fredag 18 september 2020

Rósa Björk Brynjólfsdóttir lämnar Gröna vänstern i protest

Rósa Björk Brynjólfsdóttir lämnar Gröna vänstern i protest mot regeringens flyktingpolitik. Men hon sitter kvar i alltinget som politisk vilde. Hon skriver i ett uttalande att regeringen inte har verkat för en mer humanitär och generös flyktingpolitik. Efter avhoppet har koalitionen 33 av 63 mandat i alltinget.

När Gröna vänstern efter valet 2017 bildade majoritet med Självständighetspartiet och Framstegspartiet var det två ledamöter som sade nej till koalitionen: Andrés Ingi Jónsson och Rósa Björk Brynjólfsdóttir. Han hoppade av partiets alltingsgrupp i november förra året men övergav inte partiet.

Men i går meddelade Rósa Björk Brynjólfsdóttir att hon både lämnar partiet och Gröna vänsterns alltingsgrupp. Hon tänker dock sitta kvar i alltinget som politisk vilde.

Rósa Björk Brynjólfsdóttir skriver i ett uttalande att regeringens beslut att inte förhindra utvisningen av en egyptisk barnfamilj gjorde att hon inte längre kunde stanna kvar i partiet. Utvisningen skulle ha verkställts i veckan men kunde inte genomföras eftersom familjen hade gått under jorden:
"Under dessa tre år som Gröna vänstern har suttit i regeringen har litet eller inget pekat i en riktning mot att utforma en ny politik i frågor rörande invandrare och asylsökande eller att ta humanitär hänsyn i området, vilket är vad regeringen lovade. Det är mycket ledsamt."
Hon skriver att hon kommer att fortsätta att arbeta för sina hjärtefrågor - som mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimat. Rósa Björk Brynjólfsdóttir meddelade partiledaren och statsministern Katrín Jakobsdóttir innan hon offentligt berättade om avhoppet:
"Det här är inte alls ett enkelt beslut - i synnerhet inte mot Gröna vänsterns väljare och Gröna vänsterns medlemmar i den sydvästra valkretsen."
Avhoppet har ingen direkt inverkan på regeringen. Trepartikoalitionen har nu 33 av 63 mandat i alltinget. Nio av dessa mandat tillhör nu Gröna vänstern. Partiet har alltså tappat två ledamöter sedan valet för snart tre år sedan.

Katrín Jakobsdóttir har inte uttalat sig om avhoppet. Men hon kommenterade det indirekt genom ett inlägg på Facebook. Hon nämnde inte Rósa Björk Brynjólfsdóttir vid namn. Men hon skrev att regeringens mål var att utöka flyktingmottagandet och att fler flyktingar har beviljats uppehållstillstånd de senaste åren.

Här kan du läsa mer om Andrés Ingi Jónssons avhopp.

Högsta antalet nya coronafall på Island på fem månader

Nitton nya coronafall rapporterades på Island i går. Det var det högsta antalet nya fall på drygt fem månader. Och majoriteten av de personer som smittats de senaste dagarna besökte alla The Irishman Pub i Reykjavík i fredags. Nu vill statsepidemiologen Þórólfur Guðnason stänga alla barer och nöjesställen under helgen för att få kontroll över smittspridningen.

De två senaste dagarna har spridningen av coronaviruset växt till de högsta nivåerna sedan i våras. Inom loppet av två dygn har 32 personer testat positivt. Och 22 av dessa har smittats av en mutation av viruset som spreds till Island via två franska turister som anlände i mitten på augusti.

Enbart under gårdagen rapporterades alltså nitton nya fall. Det var det högsta antalet sedan den 9 april. Dessutom var det fyra personer som testade positivt för viruset vid gränsen.

Av de 32 personer som testat positivt de två senaste dagarna besökte 22 The Irishman Pub på Klapparstígur i Reykjavík i fredags. Hur smittspridningen på puben gick till är inte känt. Men det finns inga kända brister i hygienen. Det troligaste är att en smittad person har fört viruset vidare till en mängd andra besökare.

Alla som besökte The Irishman Pub mellan 16 och 23 i fredags uppmanas nu att testa sig för coronaviruset redan i dag. Dessutom kommer sannolikt över hundra personer att tvingas i karantän.

Snittåldern på de nysmittade är 39 år. Bara en av dem som smittats de senaste dagarna har varit bosatt utanför huvudstadsregionen. Utöver The Irishman Pub har flera nya fall koppling till Háskóli Íslands och Háskólinn í Reykjavík.

Av de två senaste dagarnas senaste fall har 24 av 32 inte varit i karantän.

De senaste dagarnas omfattande smittspridning oroar myndigheterna. Det är sannolikt minst fyra led mellan de två franska turisterna - som reste in för en dryg månad sedan - och de personer som besökte puben i fredags. Sannolikt har många i denna kedja burit på smittan utan att veta om det eller att meddela det.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason vill nu stänga alla barer och nöjesställen under helgen. Därefter vill han utvärdera läget på måndag. Han befarar att det nu finns så många smittade ute i samhället att ytterligare en helg där människor trängs på barer skulle öka smittspridningen ytterligare.

Þórólfur Guðnason kommer att presentera förslaget för hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i dag. Det blir sedan upp till henne att besluta om uteställena ska tvingas stänga.

Þórólfur Guðnason anser däremot inte att restauranger med alkoholtillstånd behöver stänga. Skälet är att gäster främst håller sig inom det egna sällskapet och håller avstånd till andra gäster. Han föreslår inte heller några andra skärpningar av restriktionerna.

Under gårdagens presskonferens meddelade Þórólfur Guðnason att varningsnivån för coronaviruset nu är på orange i Reykjavíkområdet. Det är den näst högsta nivån på den nyintroducerade skalan.

Det är nu totalt 84 smittade som hålls i isolering medan 546 personer är i karantän. En coronapatient vårdas på Landspítali i Reykjavík. Ytterligare 2 122 personer är i karantän i väntan på det andra coronatestet efter att ha rest in till Island.

En av dem som smittats de senaste dagarna är Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet. Han skriver på Facebook att han mår förhållandevis bra. Han uppmanar också personer som han träffat de sista dagarna att testa sig. Tidigare har även partikamraten Smári McCarthy smittats av coronaviruset.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det var 200 till 300 medlemmar och detta är förmodligen det enda medlemskortet som har bevarats."

Gísli Geir Harðarson, utställningschef för Myntsafnarafélag Íslands, i RÚV om att det medlemskort tillhörande Gísli Guðmundsson från nationalsocialistiska Flokkur þjóðernissinna från 1934 finns i en av föreningsmedlemmarnas samlingar.

torsdag 17 september 2020

Växande grönska och artrikedom på Surtsey

En sommar med både höga temperaturer och en hel del nederbörd. Det har borgat för den mesta grönskan som hittills har observerats på Surtsey. Under Náttúrufræðistofnun Íslands årliga expedition till ön hittades 67 olika växter - vilket är det högsta antalet sedan Surtsey bildades under ett vulkanutbrott som slutade 1967.

Surtsey formades under ett nästan fyra år långt vulkanutbrott. Utbrottet är det mest utdragna sedan Island befolkades - och ön fredades i ett tidigt skede. För att få gå i land på Surtsey krävs tillstånd från myndigheterna. Och sådana tillstånd ges i regel bara till en eller två vetenskapliga expeditioner om året.

Náttúrufræðistofnun Íslands besöker årligen Surtsey för att kartlägga växtlighetens och djurlivets utveckling på ön. Under sommarens expedition kunde de enligt en rapport konstatera att vädret präglade utvecklingen.

