tisdag 26 mars 2019

Wow Air kan vara ett steg närmare räddning från konkurs

Fordringsägarna ska vara positiva till att omvandla sina krav på Wow Air till aktier. Men några besked om det konkurshotade flygbolagets framtid kom inte i går. Wow Air tvingades ställa in två avgångar till och från London. Och två plan fick inte lyfta eftersom uthyraren befarade att bolaget snart skulle kollapsa.

Ett besked om Wow Airs framtid skulle ha kommit i går. Något sådant besked kom aldrig. Men enligt RÚV ska fordringsägarna i går kväll ha accepterat det första steget mot en total kursändring för bolaget. De ska vara positiva till att omvandla 49 procent av fordringarna till aktier. Resterande 51 procent av Wow Air ska säljas.

Osäkerheten kring Wow Air är alltjämt stor. Regeringens hållning har inte ändrats. Finansminister Bjarni Benediktsson säger i Morgunblaðið att staten inte kommer att gå in med pengar för att hålla Wow Air i luften:
"Jag har tidigare sagt att vi inte ser något som rättfärdigar att lägga in skattepengar i denna riskabla verksamhet. Det är den linjen vi har haft och den gäller fortfarande."
Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger i Morgunblaðið att en konkurs för Wow Air skulle innebära ett hårt slag mot den isländska ekonomin. Samtidigt anser hon att det allmänna läget är sådant att en konkurs inte skulle innebära några katastrofala konsekvenser. Flygplatsbolaget Isavia - som har fordringar på Wow Air på 1,8 miljarder isländska kronor - ska också ha fått något slags garantier:
"Naturligtvis skulle detta bli ett hårt slag om allt går så illa som det bara kan. Detta är en stor arbetsplats och det skulle - precis som tidigare har framkommit - ha inverkan på turistnäringen."
Gårdagen var kaotisk. Ständigt kom nya uppgifter om att det inte längre gick att boka vissa av Wow Airs planerade avgångar. Kjarninn uppgav att det kunde bli aktuellt för Samgöngustofa att återkalla flygbolagets tillstånd om inte den ekonomiska situationen förbättrades.

Förvirring och osäkerhet präglade också gårdagens trafik. Två avgångar i varje riktning mellan Keflavík och London ställdes in. Ett flyg till Dublin försenades med 18 timmar. Och i Montreal och Miami hölls plan kvar på marken sedan de företag som leasat dem till Wow Air krävde säkerheter eftersom de befarade att flygbolaget var på väg mot konkurs.

Wow Air ska ha gjort en förlust på 22 miljarder isländska kronor under 2018. För att överleva 2019 behöver bolaget minst 10 miljarder. Det egna kapitalet ligger på minus 11 miljarder.

De utdragna turerna med Icelandair och Indigo Partners har inte heller förbättrat läget. Det ryktas om att bokningsläget för Wow Air är på hälften av förra årets nivåer. Och det ska alltså bero på det konkurshot som ruvat över bolaget de senaste månaderna.

Samtidigt är det allt fler som ifrågasätter förhandlingarna med Indigo Partners. Efter nästan fyra månaders diskussioner hoppade den tilltänkta investeraren av den affär som skulle rädda Wow Air. Men det var Wizz Air - som till stor del ägs av Indigo Partners - som köpte Wow Airs landningstillstånd på Gatwick i London.

Wizz Air meddelade i förra veckan att bolaget till sommaren öppnar en ny linje mellan Gatwick och Keflavík. Kjarninn skriver att det är ett drag som har fått somliga att ifrågasätta Indigo Partners motiv. Den fråga som de ställer sig är om ett bolag som verkligen skulle vilja köpa Wow Air skulle börja trafikera en sträcka som skulle göra Wizz Air till en direkt konkurrent.

Här kan du läsa mer om konkurshotet mot Wow Air.

Dagens citat

"Alla badgäster måste vara badvakter. Du måste ge dig in i det som finns runt omkring dig."

Steinþór Einarsson vid Reykjavíks kommun säger i Vísir att andra besökare till de kommunala badhusen bör tala om för turister som inte duschar utan badkläder innan de går i badet att de bryter mot reglerna.

måndag 25 mars 2019

Här sprängs skorstenen på Sementverksmiðjan i Akranes



Snäcksand och ryolit var några av ingredienserna i den cement som tillverkades av Sementverksmiðjan i Akranes. Bygget började 1956 och två år senare togs fabriken i bruk. Efter finanskraschen blev det ekonomiskt omöjligt att fortsätta när byggindustrin krisade. 2012 upphörde den egna produktionen. Nu säljer Sementverksmiðjan importerad cement från Norge.

De senaste åren har fabriken vid hamnen i Akranes rivits steg för steg. I går var det dags för den kanske mest symboliska delen av rivningsarbetet: sprängningen av cementfabrikens skorsten.

Inför sprängningen utrymdes ett område med en radie på 160 meter från platsen. Vädret gjorde att den fick vänta - men 2.25:30 in på videon ovan sprängs den övre delen och efter 3.19:40 sprängs den nedre delen. Nedan kan du se två andra videor från sprängningen.



Fabriksområdet är på 55 000 kvadratmeter. Där ska det i en första etapp byggas 368 bostäder samt butikslokaler. Innan bygget påbörjas kommer Faxabraut att höjas samtidigt som barriärer skapas för att undvika att höga vågor slår in över området.


Här kan du läsa mer om cementfabriken i Akranes.

Slutgiltig förlust för Glitnir - får inte tysta Stundin

Stundins rapportering om Bjarni Benediktssons affärer i samband med finanskraschen hade allmänintresse. Och journalister ska inte behöva besvara frågor som riskerar att röja uppgiftslämnarens identitet. Det fastslår Hæstiréttur Íslands och sätter därmed punkt för Glitnirs konkursbos försök att lägga munkavle på tidningen.

Efter 522 dagar är föreläggandet från sysslomannen i Reykjavík mot Stundin och samarbetspartnern Reykjavík Media historia. Glitnir Hold Co, den kraschade banken Glitnirs konkursbo, förlorade i fredags den slutgiltiga striden i Hæstiréttur Íslands. Glitnir får inte rätt på någon punkt mot Stundin.

Det var den 6 oktober 2017 som Stundin kunde publicera nya uppgifter om Bjarni Benediktssons affärer med innehav i Glitnirs fonder under dagarna före finanskraschen 2008. Då var han alltingsledamot för Självständighetspartiet. Genom sitt uppdrag fick han kunskap om Glitnirs utsatta position som inte allmänheten hade.

Genom att sälja sitt innehav i Glitnirs fond Sjóður 9 kunde han undvika mångmiljonbelopp i förluster. Efter kraschen valdes han till ledare för Självständighetspartiet. När Stundins rapportering började var han finansminister. Han var dessutom partiets statsministerkandidat i det val till alltinget som bara var tre veckor bort.

Glitnirs konkursbo vände sig till sysslomannen i Reykjavík. Myndigheten gick på Glitnirs linje och utfärdade ett föreläggande som förbjöd all ny rapportering om Bjarni Benediktssons affärer. Glitnir krävde dessutom att Stundin bland annat skulle återlämna de läckta dokument som avslöjandena baserades på.

I ett och ett halvt år har striden mellan Glitnir och Stundin samt samarbetspartnern Reykjavík Media pågått. Glitnir har förlorat i varje instans - och har också överklagat varje gång. Under tiden har munkavlen på Stundin varit kvar.

Under rättegången i Hæstiréttur Íslands hävdade Glitnirs advokat Ólafur Eiríksson att det rörde sig om viktiga principfrågor. Eftersom det rörde sig om läckta dokument ansåg han att Stundin behövde klartecken från Glitnir för att kunna publicera information ur dem. Han vände sig också mot att Stundins journalister hänvisade till meddelarskyddet och därför inte besvarade många av hans frågor.

Ólafur Eiríksson sade att han inte var ute efter att röja källors identitet. Men han tyckte att det var oacceptabelt att journalisterna inte ens ville besvara frågan om källan hade begärt att få förbli anonym.

