur skjutits. Jakten kom igång sent på grund av dåliga väderförhållanden i början på juni medan gynnsamt väder gjorde att den kunde fortsätta ända in på hösten.

Valfångsten återupptogs alltså efter tre år utan jakt. De senaste åren har jakten varit en förlustaffär för Hvalur. Men storägaren och vd:n Kristján Loftsson är genom aktieinnehav i fiskeindustrin en miljardär som har råd att förlora pengar. För honom har jakten också ideologiska motiv.

Tidigare hade fiskeministern Svandís Svavarsdóttir talat om att inte utfärda några nya fångstkvoter för val efter 2023 eftersom det inte bedrivits någon jakt. Kristján Loftssons svar var alltså att direkt sätta igång att förbereda den första jaktsäsongen på fyra år - trots att han har tusentals ton med fryst sillval i fryshus i huvudstadsregionen.

Ett skäl till att valfångsten inte längre är lönsam är att exporten på senare år i princip enbart har gått till Japan. Utöver viss inhemsk konsumtion av sillval har det inte funnits någon marknad för köttet. Exporten till Japan har dessutom varit kostsam och komplicerad eftersom få rederier vill transportera valkött.

Kristján Loftssons lösning på problemet har varit att själv hyra fartyg och anlita besättningar för exporten.

I december i år fraktades 2 576 ton sillval från Island till Japan. Exporten gjordes med fartyg. Det rapporterar Heimildin med hänvisning till preliminär statistik från Skatturinn.

I det här skedet går inte myndigheten ut med mer information om exporten. Men det är bara sillval som kan bli aktuellt på den japanska marknaden. Och det är bara Hvalur som har sillval att exportera. Däremot är det oklart om det rör sig om fruset eller färskt kött från sommarens jakt - även om det senare är det troliga.

Livsmedelsdepartementet har enligt Heimildin ännu inte utfärdat något intyg om att köttet kommer från en val som är tillåten att jaga. Det ska dock göras under januari. Ett sådant intyg är nödvändigt för att japanska myndigheter ska tillåta införseln av sillval från Island.

Här kan du läsa mer om sommarens valfångst.

måndag 16 januari 2023

Isländska biluthyrare kan bli skyldiga informera turister

Biluthyrare ska bli skyldiga att informera kunderna om vägförhållanden på Island. Alla kunder ska få upplysningar om bland annat backkrön utan sikt, grusvägar och enfiliga broar innan de får sätta sig i hyrbilen. Det föreslår kultur- och handelsminister Lilja Alfreðsdóttir. Förslaget kommer efter en rad uppmärksammade olyckor där turister varit inblandade.

På morgonen den 27 december 2018 larmades polis och räddningstjänst till bron över Núpsvötn mellan Kirkjubæjarklaustur och Skaftafell på den isländska sydkusten. En tolv år gammal Toyota Landcruiser hade kört av bron i halkan. Fallhöjden var sju meter.

Tre av de sju personerna i bilen omkom i olyckan. Samtliga var brittiska turister. Polisens utredning av olyckan visade att bilen hade hållit minst 90 kilometer i timmen över bron - vilket också var den högsta tillåtna hastigheten. Men vägbanan var hal och när föraren tappade fästet gav broräcket vika för fordonets tyngd.

Redan dagen därpå sänkte Vegagerðin den tillåtna hastigheten över bron till 50 kilometer i timmen. Senare har samma hastighetsbegränsning införts på samtliga enfiliga broar längs ringvägen. De har också försetts med blinkande ljus.

Olyckan gav upphov till en ny debatt om turisters förståelse för väg- och väderförhållanden på Island - i synnerhet under vintertid. Många utländska förare har ingen erfarenhet av att åka på smala och gropiga grusvägar, att manövrera i snö och is och att hålla uppsikt över får som strövar längs vägarna på somrarna.

Turister är kraftigt överrepresenterade i olycksstatistiken. På vintrarna är det också framför allt utländska förare som trotsar avstängningar och kör in på vägar som är oframkomliga - i regel med konsekvensen att de så småningom behöver hjälp av räddningstjänst eller bärgare.

I ett nytt lagförslag får biluthyrare ett större ansvar för att informera kunderna om förhållandena på Island. Det handlar bland annat om hur vädret kan påverka förutsättningarna, enfiliga broar, grusvägar, oframkomliga vägar under vintrarna, skyldigheten att alltid använda belysning, faran med att stanna mitt på vägen och backkrön med skymd sikt.

Efter olyckan vid Núpsvötn kom det också intern kritik från branschen mot att vissa biluthyrare har gamla fordon i flottan. Vissa pekade till exempel på att den hyrbilen var tolv år. Men i lagförslaget från Lilja Alfreðsdóttir finns inga krav på hur gamla fordonen får vara eller någon maximal körsträcka.

I ett remissvar skriver branschorganisationen Samtök ferðaþjónustunnar att de föreslagna förändringarna på det stora hela är till det bättre och att uthyrarna redan har blivit bättre på att informera sina kunder. Informationen har utarbetats i samarbete med myndigheter som Samgöngustofa och Vegagerðin.

Däremot vänder sig organisationen mot att informationen ska skrivas in i hyresavtalet. Det är enligt Samtök ferðaþjónustunnar inte bästa sättet att förebygga olyckor och det finns mer förnuftiga sätt att informera kunderna på.

Här kan du läsa mer om olyckan vid Núpsvötn.

fredag 13 januari 2023

Vitryssland blir Belarus även i isländska medier

Hvíta-Rússland blir Belarús i alla sammanhang hos public service-bolaget RÚV. Sedan tidigare har utrikesdepartementet gått över till det senare namnet. Island går därmed samma väg som svenska staten och svenska medier som på senare år har börjat använda Belarus i stället för Vitryssland. Övergången i andra länder har också påverkat Island.

Svasíland har blivit Esvatíní, Búrma har blivit Mjanmar och Makedónía har blivit Norður-Makedónía. Det är några av de namnbyten på länder som har gjorts såväl i isländska medier som inom myndigheter på senare år.

Nu går också public service-bolaget RÚV över till Belarús i stället för Hvíta-Rússland. Belarús ska användas i alla sammanhang. Invånare i landet kallas hädanefter Belarúsar, det som kommer från landet betecknas med adjektivet belarúskur och nationalspråket heter belarúska.

Belarus har förekommit mycket i medierna på senare år. Isländska medier har då använt både Hvíta-Rússland och Belarús även om det stegvis skett en glidning mot Belarús trots att Hvíta-Rússland varit den rekommenderade namnformen.

Isländska utrikesdepartementet gick över till Belarús i officiella sammanhang 2021. Då hade Sveriges dåvarande utrikesminister Ann Linde två år tidigare meddelat att hennes departement gjort samma val. Strax därpå gick även medierna över till Belarus - även om Dagens Nyheter redan tidigare brutit enigheten och övergett Vitryssland.

Efter att det svenska utrikesdepartementets kursändring följde även Danmark och Norge efter. Även på Island föll valet alltså på Belarús i alla officiella sammanhang.

