måndag 23 november 2020

Centerpartiet skrotar vice ordförande - utmanare stoppad

Slaget om posten som vice ordförande i Centerpartiet blev aldrig av. Under lördagens landsmöte valde partiet att avveckla uppdraget. Därmed får Gunnar Bragi Sveinsson fortsätta i samma roll - medan utmanaren Vigdís Hauksdóttir inte får möjlighet att vinna duellen. Hon valde därefter att inte kandidera till partistyrelsen.

Inför lördagens landsmöte stod det klart att två personer kandiderade till uppdraget som vice ordförande i Centerpartiet. Alltingsledamoten Gunnar Bragi Sveinsson utmanades av Vigdís Hauksdóttir, som är partiets ledamot i kommunfullmäktige i Reykjavík.

En hel del pekade på att hon skulle ha goda möjligheter att vinna duellen. Gunnar Bragi Sveinsson har varit ifrågasatt ända sedan skandalen på Klaustur i Reykjavík för två år sedan. Under en barrunda hånade han kvinnor och olika minoritetsgrupper, berättade om sina sexfantasier med kvinnliga politiker och skröt om hur han hade kohandlat med ambassadörsposter.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson grundade Centerpartiet 2017 när han hade petats från ordförandeposten i Framstegspartiet. En av dem som följde honom till det nya partiet var Gunnar Bragi Sveinsson. Även han hade hamnat i onåd hos partiets maktbas i Skagafjörður. Utan partibytet hade han sannolikt mist sin plats i alltinget.

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har i praktiken närmast oinskränkt makt i Centerpartiet. Han är den självklara ledaren och den som utformar partiets politik. Gunnar Bragi Sveinsson har alltid varit en av hans mest lojala partikamrater. Vigdís Hauksdóttir är mer oberäknelig och agerar oftare på egen hand.

Det blev alltså inget av valet av ny vice ordförande. Innan valet skulle göras presenterades ett förslag till ny partiorganisation. Posten som vice ordförande slopades. I stället skulle partiets gruppledare i alltinget fungera som vice ordförande i ordförandens frånvaro. Gruppledare är i dag Gunnar Bragi Sveinsson.

Förslaget klubbades med 85 procent av rösterna. Gunnar Bragi Sveinsson fungerar därmed alltjämt som vice ordförande - även om uppdraget formellt har lagts ned.

Inför omröstningen sade Vigdís Hauksdóttir till RÚV att hon ansåg att Centerpartiet borde ha samma organisation som övriga partier i alltinget. Hon hävdade att den traditionella rollfördelningen med en ordförande och en vice ordförande hade många fördelar:
"Vissa vågar kanske inte ta strid om posten som vice ordförande. ... Jag tycker att alla partiers struktur på Island borde vara likadana. Men det är bara min åsikt. Jag har bara en röst."
Efter omröstningen sade hon till RÚV att hon inte tänkte kandidera till partistyrelsen. Vigdís Hauksdóttir skulle i fortsättningen koncentrera sig på kommunpolitiken i Reykjavík.

Nyordningen beskrevs inför omröstningen som en demokratisering av organisationen. Partistyrelsen utökades samtidigt från fyra till sex ledamöter. Varje ledamot i styrelsen blev också ansvarig för ett politiskt område.

Men det var inte enbart så som nyheten togs emot. Genast började en diskussion om att beslutet innebar ökad makt för Sigmundur Davíð Gunnlaugsson samtidigt som en mer oförutsägbar politiker ratades till förmån för en lojal partikamrat.

Här kan du läsa mer om Vigdís Hauksdóttirs kandidatur.

Island fortsätter coronatesta vid gränsen till 1 februari

Coronatesterna vid gränsen blir kvar åtminstone till 1 februari nästa år. Det beslutade regeringen i fredags. Resenärer fortsätter att ställas inför två alternativ vid inresan - två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän. Men från och med den 10 december börjar Island acceptera coronaintyg från EES-området.

Sedan Island skärpte inresereglerna den 19 augusti har turismen i princip utraderats. I snitt är det ett par flyg om dagen som lyfter och landar i Keflavík. Då infördes krav på två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän. De flesta väljer de senare alternativet. Bara 2,6 procent föredrar två veckors karantän.

I dag kostar coronatestet vid gränsen 9 000 isländska kronor vid förskottsbetalning och 11 000 vid betalning på plats. Men den 1 december slopas avgiften. Skälet är att vissa som har valt två veckors karantän har struntat i reglerna och visat sig vara smittade av coronaviruset. Förhoppningen är att fler fall nu ska upptäckas vid gränsen när testerna blir kostnadsfria.

Dagens inreseregler blir kvar till den 1 februari nästa år. Det beslutade regeringen i fredags. Förslaget presenterades av statsminister Katrín Jakobsdóttir.

Beslutet om hur reglerna ska se ut därefter ska presenteras senast den 15 januari. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Den 10 december börjar Island acceptera coronaintyg från EES-länder. Den som då kan visa upp ett intyg på att ha insjuknat i covid-19 och tillfrisknat är då undantagen från kravet på testning och karantän. Tidigare har Island enbart accepterat intyg utfärdade av de egna myndigheterna.

De tre senaste dagarna har 30 nya fall av coronasmitta rapporterats på Island. Av dessa var det åtta som inte redan var i karantän. Ytterligare 25 har testat positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 205 smittade som hålls i isolering. Det är 52 coronapatienter som vårdas på sjukhus - varav alla utom en, som vårdas på sjukhuset i Akureyri, ligger på Landspítali i Reykjavík.

Ytterligare 205 personer är i karantän och 749 i inresekarantän.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Naturligtvis har jag ambitionen att bilda regering och leda den efter valet. Det är ingen tvekan om den saken."

Bjarni Benediktsson, finansminister och ledare för Självständighetspartiet, i en direktsänd frågestund på Facebook där han besvarade medlemmarnas frågor.

söndag 22 november 2020

Reykhólar kan få ny butik efter nyår

En knapp timme till Hólmavík och en timme till Búðardalur. Så långt har invånarna i Reykhólar till närmaste livsmedelsbutik sedan Hólabúð stängde i slutet på september. Dålig lönsamhet orsakad av utflyttning och minskad turism var skälet till att ägarna gav upp. Men efter nyår öppnas sannolikt en ny butik på orten.

Efter att ha drivit Hólabúð i fem år gav ägarna upp i september i år. Butiken var inte längre lönsam när turisterna försvann och flera familjer flyttade från Reykhólar i södra Västfjordarna. När de öppnade butiken hade orten varit utan dagligvaruhandel i några månader.

Sedan dess har invånarna fått ta sig till Hólmavík eller Búðardalur för att handla. Bägge orterna ligger ungefär en timme bort. Andra åker ända till Borgarnes två timmar bort där det finns lågprisbutiker.