Sigríður Rút Júlíusdóttir, som representerade Stundin och Reykjavík Media, dömde ut Ólafur Eiríkssons argument. Hon sade att Glitnir på olika sätt försökte ta reda på vem som läckt dokumenten. Att konkursboet skulle få vetorätt mot publiceringar beskrev hon som censur som snarare kännetecknade Vladimir Putins Ryssland.

Hon underkände också Glitnirs begäran om att få tillbaka några dokument. Om Glitnir fick kännedom om vilka dokument som läckts skulle konkursboet också kunna identifiera källan. Vidare kritiserade hon argument från Ólafur Eiríksson om att Stundin skulle kunna publicera uppgifter om vem som helst. Här rörde det sig om ansvarsfullt redaktionellt arbete.

Hæstiréttur Íslands går alltså helt och hållet på Stundins och Reykjavík Medias linje. Domstolen anser att uppgifterna hade stort allmänintresse - inte minst eftersom det rörde en person i ledande ställning nära inpå ett val till alltinget. Här går allmänintresset före banksekretess och privatlivets helgd.

I domen skriver Hæstiréttur Íslands att uppgifterna om Bjarni Benediktsson kan kopplas till finanskraschen. Det var en händelse som hade stor inverkan på det isländska samhället. Även det bidrar till det stora allmänintresset.

Domstolen lägger också står vikt vid meddelarskyddet. Enligt Hæstiréttur Íslands är det avgörande för journalister att inte bara skydda källor - utan även att ge information som skulle kunna leda fram till att källor röjdes. Därför måste Stundins redaktion ges stort utrymme för att avgöra vilka typer av frågor som skulle kunna hota källskyddet.

Glitnirs konkursbo döms att betala Stundin och Reykjavík Media 1,2 miljoner isländska kronor var i rättegångskostnader.

Här kan du läsa mer om den juridiska striden mellan Stundin och Glitnir och här kan du läsa domen i sin helhet.

Icelandair drar sig ur igen - vill inte ta över Wow Air

Icelandair bryter förhandlingarna med Wow Air. Det krisande flygbolagets situation gör att Icelandair inte vill ta över Wow Air. Nu förhandlar Wow Air med fordringsägare för att hitta en lösning. Målet är att deras krav ska omvandlas till aktier. Om även dessa förhandlingar misslyckas riskerar Wow Air konkurs. Redan i dag måste bolaget betala 150 miljoner isländska kronor.

Krisen för Wow Air blir allt djupare. Icelandair meddelade i går att bolaget avbryter förhandlingarna med Wow Air. De senaste dagarna har flera olika lösningar diskuterats - från ett övertagande av hela Wow Air till köp av delar av bolaget. I slutändan valde Icelandair alltså att lämna förhandlingsbordet.

Icelandair uppger i ett pressmeddelande att det inte blir någon affär. Det är andra gången Icelandair drar sig ur förhandlingar med Wow Air. I höstas fördes förhandlingar mellan de två bolagen. Icelandair ansåg dock att konkurrentens ekonomi var för dålig och medförde för många risker.

Efter avhoppet vände sig Wow Air till Indigo Partners. De förhandlingarna pågick i månader - men i torsdags avbröts de av Indigo Partners utan resultat. Wow Air vände sig då åter till Icelandair. Då hade redan informella samtal förts mellan parterna i ett par veckor.

Det spekulerades i att Icelandairs intresse för Wow Air kunde ha förändrats. Icelandair har just nu tre flygplan av typen Boeing 737 Max 8 på marken på grund av det flygförbud som utfärdades efter kraschen med ett flygplan av samma typ i Etiopien. Ytterligare sex exemplar av modeller som belagts med flygförbud skulle tas i drift under våren.

Wow Air använder Airbus och skulle därför inte drabbas av ett långvarigt flygstopp. Samtidigt använder sig Icelandair enbart av Boeing. Och de senaste dagarna har det kommit uppgifter om att Boeing varit på väg att slutföra de förändringar som kan leda till att de stoppade modellerna åter får användas.

Bogi Nils Bogason, vd för Icelandair, säger till RÚV att bolaget återupptog förhandlingarna med Wow Air eftersom förutsättningarna hade förändrats. Men riskerna för Icelandairs del var för stora för att det skulle kunna bli aktuellt att ta över delar av eller hela verksamheten:
"Efter noggrann granskning de senaste dagarna bedömer vi läget som så att Wows drift och ekonomiska situation är sådan att det inte vore värt risken att fortsätta. ... Vi tittade i praktiken på alla scenarier, om vi kunde skapa värde för vårt bolag i samarbete med Wow Air. Detta var resultatet."
Exakt hur djup krisen är för Wow Air är inte känt. Men Túristi berättar att Wow Air den senaste tiden alltid haft ett plan på marken i Keflavík. Det planet ska - trots att hela flottan är leasad - utgöra en garanti för flygplatsbolaget Isavia om Wow Air skulle gå i konkurs. Wow Air har nämligen enligt Morgunblaðið samlat på sig 1,8 miljarder isländska kronor i obetalda flygplatsavgifter.

Under 2017 gjorde Wow Air en förlust på 2,3 miljarder isländska kronor. Bolaget har ännu inte offentliggjort något bokslut för 2018. Enligt Túristi ska dock förlusterna ha uppgått till närmare 20 miljarder. Som jämförelse gjorde Icelandair en förlust på 6,7 miljarder.

Redan i dag kan frågan om det finns några pengar kvar i Wow Airs kassa besvaras. Bolaget har en avbetalning på 150 miljoner som förfaller i dag. Och efter den väntar personalens löner. Grundaren och vd:n Skúli Mogensen säger till RÚV att många anställda ska ha erbjudit sig att avstå från lön i utbyte mot aktier.

Wow Air förhandlar nu med fordringsägare om att omvandla fordringar till aktiekapital. Bolaget uppger i ett pressmeddelande att förhandlingarna är långt gångna. Syftet är att skapa långsiktig trygghet för Wow Air. Ett besked om förhandlingarna är att vänta under dagen.

I ett första skede handlar det enligt Fréttablaðið om att få in 30 miljoner dollar, alltså omkring 3,6 miljarder isländska kronor. De pengarna kan hålla Wow Air i luften ett tag framöver i väntan på mer kapital. Skúli Mogensen uppges vara beredd att släppa ifrån sig stora aktieposter för att rädda bolaget.

En källa uppger för Morgunblaðið att det inte behövs mycket kapital för att vända utvecklingen. Målet är att skriva av skulder och bjuda ut 51 procent av Wow Air till försäljning.

En annan fråga är hur exempelvis Isavia ska hantera Wow Airs situation. Om bolaget - som är statligt - går med på att skriva av skulder kan det betraktas som gynnande av Wow Air gentemot Icelandair. Dessutom har regeringen hittills sagt nej till olika typer av statliga garantier.

Fyra ministrar - statsminister Katrín Jakobsdóttir, finansminister Bjarni Benediktsson, kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson och turismminister Þórdís Kolbrún Gylfadóttir Reykfjörð - träffade i går företrädare för både Icelandair och Wow Air. På plats under ett möte i regeringskansliet i Reykjavík i går var också Michael Ridley, som var en av de rådgivare från J.P. Morgan som kallades till Island av regeringen i samband med finanskraschen hösten 2008.

Wow Air har på olika sätt försökt få staten att ge garantier. I helgen presenterades en rapport utförd av Reykjavík Economics på uppdrag av flygbolaget. Slutsatsen var att en konkurs för Wow Air skulle kunna leda till att Islands bnp skulle kunna minska med upp till 2,7 procent i år. Dessutom skulle upp till 4 000 jobb vara hotade samtidigt som kronans värde sannolikt skulle sjunka avsevärt.

Osäkerheten kring Wow Air präglar regeringens arbete på flera sätt. När den finanspolitiska planen för 2020 till 2024 presenterades i lördags var just många frågetecken inom turistindustrin något som enligt Bjarni Benediktsson gjorde läget svårbedömt.

Här kan du läsa mer om krisen för Wow Air.