Övergången motiverades då med att det fanns en stark vilja från Belarus att använda just det namnet i stället för Vitryssland. Det önskemålet har bland annat framförts av ledare för den politiska oppositionen i landet och det ska också röra sig om en utbredd uppfattning bland invånarna. Men det är en önskan som också sammanfaller med den nuvarande regimens strävan.

Ett annat skäl för den isländska övergången då var att motsvarande beslut klubbats i de nordiska grannländerna och i en rad andra länder. Det talades dessutom om att det fanns en risk för förväxling mellan Vitryssland och Ryssland. De två snarlika namnen gjorde att de två staterna kunde blandas ihop och att Vitryssland kunde uppfattas som en del av Ryssland.

torsdag 12 januari 2023

Socialdemokraterna rusar och Gröna vänstern rasar

Socialdemokraterna ökar till 23,4 procent - partiets högsta opinionssiffra hos Gallup på tolv år. Samtidigt rasar stödet för Gröna vänstern till rekordlåga 6,8 procent. Det är den sämsta noteringen för statsminister Katrín Jakobsdóttirs parti sedan Gallups mätningar började 2004. Om det hade varit val till alltinget i dag hade hennes regering inte fått majoritet.

För tredje mätningen i följd från tre olika opinionsinstitut får Socialdemokraterna mer än 20 procent. I den senaste väljarbarometern från Gallup får partiet alltså hela 23,4 procent - en uppgång med 2,3 procentenheter jämfört med föregående mätning. Jämfört med valresultatet från hösten 2021 är det mer än en dubblering.

Socialdemokraterna började lyfta i opinionen redan innan Kristrún Frostadóttir tagit över som ny partiledare. Sedan hon valdes har ökningen fortsatt och Socialdemokraterna utmanar nu Självständighetspartiet om positionen som största parti.

Socialdemokraternas notering hos Gallup är den högsta sedan december 2010. Då hade partiet efter finanskraschen bildat regering med Gröna vänstern.

Samtidigt fortsätter raset för statsministern Katrín Jakobsdóttirs Gröna vänstern. Stödet krymper nu med 0,7 procentenheter till 6,8 procent. Det är Gröna vänsterns sämsta siffra hos Gallup genom tiderna. Inte sedan mätningarna började 2004 har stödet för partiet varit så lågt.

Hade det varit val till alltinget i dag hade hennes regering inte fått majoritet. Ett av koalitionspartierna - Framstegspartiet - fortsätter att backa även om minskningen den här gången bara är 0,1 procentenhet. Stödet är nu 12,1 procent. Jämfört med valet har dock partiet förlorat var tredje väljare.

Stödet för Självständighetspartiet - det tredje partiet i regeringskoalitionen - är stabilt. Partiet backar dock med 0,3 procentenheter till 23,8 procent.

Självständighetspartiet behåller alltså positionen som största parti. Avståndet till Socialdemokraterna ligger dock inom den statistiska felmarginalen.

I förra mätningen var Piratpartiet lika stora som Framstegspartiet. Nu krymper stödet med 0,9 procentenheter till 11,3 procent. Piratpartiet är därmed fjärde största parti.

Renässans minskar med 0,5 procentenheter till 6,9 procent. Folkets parti är tillsammans med Socialdemokraterna mätningens stora vinnare. Stödet ökar med 1,7 procentenheter till 6,2 procent. Folkets parti tar sig därmed över femprocentsspärren till alltinget.

Både Centerpartiet och Islands socialistparti hamnar under spärren. Centerpartiet tappar 1 procentenhet till 4,6 procent medan Islands socialistparti minskar med 0,6 procentenheter till just 4,6 procent.

Trots att alla tre regeringspartierna går bakåt i opinionen ökar stödet för koalitionen något. Det är nu 47,1 procent av väljarna som säger sig stå bakom regeringen - en ökning med 1,4 procentenheter. Det är dock den tredje lägsta siffran för regeringen under den här mandatperioden.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

onsdag 11 januari 2023

Könsneutrala titlar i ny isländsk lag skapar debatt

Fiskimaður blir fiskari och útgerðarmaður blir útgerð. I den nya lag om besättningar på fartyg som trädde i kraft vid årsskiftet har två titlar blivit könsneutrala. Innan lagen klubbades var det ingen remissinstans som protesterade mot de språkliga förändringarna - men efter att de uppmärksammats i medierna har de lett till en debatt om synen på kön i språket.

De senaste årens mest intensiva språkdebatt på Island har handlat om inkluderande och könsneutralt språk. I fokus för diskussionen står bland annat synen på efterleden maður i titlar. I isländskan används det i sammansatta substantiv ungefär på samma sätt som man i svenskan. Talsmaður betyder till exempel 'talesman' - eller 'talesperson'.

I svenskan har myndigheterna och medierna i allt större utsträckning fasat ut titlar som talesman. Numera är talesperson såväl vanligare som den rekommenderade formen. Skälet är att man anses föra tankarna till en person av manligt kön.

I isländskan är dessa associationer i allmänhet starkare eftersom kön har betydelse i språket på ett sätt som det inte längre har i svenskan. Den som i svenskan syftar på en talesman av okänt kön säger sedan ett par hundra år knappast han utan den. Men isländskan har ingen motsvarighet till pronomenet den utan här används alltjämt hann, 'han', ofta även när en talsmaður råkar vara en kvinna.

Rörelsen mot ett mer könsneutralt språk innebär bland annat att public service-bolaget RÚV inte längre utser Maður ársins, 'Årets man; människa', utan Manneskja ársins, 'Årets människa; person'.

Isländskans maður och svenskans man har samma språkliga rötter. Orden har historiskt använts både i betydelsen 'person av manligt kön' och 'människa'. Men i isländskan lever det här bruket på ett annat sätt än i svenskan. Frågan är därför om ett ord som talsmaður ska anses vara - mer eller mindre - maskulint eller kan syfta på vem som helst.

I den nya besättningslagen gör alltså den här synen avtryck i språkbruket när fiskimaður blir fiskari, 'fiskare', och útgerðarmaður blir útgerð, 'redare; rederi'. Det är dock bara dessa två begrepp som ändras. Kvar i lagtexten finns bland annat sjómaður, 'sjöman', och stýrimaður, 'styrman'.

Fiskari är på samma sätt som fiskimaður ett maskulint substantiv men ordbildningar på -ari uppfattas i regel inte som könade i samma utsträckning som ordbildningar på -maður. Det är alltså ungefär samma situation som i svenskan där fiskare traditionellt varit ett maskulint substantiv men i dag nog ses som könsneutralt av de allra flesta. Útgerð är ett feminint substantiv som alltså ersätter det maskulina útgerðarmaður i lagtexten.

Þór­hild­ur El­ín­ar­dótt­ir, kommunikationsdirektör vid Samgöngustofa, sade i Morgunblaðið innan lagen trädde i kraft att det i texten fanns en allmän strävan mot ett könsneutralt språk. Maskulina beteckningar som var etablerade sedan länge hade dock lämnats orörda.