Men Ingibjörg Birna Erlingsdóttir, kommunchef i Reykhólahreppur, säger till Vísir att hon tror att orten inte kommer att vara utan butik så länge. Det finns intresserade som har hört sig för om att öppna på nytt. Förhoppningen är att det sker strax efter nyår:
"Det här är inte slutet. Dörrar öppnas när andra stängs. ... Men förhoppningsvis blir det möjligt att handla mat i Reykhólar väldigt snart efter årsskiftet."
Hon beskriver nedläggningen av Hólabúð som "ett hårt slag". Ingibjörg Birna Erlingsdóttir säger till Vísir att läget kommer att bli ännu besvärligare när vintern kommer på riktigt:
"Det här är inte en bekväm situation och det blir naturligtvis sämre. Vi har haft bra väder hittills. Det har inte varit halka eller annat. Men när det kommer snö och halka då förändras naturligtvis förutsättningarna och då blir det här mycket svårare."
Här kan du läsa mer om butiken i Reykhólar.

Statsepidemiolog: Smittsamt virus kan sprida sig plötsligt

Den virusstam som har härjat på Island sedan mitten på september kan inte ha legat i dvala i en månad. Det hävdar alltingsledamoten Sigríður Á. Andersen. Och därför gör hon gällande att coronaviruset inte heller kan vara så smittsamt. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason avvisar resonemangen. Det är inom vetenskapen väl känt att virus kan ligga vilande för att plötsligt börjar spridas.

Sigríður Á. Andersen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, är tillsammans med partikamraten Brynjar Níelsson de två alltingspolitiker som varit mest kritiska mot regeringens sätt att hantera coronakrisen. De hävdar bland annat att åtgärderna är oproportionerliga eftersom de slår hårt mot både ekonomi och folkhälsa.

Bägge ingår dessutom i nybildade gruppen Út úr kófinu. I programförklaringen hävdar medlemmarna att restriktionerna för att förhindra smittspridning på längre sikt orsakar större skada än coronaviruset. De förespråkar bland annat öppna gränser och färre inskränkningar av människors vardag.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island inleddes i mitten på september. Den virusstam som då drabbade landet fördes in en månad tidigare av två franska turister. Men att det inte finns några kända fall av smitta från samma stam under samma tid gör att Sigríður Á. Andersen ifrågasätter att viruset kan ha legat i dvala i en månad. Hon säger till Vísir att viruset då inte borde kunna vara så farligt:
"Man har hävdat att smittan som vi har i dag kan spåras till två franska turister som kom innan landet stängdes. Men när jag har frågat om de franska turisternas ankomst till landet så verkar ingen ha tagit notis om viruset de hade i en hel månad. Jag har fått svaret att viruset kan ligga och slumra - bara undangömt - i en hel månad."
Men Þórólfur Guðnason säger till Vísir att det är exakt så som smittsjukdomar kan fungera. Analysen av virusstammarna visar att just denna stam tveklöst kan härledas till de franska turisterna. För den som är kunnig i ämnet är det inte underligt att ett virus kan vara mer smittsamt vid olika tidpunkter:
"Och vi vet det också att smittsjukdomar - och det finns inget tvivel om detta hos dem som noga följer smittsjukdomar och dess epidemiologi - att influensan till exempel beter sig så att den kanske mäts i obetydlig mängd länge och så plötsligt sprider den sig. Så är smittsjukdomar. Jag känner väl till det från vetenskapen."
Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Somliga alltingsledamöter som vid högtidliga tillfällen bekänner sig till fri konkurrens vill inte alls släppa in marknadskrafterna för att bestämma fångstavgifterna, vilket dock är den allmänna regeln på Island exempelvis på hyresmarknaden. Inget system som bygger på undantag och specialregler uppfyller kraven på rimlighet."

Benedikt Jóhannesson, grundare av och tidigare ledare för Renässans, i ett blogginlägg om fiskekvotsystemet på Island.

lördag 21 november 2020

Vill döpa kyrkan i Akureyri efter nationalskald

När kyrkan i Akureyri byggdes var det åtskilliga som ville namnge den efter poeten Matthías Jochumsson. Men i stället blev namnet kort och gott Akureyrarkirkja. Nu fyller kyrkan 80 år - och enligt prästen Svavar Alfreð Jónsson är det ett skäl till att döpa om kyrkan efter nationalskalden. Han skriver i en debattartikel att den bör kallas Matthíasarkirkja.

Den 17 november 1940 togs den nya kyrkan i centrala Akureyri i bruk. Den ritades av statsarkitekten Guðjón Samúelsson och har sedan dess präglat stadsbilden genom sitt läge. Kyrkan gavs det beskrivande namnet Akureyrarkirkja.

Granne med kyrkan ligger Sigurhæðir, ett hus som byggdes av Matthías Jochumsson. Han bodde i Akureyri mellan 1886 och 1920. Matthías Jochumsson var poet och översättare. Han var också den som skrev "Lofsöngur", den psalm som så småningom skulle bli Islands nationalsång. Det gjorde honom dessutom till något av nationalskald.

Namnvalet ifrågasattes redan från början. Jónas frá Hriflu - en av 1900-talets mest inflytelserika isländska politiker - skrev redan 1940 att många invånare förknippade kyrkan med Matthías Jochumsson. Han ansåg därför att den borde döpas till Matthíasarkirkja i stället för Akureyrarkirkja.

I samband med att kyrkan nu fyller 80 år väcker Svavar Alfreð Jónsson liv i den gamla idén. Han är själv präst i Akureyrarkirkja. Han skriver i ett debattinlägg att ett namnbyte skulle återspegla kyrkans historia:
"Matthíasarkirkja i Akureyri byggdes som ett religiöst konstverk. Må den fortsätta vara platsen vid jakobsstegens slut där tron och konsten förenas i anda av den största konstnären som staden har haft."
Här kan du läsa mer om kyrkan i Akureyri.

Fler islänningar väljer bort kött

Allt fler islänningar konsumerar mindre kött. Och det är dessutom allt fler som väljer bort kött helt och hållet. Det är framför allt unga kvinnor som ratar kött. Fläsk och nötkött är de typer av animaliska livsmedel som flest undviker. Lammkött och kyckling är det något fler som äter. Det visar en undersökning utförd av Gallup.

En av de senaste årens stora trenddieter på Island är att äta veganskt. I takt med att veganerna har blivit fler har också utbudet av mat helt fri från animaliska produkter ökat. Det är dessutom fler som äter vegetariskt eller åtminstone ibland väljer bort kött.

Den stora majoriteten äter alltjämt kött. Men Gallups undersökningar av islänningarnas matvanor visar att kött minskar i popularitet.

Mellan 2016 och 2018 var det 6,3 procent av islänningar som fyllt 18 år som aldrig åt fläsk. När samma fråga ställdes mellan 2007 och 2009 var det 3,8 procent som ratade fläsk. Andelen som undvek nötkött hade under samma period ökat från 3,8 till 4,5 procent. De islänningar som nobbade kyckling hade ökat från 2,3 till 3 procent. Och de som valde bort lammkött gick från 1,1 till 2,3 procent.