En ovanligt hård och stormig vinter gjorde att öns nordspets hade eroderat mer än vanligt när havsvågor kastats över landtungan. Men en varm och nederbördsrik sommar hade också skapat förutsättningar för den mesta grönskan och växtligheten som någon gång registrerats på Surtsey.

Hela 67 olika växter hittades under expeditionen - vilket är det högsta antalet hittills. Jämfört med förra sommaren påträffades två nykomlingar: hundstarr och amerikansk dunört. Dessutom fanns islandsmåra på ön för första gången sedan 1998.

Sedan kartläggningen av växtlighet inleddes har totalt 78 arter hittats på Surtsey.

Grönskan var påtaglig. Och den fortsätter att breda ut sig i synnerhet där fåglar häckar.

Havstruten blir allt mer dominerande på Surtsey. På många ställen har den trängt undan silltruten som nu får hålla till i områden med mindre växtlighet. Andra fåglar som häckade var stormfågel, tobisgrissla, korp, ängspiplärka, sädesärla och snösparv. På ön syntes även bland annat lunnefågel, skärsnäppa, större strandpipare, stenskvätta och ejder.

Dessutom påträffades två nya insekter. ljus jordhumla och Limnellia surturi, en vattenfluga som trots att arten uppkallats efter Surtsey tidigare inte setts till på ön.

Här kan du läsa mer om Surtsey.

Högsta antalet nya coronafall på Island på sex veckor

Tretton nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Och bara en av de smittade var i karantän. Så många nya fall har inte upptäckts på en dag sedan början på augusti. Alla tretton hade samma mutation av viruset som har gäckat myndigheterna ända sedan det först dök upp på Island i slutet på juli.

Coronaviruset kan ha en betydligt större spridning i huvudstadsregionen än vad som tidigare varit känt. Tretton nya fall rapporterades i går - det högsta antalet sedan den 6 augusti. Bara en av de smittade var i karantän.

Alla tretton är hemmahörande i huvudstadsregionen. Flera av dem hade gått till jobbet som vanligt i flera dagar trots lindriga symtom.

Tolv av dem beskrivs som unga. En av de smittade är äldre och har lagts in på Landspítali i Reykjavík för vård. Tillståndet är dock inte så allvarligt att patienten behöver vårdas i respirator.

Smittspårningen pågår. Men det finns få direkta kopplingar mellan de tretton nya fallen. Det gör att myndigheterna befarar att viruset är ganska utbrett.

Alla tretton har smittats av samma mutation av viruset som första gången upptäcktes den 25 juli. Myndigheterna har fortfarande inte lyckats spåra den ursprungliga smittkällan. Men nu har närmare 300 personer upptäckts med samma mutation.

Just den här mutationen tros härstamma från Östeuropa. Den har tidigare orsakat klustersmittor i bland annat Akranes och på Hótel Rangá på södra Island.

Fem av fallen har anknytning till Háskóli Íslands i Reykjavík. Íslensk erfðagreining testar nu alla universitetsanställda som vill för att undersöka virusets utbredning på universitetet.

Dessutom rapporterades två nya coronafall vid gränsen i går.

Det är nu 75 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 437 personer är i karantän. Vidare är 2 118 som nyligen rest in i landet i karantän i väntan på det andra coronatestet.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Det här är liksom ett resmål som har växt på egen hand. Det som händer är att detta underbart vackra fjäll, Kirkjufell, det blir bara berömt. Detta blir som ett Instagram-under. Alla måste komma."

Björg Ágústsdóttir, kommunchef i Grundarfjörður, i Vísir om hur turisters intresse för att besöka och fotografera Kirkjufell har ökat de senaste åren.

onsdag 16 september 2020

Nio av tio islänningar vill vaccineras mot covid-19

Nio av tio islänningar skulle tacka ja till att vaccineras mot covid-19. Och det är bara en av tjugo som skulle nobba ett vaccin. De flesta som hade valt att avstå från vaccinering vill invänta mer erfarenhet av de olika vaccin som nu håller på att utvecklas. Men vissa är också motståndare av ideologiska skäl. Det visar en opinionsmätning utförd av Gallup.

En rad forskare och företag över hela världen arbetar nu för att utveckla ett vaccin mot covid-19. Men statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son har varit ganska skeptisk till förhoppningarna om att vaccinering skulle kunna påbörjas i stor skala inom de närmaste månaderna. Han tror att det kommer att dröja innan det finns ett beprövat vaccin.

Men islänningarna är i allmänhet positiva till vaccinering. Hela 90,1 procent skulle tacka ja till att vaccinera sig mot covid-19. Och av dessa är det drygt hälften som säkerligen skulle vaccinera sig.

Det är bara 5,5 procent som svarar att de skulle avböja vaccinering medan 4,4 procent uppger att det varken är sannolikt eller osannolikt att de skulle säga ja.

Det som får de flesta att tacka nej är att de vill invänta mer erfarenhet av vaccin. Men det finns också personer som motsätter sig vaccinering eftersom de inte tror på vaccin i allmänhet. En annan grupp har redan utvecklat antikroppar och väljer därför att avstå.

Mest positiva till vaccinering är Gröna vänsterns och Framstegspartiets väljare. Mest skeptiska är islänningar som sympatiserar med Piratpartiet.

Det var i går sex personer på Island som testade positivt för coronaviruset. Tre av dem var redan i karantän. Ytterligare två personer testade positivt vid gränsen. Dessa prover har ännu inte analyserats för antikroppar.

Nu är det 62 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 400 personer är i karantän. Dessutom är 2 402 personer i karantän i väntan på det andra coronatestet efter att ha rest in till Island.

Polisen i Reykjavík omhändertog i måndags tre personer misstänkta för att ha brutit mot reglerna om karantän. En man som skulle vara i karantän greps sedan han spottat på en busschaufför vid Hlemmur.

Två personer som var i karantän på Fosshótel Lind - som myndigheterna använder för personer som är i karantän och isolering - i väntan på det andra coronatestet checkade ut och reste hem. De hämtades dock av polis och fördes tillbaka till hotellet.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Nya jordskalv ute till havs skakar norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv på 4,6 skakade norra Island i går. Skalvet inträffade ute till havs omkring två mil nordväst om Húsavík. Skalvet kändes bland annat i Akureyri. Det följdes av ett annat stort skalv som uppmättes till 4. Gårdagens jordskalv var en fortsättning på den serie som började för tre månader sedan. Sedan dess har 18 000 skalv inträffat i området.

I måndags inträffade ett jordskalv med en magnitud på 3,4 norr om Gjögurtá, den nordligaste punkten på Eyjafjörðurs östra sida. Det var det största skalvet i regionen på en dryg månad. Och det ingick i den jordskalvssvärm som inleddes den 19 juni.

Sedan dess har omkring 18 000 jordskalv inträffat i området. Aktiviteten har dock avtagit och jordskalven blivit både färre och svagare.

Men klockan 14.52 i går skedde ett nytt stort skalv. Det uppmättes till 4,6 och hade sitt epicentrum två mil nordväst om Húsavík. Skalvet kändes tydligt i bland annat Akureyri och Dalvík samt på flera andra platser på norra Island.

Det följdes av en rad efterskalv. Det största inträffade klockan 17.06 och hade en magnitud på 4. Även det skalvet kändes i Húsavík med omnejd.

Majoriteten av skalven i den nu pågående serien har ägt rum norr om Gjögurtá. Men även området kring Flatey i Skjálfandi - där gårdagens skalv skedde - ingår i den så kallade Tjörnessprickzonen. En tendens har varit att skalven har rört sig österut och att allt fler har skett närmare land.