I remisstadiet var det ingen som kritiserade de nya benämningarna. Valmundur Valmundsson, ordförande för Sjómannasamband Íslands, kom inte med några invändningar mot förändringarna då. Nu säger han i Morgunblaðið att fiskari är "ordtrams". Árni Bjarnason, tidigare ordförande för Farmanna- og fiskimannasamband Íslands, säger i Vísir att han inte stött på någon kvinna på sjön som skulle ha något emot att omtalas som fiskimaður.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, säger i Morgunblaðið att ordet fiskari är äldre än fiskimaður. Länge var det också den dominerande benämningen. Om det finns en allmän uppslutning bakom strävan mot ett mer könsneutralt språk - en strävan som står i förarbetena till den nya lagen - är det bra att börja med tydligt könade titlar som inte är så starkt förankrade och där det redan finns etablerade alternativ.

I RÚV säger Eiríkur Rögnvaldsson att det är viktigt att ha i åtanke att det rör sig om lagtext där ord måste ha tydliga definitioner. I debatten har det till exempel talats om att även sjómaður skulle försvinna - men det ordet finns alltjämt i lagtexten. Och i allmänspråket är det upp till var och en att välja vilka ord den tycker är bäst.

tisdag 10 januari 2023

Fréttablað­ið­ halverar upplagan efter utdelningsstopp

Från 80 000 exemplar före nyår till 35 000 exemplar efter nyår. Fréttablað­ið­ har mer än halverat den tryckta upplagan sedan tidningen slutades dela ut till hushållen i storstadsområdena vid årsskiftet. Inom kort siktar dock Fréttablað­ið­ på att öka upplagan till 45 000 exemplar. Beslutet kommer också att bli en prövning för konkurrenten Morgunblað­ið­.

Den 2 januari i år meddelade Fréttablað­ið­ att utdelningen till hushållen skulle upphöra. Ända sedan starten 2001 har tidningen distribuerats utan kostnad till bostadsområden i storstadsregionerna. Men från och med den 3 januari skulle den i stället finnas att hämta på 120 distributionsställen.

Beskedet kom som en överraskning för annonsörerna. Jón Þórisson, vd för ägarbolaget Torg, hävdade ändå att Fréttablaðið skulle fortsätta nå lika många läsare som tidigare. Distributionen till butiker, bensinstationer, badhus och andra ställen skulle innebära att 85 procent av Islands befolkning hade möjlighet att få ett exemplar av tidningen.

Att Fréttablaðið har varit en usel affär är ingen hemlighet. Sedan ägarskiftet 2019 har Torg förlorat drygt en miljard isländska kronor. I siffrorna ingår inte 2022 eftersom bokslutet inte är klart - men inget tyder på att bolaget ska ha lyckats vända förlusterna till vinst då.

Under 2020 gick Fréttablaðið från utgivning sex till fem dagar i veckan. Och i höstas antydde Jón Þórisson för första gången att tidningen på sikt kanske inte skulle tryckas. Ändå innebär beslutet att upphöra med utdelning till hushållen en stor förändring på den isländska mediemarknaden.

Länge nådde Fréttablaðið över hälften av islänningarna. I många år har den gratisutdelade tidningen varit den största dagstidningen i landet.

Nu berättar Fréttablaðið mer om förändringarna. Upplagan bantas till 35 000 exemplar från 80 000 före årsskiftet. Inom kort räknar dock tidningen med att utöka upplagan till 45 000 exemplar när distributionsställena blir fler.

Huvudkonkurrenten Morgunblaðiðs rapportering om förändringarna har kännetecknats av viss skadeglädje. Visst är det möjligt att tidningens ställning på marknaden stärks en aning - men knappast på något avgörande sätt. Läsningen av Morgunblaðið har dalat länge - och den har ännu svårare än Fréttablaðið att nå yngre läsare.

Morgunblaðið är en stadig förlustmaskin som enbart överlever genom ständiga kapitaltillskott från ägarna. Nu riskerar förlusterna att öka ytterligare.

Under 2018 köpte Torg in sig i Póstdreifing som delade ut både Morgunblaðið och Fréttablaðið. När beslutet meddelades hävdade Jón Þórisson att bolaget inte visade någon flexibilitet när Fréttablaðiðs behov förändrats. Enbart distributionen till hushållen skulle kosta omkring en miljard isländska kronor under 2023.

Distributionen av Morgunblaðið går enligt obekräftade uppgifter på ungefär 700 miljoner om året. Men de kostnaderna utgår från att det finns två dagliga morgontidningar att dela ut. När bara Morgunblaðið finns kvar innebär det sannolikt att den blir ännu dyrare att distribuera när kostnaderna inte längre kan delas.

Här kan du läsa mer om förändringarna på den isländska mediemarknaden.

måndag 9 januari 2023

Misstänkta terrorislänningar hälsade med Hitlerhälsning

De gjorde Hitlerhälsning när de träffades. Och en av dem sade sig vara nazist medan den andra beskrev sig som en gudfruktig person som gillade såväl homosexuella som personer med annan hudfärg än vit. Ändå talade de med varandra om terrorattentat mot pridefestivalen i Reykjavík och om att köra ihjäl hundratals personer för att därefter skjuta vilt omkring sig.

Onsdagen den 18 januari inleds rättsprocessen i Héraðsdómur Reykjavíkur i det första terrormålet i Islands historia. En man står åtalad för försök till terrorbrott och grovt vapenbrott. Hans kumpan står åtalad för delaktighet i försök till terrorbrott och grovt vapenbrott. Om de fälls riskerar de livstids fängelse.

Polisen slog till mot männen den 21 september förra året. Polisen kunde lägga beslag på ett femtiotal skjutvapen och stora mängder ammunition. I takt med att polisen kunde kartlägga männens kommunikation med varandra stod det klart att de diskuterat terrordåd mot bland annat en rad ledande isländska politiker och institutioner.

Sedan den 13 december är båda männen på fri fot. I samband med att de släpptes valde polisen att höja beredskapsnivån för terrordåd ett steg.

Ännu fler dokument från häktningsförhandlingarna mot männen har nu offentliggjorts. I de nya dokumenten finns bland annat information från polisens förhör med männen.

Den man som enligt åtalet var drivande i terrorplaneringen ska i förhör själv ha beskrivit sig som "nazist". När de två männen träffades hälsade de genom att göra Hitlerhälsning. När de skrev till varandra i sociala medier använde de ofta tilltalet "Mein Fuhrer".

Den andra mannen beskriver sig i förhör som en gudfruktig människovän som uppskattade bland annat homosexuella och personer med annan hudfärg än vit.

Den andra mannen förklarade att kamraten länge betraktat sig som "nazist" och att även andra ska ha betraktat honom på samma sätt. Eftersom kamraten ogillade dagens samhälle och hade politiska åsikter som många ogillade valde han alltmer att isolera sig och dra sig tillbaka från det vardagliga livet. Innan han greps av polis hade han varit arbetslös i ett par månader.

De två männen har känt varandra länge. De har både gått i skolan och arbetat tillsammans.