Dagens citat

"I think the UK itself must think about the option, whether it is an option. From what I have read from the debate in the UK, they are also very critical of the components of the EEA agreement, which the Efta members are part of. So I don’t know whether that is the solution that the UK is looking for."

Statsminister Katrín Jakobsdóttir i The Guardian om ett brittiskt medlemskap i frihandelsorganisationen Efta efter utträdet ur EU - läs mer här.

söndag 24 mars 2019

Dagens bonuscitat

"De här förhandlingarna har varit som att packa en resväska utan att veta om man är på väg till Spanien eller Grönland. Då behöver man vara förutseende och packa mer än en väska."

Ingólfur Friðriksson, ambassadråd på Islands ambassad i Storbritannien, i Austurfrétt om förhandlingarna om ett handelsavtal mellan Island och Storbritannien - läs mer här.

Vanligare att islänningar gillar att gå eller cykla till jobbet

De islänningar som går eller cyklar till jobb eller skola njuter mer under tiden än vad bilister och busspassagerare gör. Trots det är det tre av fyra som tar bilen. Bussnätet är mest utbyggt i Reykjavík med kranskommuner - men det är ändå personer som bor på östra Island som oftast åker kollektivt. Det visar en undersökning utförd av Maskína.

Att resa med privatbil är det i särklass vanligaste sättet att ta sig till skola eller jobb på Island. Hela 68,3 procent tar bilen och kör själva. Ytterligare 5,5 procent åker bil men som passagerare.

Övriga transportsätt är betydligt mer sällsynta. Det är 12,9 procent som promenerar, 5,4 procent som cyklar, 5 procent som åker buss och 2,7 procent som nyttjar andra transportmedel.

Trots att bussnätet är mest utbyggt i Reykjavík med omnejd är det ändå inte många som åker kollektivt. I Reykjavíks kommun är det 6,1 procent som tar bussen. I kranskommunerna är det bara 3,8 procent.

Den största andelen bussresenärer finns i stället i Austurland. Här är det 13,4 procent som åker buss. Förklaringen är sannolikt att det finns förhållandevis tät trafik mellan närliggande tätorter i regionen. Det är till exempel många som pendlar till aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður från närliggande städer.

Även cyklisterna är flest i Austurland. Det är 8 procent som tar cykeln till jobb eller skola. I Vesturland och Västfjordarna är det hela 22,9 procent som promenerar. Privatbilen dominerar allra mest på Suðurnes och i Suðurland. Där är det 79,8 procent som kör själva.

Roligast på vägen har de islänningar som promenerar. Hela 71,5 procent av dem som går till jobb eller skola trivs med promenaden. Nästan lika nöjda är cyklisterna. Det är 69 procent som uppger att de njuter av cykelturen.

Trivseln är inte lika utbredd bland bilister. Det är 40,7 procent av dem som kör själva och 37,5 procent av dem som åker som passagerare som svarar att de har trevligt under tiden. Lägst är trivseln bland busspassagerare. Här är det bara 30 procent som säger att de njuter av färden.

En majoritet av islänningarna har kort resväg till skola eller jobb. Hela 65,2 procent färdas mindre än 15 minuter medan 24,7 procent har mellan 16 och 30 minuters restid. Vidare är det 6,4 procent som reser i 31 till 45 minuter, 2,8 procent som reser i 46 till 60 minuter och 1 procent som reser i mer än en timme.

Turister skickar tillbaka stenar från Reynisfjara

Många turister tar med sig stenar från Reynisfjaras svarta stränder. Men vissa får dåligt samvete och skickar tillbaka stenarna. De kommer i paket till Svarta fjaran, den restaurang som finns vid Reynisfjara. Restaurangchefen Halla Ólafsdóttir säger till Vísir att det främst är nordamerikaner som ångrar sig.

Reynisfjara strax väster om Vík í Mýrdal är en av de populäraste turistattraktionerna på den isländska sydkusten. Varje år stannar hundratusentals besökare för att vandra på de svarta stränderna och beskåda basaltklipporna. Många tar också med sig stenar som ett minne.

Men somliga ångrar sig. Det berättar Halla Ólafsdóttir, restaurangchef för Svarta fjaran. Hon säger till Vísir att vissa turister - främst amerikaner och kanadensare - skickar tillbaka stenar som de plockat från Reynisfjara:
"Människor inser uppenbarligen när de kommer hem att det på många ställen är olagligt att ta med sig stenar ut ur landet och inte minst från stranden. I ett fall ansåg människorna som skickade stenarna att det vilade en förbannelse över dem. Jag var tyvärr för sen med att tänka efter. Naturligtvis skulle jag ha nekat att ta emot stenar som det vilar en förbannelse över och skickat tillbaka dem på nytt."
Svarta fjaran ligger vid stranden. Det är också därför som turisterna vänder sig till restaurangen. Halla Ólafsdóttir säger till Vísir att de vill att hon lägger tillbaka stenarna på stranden:
"Detta är mycket märkligt och meddelandena med stenar och grus är på den vägen att människor ber om ursäkt och de ber mig att återlämna dessa på stranden, vilket jag naturligtvis gör med ett leende på läpparna."
Här kan du läsa mer om turister som ångrar att de har tagit med sig stenar från Island.

Dagens citat

"Här har vi inte asfalt i någon riktning, vare sig det gäller området i norr eller söder, och vi upplever det lite som att vi hålls gisslan. ... Folk är bara mycket trötta och ilskna eftersom vi inte får sitta vid samma bord som andra invånare."

Bjarnveig Guðbrandsdóttir, kommunalråd i Tálknafjörður, i RÚV om att kommuninvånarna inte kan ta sig till andra regioner utan att köra på grusvägar i dåligt skick.

lördag 23 mars 2019

Dagens bonuscitat

"Jag tror att det i synnerhet är invånare i Norðfjörður som äntligen känner att vi bor i en gemensam kommun. Vi har alltid varit avsides belägna och jag tror att den här konkurrensen är på väg att försvinna och människor tycker att det har blivit naturligt att åka emellan. Det är inga avstånd. Människor tycker inte att det är någon grej att sticka i väg på kulturevenemang och liknande."

Hákon Guðröðarson på Hótel Hildibrand i Neskaupstaður i RÚV om effekterna av den nya tunneln till Eskifjörður.

Fler isländska kvinnor har tatueringar

En av fem islänningar har tatuerat sig. Få av dem har ångrat sig - utan en klar majoritet kan tänka sig att skaffa sig fler. Och tatueringar är vanligare bland kvinnor än bland män. Men betydligt fler kan tänka sig att skaffa sig tatueringar. Intresset är större bland yngre personer. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

De senaste åren har tatueringar varit en växande trend på Island. I takt med att det blivit vanligare har också mycket av äldre tiders tabun försvunnit. Även i flera mindre isländska städer finns det nu tatueringssalonger.

En undersökning utförd av Gallup visar att det är 20 procent av islänningarna som har minst en tatuering. Kvinnor tatuerar sig i större utsträckning än män. Det är 24 procent av kvinnorna som är tatuerade jämfört med 17 procent av männen.

Tatueringar är dessutom betydligt vanligare bland personer som enbart har grundskoleutbildning och bland yngre generationer. I åldersgruppen 30 till 39 år är det 38 procent som är tatuerade. Bland de yngsta är motsvarande siffra 31 procent. Men bland de islänningar som har fyllt 60 år är det bara 8 procent som har tatueringar.

Det finns också stora skillnader mellan olika väljargrupper. Hela 42 procent av Piratpartiets sympatisörer har tatuerat sig. Men endast 4 procent av Framstegspartiets anhängare har tagit samma beslut.

Dessutom är det ganska vanligt med flera tatueringar. Bland dem som har tatuerat sig är det 39 procent som bara har en tatuering. Men det genomsnittliga antalet är 3,3 tatueringar. Även om de är yngst är det personer i åldern 18 till 29 år som har hunnit skaffa sig flest tatueringar. De har i snitt 4,6 tatueringar.

Islänningar som har tatueringar verkar också vara nöjda. Det är 87 procent som kan tänka sig att skaffa fler tatueringar. Bara 13 procent vill inte ha fler motiv. Även här är det framför allt yngre personer som är öppna för nya tatueringar.

