Minst 32 hem avlyssnades någon gång mellan 1949 och 1968. Justitieministern hade inga problem med att få domare att bevilja hemlig avlyssning mot bland annat politiker, fackföreningsledare och konstnärer. Förre alltingsledamoten Kjartan Ólafsson avslöjar uppgifterna i en artikel i Morgunblaðið.
Även personer som aldrig varit politiskt aktiva avlyssnades. De hemliga åtgärderna motiverades med det känsliga läget under kalla kriget. Det är oklart om och i så fall hur uppgifterna användes.
Telefonavlyssning bedrevs i övrigt vid särskilda tillfällen, till exempel vid amerikanska ledares besök eller under förhandlingar med britterna om torskkrigen, mot personer som befarades kunna störa det politiska läget. Spaning bedrevs även mot Sovjetunionens och andra kommunistländers ambassader och diplomater i Reykjavík. De isländska agenterna utbildades i Nato-länder som Danmark, USA och Kanada.
