tisdag 28 januari 2020

Öppnar nytt vägstopp längs ringvägen i Möðrudalur

Ett nytt vägstopp öppnas i dagarna längs ringvägen i Möðrudalur. Det blir det första raststället på den sjutton mil långa sträckan mellan Mývatn och Egilsstaðir. På menyn kommer det att finnas köttsoppa och renköttbullar samt traditionella isländska bakverk som ástarpungar och kleinur. Det nya vägstoppet får namnet Beitarhúsið, rapporterar RÚV.

Mellan Reykjahlíð vid Mývatn och Egilsstaðir är avståndet sjutton mil. Resan genom det isländska höglandets utkanter går genom områden som är i det närmaste helt obebodda. Eftersom sträckan är en del av ringvägen har den ändå ganska mycket trafik.

Sträckan är inte helt öde. Den som startar vid Mývatn kommer efter tolv mil till Jökuldalur. I Skjöldólfsstaðir finns en bensinpump och en liten kiosk. Men mellan Mývatn och Jökuldalur finns bara avstickare till Grímsstaðir och Möðrudalur.

På 469 meters höjd är Möðrudalur den högst belägna gården på Island. Det är också en av landets kallaste platser. Här har Vilhjálmur Vernharðsson i många år ägnat sig åt turism utöver att hålla får och getter. I Möðrudalur går det att övernatta, campa, tanka och äta.

Men Möðrudalur ligger nästan en mil från ringvägen. Långt ifrån alla gör avstickaren dit. De flesta trafikanterna följer bara ringvägen. Nu vill Vilhjálmur Vernharðsson ändra på det.

I dagarna öppnar han vägstoppet Beitarhúsið. Det ligger längs ringvägen vid avfarten mot Möðrudalur. Förhoppningen är att många av de turister som kör förbi avfarten nu i stället ska stanna till vid Beitarhúsið. Han säger till RÚV att det länge saknats ett rastställe på den här sträckan:
"Jo, naturligtvis är det här kanske konkurrens med mig själv men ändå inte eftersom det naturligtvis är mycket trafik på riksvägen som inte kör in här. Det här är helt enkelt något som behövs. Det är långt mellan orterna och det behövdes något på den här sträckan av riksvägen."
Menyerna på isländska vägkrogar präglas i regel av hamburgare och pizza. Men Vilhjálmur Vernharðsson säger till RÚV att han strävar efter att Beitarhúsið både ska bli extra mysigt och erbjuda lite annorlunda mat:
"Här bakar vi munkar och klenäter och även bakelser varje dag. Vi kommer att ha köttsoppa, soppor och så blir det speciella kanske det att vi tänker ha renköttbullar."
Här kan du läsa mer om Möðrudalur.

Fortsatt landhöjning och nya jordskalv utanför Grindavík


Landhöjningen vid berget Þorbjörn fortsätter och närmar sig tre centimeter på bara sex dagar. Ett jordskalv med en magnitud på 3,1 inträffade i går kväll norr om Grindavík. Ett informationsmöte om risken för ett eventuellt vulkanutbrott samlade i går omkring tusen personer. Förhöjd beredskap infördes i söndags.

I söndags morse kallades myndigheter och kommunen till ett möte om utvecklingen i närheten av Grindavík. En jordskalvssvärm började i området den 21 januari. Samtidigt började en extremt snabb landhöjning. När Almannavarnir efter mötet höjde beredskapen för ett eventuellt vulkanutbrott hade marken rest sig två centimeter på fem dagar.

Landhöjningen fortsatte under måndagen. Marken har nu stigit nästan tre centimeter på bara sex dagar.

Den troligaste förklaringen till landhöjningen är magmainskott på några kilometers djup. Det var också skälet till beslutet att höja beredskapen. Magman skulle kunna förebåda ett utbrott på Reykjanes för första gången sedan 1240.

De tidigare utbrotten i regionen är inte väldokumenterade. Historiskt har dock utbrott kommit i serier med ungefär tusen års mellanrum.

Ett sannolikt mönster för ett nytt utbrott är att det uppstår i upp till kilometerlånga sprickor i marken. Det rör sig om förhållandevis små mängder magma - något som kan betyda att det skulle kunna vara över inom loppet av några dagar. Ett sådant utbrott kommer sannolikt enbart att skapa lava och ingen aska.

Under söndagen ändrade dessutom Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik från grön till gul. Den gula färgen betyder att en vulkan visar tecken på ovanlig aktivitet. Den beredskapsnivån har dock inga direkta konsekvenser för flygtrafiken.

Jordskalvssvärmen i området fortsatte under måndagen. Gårdagens kraftigaste skalv inträffade klockan 18.53 och hade en magnitud på 3,1.

De senaste dagarnas jordskalv har främst skett nordost om Grindavík. Klockan 7.11 i dag inträffade ett skalv med en magnitud på 2,4. Det skalvet ägde rum nordväst om Þorbjörn i just det område där magma nu kan vara i rörelse.

Ett informationsmöte för lokalbefolkning hölls i Grindavík i går. Ett tusental personer kom till mötet. Företrädare för kommunen och myndigheter fanns på plats. De fick bland annat veta att fler gps-mätare nu placeras ut i området. Utrustningen ska användas för att följa landhöjningen.

Vid en evakuering kan omkring 5 000 personer befinna sig i området. Två tredjedelar av dessa är boende i Grindavík med omnejd medan övriga är personal och gäster på Blå lagunen och kraftverket vid Svartsengi.

Om det tas beslut om att evakuera Grindavík med omnejd kommer alla som befinner sig i området att få information via sms. Meddelanden kommer att skickas på isländska, engelska och polska. Dessutom kommer utryckningsfordon att åka med sirener påslagna för att varna. Boende kommer att uppmanas att markera evakuerade bostäder genom märken i fönstren.

Kriscentrum kommer vid en evakuering att inrättas i Reykjanesbær, Þorlákshöfn och Kópavogur. De som tvingas lämna sina hem kommer löpande att få information via sms om säkra vägar ut ur området och uppsamlingsplatser.

Magnús Tumi Guðmundsson, professor i geofysik vid Háskóli Íslands, sade under mötet att ett utbrott förmodligen inte blir särskilt stort. Inledningsvis kan utbrottets ångkvastar nå 500 meters höjd. Därefter kommer aktiviteten att avta ganska snart efter en intensiv inledningsfas. Det är troligen över inom några dagar eller veckor.

Han trodde inte att risken för ett utbrott var särskilt stor. Det vanligaste vid magmainskott är att aktiviteten så småningom ebbar ut. Eftersom så många människor finns i området är det dock nödvändigt att vidta förebyggande åtgärder.

Magnús Tumi Guðmundsson trodde inte att ett vulkanutbrott utanför Grindavík skulle äventyra några människoliv. Han konstaterade att människor helt enkelt förflyttar sig snabbare än lava. Däremot skulle det kunna orsaka stora materiella skador.

Polisen Ólafur Helgi Kjartansson uppmanade invånarna att förbereda sig inför en evakuering. De behövde bland annat tänka på vad de skulle ta med sig vid ett utbrott. Det skulle inte finnas någon tid för sådana funderingar om utbrottet faktiskt skulle komma.

Icelandair, Blå´lagunen och HS Orka - som driver kraftverket vid Svartsengi - har samtliga gått igenom sina beredskapsplaner inför ett eventuellt utbrott.

Här kan du läsa mer om utvecklingen nära Grindavík och ovan kan du se gårdagens informationsmöte.

Dagens citat

"Det är alltid kul att se hur människor reagerar. Vi känner till allt det här väldigt väl och kan samtidigt förmedla vår erfarenhet eftersom vi har växt upp med detta hela vårt liv."

Guðjón Hildibrandsson, föreståndare för Hákarlasafnið i Bjarnarhöfn, i Bændablaðið om hur besökare som provsmakar den fermenterade hajen reagerar - läs mer här.

måndag 27 januari 2020

Sålde köttpaj utan kött - får 112 miljoner i skadestånd

I köttpajerna från Gæðakokkar i Borgarnes fanns inte ens spår av kött. Ändå får nu företaget 112 miljoner isländska kronor i skadestånd. Matvælastofnun avslöjade skandalen i en kontroll av köttinnehållet i en lång rad livsmedel. Men uppgifterna om köttfusket höll inte i rätten. Myndigheten ska därför ersätta företaget för förlusterna.