Bland dem som inte redan har tatueringar är det 22 procent som är intresserade av att bli tatuerade. Mest nyfikna är islänningar som ännu inte har fyllt 30 år. Där uppger 57 procent att de kan tänka sig att skaffa tatueringar.

Högsta arbetslösheten på Island på fem år

För femte månaden i följd stiger arbetslösheten på Island. Nu är det 3,1 procent av islänningarna som står utan jobb. Arbetslösheten i februari var den högsta i landet på fem år. Den mest dramatiska ökningen sker på Suðurnes där effekterna av osäkerheten i turistnäringen ger störst avtryck. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

2017 ser ut att gå till historien som det år då det ekonomiska uppsvinget efter finanskraschen kulminerade. Förra året ökade arbetslösheten något - och i år fortsätter ökningen. Huvudskälet till den stigande arbetslösheten är osäkerheten i turistindustrin. Konkurshotet mot Wow Air och flygbolagets nedskärningar påverkar hela branschen.

Men det är inte bara inom turistindustrin som uppsvinget ser ut att ha stannat av. Även inom fiskenäringen har de senaste månaderna varit tuffa. Fisket av lodda - en av de ekonomiskt sett viktigaste arterna - ser ut att minska avsevärt eftersom bestånden rör sig längre norrut.

Arbetslösheten på Island var 3,1 procent i februari, en ökning med 0,1 procentenhet jämfört med föregående månad. Arbetslösheten i landet är nu den högsta på fem år. I februari 2018 var det 2,4 procent som stod utanför arbetsmarknaden.

Suðurnes är den hårdast drabbade regionen. Där var arbetslösheten 5,1 procent, en uppgång med 0,3 procentenheter. Därefter följde Reykjavíkområdet med 3,2 procent (+0,2), Norðurland eystra med 3,2 procent (+0,2), Austurland med 2,8 procent (+0,2), Suðurland med 2,1 procent (-0,2), Vesturland med 2,1 procent (+0,1), Västfjordarna med 1,9 procent (oförändrat) och Norðurland vestra med 1,5 procent (+0,3).

För första gången på länge är nu ungdomar arbetslösa i större utsträckning än genomsnittet. I februari var det 3,2 procent av islänningar mellan 18 och 24 år som inte hade något jobb.

Arbetslösheten bland män var 3,1 procent och bland kvinnor 3,2 procent. Bland utländska medborgare var hela 6,3 procent utan jobb - alltså mer än dubbelt så ofta som bland isländska medborgare.

Vinnumálastofnun räknar inte med några större förändringar på arbetsmarknaden i mars.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"Detta handlar om att våga läsa något man inte förstår. När jag omkring 30 flyttade till Köpenhamn så gjorde jag samma sak med dagstidningarna där. Jag vågade försöka läsa och förstå. Att läsa danska medier öppnade en ny värld för mig på samma sätt som Kalle Anka öppnade barnet för mig på sin tid. De danska medierna var i den bemärkelsen mina vuxna Kalle-tidningar."

Författaren Auður Jónsdóttir i Morgunblaðið om hur hennes läsning som liten av Kalle Anka på danska hjälpte henne att lära sig språket.

Foto: Einar Falur Ingólfsson/Norden.org

fredag 22 mars 2019

Ännu en serie av jordskalv skakar Grímsey

Illustration: Veðurstofa Íslands
En serie av jordskalv har skakat Grímsey ända sedan i måndags. Men under torsdagen minskade aktiviteten. Det mesta tyder nu på att den här jordskalvssvärmen är över. Det hittills kraftigaste skalvet hade en magnitud på 3,3. Inget pekar på att skalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet.

Klockan 3.43 i måndags skakades Grímsey - en ö belägen några mil norr om det isländska fastlandet - av ett jordskalv med en magnitud på 3,3. Det skalvet hade sitt epicentrum en mil nordost om ön.

Jordskalvssvärmen började ett par timmar tidigare. Bara under måndagsmorgonen inträffade ett femtiotal jordskalv nära Grímsey.

Sedan dess har aktiviteten i området minskat. Under torsdagen registrerades bara fyra jordskalv i närheten av Grímsey. De två största skalven uppmättes bägge till 1,4.

Serier av jordskalv är mycket vanliga kring Grímsey eftersom ön ligger i den så kallade Tjörnessprickzonen där de två kontinentalplattorna glider isär. Inget tyder på att skalven skulle ha någon koppling till vulkanisk aktivitet. Skalven följdes inte av de rörelser i jordskorpan som är typiska för magmarörelser.

Här kan du läsa mer om jordskalv på Grímsey.

Huang Nubos isländska äventyr på väg mot konkurs

Den kinesiske affärsmannen Huang Nubo hade en dröm om att förvandla Grímsstaðir á Fjöllum till ett turistparadis. Men dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónasson nekade honom att köpa fastigheten. De kommuner som försökte hjälpa Huang Nubo lyckades inte. Nu är hans bolag på väg i konkurs med miljonbelopp i skatteskulder.

Med en total yta på 30 000 hektar är Grímsstaðir á Fjöllum en av Islands största fastigheter. Det var många som höjde på ögonbrynen när Huang Nubo, en kinesisk affärsman med starka band till kommunistpartiet, ville köpa marken. Han hade planer på att investera 16,2 miljarder isländska kronor.

Huang Nubo ville förvandla Grímsstaðir á Fjöllum - en av Islands kallaste platser belägen en timme från närmaste samhälle - till en turistanläggning för välbeställda kineser. I visionen ingick ett lyxhotell med 100 rum, en stugby, en ridanläggning, en golfbana, ett spa och ett flygfält.

De storslagna planerna på en så otillgänglig plats förbryllade många. Inte ens under somrarna håller sig temperaturen alltid över nollan i Grímsstaðir á Fjöllum - vilket kanske inte är de bästa förutsättningarna för en golfbana.

Eftersom Huang Nubo inte var bosatt inom EES-området eller agerade genom ett bolag hemmahörande i EES-området behövde han dåvarande inrikesministern Ögmundur Jónassons godkännande. Det fick han inte.

Huang Nubo gav inte upp. Ihop med flera nordisländska kommuner grundade han bolaget Zhongkun Grímsstaðir ehf. Bolaget - där kommunerna skulle ha en aktiv roll - skulle köpa fastigheten. Den skulle i sin tur arrenderas till Huang Nubo i 40 år.

Det förändrade upplägget övertygade inte Ögmundur Jónasson. När han efterträddes av Hanna Birna Kristjánsdóttir var attityden betydligt mer positiv. Frågetecknen kring projektet fanns dock kvar. Många tvivlade på ekonomin. I de berörda kommunerna var det många som ifrågasatte den kommunala inblandningen i privata affärsintressen.

Samtidigt var det allt fler som funderade över Huang Nubos motiv. Åtskilliga oroade sig över banden till kommunistpartiet. Somliga trodde att det egentliga syftet med Grímsstaðir á Fjöllum var att fungera som ett kinesiskt fotfäste på Island. Inte minst var det glaciärälven Jökulsá á Fjöllum och stora vattentillgångar som pekades ut som tänkbara skäl till intresset.

Motgångarna för Huang Nubo fortsatte. Och intresset för fastigheten svalnade. Inte heller gynnade det Huang Nubo när han i Washington Times dömde ut islänningar som sjuka och svaga. Han hävdade att det var rädsla för en stark människa som han själv som stoppade affären.

Under hösten 2014 upphörde i praktiken allt arbete inom Zhongkun Grímsstaðir ehf. Kommunpolitikerna hade då i flera månaders tid försökt få ett besked från Huang Nubo om han ville gå vidare med planerna. Det spekulerades i att skälet till att han drog sig ur var misstankar om ekonomisk brottslighet inom hans kinesiska koncern Zhongkun Group.

Så småningom blev det Jim Ratcliffe, en av Storbritanniens rikaste män, som köpte Grímsstaðir á Fjöllum. Hans planer för fastigheten är oklara. Men han har de senaste åren köpt ett stort antal fastigheter på norra Island. Han hävdar att det enda syftet är att skydda fisket i isländska älvar.

