söndag 12 juli 2020

Vartannat får har försvunnit från Island på 40 år

Vid årsskiftet fanns 414 478 får på Island. Det är det lägsta antalet på 40 år. Och sedan 1980 har antalet får på isländska gårdar minskat med hälften. Efter att ha legat still i flera år har det sedan 2016 varit många bönder som har slutat helt med får eller minskat antalet djur. Det visar statistik från Hagstofa Íslands.

Instabila priser, urbanisering, större gårdar och färre unga bönder är några av anledningarna till att antalet får på Island har halverats på 40 år. Vid årsskiftet fanns 414 478 får på Island - vilket är den lägsta siffran någonsin i Hagstofa Íslands statistik.

När motsvarande sammanställning gjordes 1980 var antalet får 827 927. I statistiken ingår enbart får som hålls över vintern. Lamm som föds på våren och slaktas på hösten är alltså inte inkluderade.

Förändringarna har kommit i vågor. Mellan 1980 och 1995 minskade antalet får från 827 927 till 458 341. Därefter var antalet ganska stabilt i tjugo års tid och ökade till och med något. Under 2015 uppgick antalet till 480 656 får.

Men sedan 2016 har minskningen gått snabbt. På bara fyra år har vart åttonde får försvunnit.

Flest får finns i den nordvästra regionen med 112 085 djur. Därefter följer västra regionen med 102 175 får, nordöstra regionen med 68 789, östra regionen med 65 753 och södra regionen med 64 931. Den sydvästra regionen är klart minst med 2 216 får.

Samtidigt som antalet får minskar på Island ökar antalet invånare snabbt. Under 1980 gick det 3,65 får på varje människa. Nu går det bara 1,14 får på varje människa.

Här kan du läsa mer om får på Island.

Isländsk bonde börjar tillverka glass av fårmjölk

Glass av fårmjölk kan bli ett tillskott i frysdiskarna. När Samfélagssjóður Fljótsdals nyligen delade ut fondens första bidrag gick 12,9 miljoner isländska kronor till Sauðagull, ett bolag som i liten skala redan har börjat tillverka fårmjölksglass. Hittills har bolagets produkter endast sålts på några få ställen på östra Island.

I våras sjösatte kommunen Fljótsdalshreppur fonden Samfélagssjóður Fljótsdals med syftet att främja innovation i det lokala näringslivet. I det första steget lovade kommunen 70 miljoner isländska kronor i projektbidrag.

Beloppet är anmärkningsvärt för en glesbygdskommun med 80 invånare. Men Fljótsdalshreppur är en rik kommun. Huvudförklaringen är dammbygget vid Kárahnjúkar som levererar energi till aluminiumsmältverket i Reyðarfjörður. Fastighetsskatten från dammbygget är en av kommunens främsta intäktskällor.

Intresset för bidragen var stort. Den högsta summan - 12,9 miljoner isländska kronor - tilldelades Sauðagull. Bolaget ägs av Ann-Marie Schultz på gården Egilsstaðir i grannkommunen Fljótsdalshreppur.

De senaste åren har hon börjat tillverka nya produkter av fårmjölk - som praliner och fetaost. Just fetaosten har blivit en succé trots att den bara har sålts på några få ställen på östra Island. Bland annat har handlare i Reykjavík visat intresse för osten.

Nu vill Ann-Marie Schultz ta nästa steg. Hon har börjat experimentera med glass av fårmjölk. Hon berättar i Morgunblaðið att hon har förhoppningar om att den ska kunna komma igång i större skala:
"Jag tycker att det är en intressant produktion som jag vill gå längre med och jag vet att den kan bli en succé."
Här kan du läsa mer om Fljótsdalshreppur.

Dagens citat

"I nästa alltingsval blir miljöfrågor en nyckelfråga. Alla partier kommer att sätta fokus på åtgärder i klimatfrågor eftersom det kommer att vara uppenbart att något måste göras och det snabbt. Alla partier, säger jag, utom ett. Ett parti kommer att säga nej vadå. Precis som Roger Ailes. Det här klimatpratet är strunt. Vetenskapen är en konspiration. Tjugo-och-någonting procent i hamn."

Guðmundur Steingrímsson, tidigare ledare för Ljus framtid, skriver i Fréttablaðið om Framstegspartiets framgångar i opinionen samtidigt som allt fler ifrågasätter att människan bidrar till klimatförändringarna - läs mer här.

lördag 11 juli 2020

Isländsk tablettask med kloroform säljs för 16 000

För femton år sedan slutade Nói Siríus tillverka blå Opal. Trots att tablettasken försvann från marknaden 2005 är det tusentals som vill ha tillbaka den på marknaden. Nyligen såldes en oöppnad ask från 1974 för 16 000 isländska kronor. Trots intresset har Nói Siríus ännu ingen återkomst planerad. Det är nämligen svårt att efterlikna smaken då den innehöll kloroform.

Opal lanserades på den isländska marknaden redan 1950. Länge var den blå asken en favorit. Många spekulerade dock i tablettens speciella smak - och trodde att förklaringen var att den smaksattes med kloroform.

Attityden till kloroform som livsmedel blev dock allt mer negativ. Tillverkaren Nói Siríus drog 1982 tillbaka blå Opal från marknaden under nästan två år. Receptet ändrades - och när blå Opal var tillbaka hade andelen kloroform sänkts till 1,4 procent.

Produktionen upphörde 2005 när leverantören slutade tillverka smakämnena. Sedan dess har Nói Siríus försökt återskapa smaken utan att lyckas. Samtidigt har intresset för blå Opal inte avtagit. Då och då dyker det upp tablettaskar på auktion. Nyligen såldes enligt Fréttablaðið en ask från 1974 för 16 000 isländska kronor.

Auðjón Guðmundsson, marknads- och försäljningsansvarig vid Nói Siríus, säger till Fréttablaðið att företaget inte har gett upp hoppet om att kunna återlansera Opal. Försök att hitta rätt smak med hjälp av andra ingredienser har gjorts så sent som i år:
"Vi försöker alltid finna en lösning på detta folkets skötebarn. Vi har letat mycket efter ett smakämne som inte enbart ger samma smak utan även samma känsla som blå Opal gjorde. Det sökandet är en riktig pärs. ... Men vi skulle inte komma på tanken att ta fram en produkt som inte är exakt som den gamla blå. Då skulle vi bara göra folket en otjänst."
Här kan du läsa mer om blå Opal.

Fler resenärer på flygplatsen i Reykjavík än i Keflavík

För ett år sedan var det nästan tjugo gånger så många som reste från flygplatsen i Keflavík. Men i år var resenärerna i Reykjavík nästan dubbelt så många i maj. Under hela månaden var det bara 4 064 personer som flög från Keflavík. Passagerarna minskade med drygt 99 procent jämfört med förra året. Det visar statistik från flygplatsbolaget Isavia.

Coronautbrottet har slagit hårt både mot utrikesflyget från Keflavík och inrikesflyget från Reykjavík och andra isländska flygplatser. Men utrikestrafiken har drabbats ännu hårdare än inrikestrafiken. Tappet i Keflavík är så stort att det i maj var fler som flög från Reykjavík.

I maj förra året reste 580 701 personer från Keflavík medan 31 017 flög från Reykjavík. Men i år var resenärerna från Keflavík bara 4 064 medan de var 7 554 från Reykjavík. I vanliga fall brukar det vara omkring tjugo gånger så många som flyger från Keflavík.

Antalet passagerare från Keflavík minskade med hela 99,3 procent. Resenärerna från Reykjavík var 75,6 procent färre i år.