I förhör hävdade den misstänkte huvudmannen att vänskapen var förklaringen till tonen mellan de två när de kommunicerade genom den krypterade appen Signal. Den ska ha varit rå men skämtsam. När de talade om att mörda politiker eller utföra sprängdåd låg det inget allvar bakom diskussionerna.

Vidare berättade den misstänkte huvudmannen att "huvudproblemet" i dagens samhälle var "extremmuslimer". Han var djupt missnöjd med den växande invandringen till Island. Han hävdade att invandrare inte arbetade utan bara utnyttjade samhällssystemet. Han ansåg också att homosexuella hade en för framskjuten plats i samhället och att de skulle förbjudas ha kontakt med barn.

Kamraten beskrev honom vidare som en person som hatade såväl judar som muslimer. Ingen av dem ska dock ha menat allvar med diskussionerna om terror. Han ska dock ha försökt lugna ner sin kamrat när han talade om attacker med hjälp av drönare.

Huvudmannen ska ha sett sig själv som en medlem i nätverket Right wing death squad. Gång på gång ska han ha sagt att han ville skjuta meningsmotståndare. Han ska också ha varit medveten om att hans språkbruk av många uppfattades som osmakligt.

Ändå berättade kamraten att huvudmannen skulle ha beskådat en prideparad i Reykjavík med syftet att undersöka avspärrningarna. Målet ska ha varit att planera ett attentat mot paraden med lastbil. Över Signal talade de om "att köra över 100 personer på gay pride och så backa fram och tillbaka - skjuta 500 skott och sticka till nästa ställe".

Vid attentatet skulle de använda sig av utrustning som fick besökarna att tro att de var poliser. Förvirringen skulle göra det möjligt för dem att komma undan.

I huvudmannens dator hittade polisen något som de tolkade som början på ett terrormanifest. Han hade också samlat på sig manifest från högerextrema terrorister - såväl enskilda som grupper - som han beundrade. I förhör svarade han att det inte rörde sig om något manifest utan bara om personliga tankar som aldrig varit avsedda för allmänheten. Det var inte bara terrorister som skrev politiska manifest av olika slag. Terroristernas texter hade han sökt upp eftersom han var intresserad av hur de resonerade.

Han hade även samlat på sig filmer från terrordåd. Ett sådant attentat gjorde att han i ett dokument beskrev gärningsmannen som en "gud". När han fick frågor om detta i förhör sade han att han varit berusad när han skrev.

Huvudmannen hyllade också Anders Behring Breivik. Han ansåg att den norske terroristen genom massakern på Utøya förhindrade att dessa unga socialdemokrater blev ministrar och parlamentariker. Därigenom förhindrade också Anders Behring Breivik att hans offer kunde släppa in fler utlänningar i Norge.

I datorn fanns också information om tillverkning av bomber och sprängmedel. Enligt mannen ska syftet inte ha varit någon egen tillverkning. Han ska enbart ha intresserat sig för de kemiska processerna bakom tillverkningen.

Anders Behring Breivik och andra terrorister hade i många fall planerat sina attentat i flera års tid. Själv trodde han att han inte skulle behöva mer än några få månader för att gå från ord till handling. Han gjorde bland annat en rad sökningar på polisens årliga personalfest. I förhör ville han dock inte kommentera varför han var så intresserad av just den festen.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot de två misstänkta terroristerna och här och här hittar du domslut från Landsréttur.

torsdag 5 januari 2023

USA:s ambassad stängd efter fynd av brev med vitt pulver

USA:s ambassad på Engjateigur i Reykjavík stängdes i går eftermiddag. Polisen, insatsstyrkan, bombgruppen och brandkåren ryckte ut sedan ambassadpersonal hittat ett kuvert med vitt pulver. De anställda fördes till sjukhus för undersökning. Pulvret som fanns i kuvertet analyseras nu av Háskóli Íslands.

Vid 14-tiden i går slog USA:s ambassad på Engjateigur i Reykjavík larm om ett kuvert som innehöll ett vitt pulver. Polisen, insatsstyrkan, bombgruppen och brandkåren ryckte ut. Kuvertet togs om hand av polis i skyddsdräkter. Det har nu förts till Háskóli Íslands för analys. Svaret väntas komma under dagen.

Ambassaden hölls stängd i ett par timmar. Anställda som hade kommit i kontakt med brevet fördes till sjukhus för undersökning. Inget tydde på att de hade drabbats av några symtom efter att ha hanterat brevet. Det uppger polisen i ett pressmeddelande.

Ambassadpersonalen ska ha slagit larm enligt de rutiner som finns när det gäller misstänkta föremål. Isländska myndigheter ska också ha följt de rutiner som finns genom att avlägsna föremålet. Det ansågs inte finnas något behov av att evakuera hela byggnaden.

Vid 15.30 öppnade ambassaden på nytt. Då kunde också personal som inte var på plats när byggnaden stängdes återvända till sina arbeten.

Polisen har inte berättat om det rörde sig om ett brev som skickats från utlandet eller från Island. Det är heller inte känt om det finns någon misstänkt.

Runólfur Þórhallsson vid polisen säger till Vísir att omständigheterna på platsen var sådana att beredskapen ganska snabbt kunde blåsas av. Att ambassader får den här typen av försändelser ska inte vara helt ovanligt.

USA:s ambassad har ett sextiotal anställda. Kristinn Gilsdorf, talesperson för ambassaden, säger till Vísir att personalen höll sig lugn och samarbetade med polisen.

Enligt RÚV ska även USA:s ambassader i Polen och Spanien ha fått liknande pulverbrev de senaste dagarna.

onsdag 4 januari 2023

Countrylegendarens sista bolag begärs i konkurs

När Hallbjörn Hjartarson dömdes för sexuella övergrepp mot barn kollapsade det lilla countryimperium som han skapat i Skagaströnd. Han gick bort i höstas - och nu har också bolaget som ägde fastigheten där han drev Kántrýbær gått i konkurs. I flera års tid hade han då utan framgång försökt sälja fastigheten till en ny ägare.

Året var 2014 när Hallbjörn Hjartarson dömdes för sexuella övergrepp mot två minderåriga pojkar. Straffet blev tre års fängelse. Han behövde dock aldrig avtjäna straffet i fängelse eftersom myndigheterna gjorde bedömningen att hans hälsa var för dålig för att kunna sitta på anstalt.

När anklagelserna mot honom blev kända rasade det lilla countryimperium som Hallbjörn Hjartarson hade byggt upp i Skagaströnd på norra Island. Kántrýbær var en radiostation, ett skivbolag, en festival, ett museum och en restaurang. Men åtalet gjorde honom i princip till paria. Kántrýbær bommade igen strax därpå när det stod klart att gästerna vände honom ryggen.

Fallet var högt. Tidigare hade han hyllats och prisats såväl av USA:s ambassad som Country Music Association för sina insatser för countrymusiken på Island.

Hallbjörn Hjartarson framstod för många som exotisk när han började sända countryradio från Skagaströnd. Verksamheten växte så småningom till ett museum, skivutgivning, festivaler och en restaurang.