De största förändringarna märks bland kvinnor i åldern 18 till 24 år. Där var det mellan 2016 och 2018 hela 16 procent som aldrig åt nötkött - jämfört med 3,7 procent mellan 2007 och 2009. Det var 14,3 procent som helt avstod från fläsk - mot 5,2 procent för tio år sedan. Andelen unga kvinnor som som ratade nötkött ökade under samma period från 2,8 till 13 procent. Siffran för kyckling gick från 0,9 procent till 10,6 procent.

Här kan du läsa mer om islänningarnas matvanor.

Dagens citat

"In Autumn 2017, having gone to my bedroom in a cabin in my constituency, I watched how Facebook communications brought down Iceland’s government in a matter of hours, the final decision being taken in a hastily summoned late-night meeting following discussions over the internet. Most people heard the news when they woke up the next day but those that followed the online ‘chatter’ had already seen what conclusion had been reached on Facebook even before the formal decision was made."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, skriver i Spiked om 2017 års regeringskris.

fredag 20 november 2020

Politiker nobbar näringsbeslut: Mjölk är för kalvar

När Hveragerði klubbade nya näringsrekommendationer för skolorna i kommunen avstod Þórunn Pétursdóttir från att rösta. Hon ansåg sig inte kunna ställa sig bakom rådet att barn ska dricka två glas mjölk om dagen. Riktlinjerna borde utgå från näringsämnen - och inte specifika livsmedel. Hon säger till Vísir att mjölk snarare bör drickas av kalvar än av människor.

I kommunalvalet i Hveragerði våren 2018 fick Självständighetspartiet egen majoritet med fyra av sju mandat. Två mandat gick till lokalpartiet Vårt Hveragerði och ett mandat till en lista med framstegspartister och oberoende kandidater. Þórunn Pétursdóttir var en av de två ledamöter som valdes in i fullmäktige för Vårt Hveragerði.

Nyligen beslutade kommunfullmäktige om nya näringsrekommendationer för för- och grundskola. Där sägs det bland annat att barnen ska få en varierad, hälsosam och näringsrik kost. Maten är viktig eftersom barnen tillbringar en så stor del av dagarna i skolan.

De nya riktlinjerna klubbades med sex röster av sju. Þórunn Pétursdóttir var den som bröt enigheten i fullmäktige. Skälet var att det i näringsrekommendationerna ges rådet att barn ska dricka två glas mjölk om dagen.

Þórunn Pétursdóttir reserverade sig mot beslutet. Det var just mjölken som fällde avgörandet:
"Eftersom det föreslås i rekommendationen att barn ska ges rådet att dricka två glas mjölk om dagen för att säkra kalciumintaget kan jag inte drista mig till att stödja rekommendationens godkännande eftersom jag anser att mjölk inte är den bästa möjliga kalciumkällan. I övrigt instämmer jag i rekommendationen."
Hon utvecklar sina argument i Vísir. Þórunn Pétursdóttir anser att det finns många andra kalciumkällor som gröna bladgrönsaker, sesamfrön, bönor och mandlar. Dessutom är mjölkens nyttighet omdiskuterad:
"Jag kan inte bara skriva under på att vi ska rekommendera mjölkdrickande för att säkra kalciumintaget. ... Jag anser att vi snarare borde se till så att skomaten är sammansatt så att den fyller barnens näringsbehov och inte prioritera mjölken framför något annat."
Þórunn Pétursdóttir är laktosintolerant och dricker inte längre mjölk själv. Hon säger till Vísir att motståndet inte bara handlar om prioriteringen:
"Mjölk är för kalvar och inte för barn."
Den nya näringsrekommendationen ska nu införas i kommunens för- och grundskolor samt presenteras för invånarna.

Statsepidemiolog orolig inför julen på Island

Allt färre smittas av coronaviruset på Island. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason vill att restriktionerna ska avvecklas långsamt. Och han är orolig inför julen. Han befarar att många kommer att glömma hur viktigt det är med individuella smittskyddsåtgärder i samband med firandet. Förebyggande åtgärder på individnivå var fortfarande det viktigaste för att hindra smittspridning.

Bara fyra nya fall av coronaviruset rapporterades på Island i går. Två av dem var inte i karantän. Dessutom var det en person som testade positivt vid gränsen.

Antalet smittade som hålls i isolering fortsätter att sjunka i snabb takt. Nu är det 233 personer som är smittade. Dessutom är 348 personer i karantän och 816 i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas 53 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning och två av dem vårdas i respirator. På sjukhuset i Akureyri finns en patient på intensivvårdsavdelning.

Smittspridningen på Island är nu bland de lägsta i hela Europa. Men statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att han inte vill se någon snabb avveckling av restriktioner. Han beskrev dem som avgörande för att fortsätta hålla smittan på en låg nivå.

Þórólfur Guðnason sade att den tredje smittvågen på Island hade drivits av folksamlingar inom idrott och andra sociala sammanhang. Därför var det viktigt att fortsätta begränsa sammankomster.

Þórólfur Guðnason var särskilt orolig inför julen. Han befarade att många då skulle glömma uppmaningarna att hålla avstånd och att tänka på smittskydd. Enligt Þórólfur Guðnason var det individuella smittskyddet den enskilt viktigaste faktorn för att förhindra smittspridning.

Han beskrev även läget inom vården som betydligt bättre. Coronapatienterna minskar i antal vilket gör att pandemins effekt på annan sjukvård minskar.

Alma D. Möller, generaldirektör för Embætti landlæknis, sade vid presskonferensen att myndigheten övervägde att publicera särskilda råd inför julhelgen. Tanken var att ge rekommendationer för firandet i hemmen. De kommer i så fall att innefatta bland annat råd för att minska riskerna för smittspridning.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Mackerel and monkfish used to be south of the country. ... But now they are up here or west of the country where it used to be colder."

Kári Þór Jóhansson, som driver fiskbutiken Sjávarfang i Ísafjörður, i New York Times om hur förändrade havstemperaturer påverkar det isländska fisket.

torsdag 19 november 2020

Eyþór Arnalds skuldfri - betalar inte lån för Morgunblaðið

Eyþór Arnalds ser ut att ha fått aktieposten i Morgunblaðið gratis. Bolaget Kattarnef - som ägs av fiskejätten Samherji - har nu avskrivit lånet som kommunpolitikern fick när han köpte aktierna. Samtidigt fortsätter Morgunblaðiðs räckvidd att dala. Nu är det enligt Gallup bara 21,1 procent av islänningarna som läser tidningen.

När Eyþór Arnalds köpte in sig i Morgunblaðið 2017 var det många som höjde på ögonbrynen. Han lånade 257 miljoner isländska kronor för 27 procent av aktierna i den krisande dagstidningen. Lånet fick hans eget bolag Ramses II från Kattarnef - ett bolag som ägs av fiskejätten Samherji som också var säljaren av aktierna.