Den näst största inrikesflygplatsen var Akureyri med 3 686 resenärer - en minskning med 77,5 procent. Därefter följde Egilsstaðir med 2 167 passagerare - en nedgång med 71,5 procent.

Från Islands övriga inrikesflygplatser flög 1 594 personer - en tillbakagång med 80 procent.

Dagens citat

"Ibland säger jag både på skämt och allvar att jag fick tillbaka mitt personnummer när jag slutade i politiken. ... Politik består delvis av ständiga motsättningar. Det bråkas om saker och det finns en benägenhet att leta efter det som är olika och inte efter det som förenar. När jag ser tillbaka tycker jag att jag har gjort slut på tålamodet för kampkultur."

Óttarr Proppé, tidigare alltingsledamot för Ljus framtid, i Stundin om att lämna politiken.

fredag 10 juli 2020

Stödet för Islands regering sjunker efter coronakrisen

När coronakrisen drabbade Island steg stödet för regeringen till den högsta nivån på två år. Men i takt med att läget har börjat normaliseras har stödet också börjat sjunka tillbaka. För andra månaden i följd minskar sympatierna för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet. Det visar den senaste mätningen från Gallup.

När statsminister Katrín Jakobsdóttirs trepartiregering tog makten efter valet hösten 2017 var stödet starkt. I den första mätningen efter regeringsskiftet var det hela 74,1 procent som ställde sig bakom koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet.

Sedan dess har regeringens popularitet minskat avsevärt. De två senaste åren låg stödet omkring 50 procent.

Men det ändrades när coronakrisen drabbade Island. I april i år steg stödet till 63,1 procent - den högsta nivån på två år.

Läget har dock börjat normaliseras - och det ser också ut att göra avtryck i opinionen. För andra månaden i följd sjunker stödet för regeringen. Det är nu 56,8 procent som ställer sig bakom koalitionen, en nedgång med 2,9 procentenheter jämfört med den mätning som gjordes för en månad sedan.

Förändringarna när det gäller partisympatier är små - och de ligger samtliga inom den statistiska felmarginalen.

Självständighetspartiet är med god marginal Islands största parti. Stödet sjunker dock med 0,6 procentenheter till 24 procent. Avståndet till tvåan Socialdemokraterna krymper något. Socialdemokraterna får nu 14,9 procent, en uppgång med 0,5 procentenheter.

I de två senaste mätningarna från Gallup har Gröna vänstern för första gången på två år utmanat Socialdemokraterna om positionen som näst största parti. Gapet mellan dem ligger alltjämt inom felmarginalen - men Socialdemokraterna utökar försprånget. Gröna vänstern får 13,6 procent, en tillbakagång med 0,7 procentenheter.

Tre partier fortsätter att vara nästan exakt lika stora. Piratpartiet minskar med 0,3 procentenheter till 10,7 procent, Renässans ökar med 0,8 procentenheter till 10,5 procent och Centerpartiet backar med 0,2 procentenheter till 10,2 procent.

Framstegspartiet utökar avståndet till femprocentsspärren och får 8,6 procent, en ökning med 0,9 procentenheter.

Folkets parti har legat under spärren i ett och ett halvt år och skulle inte få några mandat om det var val till alltinget i dag. Nu ökar avståndet till spärren med 0,8 procentenheter. Stödet är nu 3,6 procent - partiets sämsta siffra på ett drygt år.

Islands socialistparti närmar sig däremot spärren och går också förbi Folkets parti. Stödet växer med 0,5 procentenheter till 3,8 procent.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Island kan slopa coronatest för länder med få smittade


Vid månadsskiftet förändras testningen för covid-19 vid gränsen. Islänningar som återvänder hem testas dubbelt - och i väntan på det andra testet ska de undvika sammankomster. Turister från länder där coronasmittan inte är utbredd kan komma att få resa in utan att testas. Det sade statsepidemiologen Þórólfur Guðnason under gårdagens presskonferens.

I onsdags rapporterades sju nya fall av covid-19 och i går två ytterligare fall. Samtliga upptäcktes i testningen för ankommande resenärer. Det är nu totalt arton smittade som hålls i isolering. Ytterligare 198 personer sitter i karantän.

Testningen av resenärer är omdiskuterad. Ragnar Freyr Ingvarsson, läkare på Landspítalis öppenvårdsavdelning för coronapatienter, skrev i onsdags på Facebook att provtagningen av turister var slöseri med offentliga medel. Hittills har smittan inte spridits av turister eftersom de har färre sociala kontakter än islänningar.

Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason håller inte med. Under gårdagens presskonferens sade han att testningen hade undanröjt en stor osäkerhet. Om Island hade öppnat gränserna för turister utan provtagning hade smittade kunnat resa in utan att det hade upptäckts att de bar på covid-19.

Þórólfur Guðnason meddelade ändå att planen är att förändra testningen vid månadsskiftet. Islänningar som återvänder från utlandsresor kommer då att testas två gånger. Det första testet görs vid gränsen. Det andra görs omkring fem dagar senare på Landspítali i Reykjavík eller på ett annat sjukhus eller vårdcentral.

Syftet med den dubbla testningen är att i ett tidigt skede kunna identifiera personer som nyss har smittats. Om de har små mängder av coronaviruset i kroppen är det inte säkert att de testar positivt vid första tillfället. Därför vill Þórólfur Guðnason testa dem på nytt innan de hinner sprida smittan.

I väntan på det andra testet kommer islänningar att uppmanas att sitta i mindre strikt karantän. De ska undvika folksamlingar och större sammankomster. De ska heller inte umgås med fler än nödvändigt. Genom att minimera antalet personer de träffar ska riskerna för nya utbrott av smittan minskas.

Samtidigt kan det bli aktuellt att slopa kravet på coronatest eller karantän för personer som reser in från länder där smittan inte är utbredd. Bedömningen av vilka länder som betraktas som säkra kommer att utgå från resultaten av de tester som har gjorts vid gränsen sedan den 15 juni.

Þórólfur Guðnason sade dessutom att restauranger, barer och andra ställen som får servera alkohol kan få något längre öppettider vid månadsskiftet. I dag måste de stänga senast klockan 23. Han överväger att rekommendera hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir att förlänga den tillåtna öppettiden till midnatt eller klockan 1.

Däremot blir det ingen förändring av antalet tillåtna deltagare på sammankomster. Taket på 500 personer kommer att bli kvar under hela juli och augusti. Först till hösten kan det bli aktuellt att höja gränsen till 2 000 besökare.

Slopad testning av vissa resenärer skulle göra det möjligt att ta emot fler turister. I dag är analyskapaciteten 2 000 tester per dygn. Den nivån ligger fast när Landspítali på tisdag övertar ansvaret för testningen från Íslensk erfðagreining. För att kunna analysera så många prover kommer Landspítali att analysera tio samtidigt.

Metoden används bland annat i Tyskland. Nackdelen är att personer som har små mängder av viruset kan undgå upptäckt när provet analyseras samtidigt som nio andra. Þórólfur Guðnason anser dock att det är den näst bästa metoden sedan Íslensk erfðagreining - som analyserar varje prov för sig - bestämt sig för att hoppa av.

Omkring 750 resenärer anlände i går morse med färjan Norröna till Seyðisfjörður. Av dem var det knappt 500 som testades för covid-19. Personal från Heilbrigðisstofnun Austurlands flög till Färöarna i onsdags och gick ombord fartyget i Tórshavn. Testerna genomfördes under seglingen till Island.

