fredag 7 maj 2021

Icelandair landade i storm med 2,7 ton bränsle kvar



Klockan 11.22 den 23 februari 2017 landade Icelandairs flight FI440 i Manchester. Då hade planet cirklat i en timme efter att ha försökt landa i Manchester, därefter gjort ett försök i Liverpool, övervägt att fortsätta till Leeds för att till sist ändå välja Manchester. Då fanns så lite bränsle i tankarna att besättningen hade utlyst en nödsituation.

Stormen Doris rasade över Storbritannien den 23 februari 2017. Klockan 8.33 lyfte Icelandairs FI440 från Keflavík mot Manchester. Piloterna räknade med hårda vindar när de skulle landa. Men de hade inte tagit del av någon vädervarning. Förhållandena var dock sådana att de bad om ett ton extra bränsle. Ombord fanns 168 passagerare och sex personer i besättningen.

Klockan 10.24 hade piloterna kontakt med flygledarna i Manchester. De fick veta att vädret var så dåligt att flera flyg inte hade kunnat landa. Flera valde att cirkla i väntan på bättre förutsättningar. Även Icelandairs flyg fick beskedet att de behövde vänta.

Vid 10.50 försökte piloterna landa. Men kastvindarna var för hårda. De avbröt försöket och meddelade i stället att de skulle försöka landa på reservflygplatsen i Liverpool.

Även i Liverpool var kastvindarna för hårda. Klockan 11.06 meddelade piloterna flygledarna att de inte kunde landa. De bad därför om information om flygplatsen i Leeds. Där verkade vädret inte vara lika ogynnsamt.

Samtidigt började bränslesituationen bli kritisk. De hade 3,9 ton bränsle i tankarna. Den nedre gränsen för att gå till en annan flygplats var 3 664 kilo.

Ombord diskuterades nu läget intensivt. Piloterna kallade in en kollega som de visste fanns i kabinen. Den piloten fick i uppdrag att undersöka alternativa flygplatser.

Bränslet närmade sig kritiska nivåer. Klockan 11.14 utlyste piloterna en nödsituation. De hade då fått klartecken att landa i Leeds. Men bränslet hade nu sjunkit under den tillåtna nivån för att välja en ny flygplats.

Piloterna stod inför valet att bryta mot reglerna och välja Leeds. Men ingen av dem var bekanta med den flygplatsen. I valet mellan Liverpool och Manchester - som båda låg inom räckhåll - valde de att göra ett nytt försök i Manchester. Kastvindarna var dock alltjämt så hårda att flera andra flyg cirklade i väntan på bättre väder.

När de fick klartecken att landa i Leeds hade gränsen passerats. De stod inför valet att göra ett nytt försök i Manchester eller att fortsätta mot Leeds. Valet blev Manchester. Visserligen visste de att kastvindarna var hårda. Men ingen av piloterna var bekanta med flygplatsen i Leeds.

Klockan 11.17 tar piloterna beslutet att gå till Manchester. Då har de även diskuterat möjligheterna att landa i Blackpool och Warton. I tankarna finns 3,4 ton bränsle. FI440 får högsta prioritet av flygledningen.

Tio minuter senare landar FI440 i Manchester. Kastvindarna är så hårda att filmer på landningen får stor spridning i sociala medier. Då har de 2,7 ton bränsle kvar - vilket motsvarar 20 minuters flygtid innan de når den sista nödnivån.

Landningen är dessutom så anmärkningsvärd att flera passagerare intervjuas i medierna efteråt. De vittnar om turbulens som de aldrig tidigare varit med om. Åtskilliga mådde mycket dåligt när kastvindarna grep tag i planet under landningsförsöken.

Rannsóknarnefnd samgönguslysa har nu utrett händelsen som ett allvarligt olyckstillbud. Rekommendationen till Icelandair är att ge högre prioritet till de vädervarningar som finns på destinationen. I det här fallet lyfte piloterna utan att känna till de varningar som hade utfärdats av brittiska myndigheter.

Dagens citat

"Jag vet faktiskt inte vad som hände. ... Jag hade en föreläsning i går kväll om häxbränningar. ... Så det kanske har något samband. Man vet inte."

Anna Björg Þórarinsdóttir, som arbetar på häxkonstutställningen Galdrasýning á Ströndum i Hólmavík, i Fréttablaðið om att hennes bil brann upp på parkeringen utanför museet dagen efter att hon föreläst om bränningar om häxor på Island.

torsdag 6 maj 2021

Markägare vill göra nytt vulkanutbrott till turistattraktion


Vulkanutbrottet i Geldingadalir ska bli en turistattraktion. Markägarna planerar redan för parkeringsplatser och annan service. Investeringarna ska finansieras genom avgifter från besökare och företag som ordnar resor till utbrottet. Samtidigt undersöker kommunen möjligheterna att ordna en utställning om vulkanisk aktivitet på Reykjanes.

I snart sju veckor har ett vulkanutbrott rasat i Geldingadalir på Reykjanes. Hittills är det inget som tyder på att utbrottet skulle vara på väg att ebba ut. Men sedan i söndags är inte aktiviteten lika stabil.

De senaste dagarna har lavan kommit upp ur kratern stötvis och stigit upp till 300 meters höjd. De här utbrotten har kommit med tio minuters mellanrum. Vid 4.40 i går morse förändrades aktiviteten tillfälligt. Det dröjde vid några tillfällen upp till en halvtimme innan nästa lavapelare reste sig upp ur kratern. Då steg en jättelik lavapelare till 200 meters höjd.

Redan har omkring 100 000 personer besökt platsen för vulkanutbrottet. Och markägarna räknar med att de ska bli ännu fler. Därför tänker de investera i att göra Geldingadalir till en turistattraktion.

Geldingadalir och fjället Fagradalsfjall - som är den främsta utsiktsplatsen över utbrottet - tillhör fastigheten Hraun. De två stigar som leder till utbrottet ligger dock på fastigheten Ísólfsskáli. Där ligger även det område som är tänkt att användas för parkeringsplatser.

En arbetsgrupp har på uppdrag av näringsdepartementet gjort en kartläggning av läget och olika framtidsplaner. Där framgår det att markägarna tillsammans redan har en rad planer för området. De kommer inom kort att börja anlägga en parkeringplats för 500 fordon. Där kommer de också att bygga toaletter och annan service.

Markägarna tänker inte begränsa tillgängligheten till Geldingadalir' genom att exempelvis införa något tak för antalet besökare. Däremot kommer de att sälja tillstånd till turismföretag. De får alltså betala för att arrangera utflykter till utbrottet. Avgifterna ska bidra till att finansiera investeringarna.