Morgunblaðið har fortsatt att göra mångmiljonförluster. Utan ständiga kapitaltillskott från storägarna inom fiskeindustrin hade konkursen varit ett faktum för många år sedan. Eyþór Arnalds har dock inte gått in med nytt kapital. Hans andel har därför sjunkit till 22,87 procent.

Nu står det klart att Eyþór Arnalds ser ut att ha fått aktieposten från Samherji utan att ha behövt betala något. Kattarnef har avskrivit lånet - som nu var uppe i 282 miljoner - till Ramses II. Om inte bolaget väljer att begära honom i konkurs eller gör krav på aktierna så har han fått aktieposten kostnadsfritt.

I kommunalvalet i Reykjavík våren 2018 toppade Eyþór Arnalds Självständighetspartiets lista. Då lovade han att han skulle sälja aktierna i Morgunblaðið. Han har dock fortfarande kvar aktierna. Han har tidigare sagt att läget på mediemarknaden gjort det svårt att hitta en köpare.

Inget tyder på att Morgunblaðiðs utveckling skulle kunna vända. Tvärtom fortsätter tidningen att tappa läsare. I oktober var det bara 21,1 procent av islänningarna som läste Morgunblaðið - vilket var den lägsta siffran någonsin i Gallups räckviddsundersökningar.

För att försöka locka läsare och annonsörer delas Morgunblaðið gratis på torsdagar. Hittills har den åtgärden inte gett några resultat.

Det är i synnerhet den yngre publiken som sviker Morgunblaðið. Bland islänningar i åldern 18 till 49 år är det bara 11,4 procent som läser tidningen. En majoritet är alltså 50 år och äldre.

Men det är inte bara Morgunblaðið som ständigt sätter nya bottenrekord. Den gratisutdelade konkurrenten Fréttablaðið når nu 34,1 procent av islänningarna. Även det är tidningens sämsta räckviddssiffra genom tiderna.

Ägarbolaget Torg köpte tidigare i år den krisande endagarstidningen DV. Med ny chefredaktör och ny journalistik skulle tidningens utveckling vändas. Så har det inte blivit. Endast 4,3 procent av islänningarna läser DV. Även det är tidningens sämsta resultat någonsin hos Gallup.

Den enda uppgången noteras för Viðskiptablaðið som nu når 5,3 procent av islänningarna - en ökning med 0,7 procentenheter jämfört med föregående mätning.

Här kan du läsa mer om Morgunblaðið och Eyþór Arnalds.

26 döda i coronapandemin på Island

Ytterligare en person har avlidit på Landspítali i Reykjavík i sviterna efter covid-19. Nu har coronapandemin totalt krävt 26 människors liv på Island. Men de nya fallen av coronasmitta är alltjämt på låg nivå. Under gårdagen rapporterades elva nya fall av coronaviruset. Bara två av de smittade var inte redan i karantän.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island har nu krävt sexton personers liv. En person avled i sviterna av covid-19 på Landspítali i Reykjavík under gårdagsdygnet. Totalt har 26 personer avlidit efter att ha smittats av coronaviruset. Hälften av dessa fall är kopplade till en klustersmitta på det geriatriska sjukhuset Landakot i Reykjavík.

Under gårdagen rapporterades elva nya fall av coronasmitta på Island. Alla utom två var redan i karantän. Ytterligare fyra personer testade positivt för viruset vid gränsen.

Nu är det totalt 267 smittade som hålls i isolering. Ytterligare 384 personer är i karantän och 853 personer i inresekarantän.

På Landspítali i Reykjavík vårdas 54 coronapatienter. Tre av dem ligger på intensivvårdsavdelning och två av dessa vårdas i respirator. På sjukhuset i Akureyri vårdas en person i respirator.

På östra Island är nu 37 personer i karantän sedan en chaufför som kör skolbuss testat positivt för viruset i tisdags. Under gårdagen ställdes all undervisning in i Egilsstaðaskóli i Egilsstaðir och i Fellaskóli i Fellabær.

Mannen körde skolbuss senast i fredags. Ett trettiotal elever som då åkte med skolbussen är nu i karantän. Skolbussen transporterar även skolmat till Fellaskóli. Personalen som tog emot maten har även den satts i karantän.

Eleverna testas för coronaviruset i morgon. Om de testar negativt upphör karantänen. Personalen testades redan i går. Provsvaren är ännu inte klara.

Egilsstaðaskóli uppger i ett pressmeddelande att risken för att chauffören ska ha smittat någon bedöms som liten. Alla smittskyddsregler ska ha följts och chauffören ska ha haft så liten kontakt med barnen som möjligt.

Bussbolaget Sæti svarar för trafiken. I ett inlägg i en lokal Facebook-grupp skriver vd:n Hlynur Bragason att alla chaufförer använder andningsskydd och att bussarna saneras regelbundet.

Polisen skriver i ett pressmeddelande att undervisningen i skolorna kommer att fungera som vanligt i dag.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Detta är först och främst kopplat till att vi här befinner oss på det som kallas en hetfläck. Det är mer vulkanisk aktivitet här en på de flesta jämförbara platserna på jorden. Dessutom har vi pågående klimatförändringar, vilket de flesta känner till, och de orsakar även jordskorperörelser och jordskorperörelser orsakar jordskalv."

Páll Einarsson, professor emeritus i geofysik vid Háskóli Íslands, i RÚV om vulkanisk och seismisk aktivitet på Island.

onsdag 18 november 2020

Flera vill leda Gröna vänstern efter veteranens avhopp

Flera kommer att slåss om att toppa Gröna vänsterns lista i den nordöstra valkretsen i det kommande valet. Steingrímur J. Sigfússon lämnar politiken i september nästa år - och därmed blir också den översta platsen på partiets valsedel ledig. Gruppledaren Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir vill toppa listan. Men hon kommer att bli utmanad.

Nyligen meddelade Steingrímur J. Sigfússon att han lämnar politiken vid alltingsvalet i september 2021. Han kommer då att ha suttit i alltinget i 38 år. Sedan partiet grundades 1999 har han representerat Gröna vänstern och toppat listan i den nordöstra valkretsen. Fram till 2013 var han dessutom partiordförande.

Steingrímur J. Sigfússons reträtt innebär att den plats han i praktiken prenumererat på nu blir ledig. Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir, som även hon är invald i den nordöstra valkretsen, meddelade snabbt att hon nu vill ha förstaplatsen på valsedeln. I förra valet var hon tvåa på listan efter Steingrímur J. Sigfússon.

Bjarkey Olsen Gunnarsdóttir är Gröna vänsterns gruppledare i alltinget. Internt har hon ett gott anseende. Men hon betraktas knappast som någon röstmagnet. Och hon kommer att utmanas om förstaplatsen.

Den första utmanaren som anmälde sig var Óli Halldórsson. Han är kommunpolitiker i Norðurþing och har några gånger gått in som ersättare i alltinget. Han skrev på Facebook att både han och familjen var redo för ett nytt äventyr - men han angav inga politiska skäl till kandidaturen.