Efter en rad europeiska avslöjanden om systematiskt köttfusk - inte minst odeklarerat hästkött - valde Matvælastofnun i februari 2013 att undersöka köttinnehållet i isländska livsmedel. Myndigheten köpte och analyserade livsmedel från flera olika producenter. Inköpen gjordes i vanliga matbutiker.

Matvælastofnun upptäckte en rad brister - men det var ett analysresultat som stack ut. I köttpajerna från Gæðakokkar i Borgarnes fanns inte ens ett spår av kött. Pajerna skulle innehålla 15 procent nötfärs. I receptet ingick dessutom köttbuljong. Men enligt analysen var de helt köttfria.

Nötfärsen skulle finnas i fyllningen. När den undersöktes av Matvælastofnun var den helt slät. Om den hade innehållit nötfärs borde det ha funnits klumpar i fyllningen.

Både konsumenter och återförsäljare reagerade starkt. Gæðakokkars produkter försvann från många butikshyllor. Försäljningen rasade och bolaget bestämde sig för att byta namn till Kræsingar i ett försök att tvätta ryktet.

Inledningsvis hävdade Gæðakokkar att köttpajen måste ha tillagats felaktigt och att det var därför som den inte innehöll kött. Senare började företaget ifrågasätta Matvælastofnuns analys.

Företrädare för Gæðakokkar åtalades för brott mot livsmedelslagen. Eftersom pajerna inte innehöll kött var innehållsförteckningen felaktig.

Héraðsdómur Vesturlands valde dock att fria företaget. Domstolen ansåg inte att myndighetens analys var helt och hållet tillförlitlig. Inte heller ansåg rätten att företaget hade haft uppsåt att vilseleda kunderna. Om pajerna var köttfria var det sannolikt resultatet av ett misstag.

Den friande domen blev starten på en skadeståndsprocess. Hæstiréttur Íslands fastslog 2017 att Matvælastofnun skulle ersätta Gæðakokkar ekonomiskt för skadorna. Skälet var att domstolen ansåg att det inte var Matvælastofnuns uppdrag att utöva tillsyn av Gæðakokkar. Det ansvaret låg i stället på Heilbrigðiseftirlit Vesturlands. Myndigheten hade alltså överskridit sina befogenheter.

Dessutom ansåg Hæstiréttur Íslands inte att Matvælastofnun hade följt proportionalitetsprincipen. Myndigheten borde ha insett att publiceringen av uppgifterna skulle medföra stora ekonomiska konsekvenser för företaget. Gæðakokkar fick inte möjlighet att bemöta uppgifterna före publicering. Myndigheten skulle dessutom ha genomfört fler tester för att bekräfta resultaten.

Matvælastofnun erbjöd först 60 miljoner isländska kronor i skadestånd. Före jul höjde myndigheten budet till 69 miljoner. Ägaren Magnús Níelsson accepterade budet. Med ränta och ersättning för juridiska omkostnader blir det slutliga beloppet 112 miljoner.

Här kan du läsa mer om turerna kring Gæðakokkar och de köttfria köttpajerna.

Förhöjd beredskap - extrem landhöjning kan vara magma

Illustration: Veðurstofa Íslands
Ett vulkanutbrott kan vara på väg på Reykjanes. Almannavarnir höjde i går beredskapen efter extremt snabb landhöjning vid berget Þorbjörn nära Grindavík och Blå lagunen. Dessutom ändrades färgkoden för flygtrafik från grön till gul. Landhöjningen tros bero på att magma strömmar in på några kilometers djup. Något vulkanutbrott har inte skett i området sedan 1200-talet.

Sedan den 21 januari har landhöjningen väster om fjället Þorbjörn varit hela två centimeter. Varje dag har landhöjningen varit tre till fyra millimeter. Den sannolika förklaringen är enligt Veðurstofa Íslands magma som strömmar in på några kilometers djup.

Almannavarnir införde i går förhöjd beredskap i området. Samtidigt ändrade Veðurstofa Íslands färgkoden för flygtrafik från grön till gul. Den gula färgen betyder att ett vulkaniskt system visar tecken på onormal aktivitet. Ändringen har inga direkta konsekvenser för flygtrafiken i dagsläget utan medför enbart förhöjd beredskap och utökad övervakning.

I eftermiddag hålls ett informationsmöte för invånare i Grindavík med omnejd. Ett skäl till att myndigheterna valt att höja beredskapen i ett tidigt skede är att landhöjningen sker så nära bebyggelse. Þorbjörn ligger mitt emellan Grindavík och Blå lagunen. Avståndet till flygplatsen i Keflavík är bara en dryg mil.

Inom en radie av en mil från Þorbjörn kan det finnas omkring 5 000 människor. Två tredjedelar av dessa bor i Grindavík med omnejd och övriga är gäster och anställda på Blå lagunen och kraftverket Svartsengi. Den förhöjda beredskapen - som nu är på den lägsta beredskapsnivån - har inte föranlett några åtgärder från Blå lagunen eller Svartsengi.

Något vulkanutbrott har inte ägt rum i området sedan 1240. Därför är forskarna osäkra på hur de vulkaniska system som finns på Reykjanes beter sig inför ett utbrott. Landhöjningen i regionen har dock aldrig tidigare varit så snabb sedan Veðurstofa Íslands började mäta den i början av 1990-talet.

Möjligen finns det ett samband mellan landhöjningen och de jordskalv som har inträffat främst nordost om Grindavík sedan den 21 januari. En lågintensiv jordskalvssvärm pågår fortfarande. De två största skalven uppmättes till 3,7 respektive 3,6 och skedde den 22 januari. Bägge kunde kännas inte bara på Reykjanes utan även i bland annat Reykjavík och Borgarnes.

Jordskalv är dock mycket vanliga i området på grund av kontinentalplattornas rörelser. Det behöver alltså inte vara så att jordskalven är kopplade till vulkanisk aktivitet.

De senaste utbrotten på Reykjanes var en serie som pågick mellan 1210 och 1240. Det var inga explosionsutbrott där aska kastas upp i luften. I stället trängde lava fram genom en till tio kilometer långa sprickor. Tre sådana utbrott skedde vid Svartsengi - den plats där det i dag finns ett kraftverk som förser Blå lagunen med vatten.

Veðurstofa Íslands skissar på två scenarier för den fortsatta utvecklingen. Om landhöjningen inte beror på magmainskott kan den orsaka eller vara kopplad till seismisk aktivitet. Jordskalv på Reykjanes kan nå magnituder på upp till 6.

Om det däremot är magmainskott som är orsaken kan magma fortsätta att strömma in. Magmainskotten kan sluta med ett vulkanutbrott - och det sannolika är alltså att det då rör sig om ett lavautbrott. Det vanligaste är att den typen av utbrott varar i några dagar eller veckor. Med vulkanisk aktivitet följer också en risk för jordskalv.

Men landhöjningen kan också upphöra. Veðurstofa Íslands kan i dagsläget inte bedöma vilket scenario som är troligast.

Det förefaller i nuläget inte sannolikt att det skulle finnas någon överhängande risk för något vulkanutbrott. Den eventuella magman finns än så länge på ganska stora djup. Troligare är att magmainskotten utgör början på en längre process som så småningom leder fram till ett utbrott. En sådan utveckling kan ligga många år framåt i tiden.

Ett lavautbrott på Reykjanes skulle dessutom troligtvis bli betydligt mindre än exempelvis Bárðarbungas senaste utbrott vid Holuhraun. Magmakammaren i det vulkaniska systemet på Reykjanes tros inte vara alls lika stor. I stället skulle utbrottet kunna likna de senaste eruptionerna i Krafla.

Här kan du läsa mer om jordskalv nära Grindavík.

Dagens citat

"Jag var full av betänkligheter om det på grund av att det här är partier som utger sig för att kämpa för motsatta ståndpunkter och Självständighetspartiet är - utöver att vara ett politiskt parti - en kapitalkrafternas intresseallians vilket Gröna vänstern inte alls vill vara. Jag har alltid räknat med att något av partierna skulle svika sina väljare. Och det håller tyvärr på att ske."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, i DV om partiets val att bilda regering ihop med Självständighetspartiet och Framstegspartiet.

söndag 26 januari 2020

Island är världens dyraste land att leva i

Ingen annanstans i världen är det så dyrt att leva och bo som på Island. Det är i synnerhet kostnaderna för livsmedel och restaurangbesök som är extremt höga i landet. Dessutom matchar befolkningens inkomster inte riktigt den höga kostnadsnivån. Det visar en sammanställning från GO Banking Rates enligt Business Insider.