I oktober 1997 brann de gamla lokalerna ned till grunden. Närmare 5 000 personer gick dock in som aktieägare i Hallbjörn Hjartarsons bolag och finansierade därmed bygget av nya lokaler i Skagaströnd. Nya Kántrýbær invigdes på Islands nationaldag den 17 juni 1998.

Efter att ha stängt museet försökte Hallbjörn Hjartarson sälja fastigheten. När det inte lyckades hyrde han ut lokalerna till bland annat en restaurang. Ingen kunde dock få verksamheten att gå runt och huset har stått tomt i långa perioder. I en mäklarannons från januari 2021 beskrevs det som en fastighet med "oändliga möjligheter".

Den 2 september 2022 avled Hallbjörn Hjartarson. Han blev 87 år gammal.

Han var den enda ägaren av aktiebolaget Villta vestrið/Skagaströnd ehf. som begärdes i konkurs av Héraðsdómur Norðurlands vestra den 19 december samma år. Bolaget Kántrýbær ehf. - som drev bland annat radiostationen och museet - gick i konkurs redan 2018.

Fordringsägare uppmanas nu i Lögbirtingablað att kontakta konkursförvaltaren.

Här kan du läsa mer om Hallbjörn Hjartarson och Kántrýbær.

tisdag 3 januari 2023

Fréttablaðið upphör med utdelning till hushållen

I dag kommer årets första utgåva av Fréttablaðið. Men tidningen kommer inte längre att delas ut i brevlådor i storstadsområdena. I stället finns den nu att hämta i butiker, badhus och bensinstationer på sydvästra Island och i Akureyri. Läsningen av Fréttablaðið har de senaste åren minskat drastiskt och utgivningen har dragits med stora förluster. Morgunblaðið blir därmed den enda dagstidningen som delas ut direkt till hushållen.

Islands två sista dagstidningar - Morgunblaðið och Fréttablaðið - har efter finanskraschen varit rena förlustaffärer i mångmiljardklassen. Enda skälet till att tidningarna inte gått i konkurs är ständiga kapitaltillskott från ägarna som i sin tur använder ledarsidorna för att bilda opinion. Där Morgunblaðið går fiskeindustrins ärenden är Fréttablaðið mer marknadsliberal och EU-vänlig.

I november förra året var det enligt Gallup 17,6 procent som läste Morgunblaðið och 28,2 procent som läste Fréttablaðið - en av de lägsta siffrorna genom tiderna. Så sent som för fem år sedan nådde den gratisutdelade Fréttablaðið nästan halva den vuxna befolkningen.

Bolaget Torg som ger ut Fréttablaðið gjorde 2021 en förlust på 252 miljoner isländska kronor. Bokslutet för 2022 är ännu inte klart.

Det senaste året har Fréttablaðið börjat snegla på en annan affärsmodell. Kostnaderna för distribution och tryck - i synnerhet tidningspapper - har stigit dramatiskt. Samtidigt har alltså allt färre valt att läsa tidningen. Före nyår trycktes tidningen i 80 000 exemplar.

Den förändrade affärsmodellen har bland annat inneburit ett ökat fokus på att distribuera tidningen i ställ i bland annat butiker, badhus och bensinstationer. Så har tidningen distribuerats i många år utanför storstadsområdena. Men nu har alltså Fréttablaðið försökt hitta läsare på samma sätt även i områden där den också delats ut direkt till hushållen.

Från och med i dag finns tidningen på drygt 120 ställen i Reykjavíkområdet, på Suðurnes, i Selfoss med omnejd, i Akranes, Borgarnes och Akureyri. Enligt Fréttablaðið ska 85 procent av befolkningen ha möjlighet att hämta tidningen i sitt närområde. Antalet distributionsställen ska också växa under året.

Jón Þórisson, vd för Torg, säger i Fréttablaðið att förändringen syftar till att minska bolagets klimatavtryck samtidigt som det medför betydligt lägre kostnader. Tidningen ska också anpassa den redaktionella profilen efter det nya distributionssättet.

Han vill i RÚV inte säga något om storleken på den tryckta upplagan. Däremot räknar Jón Þórisson med att annonsörer och läsare ska vara lika intresserade av Fréttablaðið som tidigare och att de inte ska bli färre. Han tror också att papperstidningen fortfarande har en framtid.

Därmed blir Morgunblað­ið­ den enda dagstidningen på Island som alltjämt bärs ut direkt till prenumeranter.

Men det är inte den enda förändringen på mediemarknaden. Strax efter nyår meddelade Stundin och Kjarninn att de går ihop. Stundin har fokus på undersökande journalistik och utkommer i tryck varannan vecka medan Kjarninn enbart finns på nätet. De skriver i Stundin att samgåendet är ett sätt att stärka journalistiken.

Det första numret av den gemensamma tidningen - som ännu inte har fått något namn - kommer den 13 januari.

Både Stundin och Kjarninn grundades av journalister som antingen var oönskade efter ägarskiften eller som inte ville jobba kvar när ägarna ville styra det redaktionella innehållet.

Vid årsskiftet gick även Strandir - en nyhetssajt för regionen med samma namn - i graven sedan kommunen Strandabyggð inte längre ville ge något bidrag till arbetet. Kommunen har enligt RÚV bidragit med 200 000 isländska kronor i månaden. Kommunen ska i stället informera medborgare genom den egna webbplatsen som ska få en uppfräschning under året.

Strandir har bland annat rapporterat om turerna kring kommunchefen Þorgeir Pálsson. Förra mandatperioden tvingades han bort från uppdraget och valde att stämma kommunen - och när han till viss del fick rätt i domstol valde kommunen att överklaga. När han efter senaste valet på nytt blev kommunchef valde han att dra tillbaka överklagandet i en rättsprocess som alltså gällde honom själv.

Här kan du läsa mer om mediemarknaden på Island.

måndag 2 januari 2023

Socialdemokraterna störst på Island efter partiledarbyte

Socialdemokraterna är Islands största parti. Och nya partiledaren Kristrún Frostadóttir är den isländska politiker som får högst betyg av väljarna. Hon är dessutom den som näst flest vill se som statsminister - och den populäraste statsministern. Det visar en opinionsmätning utförd av Maskína på uppdrag av Vísir.

För två månader sedan valdes Kristrún Frostadóttir till ny ledare för Socialdemokraterna. I praktiken var dock frågan om vem som skulle leda partiet avgjord långt tidigare. Logi Már Einarsson hade meddelat att han inte ställde upp för omval och inom partiet fanns en rad starka namn som både internt och externt lobbade för Kristrún Frostadóttir.

Sedan dess har Socialdemokraterna stigit i opinionen - och i den senaste mätningen från Maskína går partiet för första gången på flera år om Självständighetspartiet. Även om försprånget är minsta möjliga och ligger inom den statistiska felmarginalen är Socialdemokraterna nu Islands största parti.

Socialdemokraterna får nu 20,1 procent mot 20 procent för Självständighetspartiet. Jämfört med den mätning som Maskína gjorde i november har Socialdemokraterna under den senaste månaden ökat med 1,1 procentenhet samtidigt som Självständighetspartiet har förlorat 1,8 procentenheter.