Isländska myndigheter hoppas dock kunna anlita ett färöiskt företag för att testa resenärerna i Tórshavn. Även det skulle bidra till att minska trycket på den begränsade analyskapaciteten på Landspítali.

Hittills är det ett fyrtiotal turister som har testat positivt för covid-19 sedan gränsen öppnades. Civilförsvarschefen Víðir Reynisson sade under gårdagens presskonferens att det inte har varit svårt för myndigheterna att få kontakt med smittade. Alla har gått att nå utan problem. Personer som testar positivt får lämna ett blodprov för att se om det rör sig om en aktiv smitta.

Under presskonferensen visades en informationsfilm som berättar hur provtagningen går till och vilka regler som turister ska följa. Myndigheterna hoppas att flygbolag ska börja visa den ombord för resenärer på väg till Island. Den visas redan på flygplatsen i Keflavík.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"När man står på strandbanken och tittar ut över fjorden vet man att det inte finns något längre fram förutom nordpolen. Det skapar den här världens ände-känslan som är mycket fokuserande."

Författaren Hallgrímur Helgason i RÚV om varför han använde Siglufjörður som förlaga till staden Segulfjörður i romanen Sextíu kíló af sólskini.

torsdag 9 juli 2020

Fullmäktige på Västmannaöarna växer trots protester

Fullmäktige på Västmannaöarna växer från dagens sju ledamöter till nio i kommunalvalet 2022. Utökningen röstades igenom av För Hemön och Ölistan, de två partier som har majoritet i kommunen. Självständighetspartiet motsatte sig förändringen med hänvisning till att det blev dyrare för skattebetalarna.

Sedan Självständighetspartiet förlorade makten på Västmannaöarna efter valet 2018 har stämningen i fullmäktige snarast kunnat liknas vid ett politiskt skyttegravskrig. Utbrytarpartiet För Hemön valde att bilda majoritet med Ölistan - ett val som tvingade Självständighetspartiet till opposition.

Efter valförlusten har Självständighetspartiet bland annat krävt att få behålla posten som kommunalråd och makten över det bolag som driver färjan Herjólfur. Och lokaltidningen Eyjafréttir har i praktiken omvandlats till ett partiorgan finansierat av samma fiskejättar som även pumpar in pengar i Morgunblaðið.

Nu är majoriteten och oppositionen på kollisionskurs i ännu en fråga. För Hemön och Ölistan röstade nyligen igenom en utökning av fullmäktige från dagens sju till nio ledamöter. Förändringen genomförs i samband med kommunalvalet våren 2022.

Fullmäktige på Västmannaöarna hade nio ledamöter fram till valet 1994. Då klubbade Självständighetspartiet en bantning till sju ledamöter.

Självständighetspartiet reserverade sig mot beslutet. I reservationen skriver partiets tre ledamöter i fullmäktige att utökningen kostar pengar och får den politiska administrationen att svälla:
"Självständighetspartiets hållning har alltid varit att använda medlen som bäst med kommuninvånarnas intressen som ledstjärna. Det görs inte genom att utöka antalet politiska representanter som får lön från kommunen."
För Hemön och Ölistan avvisade kritiken. Kommunallagen säger att kommuner som har mellan 2 000 och 9 999 invånare ska ha sju till elva ledamöter i fullmäktige. Västmannaöarna har 4 370 invånare. Jämfört med andra kommuner i samma storlek har Västmannaöarna ungefär lika många ledamöter per invånare:
"Det går inte att sätta en prislapp på demokratin."
Som så ofta fortsatte debatten efter att den upphört i fullmäktige. Trausti Hjaltason, kommunpolitiker för Självständighetspartiet, skrev i Eyjar att ingen hade efterfrågat utökningen. Han var också kritisk till beslutsgången. Ölistans Njáll Ragnarsson skrev i stället i Eyjar att det var en stor dag för demokratin på Västmannaöarna.

Konflikten kring antalet ledamöter i fullmäktige är inte oväntad. Det största partiet i fullmäktige - som i regel alltid är Självständighetspartiet - gynnas kraftigt av ett system med ett mindre antal ledamöter. På samma sätt är det logiskt att det är Ölistan - som alltid har varit mycket mindre - som driver på för en förändring som ger större möjligheter för fler mandat åt det egna partiet.

Här kan du läsa mer om det politiska klimatet på Hemön.

Största jordskalvet på tio dagar på norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett jordskalv med en magnitud på 4,2 skakade sent i går eftermiddag delar av norra Island. Skalvet kändes i bland annat Siglufjörður, Ólafsfjörður, Dalvík och Akureyri. Det var det första större skalvet i den alltjämt pågående serien på tio dagar. I jordskalvssvärmen har hittills över 13 000 skalv inträffat med epicentrum i Tjörnessprickzonen.

Den största jordskalvssvärmen på över 40 år i Tjörnessprickzonen inleddes vid lunch den 19 juni. Snart tre veckor senare har över 13 000 jordskalv inträffat i området. Myndigheterna har fortfarande förhöjd beredskap eftersom det finns en risk för skalv så stora att de kan orsaka materiella skador och utsätta människor för fara.

Klockan 17.41 i går inträffade ett skalv med en magnitud på 4,2. Det var första gången på tio dagar som ett skalv var kraftigare än 4 - och det var det fjortonde i serien med en magnitud på minst 4. Skalvet kändes i bland annat Siglufjörður, Ólafsfjörður, Dalvík och Akureyri.

Det skalvet hade sitt epicentrum ute till havs en dryg mil nordväst om Gjögurtá, den nordligaste punkten på Eyjafjörðurs östra sida. Det är just i detta område som majoriteten av skalven i den nu pågående svärmen har ägt rum.

Trots gårdagens skalv är tendensen ändå att skalven blir svagare och färre. Aktiviteten är på väg att avta. Men det går inte att utesluta ökad aktivitet.

Det hittills största jordskalvet i den här svärmen inträffade den 21 juni och hade en magnitud på 5,8. Dagen innan skedde skalv på 5,6 och 5,4.

Jordskalv är mycket vanliga i den så kallade Tjörnessprickzonen. De har i regel inget samband med vulkanisk aktivitet utan sker på grund av kontinentalplattornas rörelser. För att skalv som sker så långt ute till havs ska kännas på land behöver de nå en magnitud på minst 3.

I måndags inträffade två sådana skalv som uppmättes till 3,5 respektive 3,2 och två skalv som uppmättes till 3.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Dagens citat

"Det här är helt enkelt den mest minnesvärda tiden i mitt liv. ... På grund av det som hände där var att man blev vittne till något där människor bara inte accepterade denna motgång. På något sätt hade man fått nog och gemensamt bestämt att fortsätta framåt. Hur regeringen och turistnäringen lyckades ena sig och arbeta gemensamt för att göra det här. Eftersom den ena parten inte hade kunnat göra det utan den andra."

Katrín Júlíusdóttir, som var näringsminister med ansvar för turismfrågor vid vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull 2010, i Vísir om hur branschen och regeringen gick ihop för att satsa på turismen i finanskraschens kölvatten.

onsdag 8 juli 2020

Nytt ras för Framstegspartiet - sämsta siffran på tre år

Framstegspartiet rasar till den sämsta opinionssiffran på nästan tre år. I den senaste mätningen från MMR får partiet bara 6,1 procent - vilket är det näst lägsta stödet på ett helt årtionde. Även Centerpartiet backar till den lägsta noteringen sedan skandalen på Klaustur. Mätningens stora vinnare är Socialdemokraterna som ökar med nästan 4 procentenheter.