Zhongkun Grímsstaðir ehf. är nu på väg mot konkurs. Förhandlingarna inleddes i Héraðsdómur Norðurlands eystra i går. Bolaget har skatteskulder på omkring 2 miljoner isländska kronor. Huang Nubo var inte på plats. Det har inte heller funnits några rapporter om att han ska ha besökt Island sedan affären stoppades.

Under en tid var försäljningen av Grímsstaðir á Fjöllum till Huang Nubo en fråga av sådan dignitet att den höll på att spräcka regeringen. Nu ryktas det att de kommuner som ville hjälpa honom att arrendera fastigheten genom att köpa den inte längre får kontakt med honom. Och skattebetalarna riskerar att få bekosta bolagets skatteskuld.

Här kan du läsa mer om Huang Nubo och Grímsstaðir á Fjöllum.

Wow Air i nya förhandlingar med Icelandair

Wow Air förhandlar åter med Icelandair om att ta över bolaget. Redan på måndag väntas ett besked komma. Samtidigt har Indigo Partners dragit sig ur diskussionerna om att investera i det konkurshotade flygbolaget. Att de nya förhandlingarna sker i samråd med isländska myndigheter tyder på att krisen för Wow Air är akut.

Det krisande flygbolaget Wow Air genomgår just nu ett stålbad. För att få stopp på de skenande förlusterna har nästan hälften av kapaciteten sålts, linjenätet gjorts om, attraktiva landningstillstånd sålts och hundratals medarbetare tvingats bort.

Ändå har det inte varit tillräckligt för Indigo Partners, det bolag som tänkte gå in som storägare i Wow Air sedan flygbolagets förhandlingar med huvudkonkurrenten Icelandair strandade förra året. Förhandlingarna med Indigo Partners har dragit ut på tiden. Samtidigt har Wow Airs ekonomi försämrats dag för dag. Regeringen har också sagt nej till en statlig lånegaranti.

Wow Air bekräftade i går kväll den senaste tidens rykten. I ett pressmeddelande uppger bolaget att Indigo Partners har dragit sig ur förhandlingarna. Något köp av Wow Air är alltså inte längre aktuellt.

Den senaste veckan har det ryktats om att Icelandair och Wow Air åter börjat förhandla om ett övertagande. Även dessa uppgifter bekräftades i går kväll. Icelandair uppger i ett pressmeddelande att diskussionerna sker i samråd med isländska myndigheter.

Det är uppenbart att konkurshotet mot Wow Air är akut. Ett besked om resultatet av förhandlingarna väntas redan på måndag. Och Icelandair skriver att de utgår från de konkurrensregler som gäller när ett bolag hotas av konkurs.

Både Indigo Partners och Icelandair upptäckte under förhandlingarna med Wow Air att det krisande bolagets ekonomi var ännu sämre än förväntat. Det ryktas att Wow Air har dragit på sig stora skulder till flygplatsbolaget Isavia genom obetalda flygplatsavgifter i Keflavík. För att inte Isavia ska stoppa Wow Air måste bolaget hela tiden ha ett plan på marken som en garanti vid en konkurs.

Icelandair kan ha mer att vinna på en affär den här gången. Under den förra förhandlingsrundan fanns ett förslag om att Skúli Mogensen, Wow Airs grundare, skulle få 2 procent av aktierna i Icelandair för att sälja hela bolaget. Den prislappen lär vara betydligt billigare nu.

Även Icelandair står inför problem. Bolagets ekonomi är bekymmersam - men det mesta talar för att Icelandair lyckas vända utvecklingen efter en tid med stora förluster.

Just Wow Air skulle kunna bli lösningen på ett av Icelandairs problem. Icelandair hade tre Boeing 737 Max 8 i drift när samtliga plan av denna typ förbjöds att lyfta efter flygolyckan i Etiopien. Ytterligare sex plan av typerna Max 8 och Max 9 skulle tas i bruk under våren.

Wow Air använder Airbus. Det är visserligen en tillverkare som inte finns i Icelandairs flotta. Men eftersom de planen inte tvingas vara kvar på marken skulle de tillfälligt kunna täcka upp luckorna i Icelandairs linjenät.

Efter kraschen i Etiopien och flygförbudet mot Boeing 737 Max 8 och Max 9 föll Icelandairs börsvärde. Men ryktena om en affär med Wow Air samtidigt som huvudkonkurrenten står inför en djup kris har de senaste dagarna fått aktierna att vända uppåt.

Vid stängning på Reykjavíkbörsen i går handlades Icelandairs aktie för 8,60 isländska kronor - en uppgång med 7,77 procent. Den senaste veckan har värdet ökat med 15,28 procent.

Här kan du läsa mer om krisen för Wow Air.

Dagens citat

"Jag har alltid sagt att Reykjavík är en bilstad. Det som gör den till en bilstad är vädret, fåtaligheten och dålig kollektivtrafik. Jag har en tvåårig bildserie som visar hur gatan ser ut när den är avstängd. Den är gapande, gapande tom. Bilarna kommer med folklivet och kunderna."

Gunnar Guðjónsson, som äger Gleraugnamiðstöðin på Laugavegur i Reykjavík, i Fréttablaðið om varför han motsätter sig planerna på att skapa flera permanenta gågator i centrum - läs mer här.

torsdag 21 mars 2019

Islands ex-president kan få klonad hund i maj

För knappt två månader sedan dog Ólafur Ragnar Grímssons och Dorrit Moussaieffs hund Sámur. Strax innan hade det tidigare presidentparet klonat sin hund eftersom de befarade att han inte hade långt kvar. Nu har de med hjälp av ett amerikanskt företag använt Sámurs dna. Redan i maj väntas en klonad valp.

I höstas klonade tidigare presidenten Ólafur Ragnar Grímsson och hustrun Dorrit Moussaieff hunden Sámur. Hunden var då till åren och de trodde inte att han skulle leva särskilt länge till. Genom att klona Sámur ville de försäkra sig om att de i framtiden skulle kunna skaffa en hund med mer eller mindre exakt samma egenskaper.

Det har ännu inte gått två månader sedan Sámur dog. Redan den 13 maj väntas en klonad hundvalp med Sámurs dna.

Dorrit Moussaieff skriver på Instagram att kloningen utförs av amerikanska Viagen Pets and Equine. Det var samma företag som ursprungligen klonade Sámur.

Här kan du läsa mer om Sámur.

Bussar i Reykjavík kan bli gratis när luftkvaliteten är dålig

Stadsbussarna i Reykjavíkområdet kan bli gratis under de dagar när luftkvaliteten är särskilt dålig. Bussbolaget Strætó har redan programmerat in kostnadsfria endagsbiljetter i sin app. Dessa biljetter kan användas av alla när luftföroreningar ställer till med besvär. Syftet är att minska bilismen genom att få fler att åka kollektivt.

Under nyårsafton och nyårsdagen brukar luftkvaliteten i Reykjavík med omnejd vara så usel att personer med olika typer av besvär uppmanas att hålla sig inomhus. Då är det fyrverkerier som orsakar problem. Men föroreningar är ett växande bekymmer under andra delar av året.

För att luftkvaliteten ska bli riktigt dålig krävs bland annat att det är i det närmaste vindstilla. Då blåser inte de föroreningar som lägger sig över huvudstadsregionen bort.

Nu vill Strætó göra sitt för att få fler att åka kollektivt. Bussbolaget har enligt Vísir redan programmerat in kostnadsfria endagsbiljetter i sin app. Alla som har appen får alltså en gratis heldagsbiljett till bussarna i Reykjavíkområdet när luftkvaliteten är som sämst.

Ett liknande förslag finns från Självständighetspartiet i kommunfullmäktige. Under "gråa dagar" - alltså dagar när luftföroreningar orsakar problem - föreslår partiet att Strætó att stadsbussarna ska vara gratis. Under sådana dagar vill de också begränsa tunga transporter på vägarna. Partiet vill dessutom uppmana bilister att inte använda dubbdäck.