När GO Banking Rates rankar levnadsomkostnaderna i världens länder fungerar New York som referenspunkt. Och det är inte allt på Island som är dyrare än i New York. Att hyra en bostad i öriket kostar till exempel runt hälften av vad motsvarande bostad skulle kosta i New York.

Ändå är Island alltså det dyraste landet i världen. I snitt ligger levnadsomkostnaderna i öriket 23,96 procent över priserna i New York.

Mat är inte billigt i New York. Ändå är priserna på Island betydligt högre. Kostnaden för ett genomsnittligt restaurangbesök är 33 procent dyrare på Island än i New York. Och livsmedelspriserna är 19 procent högre.

Dessutom är inte islänningarna lika köpstarka som New York-borna. De tjänar 87,84 procent av snittinkomsten i New York. Det är också klart lägre än i andra högkostnadsländer.

Världens näst dyraste land är Schweiz. Här är visserligen levnadsomkostnaderna högre än på Island - men i praktiken är priserna inte lika höga eftersom invånarna tjänar betydligt mer.

Det tredje dyraste landet i världen är Norge följt av Bahamas, Luxemburg, Danmark, Singapore, Japan, Israel och Irland. Sverige rankas som det trettonde dyraste landet i världen.

Protesterar mot mindre snöröjning efter tunnelöppning

Vaðlaheiðargöng kortade avståndet mellan Akureyri och Mývatn med en dryg mil. Men den som använder tunneln måste också betala 3 000 isländska kronor för varje resa i passageavgift. Samtidigt har Vegagerðin minskat snöröjningen på den gamla vägen över Víkurskarð. Nu protesterar kommunfullmäktige i Skútustaðahreppur mot att myndigheten indirekt tvingar bilister att ta tunneln.

För ett drygt år sedan invigdes Vaðlaheiðargöng, en tunnel som både kortar avståndet mellan Akureyri och Mývatn samt eliminerar den utsatta sträckan över Víkurskarð. Men den som vill använda genvägen får också betala för sig. Tunnelavgiften är 3 000 isländska kronor för en genomfart.

Priserna har fått hård kritik från lokalbefolkning och företag. Även om det finns rabatter för regelbundna användare blir priset för att tjäna femton minuters körtid högt.

Nu protesterar politikerna i kommunfullmäktige i Skútustaðahreppur mot Vegagerðins beslut att minska snöröjning och halkbekämpning vid Víkurskarð. När tunneln invigdes hette det att den gamla vägen fortfarande skulle hållas öppen. Nu har myndigheten alltså bantat servicen rejält.

Vegagerðin ska enligt de nya riktlinjerna hålla vägen öppen mellan klockan 6.30 och 20 på vardagar. Men det gäller bara när det inte är för mycket nederbörd eller blåst. Vidare har Vegagerðin beslutat att andra vägar ska prioriteras framför Víkurskarð. I praktiken har det i vinter inneburit att vägen över Víkurskarð har blivit oframkomlig så fort det har kommit större mängder snö.

Kommunpolitikerna skriver i ett uttalande att Vegagerðin i praktiken tvingar bilister att välja Vaðlaheiðargöng. Det är enligt politikerna ett beslut som myndigheten har tagit utan samråd med berörda kommuner. Tunneln är en stor förbättring för regionen - men den är kostsam för trafikanter som använder den:
"Med servicenedskärningen tvingar Vegagerðin invånarna att betala för att åka genom tunneln och det här är det enda stället i landet som har sådana förhållanden."
De kräver därför att Vegagerðin återgår till samma servicenivå för Víkurskarð.

Här kan du läsa mer om Vaðlaheiðargöng.

Dagens citat

"Om jag inte lyckas övertyga dig om att rösta på Piratpartiet så vill jag åtminstone övertyga dig om att rösta på något annat än Självständighetspartiet. Inte på grund av att dess politik är dålig utan på grund av att det har blivit så hemkärt makten att dess hantering av den kännetecknas av direkt ansvarslöshet. Det finns för Självständighetspartiet inget starkare kännetecken än ansvarslöshet i alla bemärkelser, på alla områden och hela tiden. Detta parti har en total allergi mot ansvar och gör dessutom allt som det kan för att undergräva människors förväntningar på ansvar i politiken."

Helgi Hrafn Gunnarsson, alltingsledamot för Piratpartiet, skriver på Facebook om varför han anser att väljare inte bör rösta på Självständighetspartiet.

lördag 25 januari 2020

Isländska Stykkishólmur blir Grönland i tv-serien Tunn is



Ett terrordåd riktat mot ett svenskt fartyg utgör starten på tv-serien Tunn is. Sverige försöker få Arktiska rådet att förbjuda oljeutvinning i regionen - men en stor fyndighet utanför den grönländska kusten gör att starka ekonomiska intressen motsätter sig ett förbud. Dramaserien är till stor del inspelade i Stykkishólmur på Island.

Med en budget på 1,5 miljarder isländska kronor är Tunn is den dyraste tv-serien med isländsk koppling. Den premiärvisas den 3 februari i svenska TV4 och C More. Längre fram i februari visas serien i isländska RÚV.

Intrigen börjar när Sverige har föreslagit ett förbud mot oljeutvinning i Arktis. Ett stopp ses som nödvändigt för att avvärja den globala uppvärmningen. Förslaget läggs fram i Arktiska rådet.

Men starka ekonomiska intressen motsätter sig ett förbud. Ett avgörande skäl är den oljefyndighet som hittats vid den grönländska östkusten. Mycket tyder på att fyndet kan vara det största i världen.

Terrorister slår till mot ett svenskt fartyg för att stoppa planerna. Det blir startskottet för en intensiv kamp mellan grupper som vill freda Arktis och grupper som vill utvinna olja.

Grönländska Tasiilaq har en nyckelroll i handlingen. Men i serien är det främst isländska Stykkishólmur som får föreställa orten på östra Grönland. Mellan januari och april förra året spelades en mängd scener in i Stykkishólmur. Serien är producerad av Søren Stærmose. Sändningsrättigheterna har redan sålts till en rad europeiska länder.

Avblåser sökandet efter kvinna som tros ha fallit i havet

Polisen blåser av sökandet efter den kvinna som tros ha fallit i havet vid Dyrhólaey den 20 december förra året. Det finns inga spår efter kvinnan sedan dess. Sökandet längs stränderna på den isländska sydkusten har inte gett något resultat. Polisen skriver i ett pressmeddelande att de utgår från att kvinnan omkom i fallet.

De sista spåren efter en kvinna bosatt i Hella upphör vid Dyrhólaey vid 19-tiden den 20 december förra året. Hennes bil påträffades på parkeringsplatsen. Polisen tog hjälp av hundar för att försöka spåra kvinnan. Spåret slutade vid klipporna. Polisen utgår från att hon fallit i havet och drunknat.

Den första stora sökinsatsen gjordes den 23 december. Räddningsarbetare har tagit hjälp av helikopter, drönare, fyrhjulingar och hundar för att undersöka ett stort område av sydkusten både öster och väster om Dyrhólaey. Den sista stora sökinsatsen genomfördes den 30 december.

Sedan dess har räddningsarbetare från Vík í Mýrdal vid flera tillfällen sökt längs stränderna efter spår av kvinnan. Sökandet har inte gett något resultat.

Räddningsarbetare kommer att fortsätta att hålla stränderna nära Dyrhólaey under uppsikt. Men inga större sökinsatser kommer att genomföras.

Kvinnan hade tidigare bott i Vík í Mýrdal men nyligen flyttat till Hella. Där arbetade hon på en förskola.

Här kan du läsa mer om sökandet efter den försvunna kvinnan.

Dagens citat

"Efter kraschen använde jag det som jag kände till från litteraturen för att beskriva samhället som det såg ut för mig då. Jag kände en skyldighet i den bemärkelsen att jag hade lyckats göra mig som författare och jag ville ge något tillbaka. Vid den här tiden var politikerna ofta som skådespelare och det var svårt att få en bild av deras roller."

Författaren Einar Már Guðmundsson i Morgunblaðið om hans skrivande efter 2008 års finanskris.

fredag 24 januari 2020

Turister frös ihjäl vid flygplansvrak på Sólheimasandur

De två kinesiska turister som hittades döda nära flygplansvraket på Sólheimasandur frös ihjäl. Det fanns inga andra skador på deras kroppar. Det visar de preliminära resultaten av obduktionen. Polisen tror inte heller att något brott ligger bakom deras död. Mannen och kvinnan hittades den 16 januari. De tros ha förirrat sig på Sólheimasandur under ett snöoväder.