En politiker som det talas om är Kolbeinn Óttarsson Proppé. I valet 2017 var han Gröna vänsterns andranamn på listan i södra Reykjavík. Att han skulle kunna utmana om förstaplatsen är osannolikt. Listan toppades i förra valet av Svandís Svavarsdóttir som har ett starkt internt stöd och i dag är hälsovårdsminister. Och i norra Reykjavík är partiledaren Katrín Jakobsdóttir självskriven.

I nuläget är Gröna vänsterns stöd så svagt att hans plats i alltinget är långt ifrån säker - även om partiet har ett av sina starkaste fästen i södra Reykjavík.

Spekulationerna intensifierades efter att Kolbeinn Óttarsson Proppé berättade på Facebook att han köpt en bostad i Siglufjörður. Han bodde i staden som barn - men den tillhör också den nordöstra valkretsen. Om han folkbokför sig i Siglufjörður kan han alltså kandidera i nordost i stället för i Reykjavík.

En annan som det ryktas om är Björn Valur Gíslason. Han satt i alltinget mellan 2009 och 2013. I den nordöstra valkretsen stod han nära Steingrímur J. Sigfússon. Han gjorde sig känd för en rad radikala utspel. Det gick åtskilliga rykten om att utspelen var förankrade hos partiledaren - men att de var lite för drastiska för att Steingrimur J. Sigfússon själv skulle kunna framföra dem.

Efter åren i alltinget har Björn Valur Gislason gjort nya försök att ta sig tillbaka in i alltinget. Rykten gör alltså gällande att han nu kommer att försöka ta en framskjuten plats i den nordöstra valkretsen igen.

Men det är inte bara inom Gröna vänstern som det är turbulent i den nordöstra valkretsen. Även Framstegspartiet kämpar mot svaga opinionssiffror.

Förra valet toppade Þór­unn Eg­ils­dótt­ir listan. Tvåa var Lín­eik Anna Sæv­ars­dótt­ir. Bägge har meddelat att de vill fortsätta. Det vill även ersättaren Þór­ar­inn Ingi Pétursson.

Här har Ingibjörg Ólöf Isaksen, som är kommunpolitiker i Akureyri, meddelat att hon vill leda Framstegspartiet i den nordöstra valkretsen i nästa val.

Här kan du läsa mer om Steingrímur J. Sigfússons beslut att lämna politiken.

Island slopar avgift för coronatest vid gränsen

Island avskaffar avgiften för coronatest vid gränsen den 1 december. I två månader blir testerna vid inresa kostnadsfria. Beslutet har fattats av hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir. Det innebär att personer som reser till Island även i fortsättningen får välja mellan två veckors karantän eller dubbla coronatester med fem dagars karantän.

Den tredje vågen av coronasmitta på Island fortsätter att avmattas. Bara sju nya fall av viruset rapporterades i går - och bara en av dem var inte redan i karantän. Ytterligare en person testade positivt för coronaviruset vid gränsen.

Nu är det 302 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 56 coronapatienter varav tre ligger på intensivvårdsavdelning. Ytterligare en coronasmittad person vårdas på intensivvårdsavdelning på sjukhuset i Akureyri.

Därutöver är 563 personer i karantän och 925 i inresekarantän.

Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir beslutade i går att slopa avgiften för coronatest vid gränsen från och med den 1 december och två månader framåt. I dag kostar det första testet 9 000 isländska kronor för den som förskottsbetalar och 11 000 för den som betalar på plats medan det andra testet är gratis.

Skälet till att avgiften avskaffas är statsepidemiologen Þórólfur Guðnasons oro. Han vände sig nyligen till Svandís Svavarsdóttir med ett förslag om att avskaffa möjligheten att slippa coronatesterna genom att i stället sitta i karantän i två veckor.

I en rad fall har inresande valt två veckors karantän men struntat i att följa reglerna. I några fall har det rört sig om smittade resenärer som har spridit coronaviruset vidare på Island. Eftersom smittspridningen nu ökar i stora delar av Europa ansåg Þórólfur Guðnason att den här möjligheten utgjorde en risk.

Þórólfur Guðnason ville göra dubbla coronatester med fem dagars karantän emellan obligatoriskt. Men justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir ansåg inte att regeringen hade stöd i lagen för att kunna tvinga människor att testa sig.

När nu testavgiften avskaffas är det för att kostnaden inte ska avskräcka någon resenär. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"För det första anser jag att det är viktigt att titta på vägbredd, att göra sig av med enfiliga broar, att märka vägar bättre och att öka antalet varningsskyltar och annat sådant. ... Vi har i praktiken ett vägnät som har spruckit."

Jón Garðar Bjarnason, vakthavande befäl vid polisen i Suðurland, i RÚV om belastningen på vägarna i Öræfi efter den ökande tillströmningen av turister.

tisdag 17 november 2020

Bok som förnekar förintelsen utkommer på Island

En bok där förintelsen av judar under andra världskriget förnekas utkommer för första gången på isländska. Tröllasaga tuttugustu aldarinnar ('1900-talets rövarhistoria') av Arthur R. Butz gavs ut på engelska redan 1976. Nu har den översatts till isländska. Förläggare Björn Jónsson vill inte kommetera beslutet att publicera boken.

I Bókatíðindi presenterar förläggarföreningen Félag íslenskra bókaútgefenda årets nya titlar. Tidningen ges ut inför julhandeln och ger förlagen en möjlighet att marknadsföra nyheter. Men i år var det en titel som fick många att höja på ögonbrynen. Där listades Tröllasaga tuttugustu aldarinnar av Arthur R. Butz.

Boken gavs ut på engelska 1976 med titeln The Hoax of the Twentieth Century: The Case Against the Presumed Extermination of European Jewry. Där kritiserar den amerikanske elektroteknikern Arthur R. Butz historieskrivningen och kommer fram till att nazisternas utrotning av judar och andra minoriteter är en bluff.

Arthur R. Butz hävdar bland annat att gaskamrarna i koncentrationslägren inte hade kunnat fungera på det sätt som fastslås i den etablerade historieskrivningen.

Boken har av en enig expertis avfärdats som nazistisk propaganda. Arthur R. Butz bortser från mängder av obestridda fakta och drar slutsatser som understryker att han saknar kunskap på en rad avgörande punkter.

I Bókatíðindi presenteras Tröllasaga tuttugustu aldarinnar som en vetenskaplig genomgång av förintelsen. Arthur R. Butz beskrivs som en författare som avslöjar dokumentförfalskning, propaganda och rövarhistorier.