Hösten 2008 började MMR genomföra regelbundna väljarbarometrar på Island. Strax därpå föll stödet för Framstegspartiet till rekordlåga 4,9 procent. Raset var ett resultat av en intern ledarkris. När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson tog över som partiledare 2009 stabiliserades väljarstödet omkring 10 procent.

Nio år senare lämnade Sigmundur Davíð Gunnlaugsson Framstegspartiet efter att ha förlorat duellen om ordförandeposten mot Sigurður Ingi Jóhannsson. I stället bildade han Centerpartiet. När striden rasade mellan de två partierna under hösten 2017 sjönk stödet för Framstegspartiet till 5,9 procent.

Nu backar Framstegspartiet till den tredje lägsta siffran sedan MMR:s mätningar började för snart tolv år sedan. Partiet får nu 6,1 procent - en minskning med hela 3 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Utbrytaren Centerpartiet tappar ännu mer. Stödet sjunker med 4,5 procentenheter till 8 procent. Siffran är den lägsta sedan fyra av partiets alltingsledamöter ertappades med att ha hånat kvinnor och olika minoriteter under en barrunda på Klaustur i Reykjavík.

I närmare tre år har Självständighetspartiet varit största parti på Island. I den här mätningen växer stödet med 1,6 procentenheter till 24,3 procent.

Men mätningens stora vinnare är Socialdemokraterna som går framåt med 3,9 procentenheter till 16,3 procent.

Tredje störst på Island är Piratpartiet med 13,2 procent, en tillbakagång med 1,8 procentenheter. Fyra är Gröna vänstern med 10,7 procent, en nedgång med 0,4 procentenheter. Och femma är Renässans med 10 procent, en minskning med 1,2 procentenheter.

För första gången på sju månader klarar Folkets parti femprocentsspärren till alltinget. Stödet växer med 1 procentenhet till 5,4 procent.

Islands socialistparti befinner sig däremot på andra sidan spärren. Partiet får 3,5 procent - en nedgång med 0,2 procentenheter.

Nedanför spärren finns också Folkfronten med 1,1 procent - en nedgång med 0,6 procentenheter, Gryning med 0,8 procent - en uppgång med 0,6 procentenheter - och Ljus framtid med 0,4 procent, en ökning med 0,2 procentenheter.

Stödet för koalitionen mellan Självständighetspartiet, Gröna vänstern och Framstegspartiet är nu 46,8 procent. Sedan förra mätningen har stödet krympt med 3 procentenheter. Siffran är den lägsta för regeringen sedan coronakrisen drabbade Island.

Här kan du läsa mer om opinionsläget.

Island analyserar tio coronatester i ett för att hinna med

Landspítali tar över testningen av resenärer redan på tisdag i nästa vecka när Íslensk erfðagreining drar sig ur provtagningen. Men sjukhuset har inte alls samma kapacitet att analysera tester för covid-19. Därför kommer Landspítali att blanda tio prover och analysera dem samtidigt. Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son anser att den metoden är sämre än den som nu används.

I måndags meddelade Kári Stefánsson att Íslensk erfðagreining skulle sluta analysera coronatester på uppdrag av myndigheterna. Redan på tisdag i nästa vecka skulle företaget dra sig ur provtagningen. Hittills har Íslensk erfðagreining analyserat fem gånger så många prover som universitetssjukhuset Landspítali i Reykjavík.

Bakgrunden till beslutet var enligt Kári Stefánsson att företaget behövde använda sina resurser till det vardagliga arbetet. Innan han tillkännagav avhoppet hade han vänt sig i brev till statsminister Katrín Jakobsdóttir och regeringen med uppmaningen att inrätta en särskild enhet med uppgiften att bekämpa epidemier.

Katrín Jakobsdóttir ställde sig bakom idén. Men det första steget i processen var att tillsätta en utredning som skulle vara klar senast den 15 september.

Det var alldeles för långsamt för Kári Stefánsson. Han hävdade att Íslensk erfðagreining inte kunde fortsätta att testa resenärer i flera månader. Landspítalis testkapacitet kommer inte att utökas förrän i oktober eftersom leveransen av utrustning tar tid. Kári Stefánsson meddelade att företaget behövde återgå till ordinarie verksamhet betydligt snabbare än så.

Avhoppet kom som en överraskning för både regeringen och myndigheterna. De hade räknat med att testa resenärer åtminstone under hela juli. Samtidigt har det bara funnits en muntlig överenskommelse med Kári Stefánsson. Det har aldrig skrivits något avtal med Íslensk erfðagreining.

Smári McCarthy, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook att Kári Stefánssons fräckhet och tvära kast äventyrar folkhälsan. Samtidigt kritiserar han regeringen för att inte ha varit mer långsiktig när det gäller testningen för covid-19.

Kári Stefánsson svarar på Facebook att Íslensk erfðagreining gick in när det var uppenbart att staten inte hade möjligheter att genomföra den omfattande testning för coronaviruset som var nödvändig. Hittills har företaget inte skickat en enda faktura till staten för provtagningen trots att han uppger att den har kostat 1,2 miljarder isländska kronor i månaden i fyra månader. Men regeringen kan inte räkna med att det sköter testningen ända tills en ny myndighet har inrättats.

I måndags sade personer i Landspítalis ledning att det var uteslutet att sjukhuset skulle kunna ta över ansvaret för testningen med så kort varsel. Men nu blir det så. Landspítali börjar ta hand om provtagningen redan på tisdag i nästa vecka. Beskedet kom efter ett samtal mellan Katrín Jakobsdóttir och sjukhuschefen Páll Matthíasson.

Landspítali har i dag inte utrustning för att analysera 2 000 tester om dagen - vilket är den kapacitet som har utlovats. Därför kommer tio prover att blandas och analyseras tillsammans. Om provet är positivt kommer de tio enskilda proverna att analyseras individuellt för att identifiera smittade.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son sade under gårdagens presskonferens att metoden inte är lika bra som den som nu praktiseras. Skälet är att felmarginalen ökar. I nuläget är det dock bästa alternativet. Han beskrev analyskapaciteten som en svaghet i den isländska sjukvården.

Att sluta testa ankommande resenärer är enligt Þórólf­ur Guðna­son inte aktuellt i dagsläget. Provtagningen kommer att fortsätta åtminstone resten av månaden.

För att minska trycket undersöker myndigheterna möjligheterna att testa passagerare ombord färjan Norröna när den ligger i Tórshavn på Färöarna. Då skulle den färöiska sjukvården hantera provtagningen. Därmed skulle inte längre isländska myndigheter behöva genomföra testningen.

Under gårdagen registrerades sju nya fall av coronaviruset. Samtliga som testade positivt var personer som kom från utlandet till Island. Det var det högsta antalet nya fall sedan testningen av resenärer inleddes den 15 juni.

Det är nu sexton smittade som hålls i isolering. Ytterligare 279 personer sitter i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Ägaren var bara på resa här och när han kom nedför Þröskuldar så ser han valen blåsa ut här ute. Det här hade liksom blivit en extrabåt när den nya båten köptes till Grundarfjörður. Så började det här för tre år sedan."

Víðir Björnsson, kapten på Láki Tours valskådningsbåt Láki, i Vísir om hur det gick till företaget började med seglingar från Hólmavík - läs mer här.

tisdag 7 juli 2020

Asylsökande till Island minskar kraftigt under coronakrisen

Stängda gränser och begränsad flygtrafik gjorde att ansökningarna om asyl på Island minskade kraftigt under april och maj. Under dessa två månader var det bara nio personer som sökte asyl - och endast två av dem reste in från utlandet. Men redan i mars satte coronakrisen spår i antalet ansökningar. Det visar statistik från Útlendingastofnun.

