Att trygga arbetsrätten, fisket och lantbruket. Det var tre viktiga hörnstenar när utrikesminister Össur Skarphéðinsson i går i Alþingi presenterade det förslag som ska ge Socialdemokraterna grönt ljus att inleda förhandlingar om EU-medlemskap.
Förslaget är i princip identiskt med det som Socialdemokraterna tidigare diskuterat med de övriga partierna i alltinget. Om det blir ja till förhandlingar vill partiet inrätta en särskild EU-nämnd med representanter från samtliga partier för att skapa insyn i arbetet. Dessutom vill Socialdemokraterna få ett ja till en folkomröstning där islänningarna själva får ta ställning till om landet ska gå med i EU eller inte när förhandlingarna är avslutade.
Island håller fanan högt när det gäller bland annat arbetsrätt, demokrati och jämställdhet. Här lär knappast några hinder i förhandlingarna uppstå. Liknande regelverk finns exempelvis i Sverige.
Fisket och jordbruket är de givna nyckelfrågorna. Här är också EU-motståndet som störst.
Island har enligt ett flertal oberoende bedömare ett av världens bäst kontrollerade och hållbara fisken. EU har en överdimensionerad fiskeflotta och en tradition av att lyssna på fiskelobbyn och tillåta utrotningsfiske.
Kvotsystemet är visserligen omdiskuterat - branschen anser att kvoterna är för snålt tilltagna, regeringen har beslutat sig för att börja återkalla fem procent av dem varje år för omfördelning eftersom den ursprungliga tilldelningen anses ha varit orättvis.
Om inte Island får gehör för fiskepolitiken i förhandlingarna skulle det kunna betyda större kvoter. Ändå är detta inget som lockar fiskeindustrin - fisken skulle sannolikt hamna i utländska nät och hos utländska förädlare. Vilket på sikt blir ett stort hot mot hela det inhemska fisket. Av två onda ting väljer trots allt fiskarna hellre snåla kvoter än hårdare konkurrens.
Kvotfrågan är sannolikt så laddad att den kan fälla förhandlingarna. Samtidigt har EU:s fiskekommissionär Joe Borg bett Island att hjälpa till att utforma unionens nya fiskepolitik - en tydlig signal om att EU åtminstone vill ta ett försiktigt steg åt samma håll.
Ja till kvoter men nej till exklusivitet är ett tänkbart bud från EU. Och frågan är om det räcker för ett ja i en folkomröstning. Förmodligen inte.
Lantbruket är den andra kärnnäringen som likt fisket har burit Island genom svåra tider. Här finns sannolikt en stor del av världens renaste livsmedelsproducenter. Men produktionen drivs med stora statliga bidrag samtidigt som tullar begränsar importen.
Utan skyddstullarna skulle förmodligen växthusodlingarna och de frigående boskapen konkurreras ut av besprutade tillsatsbomber. Och ännu fler delar av landsbygden lämnas öde. Socialdemokraterna hänvisar även till konsumenternas trygghet - att äta isländskt är säkert och den möjligheten får inte försvinna.
Samtidigt handlar inte allt om kronor och ören. Många konsumenter är visserligen hårt pressade av finanskrisen. Men den har också lärt nationen en läxa: Den som kan försörja sig själv har det lättare. Den som är beroende av import när valutan rasar får det ännu svårare.
EU kommer förmodligen kräva att Island upphör med den kommersiella valfångsten för att godkänna ett medlemskap. Det blir knappast något hinder - den nuvarande regeringen är beredd att överge allt utom den småskaliga kustnära jakten. Däremot kan frågan säkert bli ett effektivt slagträ i debatten för den som vill hävda att byråkrater i Bryssel snart kommer att bestämma över isländska traditioner.
Innan Island kan gå med i EMU vill Socialdemokraterna få stöd att göra kronan mer stabil.
Partiet vill att Island ska verka för ett demokratiskt Europa där grundpelarna är rättvisa och jämställdhet samt där naturen och miljön skyddas. EU-länderna ska bli den främsta utposten för demokrati och mänskliga rättigheter i världen.
I förhandlingarna vill Socialdemokraterna också säkra att staten bestämmer över Islands naturtillgångar samt säkra självbestämmandet över fisket, lantbruket, den offentliga sektorn, arbetsrätten och ett gott företagsklimat som främjar konkurrens.