Myndigheterna har haft förhöjd beredskap i området ända sedan jordskalvssvärmen började i juni. Boende i regionen uppmanas nu ännu en gång att säkra föremål på hyllor och väggar. Vid större skalv riskerar de annars att falla och orsaka skador.

Dessutom påminner Veðurstofa Íslands om att det finns en risk för jordskred och stenras. Vid riktigt stora skalv finns dessutom en risk för tsunamiliknande översvämningar. I samband med stora skalv uppmanas människor att hålla sig borta från kusten, hamnar och berg.

Det finns inga rapporter om några materiella eller fysiska skador. En boende i Dalvík berättar för Vísir att det var nödvändigt att ta tag i tv:n medan skalvet pågick. Annars hade den fallit till marken. En anställd i en livsmedelsbutik i Húsavík säger i Morgunblaðið att de enda konsekvenserna möjligen var att ett kexpaket föll från hyllan.

Inget tyder på att gårdagens skalv har något samband med vulkanisk aktivitet.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Dagens citat

"De lagarna har i många hänseenden visat sig åsamka oss stora skador. Systemet har på så sätt orsakat enorm avfolkning i glesbygden, ojämlikhet i samhället och så även korruption. Vi får insyn i det då och då. Vi känner naturligtvis alla till hur fiskekvoterna har flyttats mellan olika bygder, mellan olika landsändor och känner väl till hur försäljning, handel med kvoter och så uthyrning har skapat stora rikedomar i mångas fickor medan andras levebröd har tagits bort."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, i DV om det isländska fiskekvotsystemet.

tisdag 15 september 2020

Största jordskalvet på norra Island på över en månad

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 3,4 skakade trakterna Siglufjörður, Ólafsfjörður och Dalvík i går. Det är det kraftigaste skalvet i regionen på en dryg månad. Sedan den nu pågående jordskalvssvärmen började för snart tre månader sedan har närmare 18 000 skalv registrerats i området.

Den 19 juni började den största jordskalvssvärmen på 40 år i den så kallade Tjörnessprickzonen. Sedan dess hade i går 17 721 jordskalv registrerats i den serie som alltjämt pågår. Majoriteten av skalven äger rum ute till havs någon mil norr om Gjögurtá, den nordligaste punkten på norra Eyjafjörður.

Det hittills största skalvet inträffade den 21 juni och uppmättes till 5,8. Dagen innan skedde ytterligare två skalv som uppmättes till över 5. Dessa skalv var så kraftiga att de kändes i stora delar av landet.

Men efter de första intensiva veckorna har aktiviteten långsamt börjat avta. Jordskalvssvärmen är inte över - men skalven har blivit allt svagare och glesare. I stället för hundratals och till och med tusentals skalv om dagen rör det sig nu om några tiotal.

Klockan 11.42 i går inträffade ett skalv med en magnitud på 3,4. Skalvet kändes i bland annat Siglufjörður, Ólafsfjörður och Dalvík. Det största efterskalvet kom 16 minuter senare och uppmättes till 2,1.

Gårdagens skalv var det största i regionen på en dryg månad. Den 8 augusti skedde ett skalv på 4,6.

Myndigheterna har fortfarande förhöjd beredskap i området. Riskerna är bland annat jordskred och stenras som utlöses av jordskalv. Boende i regionen har dessutom uppmanats att se över sina tillhörigheter så att de inte kan falla från väggar och hyllor - och orsaka skador.

Jordskalven har inget samband med vulkanisk aktivitet. Tjörnessprickzonen ligger på gränsen mellan kontinentalplattorna. Därför är jordskalv mycket vanliga i området. De uppstår när kontinentalplattorna glider isär.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Island färgkodar lokal situation för coronapandemin

Rött, orange och gult. Det är de färgkoder som myndigheterna kommer att presentera inom de närmaste dagarna. Det nya systemet ska varna för risken för smittspridning på regionnivå. De ska också underlätta för medborgarna att anpassa sitt beteende efter situationen. Exakt hur läget ska bedömas är ännu inte klart.

Två nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Ingen av dem var i karantän. Dessutom var det tre personer som testade positivt för viruset vid gränsen.

Det är nu 63 smittade som hålls i isolering. Men det är inte längre några coronapatienter som vårdas på sjukhus. En patient skrevs ut från Landspítali i Reykjavík i går. Ytterligare 373 personer är i karantän. Dessutom är 2 176 personer i karantän i väntan på det andra coronatestet efter att ha rest till Island.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son sade under gårdagens presskonferens att läget var bekymmersamt på många håll i världen med ökande smittspridning. På Island var situationen betydligt bättre. Þórólf­ur Guðna­son beskrev det som enstaka fall som nu rapporterades.

De befintliga restriktionerna gäller till och med den 27 september. Þórólf­ur Guðna­son räknar med att då kunna lätta på kraven under förutsättning att smittspridningen är på låg nivå.

Inresereglerna gäller till och med den 6 oktober. Och där var det enligt Þórólf­ur Guðna­son mer bekymmersamt att lätta på restriktionerna. Den utbredda smittspridningen i utlandet visade vikten av att upprätthålla stränga kontroller vid gränsen.

Civilförsvarschefen Víðir Reynisson meddelade att myndigheterna inom de närmaste dagarna kommer att presentera ett färgkodat varningssystem. Läget kommer - precis som vädervarningar - att kodas i gult, orange och rött. Kodningen görs på regionnivå.

Syftet med det nya systemet är att kunna varna för risken för smittspridning med större precision. Med färgkodernas hjälp ska medborgarna själva kunna anpassa individuella smittskyddsåtgärder. Exakt hur myndigheternas klassificering ska gå till är ännu inte klart.

Myndigheterna håller dessutom på att ta fram ett underlag så att medborgare ska kunna göra egna riskbedömningar. Dessa bedömningar ska i sin tur kunna användas på företag och institutioner om det dyker upp nya fall av coronasmittan. Tanken är att skapa ett ökat riskmedvetande på individnivå.

Både på smittspårningsappen Rakning C-19 och myndigheternas informationssajt har nu särskilda larmknappar för regelbrott installerats. Knapparna ska göra det enklare för personer att anmäla misstänkta brott mot restriktionerna.

Här kan du läsa mer om coronaläget på Island.

Dagens citat

"Eyjafjallajökull, den spelade oss ett spratt. Men samtidigt gjorde den oss också en tjänst."

Katrín Júlíusdóttir, som var turismminister under vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010, i Vísir om konsekvenserna av utbrottet för besöksnäringen på Island.

måndag 14 september 2020

Reykhólar mister enda butiken i kommunen

Reykhólar blir utan butik när Hólabúð stänger vid månadsskiftet. Flera familjer har flyttat från orten och turismen var mindre än vanligt i somras - och det är den som gör det möjligt att hålla öppet under vintern. Nu får invånarna en timmes körning till närmaste livsmedelsaffär. Och det är till hårt kritiserade Krambúðin i Hólmavík eller Búðardalur.

För drygt fem år sedan flyttade Vilborg Ása Fossdal och Reynir Þór Róbertsson från Keflavík till Reykhólar för att öppna Hólabúð. Då hade orten i södra Västfjordarna varit utan butik i några månader. Senare öppnade de 380 Restaurant i samma lokaler.

I kommunen bor omkring 200 personer. Därför är sommarturisterna viktiga eftersom kundunderlaget är begränsat under större delen av året. Visserligen var det många islänningar som reste i regionen under sommaren. Men de har inte varit tillräckligt många för att täcka upp för det kraftigt minskade antalet utländska turister.