Guðmundur Heiðar Helgason, informationsansvarig vid Strætó, säger till Vísir att bolaget vill förändra invånarnas attityder till stadsbussarna. Tanken är att Strætó genom samarbete med kommunen och olika myndigheter ska kunna förvarna om dagar med dålig luft så att Reykjavíkborna kan ställa in sig på att ta bussen:
"Vi vill förändra attityder till luftkvalitetsfrågor och få fler att använda kollektivtrafik, cykla eller gå. Detta handlar inte bara om dammpartiklar utan även om luftföroreningarna som främst kommer från biltrafiken, och det är kväveoxid. Enda sättet att minska föroreningarna är att vila bilen. Det är inte mer komplicerat än så. Vi vill skapa associationen hos människor om att när sådana 'gråa dagar' kommer så tänker människor på att lämna bilen hemma och att i stället utnyttja det fina vädret till att gå, cykla eller ta bussen."
Det är inte klart om eller när systemet med gratisbiljetter tas i bruk.

Konkurshot allt närmare för Wow Air - nekas statlig garanti

Krisen för Wow Air blir allt djupare. Nyligen vände sig vd:n Skúli Mogensen till regeringen med en förfrågan om en statlig kreditgaranti för ett lån från Arion banki. Men regeringen ska ha nobbat flygbolaget. Nu samlar Wow Air på sig obetalda flygplatsavgifter. Samtidigt är det oklart om Indigo Partners vill köpa in sig i bolaget. I stället kan en affär med Icelandair bli aktuell igen.

Vid månadsskiftet skulle affären mellan Wow Air och Indigo Partners ha varit klar. Indigo Partners skulle gå in med 90 miljoner dollar i nytt kapital i bolaget och därmed säkra Wow Airs framtid. Planen var att vd:n Skúli Mogensen skulle behålla majoriteten av aktierna i bolaget.

Indigo Partners visade intresse för Wow Air efter att Icelandair backat ur ett övertagande. Att den affären inte blev av berodde på att Wow Airs ekonomi var ännu sämre än vad som tidigare varit känt. Sedan dess har läget fortsatt att försämras. Förlusterna stiger för varje dag - och samtidigt sinar Skúli Mogensens kassa.

Innan Icelandair kom in i bilden jagade Wow Air nytt kapital från investerare. De som förra året köpte in sig i bolaget för totalt 60 miljoner euro uppmanas redan nu att skriva av hälften av innehavet. Avskrivningarna är en förutsättning för att Indigo Partners ska fullfölja affären.

Men frågetecknen kring affären blir allt fler. Fristen för att genomföra den har förlängts till den 29 april. Indigo Partners vill på en direkt fråga från Túristi inte ens svara på om det fortfarande pågår några förhandlingar med Wow Air. Och det har talats om att Skúli Mogensen helt och hållet skulle försvinna som ägare.

De senaste månaderna har Wow Air påbörjat ett stålbad. Hittills har 111 fast anställda och omkring 200 tillfälligt anställda och inhyrda tvingats lämna sina jobb. Linjenätet har bantats och 44 procent av flygstolarna har försvunnit samtidigt som fyra flygplan har sålts till Air Canada. Landningstillstånd på Gatwick i London har sålts till Wizz Air och Easy Jet.

De fyra flygplanen som nu sålts var de enda i Wow Airs flotta som bolaget ägde. Resten av flottan består av leasade plan. Försäljningen tros ha gett Wow Air omkring 1,2 miljarder isländska kronor i rena pengar. Och det var också dessa flygplan som var de enda riktigt värdefulla tillgångarna i bolaget.

Uppgifter från olika håll gör gällande att Wow Air samlar på sig ett allt större berg av obetalda flygplatsavgifter i Keflavík. Enligt Fréttablaðið är läget så allvarligt att flygplatsbolaget Isavia tvingar Wow Air att alltid ha ett flygplan på marken i Keflavík. Det planet fungerar som garanti om bolaget skulle gå i konkurs.

Inte heller har Wow Air betalat pensionsavgifter den senaste tiden. Och frågan är om det finns nog pengar för att betala ut löner till de anställda i slutet på månaden.

Nyligen vände sig Wow Air till regeringen med en förfrågan om en statlig garanti för ett lån från Arion banki. Lånet skulle kunna hålla Wow Air i luften tills en ny investerare fanns på plats. Arion banki har enligt Morgunblaðið villkorat lånet med en kreditgaranti. Men svaret från regeringen ska ha varit nej.

Samtidigt ryktas det att Icelandair åter visar intresse för Wow Air. Det intresset kan bero på flygkraschen i Etiopien som krävde 157 människoliv. Efter olyckan stoppades flygplan av typerna Boeing 737 Max 8 och Boeing 737 Max 9 från att lyfta. Icelandair hade då tre sådana flygplan i drift. Ytterligare sex skulle tas i bruk under våren.

I dagsläget har Icelandair en viss överkapacitet. Men i takt med att högsäsongen närmar sig behövs hela flottan. Om inte Boeing 737 Max 8 och Max 9 kan användas behöver Icelandair antingen hyra in andra plan eller banta antalet avgångar.

Wow Air flyger med Airbus i stället för Boeing. I normala fall skulle det betraktas som en avsevärd nackdel. Men under de rådande omständigheterna kan det enligt Túristi vara en fördel. Icelandair skulle kunna ta över piloter och flygtekniker från Wow Air och - åtminstone tillfälligt - fylla behovet genom en affär med konkurrenten.

Statsminister Katrín Jakobsdóttir säger till Vísir att regeringen noga följer utvecklingen. Om Wow Air skulle gå i konkurs skulle konsekvenserna för det isländska näringslivet kunna bli stora:
"Det finns tack och lov flera grundpelare under det isländska näringslivet. Men vi är naturligtvis också en liten ekonomi. Så detta har stor betydelse precis som när det inte fiskas lodda. Då har det självklart inverkan på isländsk ekonomi och om det är något som spricker inom turistnäringen så har det inverkan."
Här kan du läsa mer om Wow Airs kris.

Dagens citat

"Sedan finns också aspekten att vi inte kan ha det som vi kallar för skyltskog. Vi behöver också försöka begränsa det som sätts upp. Så det är olika aspekter och saker som man måste titta på. Men i det här fallet är detta kanske en aspekt som vi behöver tänka mer på för på några platser visas det till två vägar även om det inte är vanligt."

G. Pétur Mathíasson, informationsansvarig vid Vegagerðin, i RÚV om att det vid Vaðlaheiðargöng i dagsläget inte finns några skyltar som berättar för bilister att det finns en omväg runt tunneln - läs mer här.

onsdag 20 mars 2019

Garðabær tar emot hbtq-flyktingar från Afrika

Garðabær välkomnar i år tio hbtq-flyktingar. Det rör sig om personer som flytt till Kenya efter att ha utsatts för förföljelser i sina hemländer. Kommunfullmäktiges beslut kommer efter en förfrågan från socialdepartementet. Genom beslutet förbinder sig kommunen att stå för bostad samt nödvändig service och stöd i ett år.

Regeringen tänker i år erbjuda ett sjuttiotal kvotflyktingar en fristad på Island. Ett femtiotal personer kommer att få bostäder i Blönduós och Hvammstangi. Där handlar det om familjer som flytt från kriget i Syrien.

Nu står det klart att Garðabær också kommer att ta emot flyktingar. Kommunfullmäktige klubbade i går ett beslut om att välkomna tio kvotflyktingar. I det här fallet rör det sig om hbtq-flyktingar från olika afrikanska länder. De har efter förföljelser flytt sina hemländer och lever nu i flyktingläger i Kenya.

Inför mottagandet ingår socialdepartementet och Garðabær ett avtal. Där förbinder sig kommunen bland annat att ordna bostad i ett år och att stå för olika typer av stöd och service.

Dessutom vände sig Útlendingastofnun till Garðabær med en förfrågan om att ordna 40 till 50 tillfälliga bostäder för asylsökande. Sedan tidigare är det tre kommuner - Reykjanesbær, Reykjavík och Hafnarfjörður - som ansvarar för mottagandet. Trycket på dessa tre kommuner är ibland mycket högt. Nu ska Garðabær diskutera förfrågan.