Under 2019 var det totalt 867 personer som sökte asyl på Island. Det var första gången sedan rekordåret 2016 - då 1 131 personer sökte asyl - som antalet ökade.

Under årets två första månader såg det ut som att den uppåtgående trenden skulle kunna fortsätta. Det var 88 personer som sökte asyl i januari och lika många i februari. Förra året var ansökningarna 72 i januari och 74 i februari.

Men de restriktioner som infördes i mars på grund av coronautbrottet bröt den trenden. Flygtrafiken stod närmast still i slutet av månaden samtidigt som det blev allt svårare att resa mellan länder.

I mars i år sjönk ansökningarna om asyl till 58. Då infördes i praktiken inreseförbud för vissa nationaliteter samtidigt som karantän senare blev ett krav.

Under årets första tre månader var venezuelaner den i särklass största gruppen asylsökande. De svarade för 91 av 234 ansökningar. Vidare gjordes 17 ansökningar av afghanska medborgare, 14 av irakier och somalier, 13 av palestinier och 12 av nigerianer.

Det stora raset kom dock i april och maj. I snitt anlände bara ett flygplan om dagen från utlandet till Keflavík. Ombord varje flyg fanns i genomsnitt 100 personer. De allra flesta var islänningar som återvände till Island efter att ha vistats utomlands.

I april var det fem personer som sökte asyl. Och i maj var det fyra personer.

Bara två ansökningar under dessa två månader gjordes av personer som reste in från ett annat land. Sju ansökningar kom från personer som redan uppehöll sig på Island. Det rörde sig om personer som hade uppehållstillstånd, som tidigare hade sökt asyl eller om ansökningar för barn som fötts på Island av asylsökande.

Här kan du läsa mer om antalet asylsökande till Island under 2019.

Avhopp hotar Islands strategi mot coronaviruset

Om en vecka slutar Íslensk erfðagreining att analysera coronatester från resenärer. Det skriver företagets vd Kári Stefánsson på Facebook. I stället lämnar han över ansvaret för provtagningen till myndigheterna. Men de har ingen möjlighet att redan nu analysera så många tester som krävs. Nu hotas Islands strategi för att bekämpa spridningen av covid-19.

Ett nytt rekord för antalet coronatester vid gränsen sattes i går. Då rapporterades 1 941 testresultat från resenärer som anlände till Island. Av dessa var tre tester positiva.

Sedan Island öppnade gränsen den 15 juni har Íslensk erfðagreining analyserat testerna. Företaget hade också en avgörande roll i den masstestning som påbörjades strax efter att de första fallen av coronasmitta upptäckts i landet. Hittills har företaget genomfört och analyserat fem gånger så många tester som universitetssjukhuset Landspítali.

Testningen av resenärer genomfördes på förslag från statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son. Möjligheten att testa alla som reser in i landet är bärande i Islands strategi mot coronaviruset. Resenärer ställs inför två val - att testas eller att sitta i karantän i två veckor.

Þórólf­ur Guðna­son har sagt att han vill fortsätta testa resenärer under sommaren. Landspítalis kapacitet att analysera prover ska byggas ut. Men den utbyggnaden kommer tidigast att vara klar i slutet på augusti.

Antalet tester från resenärer ökar i takt med att turismen växer. Redan i går utnyttjades nästan den maximala kapaciteten på 2 000 tester om dagen. Om turismen fortsätter att öka kommer kapaciteten att bli ett problem. Myndigheterna har uppmanat flygplatsbolaget Isavia att anpassa antalet flyg till möjligheten att testa resenärer.

Nu meddelar Kári Stefánsson, vd för Íslensk erfðagreining, att bolaget slutar testa på myndigheternas uppdrag redan om en vecka. Från och med tisdag i nästa vecka skriver han att Landspítali får sköta provtagningen på egen hand. Han anser att fristen är tillräcklig för att sjukhuset ska kunna ta över.

Men Karl G. Kristinsson, överläkare på Landspítalis virologiska avdelning, säger i Morgunblaðið att det är "fullkomligt uteslutet" att sjukhuset ska kunna ta över ansvaret redan på tisdag. Landspítali hade räknat med att Íslensk erfðagreining skulle stå för testningen åtminstone till slutet av augusti.

Þórólf­ur Guðna­son utesluter även han att Landspítali skulle kunna ta över så tidigt. Han säger i Morgunblaðið att myndigheterna nu måste "tänka om" när det gäller den rådande coronastrategin. Han vet i dagsläget inte hur provtagningen kommer att gå till från och med den 14 juli.

I öppna brev till såväl statsminister Katrín Jakobsdóttir som regeringen skriver Kári Stefánsson att han är tacksam för att regeringens inledande skede lyssnade på experter och inte gjorde hanteringen av coronautbrottet till en partipolitisk fråga. Genom att låta forskare och andra experter utforma strategin blev den framgångsrik.

Men Kári Stefánsson säger sig också vara besviken på att regeringen inte reagerat tillräckligt snabbt på hans förslag om att inrätta en särskild enhet som arbetar med epidemier. Han hävdar att Katrín Jakobsdóttir - som tillsatt en utredning som ska vara klar den 15 september i år - inte agerar fort nog. Dessutom anser han att avdelningen inte kan ingå i Landspítali eftersom sjukhuset inte har rätt arbetskultur för uppdraget. I stället bör ansvaret vara statsepidemiologens.

Katrín Jakobsdóttir skriver på Facebook att Íslensk erfðagreining har haft stor betydelse för Islands möjligheter att bekämpa covid-19. Hon säger också att hon är fortsatt positiv till en särskild enhet för epidemier. Hon har förståelse för att Kári Stefánsson vill att arbetet ska gå fortare men att regeringen jobbar med frågan så snabbt det går.

Det är nu sexton personer på Island som är smittade av covid-19. Ytterligare 267 personer sitter i karantän.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet.

Dagens citat

"När man kom hem från skolan till pappa och mamma och frågade om vanliga nyheter så var det bara: 'Han flyttade då. Nu flyttar de i vår.' Och så vidare. ... Fast man bara var tonåring så märkte man det här. Där det hade bott tre familjer i ett hus fanns det plötsligt bara en familj."

Gunnar Rafn Sigurbjörnsson i RÚV om hur Siglufjörður förändrades efter 1968 när sillen försvann - läs mer här.

måndag 6 juli 2020

Sigurður Ingi Jóhannsson vill bli omvald som partiledare

Sigurður Ingi Jóhannsson vill fortsätta leda Framstegspartiet. Han ser nästa alltingsval som ett av de viktigaste i Islands historia. Då vill han att partiet ska ha en central roll i att bygga upp ekonomin efter coronakrisen. Det meddelade han under senaste partistyrelsemötet. Han trodde också att han kunde lyfta partiets opinionssiffror.

När Sigmundur Davíð Gunnlaugsson 2016 tvingades bort från posten som statsminister efter Panamaskandalen tog Sigurður Ingi Jóhannsson över. Senare röstades Sigmundur Davíð Gunnlaugsson med knapp marginal också bort från uppdraget som partiledare. Nederlaget ledde till att han lämnade Framstegspartiet och bildade Centerpartiet.

Sigurður Ingi Jóhannsson tog över ett stukat parti. Splittringen är alltjämt ett öppet sår. Och Framstegspartiet har länge kämpat i motvind i opinionen. Hans största politiska triumf är att partiet efter valet 2017 kunde bilda regering med Självständighetspartiet och Gröna vänstern.

