måndag 8 juni 2009

Dagens historielektion: Islandstorget

Det var varken exilislänningar eller fiskhandlare som gav namn åt Islandstorget i västra Stockholm. Den isländska anknytningen till platsen är mer diffus. När namnberedningen döpte gator och torg i Norra Ängby tog den fasta på de fornlämningar som finns i området. Det var alltså det gemensamma kulturarvet som gav flera platser namn med kopplingar till Island.

Carina Johanssons avhandling I gatuplanet - Namnbrukarperspektiv på gatunamn i Stockholm berättar varför en plats i staden heter Islandstorget. I närheten finns även besläktade namn som Islandsvägen och Snorrevägen.

I Norra Ängby är enligt Carina Johansson den dominerande namngruppen nordisk forntid och fornforskning. 64 av 81 gatunamn tillhör denna kategori - ett val som Stockholms namnberedning gjorde på grund av de fornlämningar som har påträffats i området.

Namnkategorin består av tre undergrupper: Berömda fornforskare, personer och orter av betydelse för folkvandrings- och vikingatidens historia samt berömda svenska fornminnesorter. Islandsvägen, Islandstorget och Snorrevägen tillhör den andra undergruppen.

Carina Johansson intervjuade också boende i området för att få deras syn på namnen. Snorrevägen väckte som väntat känslor - Snorre Sturlasson var inte det första de tänkte på. "Jag är glad att jag inte bor på Snorrevägen", sa en 49-årig man och "Snorrevägen – det är också ett namn", sa en 52-årig kvinna.

Läs hela avhandlingen här.