Men Självständighetspartiet är inte det enda partiet i den trepartikoalition som styr Island som kämpar mot sviktande opinionssiffror. Betydligt sämre är läget för Framstegspartiet som nu sjunker till 12,2 procent - en nedgång med 2,6 procentenheter. Gröna vänstern får 7,8 procent - en ökning med 0,7 procentenheter.

Framstegspartiets ras innebär att Piratpartiet återtar positionen som tredje största parti. Stödet är nu 12,5 procent - en tillbakagång med 0,9 procentenheter. Renässans backar med 1,5 procentenheter till 7,5 procent. Folkets parti ökar med 2 procentenheter till 7 procent. Centerpartiet vinner 1,8 procentenheter och får nu 6,7 procent. Och Islands socialistparti ökar med 1,1 procentenhet till 6,1 procent.

Det är alltså nio partiet - till skillnad från dagens åtta - som klarar femprocentsspärren till alltinget. De tre koalitionspartierna har tillsammans backat så kraftigt jämfört med valresultatet från hösten 2021 att de inte längre skulle få majoritet i alltinget.

Socialdemokraternas vändning i opinion började när det stod klart att ordförandeskiftet var på väg. Hittills verkar alltså Kristrún Frostadóttir ha infriat förväntningarna.

Hela 42 procent av islänningarna anser enligt Vísir att hon gör ett bra jobb som ledare för Socialdemokraterna medan 20 procent tycker att hon gör ett dåligt jobb. Det är de starkaste siffrorna i hela undersökningen. Tvåa är Katrín Jakobsdóttir - statsminister och ledare för Gröna vänstern - som 37,5 procent tycker gör ett bra jobb och 35,9 procent anser gör ett dåligt jobb.

Katrín Jakobsdóttir är dock den som flest föredrar som statsminister. Det är 33,9 procent som svarar att hon är den mest lämpliga regeringschefen medan 22,9 procent förespråkar Kristrún Frostadóttir. Avståndet är stort ned till trean. Bjarni Benediktsson - finansminister och ledare för Självständighetspartiet - får bara 7,6 procent.

Däremot är Kristrún Frostadóttir favorit till posten som finansminister. Hela 31,3 procent vill se henne på posten mot 23,7 procent för Bjarni Benediktsson. Här är Renässans ledare Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir trea med 9 procent.

Här kan du läsa mer om Socialdemokraternas partiledarbyte.

fredag 30 december 2022

Isländsk polis höjer hotnivå med terrormisstänkta på fri fot

Isländsk polis höjer hotnivån för terrordåd sedan två män som misstänks ha planerat terrordåd försatts på fri fot. Hotnivån höjdes samma dag som männen släpptes ur häktet - men meddelades av polisen först femton dagar senare. Terrorhotet mot Island bedöms nu vara en tvåa på den femgradiga skala som nyligen införts.

Den 13 december i år försattes två isländska män - 24 respektive 25 år gamla och båda hemmahörande i Reykjavík - på fri fot efter att ha suttit häktade i nästan tre månader. De misstänks ha planerat attentat både mot samhällsinstitutioner, politiker och andra personer i ledande ställning. Båda männen förnekar terrorbrott men har erkänt olaga vapeninnehav.

Männen släpptes efter ett beslut i Landsréttur när åklagaren hade väckt åtal mot dem. Domstolen ansåg inte att det fanns skäl att tro att männen utgjorde något hot mot sig själva eller mot allmänheten.

Sedan dess har åklagaren försökt få dem häktade på nytt. Åklagaren har dock fått nej av såväl Héraðsdómur Reykjavíkur som Landsréttur. Om inget oförutsett inträffar kommer männen att vara på fri fot fram till rättegångens början i Héraðsdómur Reykjavíkur någon gång efter årsskiftet.

Samma dag som männen släpptes ur häktet höjde polisen risknivån för terror på Island. Hotnivån är nu en tvåa på en femgradig skala.

Men beslutet offentliggjordes först den 28 december. Polisen skriver i ett pressmeddelande att höjningen nu blir offentlig eftersom en ny skala för terrorhot också infördes den 13 december. Och det är i samband med presentationen av denna skala som nivån publiceras.

En tvåa på skalan motsvarar ett begränsat hot. På denna nivå finns ett tänkbart hot men med begränsad kapacitet eller övertygelse. En etta på skalan innebär att det inte finns något känt terrorhot medan en femma står för ett mycket allvarligt och konkret hot.

Den nya skalan innebär en övergång till ett system som också finns i Sverige, Norge och Danmark. Innan använde Island en skala med fyra steg där nivån före 13 december var den lägsta.

I den här fasen - när terrorhotet ligger på det andra steget av fem - har polisen utökad övervakning på vissa ställen. Polisen har också ökat samråd med andra myndigheter samtidigt som olika beredskapsplaner gås igenom och uppdateras vid behov.

Här kan du läsa mer om de två misstänkta terrorislänningarna.

torsdag 29 december 2022

Djúpavík - från öde till befolkat till öde på nytt

Han har ett hus vi har råd att köpa. Var ligger Djúpavík? frågar Emma sin make när hon lämnar mäklarkontoret. Skämtteckningen publiceras i DV den 27 oktober 1983. Fem dagar innan har det sista flyttlasset från orten gått. Djúpavík står öde - även om det bara blir för en kort tid.

När Djúpavík för första gången nämns i isländsk press är året 1909. Ingólfur berättar om hur Samson Jónsson och sonen Janus några dagar före jul vandrade norrut över Trékyllisheiði. Den 12-årige pojken blev sjuk uppe på heden. Snön föll tät och något annat val än att stanna och försöka vänta ut ovädret fanns inte. Pojken miste livet. När pappan två dagar senare når fram till Djúpavík vid Reykjarfjörður är han frusen och näst intill snöblind. Bonden på Kjós - en i dag övergiven gård som ligger några hundra meter norr om då obebodda Djúpavík - stöter på pappan och tar honom in i värmen. När snöovädret avtagit söker de efter pojken. De finner kroppen uppe på heden.

Olyckan var inte den enda i Västfjordarna denna vinter. Ingólfur rapporterar i samma nummer även om ett dödsfall i Ögur på en gård belägen ungefär mitt emellan Ísafjörður och Hólmavík. Hon var på väg tillbaka till gården med mjölk från ladugården. I snöstormen blir den cirka 80 meter långa vandringen för mycket. Föräldrarna börjar sökandet redan på kvällen men hittar henne först morgonen därpå avliden i en snödriva.

Det är i år 105 år sedan den första bosättaren flyttade till Djúpavík i den glesbefolkade Strandirregionen i Västfjordarna. Sedan dess har ortens överlevnad många gånger varit hotad. Det här är ortens historia berättad utifrån artiklar i den isländska pressen.