Men även besökare som kommer på egen hand kommer att få betala. Även om det inte blir några inträdesavgifter till själva området så planerar markägarna att ta betalt för parkering och annan service som toaletter.

Parkeringen ska ligga i anslutning till Suðurstrandarvegur öster om Grindavík. Därifrån finns två olika vandringsleder till utbrottet. Den ena är 2,6 kilometer lång och den andra 3 kilometer lång. Delar av investeringarna kommer att finansieras genom statliga medel.

Även Grindavíks kommun har planer med anknytning till utbrottet. Kommunen undersöker nu förutsättningarna för att öppna en utställning i Grindavík. Den ska skildra vulkanisk aktivitet på Reykjanes med fokus på utbrottet i Geldingadalir.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Vi talar om ett miljardföretag som är en jätte bland jättar här i landet. Det som slår en särskilt är tystnaden från landets alltingsledamöter som uppenbart hör och ser vad som håller på att hända. Är det detta som vi medborgare vill? Att journalister som gör sitt jobb attackeras?"

Artisten Bubbi Morthens skriver på Facebook om vad han anser är den tystnadskultur som omger skandalbolaget Samherjis hantering av avslöjanden om bland annat mutor för att komma över fiskekvoter - läs mer här.

onsdag 5 maj 2021

Ökat lavaflöde i vulkanutbrottet i Geldingadalir


Vulkanutbrottet i Geldingadalir har ändrat karaktär och lavaflödet har ökat. Under natten mot söndagen övergick aktiviteten i den enda aktiva kratern till att stötvis pumpa upp lava ända upp till 300 meters höjd. Säkerhetsområdet kring Geldingadalir har utökats eftersom utbrottet nu bildar större tefraklumpar som riskerar att skada människor.

I en och en halv månad har vulkanutbrottet rasat i Geldingadalir. Aktiviteten har varit mycket stabil. Lavaflödet har varit litet men stadigt. Numera finns bara en aktiv krater - men mängden lava har inte minskat i takt med att de övriga sju kratrarna har somnat in.

Lavaflödet ökade under den senaste veckan till 7,5 kubikmeter i sekunden. Tidigare har snittet legat på omkring 5,5 kubikmeter. Samtidigt har nu lavafältet i Geldingadalir och granndalen Meradalir växt till 1,41 kvadratkilometer. Totalt har utbrottet producerat 23 miljoner kubikmeter lava.

Men vid ettiden under natten mot söndagen ändrade utbrottet karaktär. Den ständiga strömmen av lava ur kratern upphörde. I stället gjorde tillförsel av gas att flödet kom i intervaller. Efter några minuter utan synlig aktivitet reste sig pelare av lava så högt som 300 meter.

Så har aktiviteten fortsatt sedan dess. Mängden lava ser inte ut att ha förändrats de senaste dagarna. Däremot kommer den alltså stötvis ur kratern.

Säkerhetsområdet vid Geldingadalir utökades i går till 500 meter. Skälet till att besökare uppmanas att inte gå lika nära utbrottet är just dess nya karaktär. Med lavapelarna kommer tefraklumpar som kan vara upp till 15 centimeter i diameter. Tefraklumparna kan kastas flera hundra meter bort från kratern.

Under söndagsmorgonen såg Veðurstofa Íslands tecken på att ännu en krater skulle ha bildats på sluttningarna ovanför Geldingadalir. Senare visade sig röken härröra från en brand i markerna. Den tros ha antänts av just en glödande tefraklump.

Den seismiska aktiviteten är alltjämt begränsad. Klockan 3.04 i måndags inträffade ett jordskalv som hade en magnitud på 3,2. Ett lika kraftigt skalv ägde rum 15.49. Bägge skalven hade epicentrum nära Krýsuvík och de kändes i Grindavík samt i huvudstadsregionen.

Jordskalven beror sannolikt på spänningsförändringar som uppstår i anslutning till den underjordiska magmagång som bildades innan utbrottets början.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det enda som vi har sett är att precis inför krateröppningen så syntes en liten rörelse när utbrottet började på en annan plats i sprickan. ... Det har faktiskt varit otroligt små och svaga tecken på det här utbrottet."

Benedikt Gunnar Ófeigsson, expert på rörelser i jordskorpan vid Veðurstofa Íslands, i Morgunblaðið om att vulkanutbrottet i Geldingadalir inte föregicks av några tydliga tecken på att ett utbrott var på väg - läs mer här.

Foto: Landhelgisgæslan

tisdag 4 maj 2021

Isländsk ögrupp får nya ägare efter nio år till salu

I drygt nio år har Svefneyjar i Breiðafjörður varit till salu. Men nu har ögruppen fått en ny ägare. Köpare är företagaren Áslaug Magnúsdóttir och maken Sacha Tueni. De kommer bara att bo på Svefneyjar under somrarna. Hon har dock planer på att låta samla alger från stränderna och använda dem till produktion av kläder, skriver Morgunblaðið.

Svefneyjar i Breiðafjörður nämns redan i sagorna. Det talas om hur Hallstein Þórólfsson - som bodde på gården Hallsteinanes på fastlandet - utnyttjade ögruppen för att utvinna salt från alger. Arbetet utfördes av trälar från de brittiska öarna.

Hallstein Þórólfsson anade att trälarna inte var särskilt flitiga. Vid ett tillfälle tog han sig därför ut till Svefneyjar för att kontrollera om de skötte sitt arbete. Det visade sig att trälarna låg och sov och hade struntat i uppgifterna. Hallstein Þórólfsson blev rasande och hängde dem på grannön Sviðnur.

Det sägs också att det är så ögruppen fick sitt namn. Svefn betyder just 'sömn'. Senare ifrågasatte ortnamnsexperten Þórhallur Vilmundarson den tolkningen av Svefneyjar. Han ansåg att namnet också skulle kunna syfta på att en majoritet av kobbarna och skären kan sägas falla i sömn när de översköljs av tidvattnet.

Svefneyjar består av 63 öar samt ett antal kobbar och skär. Huvudön är 1 500 meter lång och som mest 500 meter bred. Ön ligger öster om Flatey - den enda ön i Breiðafjörður som har bofasta invånare. Den sista året runt-boende flyttade från Svefneyjar på 1980-talet.

I början av 1990-talet köptes ögruppen av en familj från Grindavík. De har bara vistats på Svefneyjar under somrarna. I januari 2012 lade de ut ögruppen till försäljning. Först nu - drygt nio år senare - har de hittat en köpare.

Köpare är Áslaug Magnúsdóttir, en företagare som är bosatt i San Francisco, och maken Sacha Tueni. Hon säger i Morgunblaðið att de kommer att använda Svefneyjar som sommarbostad. Men hon planerar också att låta samla alger från stränderna. Den ska användas till plagg som säljs under varumärket Katla - ett företag som marknadsför sig som en producent av hållbart mode.