Här kan du läsa mer om Islands flyktingmottagande.

Oklar markgräns kan förhindra fridlysning av Drangar

Markägarna vill att fastigheten Drangar ska fridlysas och får stöd från kommunen Árneshreppur. Men i planerna ingår också en fridlysning av delar av Drangajökull - och enligt Bæjarins Besta är det inte säkert att delar av glaciären tillhör Drangar. Därför kan planerna på en fridlysning stå i strid med regeringens krav på att göra hela Drangajökull till statlig mark.

Trots att de sista året runt-boende flyttade från Drangar 1966 hamnade fastigheten i centrum för förra årets kommunalval i Árneshreppur. Plötsligt folkbokförde sig elva personer på fastigheten. I de flesta av fallen var det uppenbart att de skrivit sig på Drangar fast de inte hade några som helst planer på att bosätta sig där.

Kommunalvalet kom att helt och hållet handla om turerna kring det planerade bygget av ett vattenkraftverk vid Hvalá, en älv som ligger på grannfastigheten Ófeigsfjörður 1:s mark. Motståndare till kraftverksbygget folkbokförde sig plötsligt i Árneshreppur. Om de hade fått rösta hade de kunnat påverka utgången i valet.

Nu underkändes sexton av de totalt arton folkbokföringsflyttar som gjordes veckorna före valdagen. I samtliga fall var det personer som skrev sig i Árneshreppur utan att vara bosatta i kommunen. Därför ogiltigförklarades registreringarna. Därmed kunde de inte heller rösta i valet.

Utan stöd utifrån förlorade kraftverksmotståndarna. Samtliga fem ledamöter som valdes in i fullmäktige är positiva till byggplanerna. Hade motståndare i stället valts in i fullmäktige hade de kunnat blockera bygget genom att inte ge ytterligare tillstånd.

Efter nederlaget tog bolaget Fornasel - som äger Drangar - initiativ till en fridlysning av fastigheten. Ett sådant beslut påverkar inte kraftverksbygget. Däremot innebär det att kraftverkets verksamhet inte skulle kunna överskrida gränsen till Drangar.

I planerna ingår en fridlysning av en stor del av Drangajökull, den enda glaciären i Västfjordarna. Syftet med en fridlysning är enligt ägarna att skydda orörd natur. Bygden är också historiskt intressant. Drangar har nämligen varit bebodd nästan hela tiden sedan Island befolkades under sent 800-tal.

Kommunfullmäktige i Árneshreppur har tagit beslut om att ställa sig bakom planerna på en fridlysning. Umhverfisstofnun har nu hand om ärendet. Myndigheten tar fram till och med den 10 april emot synpunkter på planerna.

Samtidigt pågår en statlig process där det finns planer på att bland annat Drangajökull ska bli kronomark. Även här hänvisas det i en inlaga till naturvärden och historisk betydelse.

Men i de statliga planerna för kronomark ingår hela Drangajökull. Och delar av Drangajökull finns även med på den karta över de markgränser som ägarna till Drangar hänvisar till i förslaget till fridlysning.

Enligt Bæjarins Besta är ägarförhållandena oklara. Sysslomannen i Västfjordarna ska inte ha några upplysningar om gränserna. Det är därför oklart vad markägarna egentligen baserar kraven på. Och utan ett beslut om fastigheten Drangars gränser kan det bli svårt att besluta om såväl kronomarksstatus som fridlysning.

Här kan du läsa mer om planerna på att fridlysa Drangar.

Handlare i Reykjavík beskyller gågator för dålig försäljning

I maj blir några av gatorna i centrala Reykjavík gågator på nytt. Men den här gången kommer inte trafiken att släppas fram efter sommaren. Delar av Laugavegur, Skólavörðustígur och Bankastræti stängs av för fordonstrafik för gott. Men långt ifrån alla handlare är nöjda med förändringen. Vissa beskyller gågatorna för minskande försäljning.

I höstas röstade 21 av 23 ledamöter i kommunfullmäktige i Reykjavík för en plan för hur några av stadskärnans populäraste shoppinggator ska förvandlas till gågator året runt. Sedan 2012 har delar av gator som Laugavegur, Bankastræti och Skólavörðustígur stängts av för biltrafik under somrarna. De har även stängts av under julhandeln och festivaler.

Opinionsundersökningar visar att det finns ett starkt stöd för gågatorna. Nöjdast är personer som själva är bosatta i centrala Reykjavík.

Men alla är inte nöjda. Centrumföreningen Miðbæjarfélagið presenterade i går en namnlista med underskrifter från 238 personer som driver företag i stadskärnan. Där vänder de sig mot gågatorna. De hävdar att gågatorna har negativ inverkan på försäljningen.

Bland undertecknarna finns en rad anrika butiker. Där märks bland annat bokhandlarna Penninn Eymundsson och Mál og menning. Men där finns inga av de butiker som främst siktar in sig på turister som kunder.

En av initiativtagarna är Bolli Ófeigsson, som äger Gullsmiðja og listmunahús Ófeigs på Skólavörðustígur. Han lägger skulden på den minskande försäljningen på gågatorna. Han säger till Vísir att kunderna i dag till 95 procent är utländska turister:
"Vi vill få så många som möjligt till centrum och vi vill naturligtvis får islänningar till centrum. De har mer eller mindre slutat komma men detta är islänningarnas centrum och Islands centrum och vi vill få vårt folk till centrum och vi vill att verksamheten ska kunna leva här."
Bolli Ófeigsson efterlyser fler parkeringsplatser och gator öppna för biltrafik. Han tycker också att det är för svårt att ta sig till centrum med buss.

Men Guðrún Jóhannesdóttir, som äger husgerådsbutiken Kokka på Laugavegur, håller inte med. Hon säger till RÚV att det finns ett brett butiksutbud i stadskärnan. Hon tror inte att gågatorna är skälet till att vissa handlare har svårt att locka kunder:
"Saken är bara den att driftsmiljön håller på att förändras otroligt snabbt. Det är helt annorlunda mot hur det var för tjugo år sedan. Jag talar nu inte om för fyrtio eller femtio år sedan. Detta befinner sig i ständig utveckling."
De handlare som motsätter sig gågatorna kan inte räkna med någon attitydförändring från majoriteten i kommunfullmäktige. Den 1 maj omvandlas många av de viktigaste shoppinggatorna till gågator. Och den här gången kommer flera av dem att förbli stängda för biltrafik när hösten kommer.

I det första skedet rör det sig om Laugavegur från Vatnsstígur och västerut, Bankastræti och nedersta delen av Skólavörðustígur. Men kommunen tittar på fler gator - bland annat i Kvosin och Laugavegur ända upp till Hlemmur.

Sigurborg Ósk Haraldsdóttir är kommunpolitiker för Piratpartiet och ordförande för planerings- och kommunikationsnämnden. Hon säger till RÚV att det inte finns fog för kritiken från vissa handlare om att förändringarna i centrum skulle ske utan samråd. Syftet med gågatorna är att förbättra både för handlare och alla som rör sig i stadskärnan:
"Jag anser att det har mycket positiv inverkan på livet i staden. Jag anser att det kommer att utveckla centrum och stärka det. Vi vet att det ökar handeln i centrum att öppna gågator. Vi har erfarenhet från våra grannstäder. Till exempel i Köpenhamn har många gågator öppnats och där ökade handeln med omkring 25 till 40 procent."
Här kan du läsa mer om gågatorna i Reykjavík.

Dagens citat

"Den stora möjligheten för framtiden inom den isländska turistnäringen ligger i att nå jämvikt i ökning av turister i dessa områden så att turismen fortsätter att bli en ryggradsnäringsgren i ekonomin och uppbyggnaden av livsvillkor på Island. Vi är mycket optimistiska inför framtiden och det finns inget skäl att tro att turisterna skulle försvinna plötsligt som sillen gjorde förr i tiden. Det är otänkbart."