Måndagen den 13 januari drog ett av vinterns värsta oväder in över södra Island. Klockan 13.55 körde en 22-årig kinesisk man och en 20-årig kinesisk kvinna österut från Hvolsvöllur. Senare samma dag parkerade de vid Sólheimasandur mellan Skógar och Vík í Mýrdal. Där stannade de för att beskåda det flygplansvrak som ligger precis vid stranden.

Exakt vad som hände sedan är inte känt. Men de gick ut mot planet samtidigt som ett av vinterns värsta snöoväder drog in över området. Vindarna nådde omkring 40 meter i sekunden på Sólheimasandur. I sådana vindstyrkor blåser enorma mängder sten och grus upp och flyger som projektiler genom luften.

När turisternas hyrbil senare påträffades på parkeringsplatsen hade flera rutor krossats av stenar under stormen. Ute på Sólheimasandur snöade det ymnigt under måndagen. Sikten var i det närmaste obefintlig. Samtidigt var vindarna så hårda att det kan ha varit omöjligt att stå upp.

Tre dagar senare hittades de två kropparna ute på Sólheimasandur. De låg 150 meter ifrån varandra. Bägge låg nära flygplansvraket och den stig som leder till planet.

Det fanns inga tecken på att någon av dem utsatts för fysiskt våld. I stället tydde allt på att de hade frusit ihjäl ute på Sólheimasandur. Det är också de preliminära resultaten av obduktionen. Polisen skriver i ett pressmeddelande att det inte finns några misstankar om något brottsligt i samband med mannens och kvinnans död.

Det är troligt att mannen och kvinnan gick vilse ute på Sólheimasandur och att de inte kunde hitta vägen tillbaka till bilen när stormen rasade som värst. Ansträngningarna att trotsa ovädret och att stå upp kan ha tröttat ut dem. Utan någonstans att söka skydd blev de troligtvis senare ett offer för kylan.

Både mannen och kvinnan var kinesiska medborgare som studerade i Storbritannien. De reste till Island som turister. Släktingar till de båda kom till Island i söndags. I måndags träffade de isländsk polis och företrädare för Kinas ambassad på Island.

Polisen kommer att fortsätta undersöka mannens och kvinnans resa för att om möjlighet få mer information om varför de gav sig ut på Sólheimasandur i snöstormen. Det slutliga resultatet från obduktionen väntas om några veckor.

Här kan du läsa mer om turisterna som omkom på Sólheimasandur.

Död islänning identifierad 32 år efter försvinnandet

På julafton 1987 sågs Jón Ólafsson i livet för sista gången. Han kom aldrig tillbaka på kvällen efter att ha delat ut julklappar. Hans bil hittades parkerad vid älven Sog - men sökandet gav inget resultat. Sju år senare hittades en skalle vid Ölfusás stränder. Då kunde den inte identifieras. Men med hjälp av dna-teknik har det nu fastslagits att det är lämningar efter Jón Ólafsson.

Ett försvinnande som varit en gåta i drygt 32 år har nu fått sin lösning. Med hjälp av dna-analys har lämningarna efter Jón Ólafsson kunnat identifieras. Han försvann på julafton 1987.

Jón Ólafsson var 47 år och bosatt i Þorlákshöfn. Han arbetade som fartygskapten. Den 24 december 1987 lämnade han hemmet och körde till Hveragerði med sin son. Efter att ha lämnat av sonen hos mamman och systern gav han sig iväg för att lämna några julklappar. Därefter skulle han återvända till Hveragerði och fortsätta till Reykjavík. Där skulle han tillbringa julaftonskvällen.

Vid 19-tiden började släktingarna i Hveragerði ana oråd eftersom han ännu inte hade återvänt. Än mer oroliga blev de efter att ha ringt hans vänner och fått beskedet att han aldrig dök upp för att lämna några julklappar.

En omfattande sökinsats drogs igång. Jón Ólafssons bil hittades parkerad vid bron över älven Sog i Grímsnes. Där upphörde alla spår efter honom. Dykare sökte efter honom i vattnet och längs stränderna. Helikopter användes för att söka längs stränderna hela vägen till älvens mynning i Atlanten.

Den 3 oktober 1994 upptäcktes en skalle vid älven Ölfusás utlopp i havet. Kraniet var i dåligt skick. Underkäken saknades och bara en tand fanns kvar. Polisen trodde att det kunde röra sig om Jón Ólafsson men lämningarna var inte tillräckliga för att kunna bekräfta det.

Under förra året bestämde sig polisen för att göra ett nytt försök att identifiera lämningarna. Dna från skallen skickades på analys till Sverige. Beskedet var enligt ett pressmeddelande att det rörde sig om lämningar efter Jón Ólafsson.

Eftersom kraniet nu har identifierats har polisen inte längre något behov av det. Det kommer därför att överlämnas till Jón Ólafssons släktingar. Det finns inga misstankar om att något brott ska ha legat bakom försvinnandet. Familjen har heller inte trott att han utsatts för något brott.

Jón Ólafsson dödförklarades ett halvår efter försvinnandet. I samband med dödförklaringen höll familjen en minnesstund.

Ett av hans barn är Birgitta Jónsdóttir som har representerat Piratpartiet, Rörelsen och Medborgarrörelsen i alltinget. Hon säger i Fréttablaðið att hon är tacksam för att polisen har ägnat tid åt att försöka lösa ett så gammalt försvinnande:
"Det är en enormt stor lättnad att få avsluta det här, begrava honom och på något sätt få en slutgiltig bekräftelse på det att han faktiskt är död. Även om man på någon nivå är medveten om det så är det inte helt verkligt förrän man får en fysisk bekräftelse. ... Det är naturligtvis en liten chock att veta att pappa bara har stått på någon hylla i årtionden. ... Detta är en stor lättnad men samtidigt är det så med sorgen att den kommer och går i vågor. Så det här är en liten känslobergochdalbana."
I samband med att Jón Ólafsson dödförklarades sommaren 1988 skrev Birgitta Jónsdóttir en dikt till hans minne som publicerades i Morgunblaðið. Hon skriver nu på Facebook att familjen till sist kan få begrava honom.

Dagens citat

"Jag bestämde mig för att jag inte skulle kandidera igen när jag upplevde att arbetet inte gav mig så mycket som det tog ifrån mig. Jag hade blivit irriterad och det hade börjat uppta hela mitt sinne. ... Jag tyckte ändå att det var otroligt svårt att sluta, men jag tycker att det är hälsosamt. Den här världen kan vara som en grotta och det är bra att stiga ut lite grann."

Eva Einarsdóttir, tidigare kommunpolitiker i Reykjavík för Bästa partiet och Ljus framtid, i Fréttablaðið om beslutet att lämna politiken 2018.

torsdag 23 januari 2020

Högsta arbetslösheten på Island på nästan sex år

Arbetslösheten på Island steg i december till 4,3 procent. En så stor andel av islänningarna har inte varit utan jobb på nästan sex år. Och på Suðurnes - som fortsätter att vara den hårdast drabbade regionen - är arbetslösheten nu dubbelt så hög som snittet för hela landet. Det visar statistik från Vinnumálastofnun.

Under december ökade arbetslösheten på Island med 0,2 procentenheter till 4,3 procent. För att finna en högre siffra måste vi gå tillbaka till mars 2014. Då var arbetslösheten 4,5 procent. I december 2018 var den 2,7 procent.

Vinnumálastofnun förutspår en fortsatt ökning under januari. Om prognosen slår in kommer arbetslösheten att stiga till den högsta nivån sedan våren 2013. Då präglade fortfarande finanskraschens efterdyningar statistiken.

Suðurnes fortsätter att vara den i särklass hårdast drabbade regionen. Här är arbetslösheten dubbelt så hög som för hela landet. I december var 8,7 procent utan jobb, en ökning med 0,3 procentenheter.

Med ett undantag ökade även arbetslösheten i övriga regioner. I huvudstadsregionen var arbetslösheten 4,4 procent, en uppgång med 0,2 procentenheter. I Norðurland eystra var motsvarande siffra 3,9 procent (+0,2), i Suðurland 3 procent (+0,3), i Vesturland 2,7 procent (+0,2), i Västfjordarna 2,6 procent (-0,1), i Austurland 2,4 procent (+0,4) och i Norðurland vestra 1,8 procent (+0,4).