Redan i dag samlas alger från Svefneyjars stränder. I Reykhólar på Breiðafjörðurs norra sida finns en fabrik som plockar tång och alger som används inom en rad olika områden.

På Svefneyjar finns också häckningsplatser för ejder. De tidigare ägarna har sett till så att ejderdun har samlats in från redena och sålts.

Genom åren har det funnits en rad spekulanter på Svefneyjar. Under 2015 meddelade en familj att de avsåg att flytta till ögruppen med målet att starta saltproduktion med hjälp av samma metoder som användes under vikingatiden. Genom gräsrotsfinansiering drog de in drygt 3 000 euro som startkapital.

Produktionen har dock inte kommit igång. Försäljningen gör att sannolikheten för att tillverkningen ska bli verklighet på Svefneyjar sjunker ytterligare. De hade planer på att använda de hus som nu ska användas som sommarbostad.

Här kan du läsa mer om Svefneyjar.

Dagens citat

"Jag minns inte att någon kandidat som inte har fått stöd i provvalet har deltagit i provval för samma parti i en annan valkrets inför samma val. ... Kolbeinn har varit en tongivande och stark alltingsledamot och har ett starkt stöd bland många av Gröna vänsterns starka personer i Reykjavík."

Ólafur Þ. Harðarson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, i DV om att Kolbeinn Óttarsson Proppé ställer upp i Gröna vänsterns provval i Reykjavík efter att bara ha slutat på fjärde plats i den södra valkretsen - läs mer här.

måndag 3 maj 2021

Lavaflöde i vulkanutbrott i Geldingadalir ändrar karaktär



Först flöt lavatungorna i Geldingadalir ihop sent i lördags kväll. En dryg timme senare bytte utbrottet karaktär. Det stadiga lavaflödet i den aktiva kratern upphörde. Det ersattes av stötvis aktivitet där höga lavapelare reste sig mot himlen - men där det var lugnt i kratern i flera minuters tid. Samtidigt finns det tecken på att en ny krater skulle kunna öppna sig.

Vid 23.45 i lördags flöt de två lavatungorna ihop i Meradalir. Då mötte lavaflödet från den aktiva kratern i Geldingadalir det stelnade lavatäcket från den krater som öppnades på sluttningen mot Meradalir på annandag påsk. Därmed bildar nu lavan från det utbrott som pågått i en och en halv månad för första gången ett enda lavafält.

Under samma natt förändrades aktiviteten i Geldingadalir. De senaste dagarna har lavapelare nått upp till 250 meters höjd. Men under natten mot söndagen blev den mer sporadisk. Mängden lava tycktes vara på samma nivå som tidigare. Däremot kom strömmarna med vissa mellanrum. Det kan tyda på att det nu finns något som hindrar magmans väg från manteln upp till jordskorpan.

Om förändringen är varaktig återstår att se. Om utbrottet skulle upphöra är det troligaste skälet just att något skulle blockera magmans kanal uppåt.

Skiftet skedde omkring klockan 1 under natten mot söndagen. Det stabila och jämna lavaflödet upphörde alltså. I stället bildades periodvis lavafontäner som med hjälp av vulkangaser steg mot hög höjd. Aktiviteten pågick flera minuter i följd och avlöstes av några minuter utan synlig aktivitet i kratern.

Men det var inte den enda förändringen i Geldingadalir i går. Under förmiddagen kom en rad tecken på att en ny krater skulle kunna vara på väg att öppna sig på sluttningarna ovanför dalen. Veðurstofa Íslands registrerade bland annat tilltagande rörelser i jordskorpan. Samtidigt steg rök eller ånga från området.

Utvecklingen förbryllade myndigheten. Vid lunchtid uppgav Veðurstofa Íslands i ett pressmeddelande att det rörde sig om en brand i markerna. Men det pressmeddelandet drogs snart tillbaka. Myndigheten ansåg sig då inte kunna utesluta att röken skulle kunna vara en följd av ett nära förestående utbrott på en ny plats.

Under eftermiddagen fastslog myndigheten att det rörde sig om en brand. Men orsaken skulle kunna vara stigande temperaturer till följd av magmarörelser nära ytan. En krater skulle kunna bryta igenom vid platsen för branden.

På kvällen valde myndigheterna att utrymma området närmast kratern i Geldingadalir. Ur kratern kom då tefraklumpar med en diameter på omkring två centimeter. Tefran spreds över stora områden och utgjorde en säkerhetsrisk. Därför valde myndigheterna att stänga området närmast själva utbrottet.

Samtidigt fanns det också en risk för höga halter av vulkangaser. Under lördagskvällen fick två besökare föras från området sedan de blivit illamående - sannolikt på grund av att ha andats in svaveldioxid.



Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det är väldigt kul att se att det har börjat komma utländska turister till landet."

Jó­hann­es Þór Skúla­son, vd för turistbranschens intresseorganisation Samtök ferðaþjón­ust­unn­ar, i Morgunblaðið om att flygbolaget Deltas första flyg för året från New York landade i Keflavík i går med främst vaccinerade amerikanska turister ombord.

söndag 2 maj 2021

Protest mot höjda priser på färjan till Hrísey och Grímsey

Höjda biljettpriser med 12 procent på färjan mellan Dalvík och Grímsey samt med 13 procent till Hrísey. Och 14 procent dyrare godstransporter. Bakom förslaget till prishöjningar står Vegagerðin. Men kommunstyrelsen i Akureyri protesterar mot planerna. Öborna är beroende av färjetrafiken - och varje prishöjning försämrar förutsättningarna för bofasta.

Färjan Sævar seglar mellan Dalvík på fastlandet och öarna Hrísey och Grímsey. Biljetten till Hrísey kostar 3 000 isländska kronor tur och retur medan samma resa till Grímsey kostar 7 000 kronor. Även färjan Sæfari trafikerar Hrísey från Árskógssandur. Där kostar biljetten 1 700 kronor. Det finns också flyg till Grímsey från Akureyri - men de biljetterna är betydligt dyrare.

Men för större mängder gods är Sævar det enda alternativet. Nu vill Vegagerðin på rederiet Samskips initiativ höja priserna för passagerare till Grímsey med 12 procent och till Hrísey med 13 procent samt för gods med 14 procent.

Bägge öarna ingår i kommunen Akureyri. Där protesterar nu kommunstyrelsen mot förslaget. I ett uttalande skriver ledamöterna att färjetrafiken till Hrísey och Grímsey borde ha samma status som riksvägarna eftersom öborna inte har några andra alternativ.