Förlaget bakom översättningen är Betaíota, som inte tidigare gett ut några böcker. Spåren leder enligt DV till Björn Jónsson som driver turismföretaget Valferðir. Han vill inte kommentera utgivningen men säger att han är medveten om att boken är kontroversiell:
"Du kan bara fundera på det själv och gå in på nätet. Det visar sig när den kommer ut."
Heiðar Ingi Svansson, ordförande för Félag íslenskra bókaútgefenda, säger till Vísir att förläggarföreningen aldrig tidigare har ställts inför en liknande fråga. Föreningen har aldrig tidigare stoppat förlag från att annonsera i Bókatíðindi. I dagsläget finns det inget i föreningens stadgar som gör att den kan bannlysa vissa förlag eller titlar:
"De som skickar in presentationstexter är ansvariga för dem. Det är ingen annan som har ansvar för själva texten och så har det varit från början."
Historikerföreningen Sagnfræðingafélag Íslands dömer i ett uttalande ut boken som fascistisk propaganda som inte lever upp till några som helst vetenskapliga krav. Den präglas av judehat och historieförfalskning.

Nordiska motståndsrörelsens isländska gren har dock välkomnat utgivningen.

I presentationen i Bókatíðindi används ordet Helför ('förintelse') inom citationstecken. Ordet myntades enligt DV av Kristmann Eiðsson när han översatte en tv-serie om förintelsen. Samma vecka som bokkatalogen publicerades gick han bort i sviterna av covid-19. Stundin skriver att han avled i gruppsmittan på Landakot i Reykjavik den 27 oktober i år - samma dag som DV uppmärksammade boken.

Två nya virusstammar orsakar gruppsmittor på Island

Två nya virusstammar har orsakat mindre gruppsmittor de senaste dagarna. En av dem har redan tidigare upptäckts vid gränsen - men den andra har inte påträffats på Island tidigare. Det berättade statsepidemiologen Þórólfur Guðnason under gårdagens presskonferens. Bara nya nio fall av coronasmittade rapporterades i går.

Endast nio nya fall av coronasmitta på Island rapporterades i går. Tre av dem var inte redan i karantän. Att de nya fallen var så få kan bero på att bara 656 tester analyserades. Dessutom registrerades nio nya fall av coronasmitta vid gränsen.

Nu är det 340 smittade som hålls i isolering. Det är 59 coronapatienter som vårdas på sjukhus - varav e ligger på sjukhuset i Akureyri och resten på Landspítali Reykjavík. Totalt tre av coronapatienterna vårdas i respirator.

Dessutom är 693 personer i karantän och 889 personer i inresekarantän.

Statsepidemiologen Þórólfur Guðnason sade under gårdagens presskonferens att utvecklingen nu gick åt rätt håll. De senaste veckornas skärpta restriktioner hade haft avsedd effekt och trycket på sjukvården minskade sakta.

Men det fanns också skäl till oro. Þórólfur Guðnason berättade om två mindre gruppsmittor som uppstått på företag. I bägge fallen rörde det sig om nya virusstammar. En av dem har tidigare påträffats i testningen vid gränsen. Men den andra var helt ny och har inte upptäckts på Island tidigare. Den kan ha förts in i landet av någon som inte fångats upp av inresereglerna.

Þórólfur Guðnason uppmanade islänningarna att fortsätta följa restriktionerna. Han talade redan nu om vikten av ett julfirande som präglades av medvetenhet om situationen. Han ansåg att det vore olyckligt om julhelgen skulle resultera i stora gruppsmittor samtidigt som ett vaccin mot coronaviruset kom allt närmare.

I morgon genomförs vissa lättnader av restriktionerna. En av dem är att personer som kan visa upp intyg på att de har genomgått covid-19 inte längre behöver bära andningsskydd på platser där tvåmetersregeln inte kan upprätthållas.

Men i praktiken verkar det inte bli så stor skillnad. En rad butiker har meddelat att de kommer att kräva att alla kunder bär andningsskydd oavsett om de har varit smittade eller inte. Skälet är att underlätta för personalen.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"I mina politiska görningar har jag alltid lagt vikt vid samarbete och medkänsla. Det finns alltför lite av sådant i det isländska samhället. Jag är inte heller rädd för att berömma mina motståndare om jag tycker att de har förtjänat det. Människor ska få beröm och vi borde göra det mycket mer varje dag. Det spelar ingen roll på vilket område det är för om vi berömmer varandra får vi ut det bästa av var och en."

Páll Valur Björnsson, tidigare alltingsledamot för Ljus framtid som nu representerar Socialdemokraterna i kommunfullmäktige i Grindavík, i Lifðu núna om den politiska kulturen på Island.

måndag 16 november 2020

Ordkrig när nytt bolag tar över flygtrafik i Västfjordarna

Norlandair tar i dag över flyget från Reykjavík till Bíldudalur och Gjögur. Men Vegagerðins upphandling av trafiken är omstridd och konkurrenten Ernir överväger att ta beslutet till rätten. Såväl Ernir som näringslivet och berörda kommuner anser att valet av Norlandair innebär en avsevärd försämring. De hävdar att flygbolagets flotta är betydligt sämre.

Strax efter lunch den 2 januari 2007 landade Ernirs flyg från Reykjavík på den snötäckta flygplatsen i Gjögur i Västfjordarna. Ombord fanns post till invånarna i Árneshreppur - Islands mest isolerade kommun där flyget under vintern är enda förbindelsen med omvärlden. Sex personer reste från Gjögur efter att ha firat jul och nyår i Árneshreppur.

Ernir tog över linjen från bolaget Íslandsflug som då gick i graven. Sedan dess har Ernir drivit den statligt subventionerade trafiken till såväl Gjögur som Bíldudalur.

Men i fredags flög Ernir kanske för sista gången till Gjögur. I dag blir det ett plan från Norlandair som landar i både Gjögur och Bíldudalur. Bakom förändringen står en tvist som kan bli en rättssak. Såväl näringslivet som berörda kommuner är missnöjda med bytet.

I somras upphandlade Vegagerðin driften av flyget till Gjögur och Bíldudalur i Västfjordarna samt Hornafjörður utanför Höfn på södra Island. Tre bolag inkom med anbud på samtliga sträckor: Flugfélag Austurlands, Ernir och Norlandair.

Vegagerðin räknade med en kostnad på 726 miljoner isländska kronor för trafiken till Gjögur och Bíldudalur tillsammans för de närmaste tre åren. Flugfélag Austurlands bjöd 392 miljoner, Norlandair 612 miljoner och Ernir 797 miljoner.

Kalkylen till Hornafjörður var 500 miljoner. Där var Flugfélag Austurlands anbud på 370 miljoner, Ernirs på 531 miljoner och Norlandairs på 677 miljoner.

Trots att Flugfélag Austurlands hade de i särklass lägsta anbuden ratades bolaget. Det hade ingen erfarenhet av passagerartrafik och hade heller inget flygplan som uppfyllde kraven. I stället tänkte bolaget hyra ett flygplan om det vann upphandlingen. Bolaget fick flygtillstånd under 2019 och har hittills bara ägnat sig åt beställningstrafik från hemorten Neskaupstaður.

I stället gick bägge uppdragen till Norlandair eftersom Ernirs bud inte ansågs uppfylla villkoren. Men Ernir överklagade och hävdade att Vegagerðin hade gjort felaktiga bedömningar av underlaget. Bland annat hävdade bolaget att det i själva verket var Norlandairs flotta som inte uppfyllde kraven.