Ett trendbrott är att män nu är arbetslösa i större utsträckning än kvinnor. Arbetslösheten var i december 4,2 procent bland kvinnor och 4,4 procent bland män. Bland islänningar i åldern 18 till 24 år var arbetslösheten 3,8 procent.

Utländska medborgare är alltjämt arbetslösa i betydligt större utsträckning. I december var 9,9 procent av de utländska medborgarna utan jobb. Här ökar den också snabbare - med hela 0,6 procentenheter på bara en månad.

I december 2018 var arbetslösheten bland utländska medborgare 5,7 procent.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Islänningar mer positiva till invandring och mångkultur

Islänningarna har blivit aningen mer positiva till invandring och mångkultur under de två senaste åren. Det är fler som tycker att invandring är bra för ekonomin och färre som vill minska migrationen till Island. Centerpartiets väljare sticker ut genom att vara betydligt mer negativa. Det visar en undersökning utförd av Félagsvísindastofnun.

Under 2017 undersökte Félagsvísindastofnun vid Háskóli Íslands islänningarnas attityder till invandring och mångkultur. Undersökningen utfördes på uppdrag av socialdepartementet. I höstas upprepades samma undersökning. På de flesta punkterna har islänningarna blivit något mer positiva - men förändringarna är inte stora.

Attityderna till invandring har blivit mindre polariserade sedan 2017. Det är nu 37 procent som anser att invandringen bör fortsätta på dagens nivå, en ökning med 7 procentenheter. Samtidigt är det 31 procent som förespråkar ökad invandring - en nedgång med 5 procentenheter - och 32 procent som vill se minskad invandring - en tillbakagång med 2 procentenheter.

Hela 64 procent - en uppgång med 5 procentenheter - anser att invandring är bra för ekonomin. Lika många tycker att invandrare berikar kulturen på Island.

Vidare är det 85 procent som svarar att det är viktigt att invandrare har yrkeskunskaper och 57 procent som säger att det är betydelsefullt att de har god utbildning. Nu uppger 28 procent att det är viktigt att invandrare har barn - en minskning med 5 procentenheter. Och 19 procent säger att det är viktigt att de är kristna - en nedgång med 6 procentenheter.

Sedan 2017 är det också fler som svarar att de själva känner någon invandrare. Hela 83 procent har åtminstone en invandrare i bekantskapskretsen, en uppgång med 2 procentenheter.

Men det finns stora skillnader mellan olika väljargrupper. Bland Gröna vänsterns sympatisörer vill 62 procent se en ökad invandring till Island. Den åsikten har bara 5 procent av Centerpartiets anhängare.

Det är inte bara här som Centerpartiets väljare sticker ut. Partiets sympatisörer är genomgående minst positiva till invandring och mångkultur. Bara 34 procent anser till exempel att invandrare gynnar Islands ekonomi - vilket kan jämföras med att 94 procent av Piratpartiets anhängare instämmer i samma påstående.

Endast 28 procent av Centerpartiets sympatisörer upplever att invandring är bra för isländsk kultur. Motpolen här är Socialdemokraterna där 90 procent av anhängarna säger att invandring främjar den egna kulturen.

Dessutom är det hela 56 procent av Centerpartiets väljare som tycker att det är viktigt att invandrare är kristna. Samma åsikt har 33 procent av Självständighetspartiets sympatisörer, 23 procent av Framstegspartiets, 7 procent av Renässans, 6 procent av Socialdemokraternas och Gröna vänsterns och 4 procent av Piratpartiets anhängare.

Dagens citat

"När människor svarar på fulländad isländska så skulle man kunna tro att samtalspartnern helt enkelt skulle inse att det var en islänning som var ute. Det sker ytterst sällan i mitt fall. Antingen fortsätter jag att tilltalas på engelska eller så sätter frågefloden igång."

Friðrik Agni Árnason, som har en mamma med indiskt ursprung, skriver i Fréttablaðið om hur islänningar reagerar när de möter honom för första gången.

onsdag 22 januari 2020

Biolog tror inte på ett myggfritt Island i framtiden

Stickmyggor kommer att etablera sig på Island. Det tror Gísli Már Gíslason, professor i biologi vid Háskóli Íslands. Han säger till Vísir att han tror att det är en slump att mygg inte har fått fäste i landet. Förklaringen är enligt Gísli Már Gíslason sannolikt att de mygg som faktiskt kommit till ön inte haft rätt förutsättningar för att överleva vintrarna.

Frånvaron av mygg på Island är något som brukar förundra många turister. Inte minst eftersom stickmyggor kan överleva temperaturer på -50 grader. Ändå brukar klimatet anges som det troliga skälet till att ön är fri från stickmyggor.

Gísli Már Gíslason, professor i biologi vid Háskóli Íslands, har själv sett hur en stickmygga från Grönland funnits ombord ett plan från Grönland till Island. Trots att stickmyggor funnits på Island har de inte fått fäste. Gísli Már Gíslason säger till Vísir att det sannolikt bara är en tidsfråga innan stickmyggor etablerar sig på Island:
"Jag tror att de som kommer från arktiska områden som Grönland och norra Skandinavien, som är samma art, inte klarar väderväxlingarna här. Men de arter som finns i Norden och på brittiska öarna - om de kommer hit så kan de säkerligen överleva här. De har bara inte kommit hit än."
Det är just de tvära kasten mellan olika typer av vinterväder som tros ha stoppat stickmyggorna. På Grönland och i norra Skandinavien övervintrar puppan under istäcket och kläcks när isen smälter. Eftersom klimatet där brukar vara stabilt lyckas den övervintra.

På Island är klimatet inte alls lika stabilt. Puppan kan alltså kläckas under töväder mitt i vintern. Ofta dröjer det inte länge innan det blir minusgrader på nytt - och väderväxlingarna sker så snabbt att puppan hinner igenom sin livscykel med kläckning, blodsugning och reproduktion.

Här kan du läsa mer om varför det inte finns stickmyggor på Island.

Väg till Djúpavík kan få tidigare byggstart

Bygget av en ny väg till Djúpavík i Árneshreppur kan komma igång 2024. Senast fem år senare ska den nya sträckningen över Veiðileysuháls vara klar. Då ska det också vara möjligt att hålla vägen öppen året runt. Men för det krävs snöröjning som inte är beslutad. För andra delar av kommunen krävs ytterligare förbättringar för att vägen ska vara framkomlig vintertid.

I vinter är det bara omkring femton personer som är bofasta i Árneshreppur i Västfjordarna. Avsaknaden av kommunikationer är ett av skälen till att bygden avfolkats de senaste åren. Under stora delar av vintern är kommunen avskuren från omvärlden eftersom den enda vägen är oframkomlig.

Från Bjarnarfjörður i söder är det nio mil till Norðurfjörður i Árneshreppur, den plats som fungerar som kommunens servicecentrum. Den smala grusvägen löper längs stränderna. Delar av sträckan är utsatt för både laviner och stenras.

Den största bebyggelsen i Árneshreppur finns i Trékyllisvík och Norðurfjörður. I Djúpavík - som ligger mittemellan Bjarnarfjörður och Norðurfjörður - driver en familj ett hotell.

Det främsta hindret för kommunikationerna är passagen över Veiðileysuháls. Vägen går på 250 meters höjd. Här faller stora mängder snö under vinterhalvåret och det oskyddade läget gör att det inte krävs mycket för att sträckan ska snöa igen.

Sträckningen över Veiðileysuháls uppfyller inte dagens säkerhetskrav. Det här avsnittet behöver därför byggas bort när vägen görs om.

Vegagerðin har nu presenterat en plan för en ny sträckning. Vägen ska fortfarande gå över Veiðileysuháls. Men den ska så långt det är möjligt byggas på lägre höjd. Den ska också undvika de platser som i dag är mest utsatta för nederbörd.

Den sträcka som ska byggas om är i dag 11,6 kilometer. Enligt förslaget blir den nya sträckningen 200 meter längre.

Vegagerðin har även tittat på en sträckning som helt undviker Veiðileysuháls. Det skulle vara möjligt att låta vägen gå längs stranden hela vägen. Då måste fjället Kambur rundas - vilket innebär att avståndet ökar med sex kilometer. En sådan sträckning är dock inte aktuell eftersom lavinfaran bitvis skulle vara stor.