Riksvägarna ska vara avgiftsfria. Därför anser kommunstyrelsen att färjetrafiken borde vara avgiftsfri även för bofasta. En prishöjning är ett steg i motsatt riktning som försämrar förutsättningarna för att personer ska kunna bo kvar på öarna.

På Grímsey bor omkring 60 personer - men bara hälften av dem är bosatta på ön året runt. Hrísey har runt 160 invånare. Under sommarmånaderna finns betydligt fler människor på ön eftersom många hus används som sommarbostäder.

Här kan du läsa mer om Grímsey och här mer om Hrísey.

Dagens citat

"Kyrkan består av byggnadsdelar från omkring tjugo kyrkor och kyrkoföremål från mängder av platser. Det här sätter stora avtryck på museiområdet i Skógar och när jag ser på detta som en helhet så är det ett riktigt stort äventyr."

Þórður Tómasson, som grundade hembygdsmuseet i Skógar genom att bland annat resa en kyrka byggd av virke och objekt från andra kyrkor och som fyllde 100 år i veckan, i RÚV om arbetet med samlingarna.

lördag 1 maj 2021

Nio av tio kände till vulkanutbrott inom tre timmar

Tre timmar efter att vulkanutbrottet i Geldingadalir började på kvällen den 19 mars hade nyheten nått 85 procent av islänningarna. Många fick höra nyheten från en annan person. Men det var också många som fick information om utbrottet genom medierna. Det visar en undersökning utförd på uppdrag av Gallup.

Klockan 20.45 den 19 mars började vulkanutbrottet i Geldingadalir. Utbrottet var det första på Reykjanes sedan 1240. Utbrottet kom efter en jordskalssvärm som inleddes redan i december 2019. Inom en timme hade Veðurstofa Íslands bekräftat att det rörde sig om ett utbrott och nyheten hade då också nått alla större medier.

Nyheten spreds snabbt bland islänningarna. Klockan 23 - då det hade pågått i drygt två timmar - hade 83 procent nåtts av nyheten. Vid midnatt - efter tre timmar - kände 85 procent till utbrottet i Geldingadalir. Innan det hade ljusnat visste 91 procent om utbrottet. Vid lunchtid dagen därpå var det 96 procent som hört om utbrottet.

Informationen spreds i stor utsträckning från person till person. Hela 38 procent fick beskedet från en annan person. Näst vanligaste informationskällan var tv. Det var 24 procent som först såg nyheten på tv. Därefter följde sociala medier med 16 procent, nyhetsmedier på nätet med 15 procent och radio med 5 procent.

Nyheten nådde olika befolkningsgrupper i samma hastighet. Men de hade olika informationskällor. Unga islänningar fick i stor utsträckning kunskap om utbrottet från andra personer. Äldre hörde ofta om utbrottet först i tv - en källa som däremot var sällsynt bland unga islänningar.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Foto: Landhelgisgæslan

Dagens citat

"På förekommen anledning: EU förbjöd inte islänningar att äta Cocoa Puffs och Lucky Charms häromdagen! Producenten själv bestämde sig visst för att tillsätta ett färgämne till receptet så att det bryter mot hälsovårdsreglerna. Ämnet sägs vara 'ett naturligt färgämne' men det lär vara en hemlighet vad det heter eller om det skulle tillsättas så mycket av det i receptet att det skulle klassas som farligt. Vi vet bara att företaget bestämde sig för att upphöra med produktionen för islänningar."

EU:s representation på Island dementerar på Facebook rykten som har cirkulerat om att unionen på något sätt skulle ha legat bakom försäljningsstoppet för de populära frukostflingorna som trädde i kraft den 1 april.

fredag 30 april 2021

Investerare vill köpa platsen för vulkanutbrottet på Island

Fastigheten Hraun utanför Grindavík har plötsligt blivit intressant för investerare. De senaste veckorna har markägarna fått en rad förfrågningar från kapitalstarka personer. Sigurður Guðjón Gíslason, som representerar ägarna, säger i Morgunblaðið att spekulanterna inte vill berätta om sina planer. Men han tror att de vill göra utbrottet till en turistattraktion för att tjäna pengar.

I dag har vulkanutbrottet i Geldingadalir pågått i sex veckor. Hittills finns det inget som tyder på att det skulle vara på väg att upphöra. Lavaflödet fortsätter att vara litet men stabilt. Sedan utbrottets början har det genomsnittliga flödet varit 5,6 kubikmeter i sekunden.

Lavan i Geldingadalir är enligt Veðurstofa Íslands i genomsnitt 16 meter tjock. Lavafältet sträcker sig över 1,13 kvadratkilometer och mängden lava uppgår till 18,4 miljoner kubikmeter.

De senaste dagarna har aktiviteten varit oförändrad. Klockan 4.57 i onsdags inträffade ett jordskalv med en magnitud på 3,2. Det var det största skalvet i området på en vecka. Skalvet hade sitt epicentrum nära Keilir och skedde i anslutning till den underjordiska magmagång som bildades innan utbrottet började.

Sedan Ferðamálastofa den 24 mars började räkna antalet besökare till Geldingadalir har drygt 58 000 personer gått leden mot utbrottet. Det verkliga antalet är dock förmodligen betydligt större eftersom många har valt andra leder där det inte finns några räkneverk.

Forskare har tidigare sagt att utbrottet kan bli mycket långvarigt eftersom magman verkar komma direkt från jordens mantel. Den verkar närmast ha en direkt kanal upp till jordskorpan. Så länge som inte kanalen täpps till - exempelvis genom jordskalv - kan utbrottet fortsätta.

Det verkar också som att investerare tror att utbrottet kan pågå länge. Geldingadalir tillhör Hraun, en fastighet på omkring 60 kvadratkilometer öster om Grindavík. Sigurður Guðjón Gíslason är en av de 24 personer som är delägare i fastigheten. Han säger i Morgunblaðið att de under de senaste veckorna fått en rad förfrågningar om att sälja Hraun:
"Förfrågningarna har kommit genom mäklare och från islänningar som håller korten tätt och inte säger många ord om sina idéer. Men jag misstänker att vissa har större investerare i ryggen och att något väldigt stort är på gång."
Än så länge har de inte fått något bud på fastigheten som har fått dem att överväga att sälja. Sigurður Guðjón Gíslason säger i Morgunblaðið att de tidigare har fått en förfrågan en gång vart annat eller vart tredje år. Sedan utbrottet har det alltså blivit tätare mellan förfrågningarna:
"Nu tas det kontakt varje vecka eller till och med oftare. Då satsar människor uppenbart på att vulkanutbrottet kan pågå under lång tid och kan bli en turistattraktion på samma sätt som Blå lagunen."
De nuvarande fastighetsägarna har hittills inte visat något intresse för att försöka få betalt av besökare till Geldingadalir. Däremot har regeringen sagt att det kan bli aktuellt att ta ut avgifter för till exempel parkeringsplatser och toalettbesök.