Vilborg Ása Fossdal och Reynir Þór Róbertsson har därför bestämt sig för att stänga både butiken och restaurangen. De skriver i ett uttalande att beslutet är tråkigt men nödvändigt. De tänker nu flytta tillbaka till sydvästra Island.

Om ingen tar över blir invånarna helt utan affär vid månadsskiftet. De närmaste livsmedelsbutikerna finns en timmes körning bort i Hólmavík och Búðardalur. På bägge orterna finns Krambúðin - en butik som de senaste fått hård kritik från lokalbefolkningen för prisnivån.

Ägaren Samkaup har inte backat från omgörningen till Krambúðin. Däremot får kunder i Búðardalur, Hólmavík, Flúðir och Reykjahlíð - där protesterna har varit mest högljudda - nu möjlighet att beställa varor från Nettós nätbutik. De levereras utan fraktkostnad till Krambúðin på de fyra orterna om beställningen överstiger 15 000 isländska kronor.

Reynir Þór Róbertsson säger till Vísir att en förhållandevis svag sommar fällde avgörandet. Dessutom har flera familjer flyttat från Reykhólar och minskat kundunderlaget:
"Det här är en väldigt svår verksamhet. Vintern är så svår att sommaren behöver subventionera vintern. ... De här stora familjerna som flyttade var stora och goda kunder. För varenda familj som flyttar så upplever vi ett slag."
Kommunchefen Ingibjörg Birna Erlingsdóttir säger till RÚV att hon hoppas att det snart kommer någon som tar över butiken. Hon säger sig ha förståelse för att ägarna väljer att slå igen Hólabúð eftersom ovissheten inför vintern är stor:
"Det är inte första gången som det här händer oss. Det har funnits entreprenörer oavbrutet under lång tid de senaste åren, men det har varit två till tre månader då den har varit stängd. Så jag tänker vara optimistisk om att vi får någon till att komma och driva butiken."
Här kan du läsa mer om butiken i Reykhólar och här kan du läsa mer om missnöjet med Krambúðin.

Island behåller karantän och dubbla tester i tre veckor

Systemet med dubbla coronatester och fem dagars karantän blir kvar åtminstone till och med den 6 oktober. Det står klart sedan hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir utfärdat ett uppdaterat regelverk på förslag från statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Hans bedömning av läget har inte förändrats. Dubbla tester är alltjämt det bästa skyddet för folkhälsan.

Den 19 augusti skärpte Island inresereglerna. Hela världen klassades som ett riskområde. Bara personer födda 2005 och tidigare undantogs de nya kraven. Vid inresan fick resenärer välja mellan två veckors karantän eller dubbla coronatester - ett vid inresan och därefter karantän i väntan på ett nytt test fem dagar senare.

Skärpningen presenterades bara några dagar innan den trädde i kraft. Sedan dess har turismen till Island i det närmaste upphört.

Nu står det klart att inresereglerna blir kvar i åtminstone tre veckor till. Hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir har enligt ett pressmeddelande undertecknat en förlängning av regelverket på rekommendation av statsepidemiologen Þórólfur Guðnason.

I beslutsunderlaget skriver Þórólfur Guðnason att hans bedömning av läget inte har förändrats de senaste veckorna. Spridningen av coronaviruset fortsätter att öka i många länder. Det befintliga systemet med dubbel testning är det bästa skyddet mot smittspridning utan att helt stänga gränsen.

Enligt Þórólfur Guðnason är den dubbla testningen mycket effektiv. Var femte fall av coronasmitta upptäcks enbart i det andra testet. Utan dubbel provtagning skulle alltså fler smittade kunna undgå upptäckt.

Mellan 19 augusti och 10 september testades 13 834 personer vid gränsen. Av dessa var det trettio personer som testade positivt vid första provtagningstillfället och åtta personer vid andra tillfället.

De nya inresereglerna har slagit hårt mot turismen. I veckan väntas regeringen presentera en ekonomisk analys av konsekvenserna. Det pågår också diskussioner om hur turister skulle kunna välkomnas utan ökade risker för smittspridning.

I lördags och söndags rapporterades totalt tre nya coronafall på Island. Inga nya fall upptäcktes vid gränsen.

Det är nu 63 smittade som hålls i isolering. En coronapatient vårdas på Landspítali i Reykjavík. Ytterligare 362 personer är i karantän. Dessutom är 2 050 resenärer i karantän i väntan på det andra coronatestet.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"The reports of overtourism had already had an impact on the level of interest in traveling to Iceland. ... There is no doubt that interest in travel to Iceland is dropping."

Barbara Banks, marknadschef för amerikanska resebyrån Wilderness Travel, i Afar om intresset för att resa till Island.

söndag 13 september 2020

Kyrkomöte beklagar att bild av Jesus med bröst sårade

Bilden av Jesus med skägg, bröst, klänning och smink som dansade framför en regnbåge fick skarp kritik. Nu beklagar kyrkomötet publiceringen - och säger i ett uttalande att syftet varken var att såra eller chockera. Bilden har raderats från kyrkans Facebook-sida. Men informationschefen Pétur G. Markan hävdar att bilden inte har dragits tillbaka.

När den isländska statskyrkan annonserade om söndagsskolan användes en ny illustration av Lára Garðarsdóttir. Den visade Jesus med skägg, bröst, sandaler, klänning och smink. Han dansade framför en regnbåge.

Bilden fick både ris och ros. I veckan har det kommit rapporter om att vissa har lämnat kyrkan i protest. Många medlemmar har inte ansett sig kunna identifiera sig med bilden av Jesus. Under gårdagens kyrkomöte klubbades ett uttalande om publiceringen:
"Kyrkomötet 2020 tycker att det är väldigt tråkigt att en Jesusbild i en annons för kyrkans söndagsskola har sårat människor. Syftet var att understryka mångfalden men varken att såra eller chockera människor."
Bilden har raderats från kyrkans Facebook-sida. Informationschefen Pétur G. Markan säger i Fréttablaðið att den inte har dragits tillbaka. I stället ansåg kyrkan att det var dags att byta bild.

Grétar Halldór Gunnarsson, präst i Grafarvogur i Reykjavík, säger till RÚV att publiceringen var ett misstag. Han anser att den varken hade förankrats bland hbtq-personer eller inom kyrkan:
"När du tar en känslig och lättantändlig fråga som tro, könsidentitet och barn och blandar ihop allt i en marknadsförings- och informationskampanj så har du skapat en ganska giftig cocktail - eller åtminstone konstig cocktail - som få är beredda att dricka."
Här kan du läsa mer om bilden av Jesus med bröst.

Islands högsta träd allt närmare 30 meter

Inom två år väntas Island få ett träd som når 30 meters höjd. Vid Systrafoss i Kirkjubæjarklaustur fortsätter en sitkagran som planterades 1949 att växa omkring en halvmeter om året. Nyligen hade den nått 29,37 meter. Ytterligare nio arter har passerat 20 meters höjd. Det uppger Skógræktin i ett pressmeddelande.

Under åren efter andra världskriget planterade bönder kring Kirkjubæjarklaustur på södra Island mängder av träd för att försöka få stopp på erosionen. Sandstormarna hade då blivit så svåra att de hotade hela bygden. De började med att plantera björk. Därefter fortsatte de med lärkträd, tall och sitkagran.

En sitkagran som planterades 1949 har i många år varit Islands högsta träd. Det växer nu omkring en halvmeter om året. Redan sommaren 2022 kan det passera 30 meters höjd. Höstens mätning visade att det hade nått 29,37 meter.