Det nya vägavsnittet börjar vid Kráka i Veiðileysufjörður och slutar vid Kjósará i Kjósarvík. Förutom en ny sträckning över Veiðileysuháls finns också en ny plan för Djúpavík. I dag går vägen genom det lilla samhället.

Enligt den nya planen ska vägen runda samhället och gå söder om den befintliga bebyggelsen. Vegagerðin har som alternativ diskuterat att låta vägen gå vid stranden i stället för genom bebyggelsen. Men det skulle utgöra ett för stort ingrepp i den lokala miljön. Djúpavíks läge vid havet är viktigt och den upplevelsen skulle förstöras om vägen flyttades till stranden.

Politikerna i kommunfullmäktige i Árneshreppur har i många år krävt en ny väg. Löften om investeringar i infrastruktur och snöröjning har gång på gång skjutits på framtiden. Det gäller även passagen över Veiðileysuháls. Nu ser det ut som att regeringen har backat och tidigarelagt den första etappen till 2024.

När kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson presenterade den senaste framtidsplanen för vägnätet hade Veiðileysuháls senarelagts ännu en gång. Men enligt Vegagerðins planer ska bygget komma igång 2024. Då läggs 300 miljoner isländska kronor på projektet. Mellan 2025 och 2029 läggs ytterligare 450 miljoner på bygget.

Vegagerðin skriver att den nya sträckningen över Veiðileysuháls gör det möjligt att hålla vägen öppen året runt. Enda undantaget är när oväder rasar.

I dagsläget har dock myndigheten inga pengar för att ploga vägen. Enligt regelverket plogas vägen till Árneshreppur inte alls mellan 6 januari och 20 mars. Under resten av vintern öppnas den en gång i veckan om det inte är för mycket snö.

För att den nya vägen ska kunna användas året runt krävs alltså pengar till snöröjning. Då går det att komma till och från Djúpavík. Men för att nå de nordligare delarna av kommunen - som Trékyllisvík och Norðurfjörður - behövs förbättringar på en rad andra ställen som är utsatta för laviner och stenras. Och där finns det i nuläget inga som helst planer på några förbättringar.

En ny sträckning över Veiðileysuháls bygger alltså bort det största hindret. Flera andra hinder återstår dock innan Árneshreppur har någon pålitlig vägförbindelse under vintertid.

Här kan du läsa mer om vägfrågan i Árneshreppur.

Dagens citat

"Det här är dåligt och svårt. Något drar söderut till huvudstadsregionen. Där finns naturligtvis idrottsmöjligheter och nöjen som det finns mindre av här hos oss där det finns så få människor. ... Jag måste se på framtiden med ljus blick och hävda att vi fortfarande kommer att finnas till. Men med befolkningsutvecklingen är det svårt att veta vad som händer."

Jón Gísli Jónsson, kommunalråd i Strandabyggð, i Fréttablaðið om varför de flesta unga islänningarna lämnar regionen för att bosätta sig i huvudstadsregionen.

tisdag 21 januari 2020

Fast på radarstation på fjälltopp i tolv dagar efter oväder

Foto: Landhelgisgæsla Íslands
Strax före den stora snöstormen i december påbörjade Halldór Halldórsson ett nytt pass på radarstationen uppe på Gunnólfsvíkurfjall. Men ovädren följde tätt på varandra - och Halldór Halldórsson blev kvar ensam på fjället i tolv dagar. Först då kunde han få avlösning och ta sig nedför radarstationen på fjällets topp.

Vid Gunnólfsvík i Finnafjörður vid Langanes på nordöstra Island ligger en av Islands fyra radar- och kommunikationsstationer. Stationerna bemannas av kustbevakningen och tillhör Natos anläggningar i landet. De används bland annat för att övervaka flygtrafiken.

Radarstationen på toppen av Gunnólfsvíkurfjall är den högst belägna i sitt slag. Den ligger på 719 meters höjd och togs i bruk 1989. En brant serpentinväg som inte är öppen för allmänheten leder upp till radarstationen. Den är dock svår att hålla öppen på vintrarna. Då brukar de anställda få använda skoter för att ta sig upp till stationen.

En av dem är föreståndaren Halldór Halldórsson. På morgonen den 9 december - strax före vinterns första riktiga oväder drog in över nordöstra Island - lämnade han hemmet i Þórshöfn och påbörjade han ett arbetspass på radarstationen. Ovädret lamslog stora delar av Island. Vägar snöade igen och elförsörjningen bröts.

Halldór Halldórsson var en av dem som blev insnöade. I vanliga fall har han sällskap av en kollega på radarstationen. Men den här gången var han ensam. Kollegan blev nämligen sjuk strax innan ovädret kom och var därför inte på jobbet.

Kustbevakningen skriver på i ett pressmeddelande att det inte är ovanligt att personal blir fast på jobbet på grund av dåligt väder. Halldór Halldórsson blev dock fast på radarstationen på Gunnólfsvíkurfjall i hela tolv dagar när oväder efter oväder drog in över området. Han kunde inte ta sig därifrån och någon kollega kunde inte ta sig dit.

Han lämnade radarstationen först på morgonen den 21 december. När det blåste som mest nådde vindstyrkan över 70 meter i sekunden i byarna. Halldór Halldórsson säger till Vísir att den typen vindar inte är helt ovanliga på Gunnólfsvíkurfjall. Medan oväder passerar är det också ganska vanligt att personalen behöver övernatta på stationen:
"Vädret var så dåligt att det inte gick att göra mer än att bara kika ut."
Halldór Halldórsson säger i Fréttablaðið att de tolv dagarna på fjällets topp bara var en del av jobbet. Så länge har han aldrig tidigare varit ensam på Gunnólfsvíkurfjall. Radarstationen drevs med reservaggregat när elförsörjningen bröts. Även i övrigt var han väl förberedd:
"Vi har naturligtvis tillräckligt med mat och allt sådant så vi behöver ingen hjälp utifrån och jag tror att vi kan vara där åtminstone i en månad utan hjälp."
De isländska radarstationerna är i bruk dygnet runt. Han säger i Fréttablaðið att tiden gick snabbt och att han inte hade några problem att få den att gå. Halldór Halldórsson ägnade sig åt jobbet medan han var ensam på fjället. Han kunde också använda sin mobiltelefon:
"Det här var ingen dålig tid. Det här bara en del av arbetet att reagera när något inträffar, att stå på sin vakt och fullfölja det. ... Vi förbereder oss alltid för detta under hösten och har mat i frysboxarna."
Här kan du läsa om hur vinterns första oväder påverkade Island.

Fler isländska vägar kan få system för lavinvarningar

Risken för laviner följs hela tiden vid fyra isländska vägar. Där kan också trafikanter få uppdateringar om riskerna med sms. Men lavinfaran finns inte bara där. Laviner faller ständigt över vägar som inte övervakas. Redan nästa vinter räknar Vegagerðin med att börja följa lavinfaran på ringvägen vid Ljósavatnsskarð.

När två laviner inom loppet av sju minuter föll över Flateyri i förra veckan hade den enda vägen till orten varit stängd för trafik en längre tid. Risken för laviner bedömdes vara så överhängande att all trafik förbjöds på vägen. Även efter katastrofen hölls vägen stängd på grund av lavinfaran. Hjälp skickades i stället med båt och helikopter.

Den här vintern har vägen till Flateyri stängts vid fyra tillfällen. Nytt för den här vintern är att den tillhör de vägar där trafikanter kan få löpande information om lavinfaran. Sådan information skickas ut via sms till personer som anmäler sig till den tjänst som drivs av Vegagerðin.

Meddelanden skickas ut när det finns en risk för att vägen kommer att stängas eller när den har stängts. Information går också ut när det finns en mindre lavinfara. Syftet är då att få trafikanter att köra varsamt eller att avstå om det inte är nödvändigt att vara ute på vägarna.

Systemet infördes 2014 för vägen vid Súðavík. Den har i vinter stängts för trafik vid sex tillfällen.

Sedan dess har ytterligare två vägar slussats in i systemet - nämligen sträckan förbi Ólafsfjarðarmúli mellan Dalvík och Ólafsfjörður och vid Siglufjörður. Ólafsfjarðarmúli har spärrats av för trafik vid åtta tillfällen i vinter. Vägen vid Siglufjörður har stängts två gånger.