Här kan du läsa mer om utbrottet i Geldingadalir.

Foto: Landhelgisgæslan

Dagens citat

"Seglingar till Europa kommer till stor del att flytta hit till Þorlákshöfn. Det är vår tro. Vi baserar det på att det inte bara är effektivare. Det skiljer omkring ett dygn i segling till Europa mellan att segla till Þorlákshöfn eller till huvudstadsregionen. Dessutom blir koldioxidavtrycket mycket mindre."

Elliði Vignisson, kommunchef i Ölfus, i RÚV om förhoppningarna på att utbyggnaden av hamnen i Þorlákshöfn ska göra att en stor del av fartygstrafiken flyttar dit.

torsdag 29 april 2021

Familj bosätter sig i isländsk fjord som varit öde i 119 år

Kjálkafjörður i Västfjordarna övergavs 1901. Men nu har en familj byggt nytt i den tidigare ödefjorden. För de tre barnen i familjen väntar så småningom långa resor till skolan. De kommer att köras till Þingeyri - en resa på femton mil tur och retur varje dag. De hoppas dock att kommunen Vesturbyggð ska öppna den nedlagda skolan i Birkimelur.

Den som färdas i södra Västfjordarna vet att det är långt mellan gårdarna. Husen är många men nästan alltid övergivna. I bästa fall används de som sommarbostäder. Efter att ha passerat Djúpidalur i öster har det länge varit sju fjordar i följd som varit helt öde under stora delar av året.

En av dessa ödefjordar var Kjálkafjörður. Den har varit övergiven sedan 1901. Men förra året började en familj i Borgarnes bygga nytt i Kjálkafjörður. Nu har de flyttat in - och gårdsnamnet är Auðnar, som påminner om auðn, 'ödemark'.

Símon Kristinn Þorkelsson och Rán Bjarnadóttir har byggt huset själva. Han säger till Vísir att landsbygden lockade dem - inte minst eftersom hon har rötter från grannfjorden. Och han tycker inte att det är särskilt märkvärdigt att ha bosatt sig på en plats som varit obebodd i 119 år:
"Nej, det finns gott om plats här. Då behöver man inte tänka på det."
Valgerður Ingvadóttir är fiskare bosatt på Auðshagi är några kilometer längre bort. Hon säger till Vísir att hon är mycket glad över att hon nu har blivit granne med dottern, maken och barnbarnen. Men hon är alltjämt förvånad över familjens beslut att flytta till en så glesbefolkad del av Västfjordarna:
"Man är helt enkelt förundrad över det. Men det är naturligtvis helt fantastiskt."
Men barnen på Auðnar kommer att få åka långt varje dag. Två av dem - som är två och sex år - är i förskoleåldern. För fyra år sedan stängde kommunen Vesturbyggð skolan i Birkimelur. Valgerður Ingvadóttir säger till Vísir att hon hoppas att kommunen nu ska öppna skolan på nytt:
"Det lovades att den skulle öppnas när det fanns tillfälle. Nu finns det tolv barn i trakten - tre i skolåldern och de andra ända ner till några dagar gammalt. Och det görs ingenting."
Från Auðnar till Birkimelur är avståndet 38 kilometer. Vesturbyggð erbjuder skolskjuts till skolan i Patreksfjörður 78 kilometer bort. Men familjen kommer i stället att köra barnen till Þingeyri i grannkommunen Ísafjarðarbær 74 kilometer bort. Det tar en timme i varje riktning - jämfört med omkring en och en halv till Patreksfjörður.

Skälet är den nya tunneln Dýrafjarðargöng. Trots att vägen är något längre gör tunneln att den känns säkrare. Vägen till Patreksfjörður går över hedar där lavinfaran är stor. Símon Kristinn Þorkelsson säger till Vísir att han ser fram emot en ny sträckning över Dynjandisheiði. Då kommer restiden till Þingeyri att krympa ytterligare:
"Så håller de på att jobba med göra Dynjandisheiði till en riktig väg. Och den ska nu vara öppen hela vintern eller fem dagar i veckan."
Här kan du läsa mer om skolan i Birkimelur.

Dagens citat

"Jag tror att folket har fått en knut i magen mot bakgrund av historien. Det här kommer dock inte oväntat. Det är underligt att statsmakten äger två tredjedelar av banksystemet och förmodligen blir det inte fortsatt så. Det hade varit bättre att vänta lite så att människor får lite mer förtroende för banksystemet och hela processen. Människor befarar nu att det här blir som senast till vänner och släktingar."

Gylfi Magnússon, docent i ekonomi vid Háskóli Íslands, säger i Vísir att regeringen borde vänta med att privatisera delar av Íslandsbanki - läs mer här.

onsdag 28 april 2021

Island slopar alla coronarestriktioner i slutet på juni

I slutet på juni ska minst 75 procent av islänningarna ha fått den första dosen vaccin mot coronaviruset. Då planerar också hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att avveckla samtliga restriktioner i landet. Planen för att stegvis lätta på restriktionerna presenterades i går. Den är beroende av att vaccineringen inte blir försenad.

De senaste veckorna har flera gruppsmittor drabbat Island. Och de senaste dagarna har en rad nya fall rapporterats i Þorlákshöfn på sydkusten. Det fortsätter att vara den brittiska mutationen av coronaviruset som sprider sig. En majoritet av de senaste dagarnas nya fall har dock varit personer som redan varit i karantän.

Det är nu 177 smittade som hålls i isolering. Dessutom är 443 personer i karantän och 917 personer i inresekarantän. På Landspítali i Reykjavík vårdas fyra coronapatienter.

Sexton nya fall rapporterades på Island i går. Av dessa var det tre som inte redan var i karantän. Ytterligare två personer testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Men i takt med att allt fler blir vaccinerade räknar också regeringen med att snabbt kunna avveckla restriktionerna. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir presenterade i går en plan för att lätta på begränsningarna i fyra steg.

Det fjärde och sista steget ska tas i slutet av juli. Då ska minst 75 procent av islänningarna ha fått den första dosen av coronavaccin. Då ska också samtliga restriktioner i landet avskaffas. Däremot är det troligt att det kommer att finnas restriktioner för att resa till Island.