Men Sigurður Ingi Jóhannsson är ifrågasatt. Framstegspartiet ligger i regel under 10 procent i opinionsmätningarna. Många tunga namn inom partiet anser inte att det är tillräckligt. Historiskt har Framstegspartiet genom sin position kunnat ingå i regeringar till både höger och vänster. Men väljarstödet är nu nere på så låga nivåer att många befarar att den unika ställningen riskerar att gå förlorad.

Trots svaga opinionssiffror och intern kritik vill Sigurður Ingi Jóhannsson leda Framstegspartiet i nästa alltingsval 2021. Det meddelade han i sitt tal under det senaste partistyrelsemötet.

I talet lyfte han fram just Framstegspartiets historiska arv som en kraft i mitten som kan regera både till vänster och höger. Han beskrev koalitionen med Självständighetspartiet och Gröna vänstern som just en sådan regering. Han ansåg att den spände över hela den isländska politikens färgskala.

Tidigare har det närmast betraktats som en formalitet när han skulle lämna över till Lilja Alfreðsdóttir. Hon är vice ordförande samt kultur- och utbildningsminister och var länge Islands populäraste politiker jämte Gröna vänsterns Katrín Jakobsdóttir. Men den senaste tiden har hennes status sjunkit avsevärt.

Under 2020 har Lilja Alfreðsdóttir mött motgång efter motgång. Flera av hennes mest profilerade förslag har strandat på intern osämja i regeringen.

När coronakrisen drabbade Island utlovade hon ett stöd till privatägda medier på 350 miljoner isländska kronor. Först skulle den summan vara ett tillfälligt stöd som dessutom skulle kompletteras av ett sedan länge utlovat mediestöd på omkring 500 miljoner.

Inom Självständighetspartiet finns ett starkt motstånd mot mediestödet. Först rann de två förslagen ihop till ett enda. Och när alltinget nyligen tog sommarledigt hade inget av dem blivit verklighet. Inget av Lilja Alfreðsdóttirs löften hade alltså infriats.

Men hon har också ifrågasatts för en rad andra beslut. Hon ville utse en av sina närmaste medarbetare till ordförande i en medienämnd - trots att det fanns mer kompetenta kandidater. När valet kritiserades anlitade hon i stället medarbetaren som konsult för mångmiljonbelopp.

Lilja Alfreðsdóttir gjorde likadant när hon utsåg en statssekreterare. Hon valde en man som rankades som mindre kvalificerad än en kvinnlig kandidat. Valet ledde till att hon fälldes för att ha brutit mot lagen om jämställdhet. Nu vill hon göra det beslutet till en rättssak - vilket föranlett hård kritik från koalitionspartnern Gröna vänstern.

Hon är inte längre den självklara efterträdaren till Sigurður Ingi Jóhannsson. Men i ett parti där missnöjet med opinionssiffrorna jäser skulle Lilja Alfreðsdóttir ändå ha möjligheter att på allvar utmana om ordförandeposten. En sådan strid skulle dock öka riskerna för ännu större intern splittring.

Island behåller restriktioner för covid-19 i minst tre veckor

Nu bor 25 personer som smittats av coronaviruset på Fosshótel Lind i Reykjavík. Det är det högsta antalet smittade som hållits i isolering eller karantän sedan myndigheterna började hyra hotellet. Samtidigt kommer inresereglerna för islänningar att skärpas inom den närmaste veckan. Och det blir inga lättnader på några restriktioner förrän tidigast den 27 juli.

Det är nu 16 personer som hålls i isolering eftersom de smittats av covid-19. Två av dessa personer bor på Fosshótel Lind i Reykjavík, det hotell som myndigheterna hyr för att hålla personer i isolering eller karantän. Där finns nu totalt 25 personer - det högsta antalet någonsin.

Antalet personer i karantän ökade kraftigt när flera islänningar testade positivt för covid-19 samtidigt som de dagarna innan hade haft ett stort antal sociala kontakter. Nu är antalet personer i karantän nere på 274.

Utbrotten av covid-19 gör att inresereglerna kommer att skärpas inom den närmaste veckan. Det uppger hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir i ett pressmeddelande.

De nya reglerna gäller enbart isländska medborgare bosatta på Island. Efter ankomsten ska de hålla sig i karantän även om de testar negativ för covid-19 vid inresan. Efter fyra till fem dagar ska de testas på nytt. Om även det testet är negativt behöver de inte längre hållas i karantän.

Åtgärden riktar sig mot islänningar eftersom de tenderar att träffa mycket fler personer. Turister har mycket färre sociala kontakter. Därför riskerar islänningar att sprida viruset till betydligt fler.

Även personer som söker asyl kommer att behandlas på ett liknande sätt. De testas vid ankomsten till Island och förs därefter till Fosshótel Lind. Om de testar negativ efter fyra till fem dagar i landet kan de anvisas en bostad genom Útlendingastofnun.

Svandís Svavarsdóttir beslutar även att skjuta på ytterligare lättnader av de restriktioner som införts för att bekämpa coronaviruset. Taket på 500 deltagare på sammankomster kommer att kvarstå till åtminstone den 26 juli. Inte heller kommer restauranger, barer och andra ställen som serverar alkohol att få ha öppet längre än till 23.

Innan två fall av gruppsmitta upptäcktes fanns det planer på att höja gränsen för deltagare på sammankomster till 2 000 personer. Dessutom pågick diskussioner om att tillåta längre öppettider på ställen som serverar alkohol.

Statsepidemiologen Þórólf­ur Guðna­son har meddelat att han vill fortsätta testningen av samtliga resenärer åtminstone under juli. Därefter kan det bli aktuellt att skilja på säkra länder och riskområden. Personer som kommer från säkra länder kan då slippa provtagning vid gränsen.

Valet av säkra länder kommer att styras av resultaten från testerna vid inresan.

I tisdags upptäcktes de första fallen av covid-19 bland passagerare på färjan Norröna. Det var då två personer om testade positivt för viruset. En av dem var en islänning som testat positivt i Danmark inför avresan.

Under resan höll sig mannen i sin hytt och var aldrig i kontakt med andra passagerare. Personalen ombord var informerad om att han hade smittats. Efter att mannen gått i land i Seyðisfjörður och testats på nytt visade det sig att han hade antikroppar. Han hade alltså smittats långt före avresan.

Ytterligare en passagerare testade alltså positivt för covid-19. Även det troddes vara en person som skulle ha antikroppar. Den analysen är dock inte klar ännu.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"Jag hade precis kommit ur tonåren när jag begärde utträde från statskyrkan. Inte för att jag kände antipati mot den. Jag ville helt enkelt stå utanför alla trossamfund. ... Men så dör ens mamma och då vill man att orgeln är okej. Det här är som att betala till fackförbundet. Man är inte alltid nöjd men samfundet behöver finnas där och då behöver det bidrag och uppmuntras till gott arbete."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, i Morgunblaðið om varför han åter gått med i den isländska statskyrkan.

söndag 5 juli 2020

Sju av tio islänningar: Män och kvinnor är jämställda

Sju av tio islänningar anser att kvinnor nu har samma rättigheter som män. Men det är dubbelt så många kvinnor som inte håller med om att könen är jämställda. Sympatisörer till Socialdemokraterna, Gröna vänstern och Piratpartiet anser oftare att samhället ännu inte är jämställt. Det visar en undersökning utförd av Zenter på uppdrag av Fréttablaðið.