Om det rör sig om det högsta trädet i Islands historia är oklart. Men inget träd kan ha vuxit sig så högt sedan Island befolkades under sent 800-tal.

Men det finns flera arter som har nått ansenliga höjder på Island. Den högsta aspen finns i Hallormsstaðaskógur och mäter 26,11 meter. Där finns också en sibirisk lärk som har nått 25,07 meter. I Múlakot står en alm som är 20,54 meter.

Ytterligare sex arter har passerat 20 meters höjd: engelmannsgran, contortatall, europeisk lärk, rödgran, douglasgran och berggran.

Här kan du läsa mer om Islands högsta träd.

Dagens citat

"Jag tycker att det är fantastiskt att idrottsföreningar arrangerar tillställningar där människor från grannskapet träffas, äter ihop och roar sig - men vore det inte ännu roligare om människor åt god mat på en sådan fest?"

Ólafur Örn Ólafsson, tidigare ägare av Michelinbelönade restaurangen Dill, skriver på Twitter om traditionen att fira Þorrablót med bland annat syrad inälvsmat - läs mer här.

lördag 12 september 2020

Islands näst äldsta bageri stänger - ägt av familj i 100 år

Gamla bakaríið i Ísafjörður blir inte ännu äldre. De anställda har sagts upp och i november stängs bageriet. Det innebär att Islands näst äldsta bageri - som grundades 1871 - går i graven. Det har ägts av samma familj sedan 1920. Och bagaren Árni Aðalbjarnarson började som lärling i bageriet 1969, berättar Vísir.

Året var 1834 när Bernhöftsbakarí öppnade i Reykjavík. I dag är det Islands äldsta bageri. Det näst äldsta bageriet är Gamla bakaríið som öppnade i Ísafjörður 1871 i Þorsteinn Þorsteinssons regi. Efter en brand 1918 köpte Tryggvi Jóakimsson det som fanns kvar.

På Aðalstræti vid Silfurtorg i Ísafjörður byggde han ett nytt bageri. Sedan öppningen 1920 har Gamla bakaríið ägts av samma familj.

Men i november är det slut. Bagaren Árni Aðalbjarnarson började på bageriet som lärling 1969. Han säger till Vísir att han har passerat pensionsåldern och att det blir allt svårare att gå upp tidigt för att baka. Nu har han sagt upp alla anställda:
"Någon gång måste allt ta slut. ... Det här med covid har varit urtrist och utdraget. Det har också stärkt tanken om att allt inte är oändligt."
I ett århundrade har Gamla bakaríið varit en institution i stadsbilden i Ísafjörður. Han säger till Vísir att det kommer att kännas konstigt att bomma igen bageriet. Men han hoppas också att det finns någon som vill driva verksamheten vidare:
"Jag är mest rädd för att jag kommer att gå i sömnen och gå ned hit till bageriet. Men jag hoppas att det kommer någon och köper det här så att det kan fortsätta vara liv på torget och runt det här."
Här kan du läsa mer om före detta presidenten Ólafur Ragnar Grímssons minnen av Gamla bakaríið.

Inga nya coronafall på Island för fjärde gången i nya vågen

Inga nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Det var fjärde dagen sedan den andra vågen inleddes i slutet på juli som ingen ny smitta registrerades. Vid gränsen var det en person som testade positivt. Det är nu 72 coronasmittade som hålls i isolering. Ytterligare 363 personer är i karantän.

Efter tre veckor helt utan nya fall av coronaviruset var det två personer som testade positivt den 23 juli. Det följdes av tre nya fall den 25 juli. Därefter fortsatte de nya fallen att strömma in med som mest sexton på en dag.

Men den andra vågen av virussmitta ser ut att vara på väg att långsamt ebba ut. I går rapporterades inga nya fall på Island. Det var fjärde gången sedan den 25 juli som ingen testade positivt för viruset.

Vid gränsen var det en person som lämnade ett positivt prov. Det har ännu inte analyserats för antikroppar.

Det är nu 72 smittade som hålls i isolering. En av dem vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Ytterligare 363 personer är i karantän eftersom de kan ha exponerats för viruset. Dessutom är 2 404 personer i karantän i väntan på det andra coronatestet efter att ha rest in till Island.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Och så var det bara att börja gräva. Vi ställde oss i rak linje och började att gräva oss nedåt. Det var lättare sagt än gjort. Snön var hård och det var ett par meter nedåt. Och så allt bråte - allt satt ihop. Man bara stod där och hade nog med att gräva och hålla sig igång. Det fanns ingen tid där för att vara rädd om sig själv. Men obehagskänslor kom när små saker kom fram, saker som mina barn kunde ha haft. Ja, taksparrar, järnplattor, spikar ... man fick passa sig. Så såg vi blod i snön men vi visste att det troligen var från en kvinna som hade hittats nere vid postkontoret."

Ásgeir Guðmundsson skriver i Stundin om hur han var med om att söka efter offer efter lavinen i Súðavík 1995 - läs mer här.

fredag 11 september 2020

Boende på landsbygden får rabatt på flyg till Reykjavík

Drygt 60 000 islänningar bosatta på landsbygden långt från huvudstadsregionen får 40 procent rabatt på flygresor till och från Reykjavík. Systemet införs redan i höst då det blir en rabatterad färd. Under nästa år subventionerar staten tre resor i varje riktning. Prislappen är omkring 600 miljoner isländska kronor om året.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson flög från Reykjavík till Egilsstaðir för att presentera ett nytt system med rabatter på inrikesflyg. Rabattprogrammet var ett av Framstegspartiets vallöften inför alltingsvalet 2017. Det blir verklighet redan i höst.

Drygt 60 000 islänningar får tre rabatterade resor om året från flygplatser på landsbygden till Reykjavík. Rabatten är på 40 procent av biljettpriset. Under 2020 blir det en resa - men från och med nästa år blir det alltså tre om året.

I år väntas systemet kosta staten 200 miljoner isländska kronor. Från och med 2021 väntas prislappen bli 600 miljoner.

Syftet är enligt ett pressmeddelande att underlätta för boende på landsbygden att utnyttja den service som finns i Reykjavíkområdet. Rabatten är dessutom ett sätt att få fler att välja flyget.

Avståndet till Reykjavík är det som avgör vilka som får rabatten. Där ingår Västfjordarna, Austurland och Norðurland eystra samt Västmannaöarna och Hornafjörður. Dessutom ingår Norðurland vestra öster om Hvammstangi och Suðurland öster om Kirkjubæjarklaustur.

Sigurður Ingi Jóhannsson skriver på Facebook att systemet med biljettrabatter är en viktig fråga för landsbygden:
"Det är en viktig rättvisefråga för dem som bor långt från huvudstaden och vill och behöver utnyttja service där att få subventioner på sina resor med flyg."
Boende på Västmannaöarna kan alltså få rabatt på flygbiljetter. Men Ernir - som har flugit mellan Reykjavík och Västmannaöarna sedan 2010 - lade ned linjen i fredags. Vd:n Hörður Guðmundsson säger i Morgunblaðið att antalet passagerare har minskat så kraftigt att rabattsystemet inte är tillräckligt för att trafiken ska återupptas.

Men inom oppositionen är det många som är kritiska mot införandet av rabattsystemet. Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, säger till Vísir att regeringen i stället borde försöka förbättra de ekonomiska förutsättningarna för flygbolagen genom att sänka olika avgifter:
"Sanningen är att flyget inrikes har varit illa ute i många år och inget annat är att vänta än att priserna kommer att stiga och att denna subvention inte når fram till konsumenterna."
Smári McCarthy pekar bland annat på att många fackföreningar har köpt biljetter till rabatterade priser och sålt vidare till medlemmarna. Vissa kommer nu att sluta med det och i stället hänvisa medlemmarna till det statliga rabattsystemet.