Lavinfaran är dock stor på en lång andra vägar. Tidigare i vintras blev ringvägen oframkomlig vid Ljósavatnsskarð efter en lavin. Geir Sigurðsson, projektledare vid Vegagerðin, säger till RÚV att myndigheten troligen kommer att inkludera den sträckan i varningssystemet nästa vinter:
"Så finns det naturligtvis mängder av platser över hela landet där det finns en lavinfara men där inga åtgärder har vidtagits. Det står ganska klart."
Gemensamt för de fyra vägar som nu ingår i systemet är att de är ganska trafikerade. Det rör sig också om sträckor nära tätorter. I glesbygden finns mängder av utsatta sträckor där det inte finns någon särskild tillsyn.

Här kan du läsa mer om lavinen vid Ljósavatnsskarð.

Dagens citat

"Vi ska se till att inte få samma scenario som på Island, med en massa lågprisflygbolag och mängder av turister. Vi måste tänka på kapaciteten hos de lokala aktörerna och inte bara ta in vilka som helst till Grönland, det vore omöjligt."

Mads Skifte, biträdande direktör på Visit Greenland, i Expressen om hur han vill att turistnäringen på Grönland ska utvecklas.

måndag 20 januari 2020

Regeringen vill förnya lagen om ministeransvar

Lagen om ministeransvar och landsdomstolen ska ses över. Det uppger regeringen i ett pressmeddelande. Förslaget kommer från statsminister Katrín Jakobsdóttir och justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Bestämmelserna blev mycket omdiskuterade i samband med att tidigare statsministern Geir H. Haarde åtalades för försumlighet.

Året var 1905 när Island inrättade en landsdomstol, en instans som skulle pröva åtal mot ministrar som misstänktes ha gjort sig skyldiga till brott i sitt ämbete. Det dröjde ända fram till 2010 innan lagen om ministeransvar användes på det här sättet. Då var det en majoritet i alltinget som ansåg att det skulle väckas åtal mot den tidigare statsministern Geir H. Haarde.

Geir H. Haarde var statsminister när finanskraschen drabbade Island hösten 2008. En parlamentarisk utredning visade att regeringen inte lyssnat på en rad varningssignaler om banksektorn. Den nämnd som stod bakom utredningen rekommenderade åtal mot flera tidigare ministrar. En av dem var Geir H. Haarde.

Alltinget röstade om att åtala fyra tidigare ministrar. Men det fanns bara majoritet för att åtala Geir H. Haarde. Det blev första gången sedan landsdomstolen inrättades som den faktiskt togs i bruk. Han åtalades på fyra punkter. Gemensamt var att de gällde försumlighet i ämbetet under tiden före kraschen.

Geir H. Haarde fälldes på en punkt. Landsdomstolen fastslog att han brutit mot lagen eftersom han inte hållit särskilda regeringssammanträden om banksektorn.

Rättsprocessen väckte starka känslor. Geir H. Haardes eget parti - Självständighetspartiet - ansåg att politiska motståndare missbrukade systemet för att hämnas. I efterhand var det också några alltingsledamöter som röstat för ett åtal som ångrade sig.

Redan i samband med åtalsbeslutet mot Geir H. Haarde 2010 tog en majoritet i alltinget ställning för att utvärdera landsdomstolen och lagen om ministeransvar. Någon sådan granskning genomfördes aldrig.

När Självständighetspartiet 2013 återtog regeringsmakten i koalition med Framstegspartiet aviserade de att de ville avskaffa landsdomstolen. Kritiken mot systemet kom inte bara från Geir H. Haardes parti. Även andra politiker ansåg att politikers agerande borde utvärderas av väljarna i stället för alltingets ledamöter. Inte heller då ledde planerna fram till något konkret.

Nu vill alltså regeringen se över lagen om ministeransvar och landsdomstolen. Förslaget kommer från statsminister Katrín Jakobsdóttir och justitieminister Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Katrín Jakobsdóttir - som då var kultur- och utbildningsminister när Gröna vänstern regerade ihop med Socialdemokraterna - röstade 2010 själv för att Geir H. Haarde skulle åtalas.

Den granskning som regeringen tänker göra syftar till att skapa klarhet om vad som ska kunna betraktas som brott i ämbetet, hur åtalet ska gå till, vem som ska ta initiativ till utredning av misstankar mot ministrar och hur domarna i landsdomstolen ska utses.

Arbetet ska ledas av Katrín Jakobsdóttir i samråd med Áslaug Arna Sigurbjörnsdóttir. Översynen ska vara klar i höst.

Här kan du läsa mer om rättsprocessen mot Geir H. Haarde.

Tre laviner föll över Västfjordarna på sju minuter



Inom loppet av sju minuter drabbades Flateyri och Suðureyri av tre enorma laviner. I Flateyri har nu arbetet med att bärga båtar och rensa byggnader börjat. Men lavinfaran har varit överhängande i området de senaste dagarna och arbetet har därför gått långsamt. Samtidigt får regeringen kritik för att inte ha använt mer pengar till skyddsbarriärer mot laviner.

Klockan 23.03 i tisdags kväll föll en lavin från Innri-Bæjargil över Flateyri. Snömassorna vällde fram i en hastighet på 150 till 200 kilometer i timmen. De flödade över skyddsbarriärerna och begravde huset på Ólafstún i snö.

Två minuter senare föll en lavin vid Norðureyri i Súgandafjörður. Snön vräkte ned från fjället. När snömassorna nådde havet skapades en flodvåg som klockan 23.06 drog in över Suðureyri, ett samhälle 600 meter bort på andra sidan fjorden. Vågen av snö och slask orsakade stora materiella skador i hamnområdet.

Klockan 23.10 drabbades Flateyri av en ny lavin. Den här gången utlöstes en lavin på Skollahvilft. Även den flödade över skyddsbarriärerna och nådde hamnen. De sex båtar som låg i hamnen förstördes. En oljecistern föll i vattnet.

För invånarna i Västfjordarna var lavinerna en plågsam påminnelse om händelser som inträffade 1995. Lavinerna inträffade nästan på årsdagen av en lavin i Súðavík som krävde fjorton människoliv och en lavin i Reykhólar som krävde ett dödsoffer. Senare samma år drabbades Flateyri av en lavin där tjugo människor omkom.

Men den här gången fick katastrofen inte alls samma dimensioner. Anna Sóley Ericsdóttir Wolf begravdes under snön när den vällde in i hennes rum i huset på Ólafstún 14. Hon berättar i RÚV att hon var medvetslös långa stunder. När hon var vaken tänkte hon på sin familj. Hon befarade att även de hade hamnat under snömassorna:
"Det var som betong. ... Jag kunde röra mig ungefär två centimeter. Jag kunde knyta näven och röra på huvudet lite. Men jag kunde inte försöka ta mig upp eller flytta mig i någon annan ställning."
Efter fyrtio minuter kunde räddningsarbetare gräva fram Anna Sóley Ericsdóttir Wolf ur lavinen. Hon fördes till sjukhus i Ísafjörður för vård men kunde skrivas ut dagen därpå.

Anna Sóley Ericsdóttir Wolf var orolig över vad som hade hänt familjens katter. Bägge tog sig ut ur huset efter lavinen - men därefter var de försvunna. En av dem hittades redan under onsdagen. Den andra tog lite längre tid på sig. Eyþór Jóvinsson var en av de räddningsarbetare som skottade ut all snö ur huset. Han skriver på Facebook att han i torsdags kom in i ett av barnens rum - och där låg katten och sov.

Sex båtar sjönk eller förstördes i lavinen. En av dem kunde bärgas ur hamnen i går. Ytterligare en har förtöjts vid kajen för att den inte ska driva iväg. Arbetet med att bärga fler båtar fortsätter när väderförhållandena blir mer gynnsamma.

Omkring 5 000 liter olja tros ha läckt ut i hamnen från kapsejsade båtar och den oljecistern som lavinen drog med sig. Med hjälp av länsor ska oljan hållas kvar i hamnen innan den kan saneras.

Inledningsvis talades det om att den flodvåg som slog in över Suðureyri hade varit sex till tio meter hög. Nu uppger Veðurstofa Íslands att den troligtvis inte var så hög. Som mest nådde den cirka 35 meter in på land. Ett skäl till att storleken kan ha överskattats var att det var springflod när flodvågen inträffade.

När flodvågen kom var det tomt i hamnen. En bil som stod parkerad sju till åtta meter från vågbrytaren - som flodvågen utan problem sköljde över - illustrerade att vågen ändå var jättelik. Bilen flyttades cirka två meter och snöslasket nådde upp till backspeglarna som fanns på 1,3 meters höjd.