Förhoppningen är att det fjärde steget ska kunna tas ännu tidigare. Vaccineringen av personer i åldern 60 till 69 år blir klar i veckan. I nästa vecka börjar islänningar i åldern 50 till 59 år erbjudas vaccin. Om tidplanen för leveranserna inte spricker och fler har fått vaccin kan lättnaderna tidigareläggas.

Det första steget togs i mitten på april. Då hade 25 procent av den vuxna befolkningen vaccinerats. Nästa steg kommer i början av maj. Då ska 35 procent ha vaccinerats. Det kan då bli aktuellt att tillåta sammankomster med upp till 200 deltagare.

Under andra halvan av maj ska hälften av islänningarna ha fått sin första dos. Då kan det bli klartecken för sammankomster med upp till 1 000 deltagare. Samtidigt ersätts tvåmetersregeln av enmetersregeln.

Beslut om lättnader kommer att tas efter samråd med myndigheterna. Om smittspridningen är hög är det troligt att avvecklingen senareläggs.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Hade du berättat för åtta år sedan att jag skulle bosätta mig på Island så hade jag sannolikt skrattat åt dig. På den tiden visste jag inget om landet. ... Vi kom hit på besök första gången i december 2017 och föll pladask för land och folk. Trots mörkret och kylan såg vi direkt hur vackert landet är - det är till exempel inget problem att kunna njuta av naturen här i staden. Sedan är människorna så älskvärda, gästfria och avslappnade."

Avi Feldman, rabbin i det första judiska trossamfundet på Island, i Morgunblaðið om flytten från USA till Reykjavík - läs mer här.

tisdag 27 april 2021

Resenärer från högriskländer tvingas i statlig karantän

Resenärer från högriskländer som Sverige tvingas från och med i dag att tillbringa tiden i karantän i ett boende i statlig regi. En ny smittskyddslag som gör att inresande inte fritt kan välja karantänboende klubbades i alltinget i förra veckan. I stället kan hälsovårdsministern tvinga dem att vistas på ett statligt boende. Svenskar kan från i dag inte resa till Island utan särskilda skäl.

Efter många timmars debatt röstade alltinget vid halvfemtiden i onsdags morse igenom en reviderad smittskyddslag. Den nya lagen gäller till och med den 30 juni. Den ger hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir befogenhet att tvinga resenärer från högriskländer att tillbringa tiden i karantän efter inresa på ett statligt boende.

Lagen klubbades 28 ja-röster medan 22 avstod från att rösta och 11 inte var på plats. Två ledamöter röstade emot förslaget. En av dem var Sigríður Á. Andersen - alltingsledamot för Självständighetspartiet - som alltså gick emot den egna regeringens linje.

Förslaget kom sedan domstol underkänt det juridiska stödet för att tvinga resenärer till karantän i statlig regi. Myndigheterna har pekat ut just inresande som den största risken för ökad smittspridning av coronaviruset på Island.

De nya inresereglerna träder i kraft i dag. Det innebär att resenärer från högriskländer - vilket i dagsläget innefattar bland annat Sverige - behöver visa upp ett negativt PCR-prov vid ombordstigning. Det följs av ett coronatest vid gränsen, fem dagars karantän och därefter ännu ett coronatest. Om alla svaren är negativa får resenären röra sig fritt.

Men från och med i dag till och med den 31 maj införs ett nytt regelverk som förbjuder svenskar att resa in i landet utan särskilda skäl. Beslutet har fattats av justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir.

Inreseförbudet är en följd av att Sverige just nu klassas som ett högriskland. Vanliga turister kan alltså inte resa till Island. Resenärer som har särskilda skäl släpps däremot i landet. Undantag görs bland annat för personer som bor på Island, som har ett förhållande med en person på Island och som av personliga skäl har angelägna ärenden.

Men förbudet gäller inte personer som har intyg på vaccin eller har intyg på att ha genomgått covid-19.

Resenärer som inte kommer från högriskområden kan få tillbringa tiden i karantän på valfri plats om de kan styrka att de kan följa reglerna. Inresande från högriskländer måste däremot tillbringa tiden i karantän på ett särskilt anvisat statligt karantänboende.

Personer som är i karantän får ta korta promenader nära boendet. Men de får inte resa med allmänna kommunikationer, gå i butiker, besöka restauranger, beskåda turistattraktioner, göra bilutflykter, röra sig i folksamlingar eller ta sig till vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Alla resenärer testas för coronaviruset vid inresa. Men personer som kan visa upp intyg på vaccinering eller genomgången covid-19 är undantagna de allmänna reglerna för karantän. Om provsvaret är negativt är de fria att röra sig.

I dagsläget är det bara Grönland som inte bedöms som ett högriskområde. Skälet är att Grönland har varit virusfritt i flera månader. Därför behöver resenärer från Grönland inte genomgå något test vid inresa.

Dessutom måste alla resenärer registrera sig före avresan till Island. Vid registreringen anger de datum för ankomst och avresa, planerat boende, kontaktuppgifter och hälsoinformation.

Bland högriskländerna finns även Polen. Hittills är det också polska medborgare som oftast har testat positivt för coronaviruset vid gränsen. Det visar en sammanställning från hälsovårdsdepartementet. Statistiken gäller en tremånadersperiod under förra hösten.

Vid första testtillfället var 44 procent polacker. Näst största gruppen var islänningar med 19 procent. Samtidigt utgjorde polacker 20 procent av resenärerna medan islänningarna utgjorde 31 procent. Vid andra testtillfället var polackerna 47 procent och islänningarna 21 procent.

På Island är det nu 169 smittade som är i isolering. Dessutom är 351 personer i karantän och 1 100 personer i inresekarantän. Fem coronapatienter vårdas på Landspítali i Reykjavík.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Mina systrar heter Katla och Hekla som vulkanerna och jag heter Eyja efter Eyjafjallajökull som också är en vulkan."

Eyja Garðarsdóttir, som är nio år, i Fréttablaðið om att både hon och hennes systrar har fått namn efter isländska vulkaner.

måndag 26 april 2021

Lava från vulkanutbrottet i Geldingadalir är 50 meter tjock


Ett litet men stabilt lavaflöde fortsätter att prägla vulkanutbrottet i Geldingadalir. De senaste dagarna har dock lavaflödet sjunkit till drygt fem kubikmeter i sekunden. Samtidigt har magmans kemiska sammansättning förändrats - och det kan tyda på att den nu kommer från ännu större djup. Lavafältet är nu upp till 50 meter tjockt och har en yta på en kvadratkilometer.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i drygt fem veckor. Det är det första utbrottet på Reykjanes sedan 1240 - och det första vid Fagradalsfjall på över 6 000 år. Det största utbrottet i området skapade sköldvulkanen Þrá­ins­skjöld­ur. Den mäter 5 till 6 kubikkilometer och bildades under ett utbrott som sannolikt pågick i årtionden.