I maj 1917 berättar Morgunblaðið att Elías Stefánsson hyrt ett fartyg som ska transportera material till en brygga vid Djúpavík. Båten ska därefter segla till Akureyri och återvända med utrustning för att bygga ett hus. Elías Stefánsson blir därmed den förste bofaste på orten. Skälet till flytten är det goda sillfisket vid Reykjarfjörður, som han redan har ägnat sig åt en tid. Paret Guðjón Jónsson och Kristín Guðmundsdóttir och deras döttrar följer efter.

Äventyret blir dock kortvarigt. En mindre fabrik byggs men när världsmarknadspriserna på sill faller år 1919 efter första världskrigets slut är det inte längre möjligt att hålla den vid liv. Djúpavík blir dock inte helt öde. Fisket fortsätter i mindre skala.

År 1928 särredovisas enligt Ægir för första gången fångsterna i Djúpavík. Med en total fångst om 851 skålpund är hamnen den mest betydelsefulla i kommunen Árneshreppur. Grannorterna Gjögur och Norðurfjörður svarar sammanlagt för 237 skålpund. Jämfört med orter som Ísafjörður och Patreksfjörður är dock Djúpavík en liten landningshamn.

Året därpå sjunker fångsterna i Djúpavík till 494 skålpund, 1930 svarar Djúpavík och Gjögur tillsammans för 401 skålpund.

1930-talet är årtiondet då sillboomen kommer till Djúpavík. Det märks också i pressen. Mellan 1900 och 1929 publiceras fem artiklar där orten nämns. Under 1930-talet ökar antalet till 418 som blir 488 under 1940-talet.

Anmärkningsvärt är att det mesta handlar om silltunnor och väderförhållanden. Att den fabrik som byggs i Djúpavík är en av de största i Europa framkommer inte. Det är först långt senare som det finns något intresse för ortens utveckling. Kanske spelar det geografiskt isolerade läget in.

Redan 1931 börjar rapporterna strömma in om stora mängder sill både vid Reykjarfjörður och längre ut i Húnaflói. Hösten 1933 debatteras frågan i alltinget. Vissa politiker talar sig varma för sillfabriker i Siglufjörður, Sauðárkrókur eller Skagaströnd i norr, andra förespråkar Reykjarfjörður eller Ingólfsfjörður i Árneshreppur. Fiskifjelag Íslands lobbar under början av 1934 för Reykjarfjörður eller grannfjorden Ingólfsfjörður men vill se ekonomiska kalkyler för de olika förslagen. Under hösten bestämmer sig företaget Alliance hf. för Reykjarfjörður - och Djúpavík.

Sommaren 1935 ger sig arton trålare ut på sillfiske. Sex av dem landar fångsterna i Djúpavík och den toppmoderna fabriken. I juli köper Alliance fartyget Suðurland för att kunna erbjuda alla som arbetar med sillsaltning en bostad. Intensiva dagar saltas omkring 10 000 tunnor i skift.

Rekordfångsterna fortsätter sommaren 1936. I mitten på juni talas det åter om sill som strömmar in i Reykjarfjörður. De goda fångsterna fortsätter in på 1940-talet. Trålare från hela Island fiskar sill som landas i Djúpavík, där ständiga förbättringar ökar kapaciteten från år till år.

Trots att ett par hundra personer arbetar med att ta hand om sillen utvecklas aldrig Djúpavík till någon tätort. Säsongen varar i bästa fall från april till oktober. Under vinterhalvåret finns bara ett par bofasta familjer. Förhållandena är svåra. Sjövägen är den enda tillgängliga för kontakt med omvärlden.

Under 1940-talets andra hälft börjar fångsterna att avta. För att säkra tillgången till fisk börjar Djúpavík samarbeta med sillfabriken i Dagverðareyri norr om Akureyri. Volymerna fortsätter dock att rasa. Anläggningens kapacitet är plötsligt onödig - i synnerhet som en annan fabrik några år tidigare byggts i Eyri vid Ingólfsfjörður. Sensommaren 1949 står det klart att sillen är på väg att överge Strandir och Húnaflói. I stället rapporterar Tíminn om en ny huvudstad för havets silver - Raufarhöfn växer snabbt till en av landets mest betydelsefulla hamnar när sillbestånden tycks oändliga i nordost.

År 1950 motsvarar fångsterna i Djúpavík en sextiondel av de bästa årens nivåer. Den storskaliga produktionen läggs ned.

Djúpavík fortsätter under 1950-talet att annonsera efter trålare som vill landa sina fångster. Ägarna kapitulerar dock så småningom inför de sinande bestånden. Delar av utrustningen flyttas från Djúpavík till Vopnafjörður i nordost. Samma sak sker för övrigt med grannfabriken i Eyri, där maskiner transporteras till Seyðisfjörður. De flesta säsongsarbetarna har gett sig av för gott.

Omställningen till andra levebröd går motigt. I juni 1959 drabbas Djúpavík av ett snöoväder som tar livet av 19 får. Fyra familjer flyttar under året från Djúpavík. När det nya årtiondet skålas in bor enligt Morgunblaðið 17 personer på orten, varav åtta barn.

Våren 1960 debatteras både Djúpavík och Eyri i alltinget. Sigurður Bjarnason vill att staten ska gå in med bidrag som gör det möjligt att hålla i gång verksamheten. Han pekar bland annat på det begränsade utbudet av arbetstillfällen i Árneshreppur. Förslaget rinner dock ut i sanden. Ingen ser längre några möjligheter att driva fabrikerna vidare utan att gå med förlust.

Motgångarna fortsätter. Våren 1965 saknas det bara en mil av väg - mellan Veiðileysa och Djúpavík - för att hela Árneshreppur ska täckas in av det allmänna vägnätet. Men när marskylan fyller fjordarna med is blir läget kritiskt. Det visar sig omöjligt att transportera mat eller andra förnödenheter till kommunen. I två månader är invånarna helt avskurna från omvärlden innan en isbrytare den 28 april lyckas lägga till vid bryggan i Gjögur. Den 16 maj ligger isen fortfarande så tät att det inte går att segla till eller från Djúpavík.

En ny debatt om vägen tar fart i alltinget med krav på finansiering. I november 1965 kan Alþýðublaðið berätta att vägen äntligen är klar - visserligen enbart för jeepar med hög markfrigång och med många besvärliga partier.

Tíminn beskriver år 1968 Djúpavík som en spökstad. Fabriken och bryggan har börjat förfalla. Året därpå försöker både Eyri och Djúpavík att hålla liv i fisket genom att satsa på räkor. En trålare fiskar på varje hamn. Fisket är först och främst tänkt som sysselsättning för de invånare som inte redan gett sig av, men fångsterna räcker inte för att vända utvecklingen.

Samma år upplöses bolaget som sedan år 1941 ägt sillfabriken, Djúpavík hf. Den har då enligt DV hanterat över 1,3 miljoner tunnor sill som har sålts för totalt 42 miljoner isländska kronor.

Under 1970-talet fortsätter kräftgången långsamt men obevekligt. Invånarna bygger en brygga för att minska riskerna att isoleras under vintern.