Island har de senaste åren rankats som världens mest jämställda land i en rad undersökningar. Som motivering nämns ofta att landet nu har sin andra kvinnliga statsminister, har haft en kvinnlig president, har en kvinnlig biskop och en kvinnlig riksåklagare.

Politiska reformer som nämns i sammanhang är lagstiftning om jämställda löner och förlängd föräldraledighet.

Hela 70,2 procent anser nu att män och kvinnor har samma rättigheter. Men det är 20,5 procent som inte tycker att män och kvinnor har lika villkor. Resterande 9,3 procent varken instämmer eller förnekar påståendet.

Men det är betydligt fler män som upplever att Island nu är jämställt. Det är 80 procent av männen som svarar att könen har samma villkor. Samma åsikt har 60 procent av kvinnorna.

Och det är 28 procent av kvinnorna som säger att könen inte är jämställda. Bara 13 procent av männen delar den åsikten.

Anhängare till Centerpartiet, Framstegspartiet, Självständighetspartiet och Renässans anser i större utsträckning att män och kvinnor har samma rättigheter. Gröna vänsterns, Socialdemokraternas och Piratpartiets väljare anser oftare att Island ännu inte är jämställt.

Falskt förbud för att turister ska betala vid Seljalandsfoss

Avgiften för att parkera vid Seljalandsfoss är 700 isländska kronor. Men alla åker inte hela vägen fram till besöksparkeringen vid vattenfallet. Vissa ställer i stället bilen vid korsningen mellan ringvägen och vägen till Þórsmörk. Nu har någon börjat lappa bilar och påstår att det är förbjudet att parkera där. Syftet tycks vara att tvinga bilister att betala vid vattenfallet.

Seljalandsfoss är en av de populäraste turistattraktionerna på den isländska sydkusten. Varje år stannar hundratusentals turister för att beskåda vattenfallet. Men här finns också vad som har kallats en av världens dyraste parkeringsplatser. Även den som bara stannar i några minuter måste betala avgiften på 700 isländska kronor.

Avgiften ger även besökare möjlighet att gå på toaletten vid vattenfallet. Den infördes av markägarna i samråd med kommunen. Parkeringsavgifter sågs som det bästa alternativet att finansiera investeringar vid Seljalandsfoss. Bland annat har parkeringsplatserna byggts ut gång på gång eftersom trängsel gjort att många parkerat längs vägen och därmed skapat en risk för olyckor.

Men somliga har i stället parkerat i korsningen mellan ringvägen och vägen till Þórsmörk. Där finns en avfart som ägs och sköts av statliga Vegagerðin. Där är det inte förbjudet att parkera - men det tar tio minuter att gå till vattenfallet.

I en grupp på Facebook uppmärksammas nu att någon - som tros vara markägarna - lappar bilar på den parkeringen. Där påstås det att det är förbjudet att ställa bilen på Vegagerðins parkeringsplats. Vidare sägs det att det är farligt att parkera där eftersom promenaden till vattenfallet utgör en olycksrisk - bland annat på grund av stenras från klipporna.

Lappen är inte signerad. På lappen antecknas klockslag, datum och registreringsnummer som om det skulle röra sig om verkliga böter. Och besökarna uppmanas att flytta bilen till parkeringen vid vattenfallet - vilket också betyder att de måste betala avgiften på 700 isländska kronor:
"Please park in Waterfall parking. If not you can expect to get fined you are in focus!"
En av de personer som har kommenterat inlägget är anställd på Vegagerðin och bekräftar att det inte är förbjudet att ställa bilen vid avfarten vid korsningen.

Här kan du läsa mer om Seljalandsfoss.

Dagens citat

"Länge så tänkte jag inte på dessa dikter. Det var nästan en del av ett annat liv och jag dömde dem hårt. Så kom människor och började att fråga efter dessa böcker som länge hade varit omöjliga att få tag på."

Jón Kalman Stefánsson i RÚV om att de tre diktsamlingarna från början av hans författarskap - Með byssuleyfi á eilífðina, Úr þotuhreyflum guða och Hún spurði hvað ég tæki með mér á eyðieyju - nu har getts ut på nytt.

lördag 4 juli 2020

Isländska fotbollslandslagets film anklagas för chauvinism



"En tanke, ett hjärta som slår för Island." Så låter det i den film där fotbollsförbundet KSÍ:s nya logga presenteras. I loggan syns Islands fyra skyddsandar - och de spelar också en stor roll i filmen där de beskrivs som krafter som försvarar öriket mot främmande hot. Konstprofessorn Guðmundur Oddur Magnússon anser att filmen präglas av chauvinism - medan Centerpartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson gillar den.

När Hannes Þór Halldórsson inte står i mål för herrarnas fotbollslandslag regisserar han reklamfilmer. Han är också regissör av den nya film som presenterar fotbollsförbundets nya logga. Filmen och loggan har samma fokus - nämligen Islands fyra skyddsandar.

Men bildspråket och tonen i budskapet delar islänningarna. Guðmundur Oddur Magnússon, professor vid Listaháskóli Íslands, säger i Stundin att han tycker att loggan i sig är acceptabel även om den inte för tankarna till fotboll. Däremot är han mycket kritisk till filmen:
"När högfärden eller chauvinismen spelar på fiolens högsta strängar angränsar det här naturligtvis till att vara skrattretande. Det där är inget bevis för måttfullhet. Detta är bara chauvinism, nationalistisk chauvinism. Sannolikt har Centerpartiets kommentarsfält gått igång och börjat beundra detta. Det är dumhetens kulmen att släppa ifrån sig något sådant. Jag vet inte om det är barn eller idioter som har varit i farten eller om de verkligen menar detta. Det här är inget annat än en del av den trumpistiska polariseringen - att provocera extremerna och att dra fram ungdomsföreningsandan i sin värsta form. Det här är faktiskt frånstötande."
Centerpartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson rosar däremot filmen. Han kommenterar den på Facebook:
"Snygg logga och video!"
Bjarni Már Magnússon, professor i juridik vid Háskólinn í Reykjavík, håller inte med. Han skriver på Twitter att videon för tankarna till de politiska extremiströrelser som växte fram under början av 1900-talet. I ett annat inlägg på Twitter skriver han att filmen får honom att associera till tredje riket:
"Jag kom att tänka på slagordet Blut und Boden när jag tittade på det här."
KSÍ skriver i ett pressmeddelande att filmen sammanfaller med lanseringen av nya landslagsdräkter. Ordföranden Guðni Bergsson säger till Vísir att filmen anspelar på välkända berättelser. Han håller inte med om att budskapet skulle vara aggressivt eller fascistiskt.

Restaurang i Keflavík portar gäster som inte fått coronasvar

Turister som ännu inte har fått svar på coronatestet på flygplatsen är inte välkomna till Fernando's Restaurant i Keflavík. Om de inte kan visa upp ett negativt prov för covid-19 får de vända i dörren. De får också veta att de är välkomna tillbaka när de har ett negativt testsvar. Ägaren Francisco Laines säger i Morgunblaðið att han har mötts av förståelse för åtgärden.

Den 15 juni började Island testa ankommande resenärer för covid-19. Men det kan - beroende på var provet görs - ta upp till ett dygn innan resenären får svar. Innan dess uppmanas alla resenärer att minimera alla sociala kontakter.