Yngst vid Fagradalsfjall är lavafältet Beinavörðuhraun. Det uppkom under ett utbrott för drygt 6 000 år sedan.

Snæbjörn Guðjónsson skriver på Náttúruminjasafn Íslands webbplats att det återstår att se om utbrottet i Geldingadalir så småningom formar en sköldvulkan. Eftersom utbrottet är så litet behöver det i nuläget pågå i minst sju år för att skapa lika mycket lava som Bárðarbungas utbrott vid Holuhraun under 2014 och 2015 - vilket var det senaste vulkanutbrottet på Island före utbrottet i Geldingadalir.

Magmans sammansättning har förändrats avsevärt sedan utbrottet började den 19 mars. Jarðvísindastofnun vid Háskóli Íslands uppger att det finns flera tänkbara förklaringar. En kan vara att magman nu kommer från ännu större djup. En annan kan vara att magman stiger från jordens mantel på ett annat sätt och andra ämnen därför kommer i kontakt med magman.

De senaste dagarna har lavaflödet minskat något. Det genomsnittliga flödet är nu 5,1 kubikmeter i sekunden. Medelflödet för de fem första veckorna är 5,6 kubikmeter i sekunden.

Lavafältet har nu en yta på en kvadratkilometer. Det är som mest 50 meter tjockt vid kratrarna i Geldingadalir. Totalt har 15,7 miljoner kubikmeter lava producerats under utbrottet.

Den senaste veckan har den seismiska aktiviteten i området ökat något. Klockan 11.38 i lördags inträffade ett skalv med en magnitud på 3,1 nära Krýsuvík. Det följdes av ett annat skalv klockan 12.32 som uppmättes till 3,0. Skalven kändes som svaga skakningar på sina håll i bland annat Grindavík och Reykjavíkområdet.

Dagligen sker nu i snitt ett hundratal jordskalv om dagen på Reykjanes. De större skalven är dock alltjämt sällsynta.

Nyligen började lava strömma från höjderna ovanför Geldingadalir ner mot Meradalir. Du ser det lavaflödet i klippet ovan.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet på Reykjanes.

Dagens citat

"Fascismen lever och den öppna demokratin har bedragits. Den här idén fick överlägset flest röster."

Aron Kristinn Jónasson, som stod bakom medborgarförslaget att resa en staty av Kanye West i Vesturbær i Reykjavík, skriver på Twitter om att kommunen nobbar förslaget med hänvisning till att den enda kopplingen mellan de två är namnlikheten i West och Vesturbær - läs mer här.

söndag 25 april 2021

Floppade på södra Island - gör nytt försök i Reykjavík

Provvalet i södra valkretsen blev ett fiasko. Nu gör Kolbeinn Óttarsson Proppé ett nytt försök i Reykjavík. Han hoppas på andra platsen på Gröna vänsterns listor efter givna toppkandidaterna Katrín Jakobsdóttir och Svandís Svavarsdóttir. Men partiets stöd är i dag så svagt att inte heller den platsen skulle garantera honom fyra år till i alltinget.

Med fem månader kvar till nästa alltingsval ligger stödet för Gröna vänstern omkring 10 procent i opinionsmätningarna. Partiet ser inte ut att kunna försvara alla mandat från valet 2017 - och inte minst ser Gröna vänstern ut att backa i Reykjavík.

Gröna vänstern har länge haft ett av sina starkaste fästen i den isländska huvudstaden. I dagsläget ser det dock ut som att stödet bara räcker till två mandat - ett i valkretsen södra Reykjavík och ett i norra Reykjavík. De mandaten är i praktiken reserverade åt de förväntade toppkandidaterna Katrín Jakobsdóttir - som är partiledare och statsminister - och hälsovårdsministern Svandís Svavarsdóttir.

Det sjunkande stödet gjorde att flera tunga namn bosatta i Reykjavík i stället valde att kandidera i andra valkretsar. En av dem var Kolbeinn Óttarsson Proppé. Både 2016 och 2017 har han varit nummer två på Gröna vänsterns lista i södra Reykjavík.

Han ställde upp i provvalet i den södra valkretsen med siktet inställt på att bli Gröna vänsterns toppkandidat. Men resultatet blev ett fiasko. Kolbeinn Óttarsson Proppé slutade på fjärde plats - vilket innebar att han skulle mista sin plats i alltinget.

I fredags meddelade han på Facebook att han avböjde platsen på listan i den södra valkretsen. Då var det uppenbart att han i stället skulle göra ett försök i Reykjavík. Då hade han uppmanats på Facebook att åter kandidera i huvudstaden av bland annat av tidigare alltingsledamoten och ministern Álfheiður Ingadóttir.

Nu väljer alltså Kolbeinn Óttarsson Proppé att ställa upp i provvalet i Reykjavík. Beskedet kom i går. Han skriver på Facebook att han fortfarande brinner för politiken och att han är rörd över det stöd han har fått för en ny kandidatur:
"Jag kandiderade till att leda Gröna vänsterns lista i den södra valkretsen. Jag ville leda en av våra listor i nästa val, ville ha mer inflytande. Jag var beredd på att förändra och att bo i en annan miljö än i huvudstadsregionen, men det finns nog med tid för det senare i livet. Jag tog en risk med detta och den betalade sig inte. Konkurrensen var hård med fantastiska människor och överst på listan finns starka kvinnor."
I Reykjavík avstår Kolbeinn Óttarsson Proppé från att aspirera på översta platsen på listan. Han är en av partiledaren Katrín Jakobsdóttirs mest lojala i alltinget. Att kandidera till någon av topplatserna hade sannolikt uppfattats som en utmaning mot partihierarkin. Ett sådant risktagande hade han knappast haft råd med när han redan ratats i en valkrets.

Här kan du läsa mer om Kolbeinn Óttarsson Proppé och Gröna vänsterns provval i den södra valkretsen.

Dagens citat

"Jag är inte alls på den platsen än och jag har inget intresset av att ge mig in i politiken i samband med det här valet. Jag tror att nästa mandatperiod blir kort och konstig. ... Jag strävar inte efter att komma in i alltinget bara för att masa runt där och försöka få uppmärksamhet under dårarnas halvtimme, som Þráinn Bertelsson beskrev denna halvtimme. ... Det är en mycket bra halvtimme om man kan utnyttja den - om inte människor gör allt för att vara något slags påfåglar."

