Den första bron över floden Ölfusá byggdes under brittisk ledning 1891. Tidigare hade resande färjats över - något som var både farligt och opålitligt. Bron blev en succé och ledde till att befolkningen växte vid Selfoss som så småningom växte fram till den första isländska staden som inte låg direkt vid kusten.Bron gav också upphov till den första strejken på Island - arbetarna protesterade nämligen mot att de bara fick lax att äta. Senare kollapsade bron när två mjölkbilar gav sig ut på den samtidigt. Dagens bro är tvåfilig och byggdes 1945.
Selfoss är också något av Islands mejericentrum. Här tillverkas till exempel mjölkprodukten skyr, en traditionell isländsk specialitet som påminner om yoghurt men är betydligt nyttigare.
Men det går även att använda skyr till mindre trevliga saker. Det sista dödsstraffet som utdömdes på Island 1914 gäller skyr - en kvinna mördade sin bror genom att förgifta skyr och låta honom äta.
Skyr används även i modern tid för att visa missnöje. 1972 kastade Helgi Hóseasson skyr på Islands biskop samt flera parlamentsledamöter i protest mot att han inte fick sitt dop annullerat. Även proteströrelsen mot dammbygget Kárahnjúkar kastade vid ett möte i Reykjavík år 2005 skyr mot människor inblandade i projektet.
Ett badkar spelar en avgörande roll i en av Islands moderna hjältesagor. Vid 23-tiden den 11 mars 1984 kapsejsade trålaren Hellisey från Västmannaöarna öster om Hemön (bilden). Fyra personer omkom, men den femte, 23-årige Guðlaugur Friðþórsson, hann kasta sig ut i de kraftiga vågorna och så började han simma i riktning mot Hemön. Gatlyktornas sken kom så småningom allt närmare och en stormfågel följde honom hela vägen. Han släpade sig i land på lavastranden efter sju timmar i det sexgradiga vattnet. Fiskaren tog sig över klippor och hittade så småningom ett badkar ur vilket hästar och får brukade dricka. Han slog sönder istäcket med sina händer och drack girigt av vattnet.
Därefter vacklade Guðlaugur Friðþórsson vidare i vintermörkret. 06.55 den 12 mars bultade han på dörren vid Suðurgerði 2. Då 17-årige Freyr Atlason öppnade. "Ring efter en ambulans", sa Guðlaugur Friðþórsson enligt Morgunblaðið och ramlade ihop vid tröskeln.
Freyr Atlason väckte sin far, Atla Elíasson, och när de åter fick liv i den slitne fiskaren berättade han om Helliseys öde. Guðlaugur Friðþórsson, barfota och halvnaken i kylan, hade blodiga ben och fötter och kroppen var blåfrusen.
Tre år senare var Guðlaugur Friðþórsson tillbaka på havet som fiskare. Badkaret står kvar på samma plats - Guðlaugssund - som ett minne av händelsen och ett monument över dem som omkom i olyckan.
Här kan du läsa om halvsanna, sanna och falska berättelser om Island och islänningar.
Här kan du läsa Islandsbloggens stora skyrtest.