Vegagerðin drog tillbaka valet av Norlandair. I veckan kom beskedet att myndigheten skrivit avtal med Norlandair för Gjögur och Bíldudalur samt med Ernir för Hornafjörður. Beslutet innebar att Ernir fick behålla trafiken till Hornafjörður men förlorade de två destinationerna i Västfjordarna.

Hörður Guðmundsson, vd för Ernir, gick ut i medierna och hävdade på nytt att Norlandairs flotta inte uppfyllde kraven. Vegagerðin svarade i ett pressmeddelande att bägge bolagens flygplan efterlevde kraven.

Men kritiken tystnade inte. Samtök atvinnurekenda á sunnanverðum Vestfjörðum, en intresseorganisation för näringslivet i södra Västfjordarna, hävdade i ett uttalande att Norlandairs plan var mindre och sämre. Och det skulle ha negativ inverkan på hela regionen. I praktiken rörde det sig därför om en avsevärd försämring av servicen.

Rebekka Hilmarsdóttir, kommunchef i Vesturbyggð där Bíldudalur är en av två tätorter, skrev i ett uttalande att flyget var viktigt för näringslivet. Kommunen kunde inte acceptera några inskränkningar av servicen.

Kommunfullmäktige i Árneshreppur enades om ett uttalande där valet av Norlandair beskrevs som ett steg flera årtionden bakåt i tiden. Dessutom var det viktigt att trafiken drevs av ett bolag med bas i Reykjavík som Ernir till skillnad från Norlandair som är hemmahörande i Akureyri. Kommunen uppmanar både Vegagerðin samt kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson att låta Ernir fortsätta flyga mellan Reykjavík och Gjögur.

Kærunefnd útboðsmála anser enligt Vísir att Vegagerðin bröt mot lagen genom att skriva avtal med Norlandair. Skälet var just bolagets flotta. Men detta har tillbakavisats av såväl Norlandair som Vegagerðin. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att processen har varit lagenlig och att avtalen gäller.

Norlandair flyger sedan tidigare från Akureyri till Grímsey, Þórshöfn och Vopnafjörður. Även det är linjer som subventioneras av staten. Bolaget ansvarar dessutom för ambulansflyget på Island.

Här kan du läsa mer om flyget till Gjögur.

Maskkrav slopas för coronasmittade som tillfrisknat

Frisörer, skönhetssalonger och massagesalonger får öppna på nytt på onsdag. Och barn får börja idrotta på nytt. Dessutom undantas personer som redan varit smittade av coronaviruset från kravet på andningsskydd. Men tvåmetersregeln fortsätter att vara obligatorisk. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir hoppas kunna lätta på fler restriktioner den 2 december.

Bara 28 nya coronafall har registrerats på Island de tre senaste dagarna. Det är det lägsta antalet sedan den tredje vågen av coronasmitta inleddes för två månader sedan. Av de smittade var det tretton som redan var i karantän. Dessutom rapporterades nitton fall av coronasmitta vid gränsen.

Nu är det 351 smittade som hålls i isolering. På Landspítali i Reykjavík vårdas 61 coronapatienter. Två av dem ligger på intensivvårdsavdelning. På sjukhuset i Akureyri finns en coronapatient som vårdas på intensivvårdsavdelning.

Dessutom är 719 personer i karantän och 1 003 personer i inresekarantän.

På onsdag avvecklas en del av de skärpta restriktioner som infördes den 31 oktober. Men det blir inga omfattande lättnader. Hälsovårdsminister Svandís Svavarsdóttir uppger i ett pressmeddelande att hon räknar med att avskaffa fler restriktioner i början på december.

Friser-, skönhets- och massagesalonger får öppna på nytt. Beslutet gäller även andra områden där kunder och anställda är nära varandra som exempelvis flygundervisning. Men alla är skyldiga att använda andningsskydd.

Idrott och fritidsverksamhet för barn blir åter tillåten. Dessutom blir det färre begränsningar för undervisningen i skolan.

För första gången införs ett särskilt undantag för personer som redan har smittats av coronaviruset. De är undantagna från kravet på andningsskydd. Men de måste kunna visa upp ett intyg på att de har genomgått smittan.

Det var i går 5 189 personer som hade bekräftats smittade. En del av dem hålls i isolering eftersom de fortfarande kan sprida smittan. Det slopade kravet innefattar i dagsläget alltså knappt 5 000 personer.

Men taket för sammankomster blir kvar på tio personer. Även tvåmetersregeln fortsätter att vara obligatorisk i hela landet.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Dagens citat

"Det behöver ske genom att politiker tar tillbaka makten - och naturligtvis låter detta illa - men detta behöver göras till politisk makt. Politisk makt låter illa men yrkesmässiga beslut låter bra. Men politiska beslut är inte desto mindre demokratiska beslut, så jag hade velat se politiker vara mer framfusiga med att ta beslut och ta ansvar för dem."

Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, ledare för Centerpartiet, säger i Kjarninn att han vill återföra makt och beslutsfattande från tjänstepersoner och olika typer av nämnder till folkvalda politiker.

söndag 15 november 2020

Ovanlig serie av jordskalv norr om Hrísey

Illustration: Veðurstofa Íslands
Trettio jordskalv inträffade inom loppet av fem dagar norr om Hrísey i Eyjafjörður. Inget av skalven var tillräckligt stort för att kännas ens av boende på ön. Men skalv så här långt in i fjorden är mycket sällsynta. Dessutom var de ovanligt grunda. Skalvserien tros bero på geotermisk aktivitet i Eyjafjörður. Men de kan också ha samband med en jordskalvssvärm som började i somras.

För snart fem månader sedan höjde Almannavarnir beredskapen på norra Island. Då påbörjades den största jordskalvssvärmen i regionen på över 40 år. Den är ännu inte över även om skalven blir allt färre och allt svagare.

Skalven i den svärmen inträffar ute till havs betydligt längre norrut. Men mellan 31 oktober och 4 november registrerade Veðurstofa Íslands 30 jordskalv långt inne i Eyjafjörður. Skalvens epicentrum var en kilometer norr om Hrísey.

Det största av dessa skalv uppmättes till 1,5. De flesta hade en magnitud under 1. De var inte tillräckligt kraftiga för att de skulle kännas på land.

Jordskalv så långt in i fjorden är ytterst sällsynta. Skalven ägde dessutom rum på två till fyra kilometers djup - vilket är ovanligt grunt. I den stora jordskalvssvärmen längre norrut sker skalven till exempel på runt tio kilometers djup.

Trots att skalven var svaga väckte de ändå Veðurstofa Íslands intresse. Myndigheten skriver i ett pressmeddelande att den mest sannolika orsaken är geotermisk aktivitet i Eyjafjörður. Men skalven skulle också kunna ha samband med jordskalvssvärmen i norr.