De flesta turisterna kommer till Island via flygplatsen i Keflavík. Men de är inte välkomna till Fernando's Restaurant innan de kan visa upp ett negativt coronatest. Ägaren Francisco Laines säger i Morgunblaðið att han med denna åtgärd både vill skydda personalen och minska risken för smittspridning i samhället:
"Det är svårt att avvisa kunder men det måste vara ett sätt att skydda landet. Vi gör det här för att skydda våra kunder och personalen. Hittills har människor haft mycket stor förståelse för detta."
När kunder kommer till restaurangen möts de i entrén. Om det rör sig om turister måste de visa upp ett negativt test för covid-19. Om de ännu inte har fått svar på provet får de beskedet att de är välkomna tillbaka senare när de har ett negativt besked att visa upp.

Francisco Laines initiativ har bland annat rosats i en Facebook-grupp för boende i Keflavík. Det var en ortsbo som noterade att nyanlända turister avvisades i entrén. Han säger i Morgunblaðið att fler restauranger borde ha samma princip för att minska riskerna för smittspridning:
"Människorna kom och sade sig nyligen ha kommit från flygplatsen. De hade varit på provtagning för en halvtimme sedan och sade sig ännu inte ha fått resultaten. Jag berättade för dem att jag tyvärr måste be dem att vänta tills de hade fått resultaten och de hade full förståelse för det."
Personer som anländer till Keflavík brukar i regel få svar inom några timmar.

Dagens citat

"Vi gick inte i land på närmare två veckor och fick mat skickad till båten. Så vi var i karantän ombord."

Birgitta Vittberg, svensk turist som tillsammans med maken Hans seglade till Island, i Fréttablaðið om hur de gjorde för att slippa karantän eller provtagning vid ankomsten - läs mer här.

fredag 3 juli 2020

Varnar för risken för jordskred efter skalv på norra Island

Illustration: Veðurstofa Íslands
Längs stora delar av kusten på norra Island finns en avsevärd risk för jordskred. Flera ras har redan inträffat under den jordskalvssvärm som nu pågår till havs ett par mil från Siglufjörður. Serien av jordskalv är den största i regionen på över 40 år. Sedan den började för två veckor sedan har närmare 10 000 skalv inträffat.

Vid lunchtid den 19 juni började den största jordskalvssvärmen på över 40 år i den så kallade Tjörnessprickzonen. Sedan dess har närmare 10 000 jordskalv registrerats i området. Det största inträffade på kvällen den 21 juni och uppmättes till 5,8. Skalvet var så kraftigt att det kändes i stora delar av landet.

Jordskalvssvärmen pågår fortfarande. Men skalven har blivit både färre och svagare. Majoriteten av skalven sker alltjämt ute till havs ett par mil norr om Siglufjörður. De senaste dagarna har aktiviteten också ökat en bit österut kring Húsavík och Flatey i Skjálfandi.

Gårdagens största skalv inträffade klockan 19.20 och hade en magnitud på 3,6. Skalvet hade sitt epicentrum ett par mil norr om Gjögurtá, den nordligaste punkten på Eyjafjörðurs östra sida. Det kändes i bland annat Siglufjörður och Ólafsfjörður.

Det skalvet var det största i området sedan den 27 juni. Då inträffade ett jordskalv med en magnitud på 4,1.

Ett annat större skalv skedde klockan 4.15 i går morse. Det uppmättes till 3,1. Även det var tillräckligt kraftigt för att kännas i Siglufjörður och Ólafsfjörður.

De största skalven i den nu pågående serien följdes av stora jordskred och stenras. Vegagerðin befarade att skreden skulle orsaka att marken under fyren vid Gjögurtá rämnade. Sedan den fyra meter höga fyren restes 1970 har marken runt omkring eroderat avsevärt. Den står på en allt tunnare och brantare landtunga.

Än så länge lyser dock fyren. Och den har ännu inte rasat i havet. G. Pétur Matthíasson, informationsansvarig vid Vegagerðin, säger till RÚV att fyren ska kontrolleras längre fram i sommar. De senaste veckornas jordskalv verkar dock inte ha gjort den redan kritiska situationen än mer prekär.

Myndigheterna har alltjämt förhöjd beredskap i området. Almannavarnir varnar på Facebook för risken för nya jordskred och stenras. Faran sträcker sig hela vägen från östra sidan av Skagafjörður i väster till norra Melrakkaslétta i öster.

Större jordskalv riskerar att följas av nya ras. Men personer uppmanas att även vara försiktiga i allmänhet. De senaste veckornas skalv kan ha skapat sprickor som kan vara på väg att rämna.

Här kan du läsa mer om jordskalvssvärmen på norra Island.

Ettåring smittad - mamman testade positivt efter tio dagar

Tio dagar efter ankomsten till Island testade kvinnan positivt för covid-19. Även hennes ettårige son har nu smittats av coronaviruset. Men kvinnan - som är från Albanien - tros inte alls ha exponerat lika många för smittan dom den fotbollsspelare som reste in några dagar tidigare. Det är nu tio som hålls i isolering sedan de drabbats av coronasmitta. Ytterligare 440 personer sitter i karantän.

Den 20 juni anlände en kvinna från Albanien till Island. Vid inresan testade hon negativt för covid-19. Tio dagar senare testades på nytt sedan hon känt symtom som skulle kunna vara coronasmitta. Då var testet positivt.

Ett tiotal personer i kvinnans närhet har testats hittills. Ett av testen har varit positivt. Det är kvinnans ettårige son som också smittats. Han har dock inga allvarliga symtom i dagsläget.

Ett femtontal personer har försatts i karantän sedan de varit i kontakt med kvinnan. Men det är alltså betydligt färre än antalet som tvingades i karantän på grund av den isländska fotbollsspelare som ankom till Keflavík från USA några dagar tidigare.

Även hon testade först negativt och därefter positivt tio dagar senare. Under tiden på Island medverkade hon bland annat i två fotbollsmatcher och gick på en studentfest. Omkring 300 personer sattes i karantän efter beskedet om smittan.

Tre nya fall - varav ett var den ettårige pojken - av covid-19 rapporterades i går. Det är nu totalt tio personer som bär på smittan. Ytterligare 440 personer är i karantän.

Sedan Island öppnade gränsen den 15 juni är det 29 resenärer som har testat positivt för covid-19. Av dessa har 23 personer haft antikroppar och de har därför inte tvingats till karantän eller isolering. Fyra personer har haft en aktiv smitta. Ytterligare två prover har ännu inte analyserats för antikroppar.

Totalt 15 927 personer har hittills testats vid gränsen.

Färjan Norröna anlände till Seyðisfjörður i går med omkring 600 passagerare ombord. Planen var att alla som inte var färingar - som är undantagna från kravet på coronatest eller karantän eftersom Färöarna betraktas som säkert - skulle testas till havs. Isländsk sjukvårdspersonal gick ombord färjan i danska Hirtshals.

Men provtagningen kunde inte börja direkt. Det fanns inget tillstånd från färöiska myndigheter för att testa resenärerna. Därför inleddes testningen först när färjan kommit in i isländskt vatten.

Eftersom färjan ankommer på morgonen var det bara en tredjedel av passagerarna som hann testas ombord. Resten av provtagningen gjordes när Norröna låg i hamn i Seyðisfjörður. Då deltog också personal från Heilbrigðisstofnun Austurlands och Íslensk erfðagreining.

Här kan du läsa mer om coronautbrottet på Island.

Dagens citat

"En stor del av passagerarna hade förhandsregistrerat sig och kunde gå direkt till provtagning. Det gick sedan problemfritt för dem som inte hade förhandsregistrerat sig eller ännu inte hade betalat."

Guðjón Vilhjálmsson, ansvarig på företaget Origo som utformat systemet för coronatestning och betalning, i Morgunblaðið om hur det fungerade när testavgiften infördes i måndags - läs mer här.