Jóhannes Þór Skúlason, vd för turistbranschens intresseorganisation Samtök ferðaþjónustunnar, säger i Fréttablaðið att han inte befarar något ras för turismen till Island.

tisdag 19 mars 2019

Nato-flyg från Keflavík mötte ryska bombplan

Två ryska bombplan flög i går morse in i Natos luftövervakningsområde och möttes av italienskt stridsflyg stationerat i Keflavík. De italienska planen identifierade de ryska bombplanen som flög utan påslagen transponder. Incidenten är den första i sitt slag i år. De ryska planen flög aldrig in i isländskt luftrum.

Fyra stridsflygplan av typen Eurofighter Typhoon EF-2000 är stationerade i Keflavík sedan snart två veckor tillbaka. Det är det italienska flygvapnet som fram till mitten av april övervakar det isländska luftrummet. Förra veckan övade de inflygningar i Akureyri och Egilsstaðir.

De italienska styrkorna består av omkring 140 personer. Dessutom har de sällskap från Nato-basen i tyska Uedem. Det uppger kustbevakningen i ett pressmeddelande.

Sedan 2008 har Nato-flyg regelbundet stationerats i Keflavík. Utöver att övervaka luftrummet följer de också ryska ubåtar i Nordatlanten. Den utökade ryska närvaron har fått USA att för första gången sedan 2006 - då basen i Keflavík stängdes - på nytt investera i Nato-anläggningar på Island. Det är en hangar som ska byggas om för att kunna ta emot fler typer av plan.

Det var i går morse som två okända flygplan kom in i Natos luftövervakningsområde. Två av de italienska stridsflygplanen lyfte från Keflavík för att möta och identifiera dem. Det visade sig vara två ryska bombplan av typen Tupolev Tu-142 som flög utan påslagna transpondrar.

Kustbevakningen skriver i ett pressmeddelande att de två ryska bombplanen aldrig flög in i isländskt luftrum. Det är första gången i år som ryskt flyg kommer in i Natos luftövervakningsområde. Senast det hände var i december förra året.

Självständighetspartiet drar ifrån Socialdemokraterna

Inte på tio månader har Självständighetspartiets försprång till Islands näst största parti som i dag. Det är nu 23,6 procent av islänningarna som sympatiserar med Självständighetspartiet mot 13,8 procent för Socialdemokraterna. Centerpartiet vinner tillbaka väljare från Framstegspartiet och Folkets parti. Det visar den senaste undersökningen från MMR.

Efter skandalen på Klaustur - där fyra centerpartister hånade och hetsade mot kvinnliga politiker och olika minoritetsgrupper - rasade Centerpartiets väljarstöd. I MMR:s mätningar såg det ut som att de väljare som övergav partiet i stället vände sig till Framstegspartiet och Folkets parti.

Nu ser det ut som att många av de flyktade väljarna är på väg tillbaka. Både Folkets parti och Framstegspartiet backar samtidigt som Centerpartiet går framåt i opinionen.

Centerpartiet får 8 procent, en ökning med 1,9 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan. Samtidigt backar Framstegspartiet med 2,4 procentenheter till 11,1 procent. Och Folkets parti tappar 2,2 procentenheter till 4,7 procent och faller därmed under femprocentsspärren till alltinget.

Självständighetspartiets försprång till landets näst största parti är nu det största på tio månader. Då - i maj 2018 - var det också 9,8 procentenheter. Nu får Självständighetspartiet 23,6 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

Socialdemokraterna backar med 2,1 procentenheter till 13,8 procent. Opinionssiffran är partiets sämsta hos MMR på tio månader.

Piratpartiet är mätningens stora vinnare. Piratpartiet ökar med 3,2 procentenheter till 13,6 procent. Därmed återtar partiet också positionen som tredje störst på Island.

Gröna vänstern ökar med 0,3 procentenheter till 11,4 procent. Renässans går framåt med 1,3 procentenheter till 9,4 procent.

MMR särredovisar numera väljarstödet för Islands socialistparti. Avståndet upp till femprocentsspärren växer dock. Islands socialistparti får 2,5 procent, en tillbakagång med 1,1 procentenheter.

Utanför alltinget finns även Ljus framtid med 0,7 procent, en nedgång med 0,2 procentenheter. Inga väljare sade sig sympatisera med Folkfronten eller Gryning. Bägge fick alltså 0 procent, en minskning med 0,4 procentenheter respektive 0,1 procentenhet.

Stödet för regeringskoalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Centerpartiet vänder åter nedåt. Nu är det 41,8 procent som stödjer regeringen, en minskning med 1 procentenhet.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Island och Storbritannien överens om fortsatt handel

Handeln och utbytet mellan Island och Storbritannien fortsätter som tidigare även efter ett brittiskt utträde ur EU utan något avtal. Förhandlingarna mellan Island, Norge och Storbritannien blev klara i går kväll. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson välkomnar avtalet med Islands viktigaste handelspartner.

Om tio dagar lämnar Storbritannien EU. Det är troligt att premiärminister Theresa May försöker skjuta upp utträdet eftersom det i dagsläget inte finns något avtal mellan EU och Storbritannien. Och utan ett avtal finns en rad frågetecken för hur samarbetet mellan länderna ska fortsätta.

Sedan tidigare har Island och Storbritannien kommit överens om villkoren för islänningar bosatta i Storbritannien och britter bosatta på Island. Ingen kommer att tvingas flytta på grund av ett brittiskt utträde utan avtal. I stället kan de fortsätta leva i respektive land på samma sätt som tidigare. Länderna har dessutom kommit överens om flygtrafiken.

Handelsfrågorna har varit något svårare att lösa. Förhandlingarna ska enligt uppgifter i det närmaste ha blivit klara i fredags. I går kväll gav Storbritannien, Norge och Island klartecken till en överenskommelse.

Överenskommelsen innebär att handeln mellan länderna kan fortsätta enligt samma villkor som i dag. I praktiken är det nya avtalet en förlängning av EES-avtalet. Det innehåller enligt NTB inga förändringar av tullar. Däremot ingår inte tjänster i avtalet.

Avtalet är provisoriskt. Det är också tecknat som ett slags nödlösning om Storbritannien skulle lämna EU utan avtal. Om det skulle ske kan avtalet mellan Island och Storbritannien förhandlas om för att anpassas till de nya myndigheterna. Tanken är dock att det i första hand ska fungera som en brygga under en avtalslös övergångsperiod.

Storbritannien har tidigare kommit överens om liknande avtal med Schweiz och Liechtenstein. Liam Fox, Storbritanniens handelsminister, bekräftade i går kväll på Twitter att avtalet var i hamn:
"BREAKING: Our negotiators have just initialled a trade agreement with Iceland & Norway for the European Economic Area. This is the 2nd biggest agreement we're rolling over and trade with EEA is worth nearly £30bn. This is on top of the agreement we’ve signed with Liechtenstein."
Tanken är att avtalet mellan Storbritannien och Island ska undertecknas i nästa vecka. Utrikesminister Guðlaugur Þór Þórðarson säger till RÚV att nästa steg är att förhandla fram ett långvarigt avtal mellan länderna:
"Det spelar ingen roll hur de lämnar för våra egna intressen ska vara tillgodosedda så gott som möjligt, men vi bestämmer inte över hur utfallet blir mellan britterna och EU vilket kan ha inverkan på oss. Sedan väntar nästa uppgift som är en framtidsöverenskommelse i Storbritanniens och Islands relationer. Det här är provisoriskt men vi har varit mycket nöjda med kommunikationen med britterna och räknar inte med annat än att vi får ett bra resultat när det gäller ländernas framtida utbyte."
Storbritannien är Islands enskilt viktigaste handelspartner. Britter är också den näst största turistgruppen till Island.

Dagens citat

"De har vänt sig till rådgivare och de har naturligtvis blivit offentligt förnedrade - säkerligen de första som sätts i gapstocken på den offentliga arenan på omkring 200 år."

Þorsteinn Sæmundsson, alltingsledamot för Centerpartiet, i Vísir om hur de fyra partikamrater som hånade och kränkte kvinnor och olika minoritetsgrupper under en barrunda på Klaustur i Reykjavík har hanterat situationen.