Birgitta Jónsdóttir, tidigare alltingsledamot för bland annat Piratpartiet, i RÚV om att hon inte tänker kandidera till alltinget i höst och om de halvtimmeslånga oförberedda frågestunderna med ministrar - läs mer här.

lördag 24 april 2021

Två förslag på namn på lavafältet vid Geldingadalir

Fagradalshraun eller Fagrahraun. Det är dessa två namn som kommunfullmäktige i Grindavík föreslår på det nya lavafält som skapats under vulkanutbrottet i Geldingadalir. De nya kratrarna kommer att kallas Fagradalsgígar eller Fögrugígar. Kommunen har nu skickat förslagen till ortnamnsnämnden Örnefnanefnd för utlåtanden.

Vulkanutbrottet i Geldingadalir har nu pågått i fem veckor. Det sammanhängande lavafält som bildats i Geldingadalir och granndalen Meradalir täcker snart en yta på en kvadratkilometer. Det nya lavafältet och kratrarna ska nu namnges.

Kommunen Grindavík bad invånarna att skicka in förslag. Totalt fick kommunen 339 förslag - där de vanligaste var Fagradalshraun, Fagrahraun, Geldingadalahraun, Geldingahraun, Ísólfshraun och Dalahraun. Gemensamt för alla dessa är att de tar fasta på ortnamn som redan finns i området. Efterleden hraun betyder 'lava'.

Dessutom kom en rad humoristiska förslag med koppling till coronapandemin Kórónuhraun och Covidhraun. Kommunen valde dock bort dessa eftersom de inte ansågs vara förenliga med god ortnamnssed.

Dalahraun och Geldingahraun ratades eftersom de ortnamnen redan finns i närområdet. Geldingadalahraun ansågs olämpligt eftersom lavafältet sträcker sig utanför Geldingadalir.

Ísólfshraun syftade på Ísólfur, en tidig bosättare i området förknippad med ortnamnet Ísólfsskáli. En teori gjorde gällande att han skulle ha bott i Geldingadalir. När utbrottet började gjorde arkeologer från Minjastofnun Íslands en snabb undersökning av platsen - som riskerade att hamna under lava - utan att hitta några spår efter en bostad. Eftersom det inte upptäcktes några lämningar efter Ísólfur ansågs det inte som ett lämpligt namn på lavafältet.

De bästa förslagen var enligt kommunen alltså Fagradalshraun och Fagrahraun. Bägge syftar på Fagradalsfjall som är det kändaste ortnamnet i området. Fagrahraun anspelar dessutom på lavans skönhet.

Kommunen har nu skickat de här två förslagen vidare till ortnamnsnämnden Örnefnanefnd. Nämnden kommer att ge utlåtanden till kommunen om bägge förslagen. Därefter tar kommunen beslut i namnfrågan. Det ska därefter bekräftas av kommun- och kommunikationsministern.

Faller valet på Fagradalshraun kommer kratrarna att kallas Fagradalsgígar. Om valet däremot blir Fagrahraun blir namnet på kratrarna Fögrugígar.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Foto: Björn Oddsson/Almannavarnir

Dagens citat

"Det här är goda nyheter - det är ingen fråga om det - och skapar fler arbetstillfällen även om det inte är fantastiskt många. Men i den här situationen har allt betydelse."

Sveinn Margeirsson, kommunalråd i Skútustaðahreppur, i Morgunblaðið om att kommunfullmäktige har gett klartecken till Vínbúðin att öppna en systembutik i Reykjahlíð.

fredag 23 april 2021

Första stora jordskalvet sedan vulkanutbrottet började


Ett kraftigt skalv som uppmättes till 4,1 och som kändes över stora delar av sydvästra Island skakade Grindavík sent i onsdags kväll. Det var det första stora skalvet sedan vulkanutbrottet i Geldingadalir började för en dryg månad sedan. Det följdes av hundratals efterskalv - som tros bero på förändrade spänningar på grund av utbrottet.

Klockan 23.05 i onsdags skakade ett kraftigt jordskalv sydvästra Island. Skalvet hade sitt epicentrum fem kilometer norr om Grindavík. Skalvet hade en magnitud på 4,1 - vilket gjorde det till det största skalvet i området sedan den 15 mars i år.

Skalvet var dessutom det kraftigaste sedan vulkanutbrottet i Geldingadalir började den 19 mars. Det kändes från Grundarfjörður i norr till Hella i öster.

Skalvet följdes av hundratals efterskalv. Det största inträffade 23.29 och uppmättes till 3,2. Jordskalven beror enligt Veðurstofa Íslands på förändrade spänningar i jordskorpan som sker på grund av det pågående vulkanutbrottet.

Det stora skalvet ledde till att åtskilliga tyckte sig se spår efter ännu en ny krater i Geldingadalir. Så var det inte. Däremot har aktiviteten i de två nordligaste kratrarna upphört. De senaste dagarna har de inte producerat någon lava. Sedan tidigare har den krater som bildades på hög höjd under påskhelgen upphört att eruptera.

Utbrottet fortsätter att vara stabilt med ett litet men stadigt lavaflöde. Hittills har lavaflödet enligt Jarðvísindastofnun i snitt varit 5,6 kubikmeter i sekunden. Den senaste veckan har det dock ökat till närmare 8 kubikmeter i sekunden.

Trots ökningen är utbrottet i Geldingadalir ett av de minsta i modern tid. Lavaflödet är bara hälften av mängden under den första fasen av Eyjafjallajökulls utbrott vid Fimmvörðuháls 2010 - och det var i sin tur ett litet utbrott.

Den totala mängden lava som producerats under utbrottet i Geldingadalir är nu 0,014 kubikkilometer. Under utbrottet i Fimmvörðuháls - som pågick i 23 dagar - uppgick lavan till 0,02 kubikkilometer och i det tolv dagar långa utbrottet i Hekla 2000 till 0,095 kubikkilometer. Det kan jämföras med det förra utbrottet på Island som ägde rum i Bárðarbungas vulkaniska system vid Holuhraun. Då var det sammanlagda lavaflödet hela 1,5 kubikkilometer.

Lavafältet vid Geldingadalir och granndalen Meradalir täcker nu enligt Jarðvísindastofnun en yta på 0,9 kvadratkilometer. Det kan jämföras med 0,5 för huvudutbrottet i Eyjafjallajökull 2010, 1,3 kvadratkilometer för Fimmvörðuháls, 15 kvadratkilometer för Hekla och 84 kvadratkilometer för Holuhraun.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet i Geldingadalir.

Dagens citat

"Det växer hos oss. Det byggs mycket och är efterfrågan efter tomter."

Ágúst Sigurðsson, kommunchef i Rangárþing ytra, i Morgunblaðið om att kommunen nu för första gången i centralorten Hella planerar ett bostadsområde på västra sidan av älven Ytri-Rangá.