Regissören Hrafn Gunnlaugsson fastnar år 1976 för Djúpavík som inspelningsplats för tv-filmen Blóðrautt sólarlag. Han funderar först på Flatey, men ratar ön eftersom den enligt ett uttalande i Morgunblaðið blivit en "turistkoloni". I stället utnyttjar han de obebodda delarna av Djúpavík som kuliss. Róbert Arnfinnsson och Helgi Skúlason gör huvudrollerna, två män som lämnar Reykjavík för att tillbringa sommaren i enslighet. När filmen premiärvisas på RÚV pingsthelgen 1977 är reaktionerna starka. Flera reagerar på huvudpersonernas alkoholkonsumtion, andra rosar filmen för dess uppriktiga ton.

När Djúpavík år 1980 för första gången på länge får någon större uppmärksamhet i pressen - till råga på allt dessutom i utländska medier - är det efter en miljonsvindel. Två män köpte maskinerier som inte använts på årtionden för närmare en miljon isländska kronor. Sedan sålde de dessa till sig själva för 130 miljoner. Affären genomfördes därefter med förfalskade postväxlar.

Vintern 1982 var kall och skörden usel. Árneshreppur får visserligen en egen präst för första gången på tjugo år, men under året bestämmer sig tre familjer bestående av totalt 22 personer för att lämna Djúpavík. Ett skäl till massflykten var kommunens beslut att efter många år av stridigheter bygga en hamn i Norðurfjörður i stället för Gjögur eller Djúpavík. Djúpavíkborna kritiserar valet eftersom hamnen i Norðurfjörður är den som i störst utsträckning stängs igen av drivis under vintern. Gjögur hade däremot varit en acceptabel lösning, uppger DV.

Gjögur förblir för övrigt befolkat fram till 1998. Då avlider Adolf Thorarensen, ortens sista året runt-boende.

En av de sista som ger sig av från Djúpavík är Lýður Hallbergsson. Han berättar i Morgunblaðið om dåligt fiske och om hur den som ska bo i Árneshreppur måste ta sitt eget ansvar för att hitta sysselsättning och inkomster. De sista åren tillverkar han stolpar av drivved. Försäljningen går dock trögt - de importerade kostar bara hälften så mycket som de 40 isländska kronor som han tar.

Kvar på orten finns nu bara tre invånare. Fredagen den 21 oktober 1983 lämnar Lilja Jónsdóttir och Páll Sæmundsson Djúpavík för Reykjavík. Dagen därpå går Þórður Magnússons flyttlass söderut mot Akranes. 66 år efter att Elías Stefánsson slog sig ned i Djúpavík står orten öde. Men det dröjer inte länge innan en ny familj flyttar norrut för att pröva lyckan.

Här kan du läsa mer om Djúpavíks historia och här mer om Árneshreppur.

onsdag 28 december 2022

Pirater vill slopa Islands förbud mot pornografi

Förbudet mot pornografi är föråldrat och återspeglar inte en förändrad syn på sexualitet. Dagens förbud har i praktiken sina rötter i en lag som klubbades redan 1869. Därför bör det rivas upp och pornografi tillåtas. Det skriver piratpartisterna Björn Leví Gunnarsson och Arndís Anna Kristínardóttir Gunnarsdóttir i en motion. Men reaktionerna är splittrade.

Redan 1869 kriminaliserades pornografi på Island. Sedan dagens brottsbalk instiftades 1940 har lagstiftningen om pornografi knappt förändrats. Det är än i dag förbjudet till exempel producera eller sälja pornografi. Exakt vad som är pornografi framgår inte av lagen - men enligt en dom från Hæstiréttur Íslands från 2000 är det bland annat samlag mellan en man och en kvinna.

Men förbudet är föråldrat. Det anser Arndís Anna Kristínardóttir Gunnarsdóttir och Björn Leví Gunnarsson, alltingsledamöter för Piratpartiet. I en motion föreslår de att Island ska avkriminalisera pornografi.

I motionen skriver de att attityderna till sexualitet har förändrats avsevärt sedan 1869 trots att lagstiftningen knappt har förändrats. Inte minst i dagens samhälle har förbudet i praktiken spelat ut sin roll eftersom pornografi är lätt att komma åt via nätet. Förbudet återspeglar heller inte den nu rådande synen att det är upp till var och en och inte till staten att bestämma vad som är lämpligt när det gäller sex.

Enda undantaget är förbudet mot barnpornografi. Det vill de två piratpartisterna behålla enligt samma mönster som i dag. De skriver att det lagskyddet blir oförändrat även om det allmänna förbudet mot pornografi upphävs.

Förslaget fick fem remissvar - och reaktionerna är blandade. Helgi Gunnlaugsson, professor i sociologi vid Háskóli Íslands, skriver att studier vid universitetet visar att många islänningar konsumerar pornografi trots förbudet. När distributionen främst sker digitalt är det också svårt att kontrollera var pornografi produceras.

Helgi Gunnlaugsson hävdar att dagens förbud återspeglar en föreställning om att sådant som vissa betraktar som obekvämt och olämpligt ska kunna försvinna med hjälp av lagstiftning. Han anser dock att yttrandefriheten bör tolkas som att vuxna personer själva får avgöra vad de konsumerar.

Vidare skriver Helgi Gunnlaugsson att forskningen om pornografi inte är enig. Det finns olika åsikter om pornografi är skadligt eller inte. Vissa tror att pornografi både kan påverka potentiella sexualbrottslingar och också kan användas för att rättfärdiga övergrepp medan andra tycker att pornografi kan vara ett utlopp för sexualitet och därmed minska risken för övergrepp.

Femínistafélag Háskóla Íslands har en liknande uppfattning. Föreningen anser att förslaget är ett steg mot en modern lagstiftning. Dagens förbud stoppar inte konsumtion utan bidrar enbart till negativa attityder gentemot sex och sexualitet.

Det är viktigt att skydda barn mot övergrepp och därför är det självklart att det förbudet ska finnas kvar. Det är också viktigt att skydda offer för exempelvis människohandel. När det gäller vuxna som agerar frivilligt är läget annorlunda. Personer som producerar pornografi ska inte göras till brottslingar eller andra klassens medborgare. Det är dessutom orimligt att exempelvis innehåll på Onlyfans ska kunna vara brottsligt eftersom det rör sig om en plattform där producenterna har kontroll över innehållet.

Kvenréttindafélag Íslands håller inte med. Föreningen anser visserligen att en plattform som Onlyfans utgör ett undantag. Därför vill föreningen se en annan typ av lagstiftning som är utformad enligt samma modell som förbudet mot sexköp.

Enligt föreningen borde en ny lag tillåta produktion och distribution av pornografi när upphovspersonen själv är inblandad. Däremot ska det alltjämt vara förbjudet att producera och distribuera pornografi med andra personer. En sådan lag skulle till exempel tillåta Onlyfans men upprätthålla förbudet mot den traditionella porrindustrin.

Skälet till att föreningen inte vill slopa förbudet är att det finns undersökningar som visar att attityder till pornografi också påverkar attityder till bland annat sexuellt våld och kvinnor i allmänhet. Det finns också rapporter om att många som säljer sex har drabbats negativt av att sexköpare kräver att få göra saker som de har sett i pornografi.