Bjarni Benediktsson, ledare för det i går 80-årsfirande Självständighetspartiet, kritiserade statsminister Jóhanna Sigurðardóttir under debatten och sa att hon bara kom dragandes med gammal skåpmat och saknar visioner för hur Island åter ska blomstra.
Framstegspartiets Eygló Harðardóttir sa att Socialdemokraternas förhoppningar på EU är "en våt dröm". Kravlistan är förmodligen orealistisk. Hon tog inte avstånd från EU-medlemskap men kritiserade Socialdemokraterna för att vara naiva och idéfattiga. Ett EU-medlemskap är dessutom ingen lösning på Islands problem - och det kommer folket att se igenom, menade hon.
Partikamraten Birkir Jón Jónsson kallade också Socialdemokraterna för handlingsförlamade. Om inget händer är 28 500 isländska familjer konkursmässiga vid nyår, sa han.
Gunnar Bragi Sveinsson spädde på kritiken mot EU-förslaget och konstaterade att han bara är beredd att rösta ja efter avsevärda förändringar - och några sådana har inte gjorts sedan Socialdemokraterna presenterade huvuddragen för ett par veckor sedan, sa han.
Att få Framstegspartiets nödvändiga stöd ser med andra ord inte ut att bli enkelt för Socialdemokraterna.
Jóhanna Sigurðardóttir sa att Icesave-dispyten snart kommer att få en lösning. Den 2 till den 4 juni hålls nya möten med Storbritanniens representanter. Räkningen för de isländska skattebetalarna väntas landa på mellan 70 och 150 miljarder isländska kronor.
Socialdemokraternas förhoppning är att få ja till förhandlingar och en folkomröstning under juni för att kunna ansöka om medlemskap i början av juli då Sverige har tagit över EU:s ordförandeskap.
När presidenten Ólafur Ragnar Grímsson öppnade alltingets 137:e session den 15 maj talade han om att nyvalet och händelserna som föregick det visade på demokratins och folkets styrka. Men han hoppades också att EU-frågan inte skulle splittra nationen.
Med stöd från Medborgarrörelsen och Framstegspartiet kan Socialdemokraterna förmodligen baxa både förhandlingarna och folkomröstningen genom alltinget. Men visst kommer EU-frågan i någon mån att polarisera nationen precis som till exempel bygget av Kárahnjúkar-dammen gjorde.
Islandsbloggens gissning har hela tiden varit att islänningarna kommer att rösta nej till EU. Intresset för unionen är svalt och parlamentet i Bryssel lockar inte - jämfört med länder som Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Spanien blir Islands röst naturligtvis ganska svag. Och hade inte euron funnits hade förmodligen inte en kotte på hela ön velat gå med. Genom samarbetsavtal har Island i praktiken redan tillgång till EU:s godbitar - förutom besväret med att försvara världens minsta fristående valuta.
Socialdemokraterna har oerhört bråttom. Inte bara för att Islands ekonomiska läge är utsatt, utan också för att opinionsläget är oerhört känsligt. Ju bättre ekonomin mår desto större lär ointresset och oviljan bli. Vilket på sikt även skulle kunna ge en marginalisering av Socialdemokraterna.
Þetta reddast är något av Islands inofficiella valspråk. Det betyder ungefär
Det fixar sig eller
Det ordnar sig.
Det säger en hel del om den isländska mentaliteten. Utkastade på ett lavalandskap i Atlanten med ständiga vulkanutbrott och jordbävningar samt där den odlingsbara arealen uppgår till 0,07 procent har landet - krisen till trots - på 60 år gått från fattigdom till välfärd. Är det då verkligen nödvändigt att kasta kronan i sjön?
Här kan du läsa förslaget i sin helhet och
här och
här kan du läsa mer om Island och EU.
Svenskspråkiga medier om utvecklingen på Island:
Isländskt förslag om EU-medlemskap:
Svenska DagbladetIsland: Söker fastare mark:
Dagens Nyheter
Sögueyjan Ísland - eller Fabulous Iceland eller Sagenhaftes Island - är namnet på den hemsida som ska presentera den isländska litteraturen inför bokmässan i Frankfurt 2011 då Island är hedersgäster. På sajten finns webb-tv, författarpresentationer, boktips och massor av information.