Vädret har fortsatt att påverka situationen i Flateyri. Vägen till orten har de senaste dagarna varit stängd under nätterna på grund av lavinfaran. Vägen till Súðavík har hållits stängd av samma skäl. Lavinfaran gör att Almannavarnir fortfarande har förhöjd beredskap i både Flateyri och Suðureyri.

Skyddsbarriärerna skonade Flateyri från en ännu större katastrof. Ändå har regeringen fått hård kritik för bristande anslag till lavinförebyggande insatser. En av kritikerna är Halldór Halldórsson, kommunchef i Ísafjarðarbær och styrelseledamot i Ofanflóðasjóður.

Ofanflóðasjóður inrättades 1997 efter lavinerna i Flateyri, Súðavík och Reykhólar 1995. Fonden skulle årligen få 0,3 procent av brandförsäkringen för fastigheter. Pengarna skulle användas till att minimera risken för skador i samband med laviner och jordskred.

Men pengarna går inte längre direkt till fonden. Under 2018 ändrades bestämmelserna så att pengarna i stället först hamnar i statskassan. Beslut om hur de ska användas tas i samband med att budgeten klubbas.

I fonden finns nu cirka 22 miljarder isländska kronor som öronmärkts för förebyggande åtgärder. Men regeringen har bara delat ut en tredjedel av pengarna. Omkring 15 miljarder har alltså inte använts. Halldór Halldórsson säger i Morgunblaðið att staten i praktiken är skyldig fonden dessa pengar. Och de hade i sin tur under dessa år kunnat användas till förbättrat lavinskydd.

Kommun- och kommunikationsminister Sigurður Ingi Jóhannsson säger till Vísir att de 15 miljarderna tillhör fonden. Han anser att det är viktigt att de under de närmaste åren används för att bygga ut skyddet mot laviner och andra naturkatastrofer.

I samband med att fonden inrättades sattes 2010 som ett slutdatum för när de mest utsatta orterna skulle ha fått skyddsbarriärer. Tio år senare är det arbetet fortfarande inte slutfört på åtta platser. I Patreksfjörður, Bíldudalur, Hnífsdalur, Tálknafjörður, Siglufjörður, Seyðisfjörður, Neskaupstaður och Eskifjörður är barriärerna bara delvis färdiga eller har ännu inte påbörjats.

I dag ordnar kommunen Ísafjarðarbær informationsmöten för invånarna i Flateyri och Suðureyri. I morgon hålls ett informationsmöte i Ísafjörður. I Súðavíkurhreppur ordnar kommunen i morgon ett informationsmöte för invånarna i Súðavík.

Här kan du läsa mer om de laviner som drabbade Flateyri och Suðureyri.

Dagens citat

"Enligt min mening var saken inte komplicerad. Vill vi genomgå en ensidig överenskommelse om att rakt av svälja allt som Bryssel för för sig att införa eller bygga på ett samarbete i Eftas anda, ett tull- och handelssamarbete och därutöver ett samarbete på områdena vetenskaps-, utbildnings-, kultur- och mänskliga rättighetsfrågor."

Ögmundur Jónasson, tidigare alltingsledamot för Gröna vänstern, skriver i ett blogginlägg att han anser att regeringens information om EES-avtalet är missvisande och att han är tveksam till det.

söndag 19 januari 2020

Invånarna räddade butiken kvar i Borgarfjörður eystri

Med statligt stöd och 70 personer som själva gick in med aktiekapital återuppstod butiken i Borgarfjörður eystri. Ett och ett halvt år efter nyöppningen fortsätter den att engagera lokalsamhället. Kommunalrådet Jakob Sigurðsson sköter om leveranserna och många invånare nobbar nu det större utbudet i Egilsstaðir, rapporterar Vísir.

I augusti 2017 stängde butiken Eyrin i Borgarfjörður eystri för gott. För få handlade för att verksamheten skulle gå runt. Eyrin var i sin tur en efterträdare till den butik Samkaup länge drev i orten. Även den lades ned på grund av dålig lönsamhet.

I tio månader var Borgarfjörður eystri utan butik. Invånarna fick då ordna alla inköp i Egilsstaðir - en stad som ligger sju mil bort. Under vintern går vägen över ett pass som ofta är oframkomligt på grund av snö och oväder.

Kommunen Borgarfjarðarhreppur har bara 109 invånare - och under vintern är det bara ett sjuttiotal som bor i Borgarfjörður eystri. Men butiksfrågan ansågs så viktig att 70 personer gick in med aktiekapital i Búðin, en affär som öppnade i juni 2018. Projektet har bland annat fått stöd från Byggðastofnun.

Under vintern har Búðin bara öppet två timmar tre dagar i veckan. Sedan utökas öppettiderna i takt med att fler sommargäster och turister kommer till Borgarfjörður eystri. Utöver att fungera som butik är det i Búðin som lokalbefolkningen stöter på varandra för att prata.

Kommunalrådet Jakob Sigurðsson säger till Vísir att butiken är ett resultat av gemensamma insatser. Själv levererar han alla varor till Búðin.

Helga Björg Eiríksdóttir säger till Vísir att hon nu handlar allt hon behöver i Búðin. Hon vill inte på nytt tvingas behöva åka till Egilsstaðir för att göra sina inköp:
"Det var en storseger att åter få en butik på orten. Jag tyckte att det var en helt förskräcklig tid. Det var en vinter som det var stängt och vi hade ingen butik. Det far en helt förfärlig tid."
Här kan du läsa mer om butiken i Borgarfjörður eystri.

Kraftiga jordskalv nära isländsk ö som sjönk i havet

Illustration: Veðurstofa Íslands
En serie kraftiga jordskalv skakade i går ett område sju mil sydväst om det isländska fastlandet. De två största skalven uppmättes till 4,5. Skalven inträffade så långt ut till havs att de inte kändes i land. De skedde i närheten av Eldeyjarboði - ett blindskär som tros vara resterna av Nýey, en ö som bildades under ett vulkanutbrott 1783 men senare sjönk i havet.

En intensiv jordskalvssvärm började vid lunchtid i går i närheten av Eldeyjarboði. Under lördagen registrerades ett fyrtiotal skalv i området. Sedan 22-tiden i går har det dock varit lugnt i området.

De två största skalven kom med tio minuters mellanrum. Klockan 14.07 och 14.17 inträffade skalv som uppmättes till 4,5. Ett skalv som hade en magnitud på 4 skedde klockan 15.52. Ytterligare sju skalv hade en magnitud på minst 3.

Det finns inga tecken på att jordskalven skulle ha något samband med vulkanisk aktivitet. Jordskalv är mycket vanliga området. Så långt ut till havs och på så stora djup kan dock vulkanutbrott ske på havsbotten utan att bli synliga för människan.

Eldeyjarboði är ett blindskär längs Reykjanesryggen. Det ligger ungefär sex mil från Reykjanestá, Islands sydvästspets. Trots att gårdagens skalv var kraftiga inträffade de så långt ut till havs att de inte kändes i land.

Eldeyjarboði tros vara resterna av Nýey, en ö som bildades under ett vulkanutbrott 1783. Utbrottet började den 1 maj. En fartygskapten beskrev det som att havet stod i brand sydväst om Geirfugladrangur. Han stannade på ungefär en kilometers avstånd och såg hur en ny ö reste sig ur havet medan utbrottet rasade.

Den nya ön fick namnet Nýey av kung Kristian VII. Han var också mycket entusiastisk över nyheten och ville se till så att ön inlemmades i det danska kungariket. Under sommaren 1784 skulle en dansk delegation gå i land för att undersöka ön och sätta upp en dansk flagga. De upptäckte då att Nýey redan hade sjunkit i havet.

Här kan du läsa mer om isländska öar som har bildats av vulkanutbrott sedan Island befolkades.

Dagens citat

"Där fick Þorrimaten en ny ton och þorribloten blev en modevåg. Sedan den här tiden har þorribloten blivit årlig fest i varenda kommun över hela Island utöver att föreningarna för utflyttade samlas här i Reykjavík. Män och kvinnor äter den här gamla maten som många fortfarande har minnen av från sina barndomshem. Unga människor har också tagit upp den här traditionen."

Guðni Ágústsson, tidigare alltingsledamot och ledare för Framstegspartiet, i Fréttablaðið om hur midvinterfesten Þorrablót uppfanns 1958 som en hyllning till äldre tider - läs mer här.