Kortad karantän efter att ha utsatts för coronaviruset

Kortad karantän till sju dagar för personer som kan ha utsatts för coronaviruset. Det föreslår nu statsepidemiologen Þórólfur Guðnason. Efter en vecka testas de - och om svaret är negativt slipper de karantänen. Men inresande får inte samma möjlighet. Där vill han fortfarande se dubbla coronatest eller fjorton dagars karantän.

Coronaläget på Island ser ut att fortsätta förbättras. I en ny prognos från Thor Aspelund, professor i biostatistik vid Háskóli Íslands, förutspår han ett till fyra nya fall om dagen under de närmaste tre veckorna. I den förra prognosen räknade han med ett till fem fall.

Det kan bli toppar med upp till åtta fall - till skillnad från elva enligt den förra prognosen. Sannolikheten för dagar helt utan nya smittfall ökar från 12 till 25 procent.

Sex nya coronafall har rapporterats på Island de två senaste dagarna. Fyra av de smittade har redan varit i karantän. Ytterligare sju personer har testat positivt för viruset vid gränsen.

Det är nu 75 smittade som hålls i isolering. En av dem vårdas på Landspítali i Reykjavík. Ytterligare 302 personer är i karantän eftersom de kan ha exponerats för coronaviruset. Dessutom är 2 879 personer i karantän efter att ha rest till Island.

Men nu föreslår Þórólfur Guðnason att karantänen för personer som kan ha utsatt för viruset ska kortas. Han vill gå från dagens fjorton dagar till sju dagar - men med provtagning den sjunde dagen. Om testet är negativt hävs karantänen.

Þórólfur Guðnason skriver i förslaget till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att han bedömer att det är tillräckligt säkert att avbryta karantänen efter sju dagar. Viruset brukar kunna upptäckas två till tre dagar efter smittillfället. Och de allra flesta har utvecklat eventuella symtom inom tio dagar från det tillfället.

Därför anser Þórólfur Guðnason att sju dagar är tillräcklig marginal. Men även om karantänen hävs kommer personer att uppmanas att vara försiktiga i ytterligare sju dagar och att inte ha fler sociala kontakter än nödvändigt.

Men det här systemet är inte aktuellt för personer som reser in till Island. Þórólfur Guðnason vill behålla det nuvarande systemet med fjorton dagars karantän eller coronatest vid ankomsten följt av fem dagars karantän och ett nytt test.

Syftet att halvera tiden är att minska de samhälleliga effekterna av karantänen.

De befintliga restriktionerna gäller till och med den 27 september. Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han då sannolikt kommer att föreslå nya lättnader. Däremot trodde han att det skulle gå långsammare att avveckla restriktionerna vid gränsen. Skälet är den ökande smittspridningen i många länder.

Rögnvaldur Ólafsson vid polisen sade under presskonferensen att många har hört av sig om att det fortfarande skyltas om tvåmetersregeln trots att den har avskaffats. Men det fanns inga planer på att agera för att byta ut dem mot skyltar för den enmetersregel som nu är i bruk. Han ansåg att tvåmetersregeln trots allt var bättre även om den inte längre används.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag har alltid njutit av att komma till Island men det är inte förrän nu på sistone som jag har börjat definiera vad det är som hänför mig på ett så effektfullt sätt. Livet här är som en brunn som jag nu öser ur. Jag kan glädjas åt så mycket bara genom att titta ut genom fönstret. Och så finns Snæfellsjökull där ute, den magnifika varelsen."

Damon Albarn i Morgunblaðið om hur utsikten från hans hus i Reykjavík inspirerar honom till ny musik.

torsdag 10 september 2020

Toppolitiker anklagar Reykjavík för att annonsera i CNN

Eyþór Arnalds anklagar Reykjavík för att annonsera efter personal i utländska nätmedier. Han anser att kommunen i stället borde köpa annonser i isländska medier. Men utspelet från Självständighetspartiets ledare i Reykjavík får både kritik och hånskratt. Flera skriver att det är uppenbart att Eyþór Arnalds inte vet hur annonsering med hjälp av Google annonserar.

I sin roll som oppositionsledare i Reykjavík har Eyþór Arnalds anammat samma retoriska stil som Davíð Oddsson, som var borgmästare i kommunen mellan 1982 och 1991. Den kännetecknades av kompromisslösa angrepp mot politiska motståndare.

Davíð Oddsson har beskrivit hur han konsekvent gjorde små frågor stora. Han ansåg att det skarpa tonläget gynnade honom. Så fort tillfälle gavs kritiserade han sina motståndare - och ofta tog han ställning i frågor som han egentligen inte brydde sig om. I praktiken såg han det som ett egenvärde att driva en hård linje för att behålla initiativet.

Eyþór Arnalds gav sig in i kommunpolitiken i Reykjavík med uppdraget att vinna valet 2018. Självständighetspartiet blev visserligen störst - men en ny koalition mellan Socialdemokraterna, Piratpartiet, Renässans och Gröna vänstern säkrade en majoritet i fullmäktige. Självständighetspartiet tvingades till fortsatt opposition.

Konfrontationen har varit Eyþór Arnalds främsta vapen. I en rad frågor har han vänt sig mot majoriteten - trots att han hade samma åsikt före valet. Retoriken har dock inte varit särskilt framgångsrik. Självständighetspartiet har hittills hållits utanför reellt inflytande. Inte heller har hans retorik lyckats väcka något utbrett missnöje med koalitionen.

Men Eyþór Arnalds senaste utspel har främst mötts av hånskratt. Nyligen vände han sig på Facebook mot att kommunen annonserade efter personal i utländska nyhetsmedier. Han publicerade en skärmdump från CNN och ifrågasatte kommunens prioriteringar:
"Samtidigt som företagen i kommunen behöver säga upp ett stort antal anställda söker kommunen själv efter personal. Inte minst väcker det uppmärksamhet att det bland annat har köpts annonser för publicering i utländska medier. Hade det inte varit klokare att lägga skattepengarna på inhemska medier? Investera inrikes. Värna jobben."
Kommunen har dock inte köpt annonser av CNN. I stället rör det sig om en annons som köpts av Google. Skälet till att Eyþór Arnalds ser den är inte att Reykjavík har börjat söka personal till kommunens skolor i USA. Troligen har annonsen köpts för att visas för användare från Island - och kanske till och med från huvudstadsregionen.

Líf Magneudóttir, som representerar Gröna vänstern i fullmäktige, publicerar en skärmdump av inlägget på Twitter. Hon kompletterar med några foton på en förbryllad Jonathan Swan, den journalist som gjorde Axios intervju med Donald Trump där USA:s president med hjälp av diagram försökte förklara att USA i själva verket hanterade coronapandemin bättre än många andra länder.

En annan som har kommenterat utspelet är Halldór Auðar Svansson, som tidigare satt i fullmäktige för Piratpartiet. Han skriver på Twitter att Eyþór Arnalds agerande präglas av dumhet:
"Det är skit- och dumhetspolitik att göra en grej av att kommuner anställer människor inför hösten när skolorna sätter igång. Skulle Självständighetspartiet i majoritet liksom bara sluta med det?"
Även på Eyþór Arnalds egen Facebook-sida är det många som skrattar åt utspelet. Flera kommenterar att han borde lära sig hur Google-annonser fungerar.