Även om jordskalv i området är förhållandevis sällsynta så var det just här ett av de största skalven i modern tid hade sitt epicentrum. Den 2 juni 1934 skakades hela norra Island av ett skalv med en magnitud på 6,2 till 6,3. Skalvet har kommit att förknippas med Dalvík på fastlandet. Men det hade sitt epicentrum i fjorden nära Hrísey.

Island kvoterar turister i nationalparken Vatnajökull

Nationalparken Vatnajökull får nästa år en särskild turistkvot. Företag får inte längre ta emot hur många besökare som helst. I stället måste de hålla sig till det antal turister som de har fått tilldelat av nationalparkens ledning. I södra delen av Vatnajökull blir taket 3 300 gäster om dagen för turer på glaciären och besök på isgrottor.

Nästa år inför nationalparken Vatnajökull begränsningar för hur många turister som får besöka platser där trycket är stort. Syftet med turistkvoten är att minska belastningen, trygga besökarnas säkerhet och främja deras upplevelse av parken.

Magnús Guðmundsson, vd för nationalparken, säger till RÚV att taket i den södra delen av Vatnajökull blir 3 300 besökare om dagen för turer upp på glaciären och utflykter till isgrottor. Det var 27 olika arrangörer som ansökte om en turistkvot. Alla fick en del av den totala kvoten - men vissa fick färre besökare än de hade önskat:
"Det var gränsen som ansågs passa det området för att inte inskränka turisternas upplevelse och för att garantera deras säkerhet."
Varje företag betalar 50 000 isländska kronor för tillståndet. Längre fram kan det bli aktuellt med en extra avgift per besökare. På grund av coronapandemin ansåg inte nationalparken att det var lämpligt att införa en sådan avgift redan nästa år.

Magnús Guðmundsson säger till RÚV att tillstånden gäller i ett år. Nationalparken överväger att utfärda tillstånd som gäller längre. Hans uppfattning är att de flesta arrangörerna är nöjda med det nya systemet:
"De allra flesta är nöjda. Det är några få som hade velat ha mer och anser att vi hade kunnat använda andra regler vid tilldelningen."
I samband med utfärdandet av turistkvoter har nationalparken bland annat tagit hänsyn till företagens tradition i området samt personalens erfarenhet och utbildning.

Dagens citat



"Vi hamnade på riktigt i Karibiska havet och det här är den mest fantastiska plats som jag har kommit till i mitt liv. Där fanns bara stränder och inga turister förutom oss. Om du simmade ut lite i havet och tittade tillbaka så var det som att titta på Jurassic park, en ö bevuxen med skog och turkost hav."

Lóa Hjálmtýsdóttir, medlem i FM Belfast, i RÚV om hur det gick till när gruppen fick bo i ett hus på en ö i Karibien i utbyte mot att husägaren fick använda deras låt "Par avion" i en reklamfilm på Air Bnb.

lördag 14 november 2020

98 coronasmittade på en vecka på sjukhus i Reykjavík

Trånga lokaler, dålig ventilation och bristfällig utrustning. Det var några av de viktigaste faktorerna till att gruppsmittan på sjukhuset Landakot i Reykjavik blev så förödande. Inom loppet av en vecka smittades 98 patienter och anställda av coronaviruset. De smittades av tre olika virusstammar som kom in på sjukhuset.

Den tredje vågen av coronasmitta har de senaste veckorna dominerats av rapporteringen om Landakot, ett geriatriskt sjukhus i Reykjavik som ingår i Landspitali. Mellan 22 och 29 oktober smittades 98 personer - 52 anställda och 46 patienter - av coronaviruset. Av de femton personer som avlidit i den tredje vågen har tolv anknytning till Landakot.

Lovisa Björk Ólafsdóttir, läkare på Landspitali specialiserad på smittsjukdomar, har nu tagit fram en preliminär rapport om coronautbrottet på Landakot. Hon fastslår att gruppsmittan hade flera orsaker. När coronaviruset väl hade kommit in i lokalerna var det i det närmaste omöjligt att förhindra fortsatt smittspridning.

I rapporten pekar hon ut en rad brister som skapade idealiska förutsättningar för viruset. Patienterna är trångbodda och delar ofta rum. Få har egna toaletter och duschar. Eftersom de delar lokaler ökar risken för smittspridning. Samma förutsättningar finns bland personalen med trånga fikautrymmen och omklädningsrum.

Arbetsmiljön har varit särskilt dålig nu under hösten på grund av en ombyggnation. Den gjorde att redan bristfälliga lokaler ökade risken för smittspridning.

Ventilationen på Landakot är inte alls anpassad för ett modernt sjukhus. Att den är så dålig kan enligt Lovisa Björk Ólafsdóttir ha bidragit till ökad droppsmitta.

Tre olika virusstammar har upptäckts bland de smittade på Landakot. Det är alltså sannolikt att smittan kom in på sjukhuset från många olika håll.

Här kan du läsa mer om coronaviruset på Island.

Akureyri skrotar parkeringsskivor - inför avgifter

I maj införs parkeringsavgifter i centrala Akureyri. Därmed blir parkeringsskivorna historia i kommunen. I femton år har det varit gratis att parkera i centrum i en eller två timmar. Men det är många som glömmer parkeringsskivorna och därför tvingas böta 20 000 isländska kronor. Kommunen räknar inte med att införandet av avgifter ger större intäkter.

Akureyri är den enda kommunen på Island som använder parkeringsskivor. Det är gratis att parkera i centrum i en till två timmar. Men den som glömmer parkeringsskivan eller överskrider den tillåtna tiden riskerar böter på 20 000 isländska kronor.

Böterna höjdes senast i somras från 11 000 till 20 000 kronor. I Reykjavik ligger böterna på 10 000 kronor.

Trots att parkeringsskivorna har funnits sedan 2005 är det många kommuninvånare som ofta glömmer att använda dem. Bland andra islänningar och turister är det ännu fler som gör fel och därför drabbas av böter.

I maj nästa år går kommunen över till parkeringsavgifter i centrum. Då avskaffas systemet med parkeringsskivor. Det är inte klart hur höga avgifterna blir.

Kommunen räknar med att intäkterna för dagens böter och framtidens parkeringsavgifter kommer att vara ungefär lika stora. Däremot tror de att det nya systemet kommer att göra både boende och besökare betydligt nöjdare eftersom många är vana vid att betala för parkering medan böterna skapar irritation.

Här kan du läsa mer om parkeringssystemet i Akureyri.

Dagens citat

"Det är en aning underligt att vikingaskeppen som på sin tid förde våra förfäder över havet från Norge var ungefär lika stora som en genomsnittlig Gray Line-buss. Dessa vackra fartyg var fulla av irländska trälar men tusen år senare bytte vi ut dem mot amerikanska pensionärer, tyska stackare och kinesiska tonårsflickor. Vi kan inte låta dessa människor slava i någon betydande utsträckning men vi låter dem i stället betala för att beskåda vattenfall och krama småhästar."

Þórarinn Leifsson, guide och författare, skriver i Stundin om turismen till Island.