Storytels köp av Forlagið oroar isländska författare

Storytels köp av den isländska förlagsjätten Forlagið väcker starka känslor. Författarförbundet och en rad etablerade författare befarar att affären leder till försämrade villkor och en monopolliknande situation. Innan affären går igenom ska den prövas av Samkeppniseftirlitið. Konkurrensmyndigheten har redan underkänt bokhandeln Penninns försök att straffa förlag som finns hos Storytel.

Den 1 juli i år blev det klart att Storytel köper 70 procent av aktierna i Forlagið, Islands i särklass största bokförlag som förra året hade en omsättning på 1,1 miljarder isländska kronor. En av säljarna, Mál og menning, behåller 30 procent av aktierna.

Egill Örn Jóhannsson, vd för Forlagið, talade i ett pressmeddelande om stabila ägare som skulle säkra förlagets verksamhet och samtidigt driva på den digitala utvecklingen. Men många författare oroade sig över utvecklingen. Ragnheiður Tryggvadóttir, vd för författarförbundet Rithöfundasamband Íslands, kallade direkt till ett medlemsmöte.

På mötet klubbades ett uttalande där en enhällig förbundsstyrelse säger att affären har föranlett stor oro och att det inte finns något förtroende för Storytel som ägare. Medlemmarna befarar att köpet kommer att utarma konkurrensen och försämra villkoren för isländska författare. Enligt förbundet har medlemmar i andra länder berättat om liknande erfarenheter:
"Enligt en villkorsundersökning som författarförbundet har gjort bland medlemmarna som har verk hos Storytel på Island är betalningarna till dem mycket låga och intäktsmodellen ogenomskinlig. Styrelsen befarar att syftet från Storytels ägare på Island, Storytel AB i Sverige, är att komma över isländska författares alster och döda all konkurrens på ljudboksmarknaden."
I uttalandet välkomnar förbundet teknisk utveckling som gör att böcker kan nå fler läsare. Men medlemmarna fruktar att affären även leder till inskränkningar av den konstnärliga friheten eftersom de anser att Storytel i andra länder har visat att kommersiella hänsyn går i första hand:
"Konstnärlig frihet får aldrig angripas så att litteratur betraktas som en produktionsvara som behöver ge vinst och inte ett konstnärligt uttryck som har ett värde i sig. ... Samgåenden mellan stora spelare på marknaden leder för det mesta till begränsningar av verklig konkurrens vilket är negativt för konsumenter och andra på marknaden. När det handlar om oligopol på kulturens område är det särskilt viktigt att gå försiktigt fram."
Halldór Guðmundsson, styrelseordförande för Forlagið och Mál og menning, svarade att ingångna avtal inte förändrades av ägarbytet. Och Egill Örn Jóhannsson utlovade mer transparens om ersättningsmodeller. Men han sade också att den konstnärliga friheten skulle garanteras eftersom Forlagið skulle drivas som ett separat bolag.

De lyckades dock inte lugna kritikerna. Snæbjörn Arngrímsson, som grundade förlaget Bjartur, skrev i ett blogginlägg att författarna kunde räkna med att få smaka på Storytels "järnnäve". Han konstaterade att Forlagið behövde moderniseras. Men han räknade med stora förändringar för författarna:
"Nu är det Storytel som har ett fast grepp om tyglarna i den isländska bokbranschen. Författares förhandlingssituation har inte förbättrats med dessa nya affärer. Författare som vill överleva behöver böja sig under Storytels makt."
Guðny Halldórsdóttir, dotter till Nobelpristagaren Halldór Laxness, beklagade i Morgunblaðið att Forlagið hade hamnat i utländska händer. Författaren Hallgrímur Helgason skrev i Stundin att affären kan leda till att äldre titlar lever längre och att fler isländska böcker översätts till andra språk. Hans främsta källa till oro var risken för ett monopol:
"Den svenska jättens invasion påminner i viss mån om när Ikea kom till landet. De isländska konsumenterna firade och firar fortfarande, men de dåvarande möbeltillverkarna och importörerna kunde inte mycket göra annat än att erkänna sig besegrade. Blir erfarenheten densamma i litteraturen? Blir Forlagið enda förlaget och bokhandeln på Island om tio år?"
Bjarni M. Bjarnason sitter i styrelsen för Rithöfundasamband Íslands. I Kjarninn går han längre i sin kritik än vad författarförbundet gjorde. Han skriver att Storytel agerar som forna tiders kolonialmakter och att företagets retorik går ut på att beskriva sig själv som den enda tänkbara framtiden:
"Bränslet som driver Storytels maskin framåt, som skapar övertagandestyrkan över världen, är pengarna som författare inte längre får för sina verk. Övertagandet går ut på att få ned borrarna i den oljekällan."
En annan författare, Eiríkur Örn Norðdahl, säger till RÚV att affären är ett tecken på negativ utveckling i branschen. Anledningen till att han är kritisk är att pengar och makt går hand i hand:
"Storytels historia och utveckling visar att de är mycket mer intresserade av förströelselitteratur. Naturligtvis vill de öka läsningen och öka bokens betydelse. Men det är först och främst förströelsen och inte skönlitteraturen. Det gör en lite orolig."
Bokhandlaren Óttarr Proppé är mer optimistisk. Han säger till RÚV att branschen alltid har handlat om pengar. Och för många isländska förlag har det varit svårt att gå runt:
"Jag undrar om vi faktiskt inte behöver tänka att det har kommit in ett företag i branschen som vill investera i isländsk litteratur. Det är nyheter. Det är inte precis som att det har funnits en kö av kapital som försökt komma in i isländsk bokutgivning. På något sätt tycker man inte att det är osannolikt att se till att de vill ge ut något som människor vill läsa. Därför tänker jag tillåta mig att inte vara allt för pessimistisk inför att den här förändringen skulle bli så särdeles dålig eftersom utgivningsfilosofin måste gå i viss takt med läsargruppen."
Förhandlingarna mellan Storytel och Forlagið hade pågått i ett halvår innan affären blev klar. För författarna kom nyheten som en total överraskning. Köpet måste dock godkännas av konkurrensmyndigheten Samkeppniseftirlitið för att bli verklighet.

Det är långt ifrån självklart att myndigheten säger ja till ägarbytet. När liknande affärer på mediemarknaden har prövats har myndigheten sagt nej. I flera affärer inom detaljhandeln har Samkeppniseftirlitið ställt krav på uppdelning av enheter för att undvika monopolliknande situationer.

Storytel har försökt gardera sig inför prövningen. I det underlag som företaget har lämnat till myndigheten hävdar Storytel att bolagen som ingår i affären inte har tillräckligt hög omsättning för att omfattas av konkurrenslagstiftningen. Storytel anser att anmälan till myndigheten handlar om att informera.

Men myndigheten har redan prövat ett fall med koppling till Storytel. I maj plockade Penninn - den enda isländska bokhandelskedjan - bort en rad nya titlar från förlaget Ugla ur sortimentet. Ägaren Jakob F. Ásgeirsson skrev på Facebook att skälet var att Penninn hade bestämt sig för att inte sälja nya böcker som samtidigt fanns hos Storytel.

Jakob F. Ásgeirsson beskrev agerandet som ett hårt slag. Bortsett från försäljningen under julhandeln svarar Penninn för 90 procent av Uglas sålda böcker under ett år. Ingimar Jónsson, vd för Penninn, förnekade i DV att utgivningen av ljudböcker hos Storytel hade något att göra med beslutet. Returerna var enligt honom ett resultat av en översyn av sortimentet:
"Vi måste få ha ett val om vilka böcker och produkter som vi egentligen tar in för försäljning."
Jakob F. Ásgeirsson underkände förklaringen. Han hävdade att några av de böcker som hade försvunnit var bästsäljare som inte bara hade returnerats från butikerna. Dessutom hade de strukits ur sortimentet i Penninns nätbutik.

Diskussionen om Penninns agerande nådde in i alltinget. Inga Sæland, ledare för Folkets parti, sade i en debatt att det var allvarligt om ett marknadsledande företag på det här sättet i praktiken inskränkte yttrandefriheten och litteraturens betydelse för kultur och samhällsdebatt:
"Så gör man inte. Man ger sig på ett litet förlag som har gått väldigt bra och bland annat har gett ut många av världslitteraturens pärlor de senaste åren. Utöver detta så är det förkastligt om det visar sig stämma att ett oligopol på marknaden på ett sådant sätt försöker att kontrollera konsumenters tillgång till vissa produkttyper, i det här fallet strömmade ljudböcker på nätet."
Jakob F. Ásgeirsson anmälde Penninn till Samkeppniseftirlitið. I ett provisoriskt beslut säger myndigheten att kedjan måste återinföra Uglas böcker i sortimentet. Mycket tyder enligt myndigheten på att Penninn straffat Ugla för att böcker fanns hos Storytel samtidigt som de såldes som nyheter i de egna butikerna. Därför rör det sig om ett troligt brott mot konkurrenslagen:
"Enligt Samkeppniseftirlitiðs bedömning rör det sig sannolikt om ett brott som på ett allvarligt sätt syftar till att störa konkurrensen."
Samkeppniseftirlitið skriver att Penninn inte har visat några trovärdiga argument för beslutet att returnera nya titlar från Ugla. Dessa titlar har sålt bra men alltså strukits ur sortimentet - samtidigt som Penninn har behållit äldre titlar som inte alls sålt lika bra. Därför anser myndigheten att Penninn har missbrukat sin marknadsledande ställning.

Dagens citat

"Ibland hörs röster som befarar att isländskan kommer att dö ut. Men för att den inte ska dö ut behöver vissa ord tillåtas att dö ut och hitta nya och mer användbara ord för förändrade tider - något som vi gör ständigt. Språket är en varelse som vi behöver avlusa precis som föda."

Författaren Auður Jónsdóttir skriver i RÚV om det isländska språkets framtid.

Foto: Einar Falur Ingólfsson/Norden.org

onsdag 9 september 2020

Isländsk minister hånas för dialektalt uttal

En höst där skolan fungerar så normalt som det går. Om det talade kultur- och utbildningsminister Lilja Alfreðsdóttir i en intervju i Stöð 2. Men vissa lyssnade inte bara på planerna inför en hösttermin präglad av coronapandemin. Somliga reagerade starkt på att hon sade skólanir i stället för skólarnir. På nätet fick ministern hård kritik - men hon fick också uppbackning av professor Eiríkur Rögnvaldsson.

Det isländska substantivet skóla ('skola') skrivs skólarnir när det rör sig om bestämd pluralform i nominativ. Den som lyssnade noga på intervjun hörde dock att Lilja Alfreðsdóttir sade skólanir utan r.

I Facebook-gruppen Málvöndunarþátturinn var det många som reagerade starkt. Den 46-åriga kultur- och utbildningsministern anklagades för att vara för ung för sitt jobb, för att vara lat, för att vara okunnig och för att inte kunna tala sitt eget modersmål ordentligt. Andra ifrågasatte Lilja Alfreðsdóttirs intelligens.

Somliga hävdade dessutom att det inte gick att förvänta sig att elever skulle lära sig språket ordentligt om inte heller den ansvariga ministern behärskade isländska till fullo.

Eiríkur Rögnvaldsson, professor emeritus i isländska vid Háskóli Íslands, bemötte kritiken i en rad inlägg på Facebook. Han kommenterade också debatten i ett blogginlägg. Han ansåg att det var naturligt att reagera på ett uttal som uppfattades som avvikande. Men att säga skólanir är inte alls unikt utan ett dialektalt drag:
"Det här är faktiskt inte unikt - även om det inte har skrivits mycket om detta uttal har det varit känt länge och det har främst förknippats med Suðurland, i synnerhet Árnessýsla. Detta är således ingen nyhet och det är inte sannolikt att utbildningsministern har anammat det här uttalet av sig själv. Men det stämmer visserligen att det är få som tycks känna till det här uttalet och därför är det inte underligt att människor reagerar på det och frågar om det. Det är heller inte underligt att människor som inte känner till uttalet betraktar det som fel. Vi är ganska fast i att isländskan ska vara som den var när vi växte upp - eller som vi fick lära oss att den skulle vara."
Han vände sig starkt mot tonen i debatten. Eiríkur Rögnvaldsson ansåg att språkvård inte handlade om att gå till personangrepp mot någon som hade ett uttal som avvek från standardisländskan.

Dessutom ifrågasatte han de gruppmedlemmar som hänvisade till skriftspråket som norm för uttalet. Det är nämligen vanligt att uttala ordet skólardnir - med ett mer eller mindre hörbart d. Eftersom detta uttalet enligt Eiríkur Rögnvaldsson i praktiken blivit norm var det däremot ingen som reagerade på att det lika lite som skólanir gick hand i hand med stavningen skólarnir.

Island kan korta coronakarantän till sju dagar

Sju dagar efter att ha exponerats för coronaviruset brukar de flesta som smittats uppleva symtom. Därför tänker statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son föreslå att personer i karantän ska testas efter sju dagar. Om de testar negativt för viruset upphör karantänen. I dagsläget måste de tillbringa två veckor i karantän.

Sedan coronaviruset kom till Island i slutet på februari har 24 651 personer suttit i karantän. Under hela utbrottet har längden för karantänen varit två veckor.

Men under måndagens presskonferens öppnade statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son för nya regler. Han säger till Vísir att han just nu håller på att ta fram ett förslag till hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir:
"Det här är en ny idé som vi undersöker. Det kan vara så att vi kan korta karantänen med provtagning."
Tanken med att ändra längden på karantänen är att minska effekterna för samhället samtidigt som risken för smittspridning minimeras. I dagsläget är det två veckors karantän som gäller för alla som kan ha exponerats för coronaviruset - till exempel om de har umgåtts med någon som visat sig vara smittad.

Preliminärt kommer Þórólf­ur Guðna­son att föreslå att personer som sätts i karantän ska testas efter sju dagar. Om testet är negativt upphör karantänen. Längden på karantänen skulle alltså kunna halveras.

Skälet till att Þórólf­ur Guðna­son överväger sju dagars karantän är att de flesta som smittats då har en sådan smittutveckling att de testar positivt.

Det var i går sex personer på Island som testade positivt för coronaviruset. Samtliga sex var redan i karantän. Ytterligare en person testade positivt för gränsen. Det provet har ännu inte analyserats för antikroppar.

Nu är det 80 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 263 personer är i karantän. En smittad vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat



"Det var naturligtvis ingen som visste vad som var på gång. Det här är en stad med tusen invånare så det här väckte definitivt frågor hos människor. Man fick alltid förklara det för alla. ... De ville berätta att det till och med i de minsta orterna i dessa länder längst i norr så använder vi teknik dagligen. Där kommer IBM:s mjukvara in."

Fannar Sveinsson, som arbetar med snöröjning i Siglufjörður, i Morgunblaðið om hur det kom sig att IBM använde honom i en reklamfilm.