tisdag 15 september 2009

De som flyttade efter lavinen mår sämre

34 personer omkom när laviner drabbade Súðavík och Flateyri 1995. Katastrofen var ett hårt slag mot samhällena och många flyttade därifrån. Men de som bor kvar mår betydligt bättre än de som bröt upp.

Det visar förarbetet till Edda Björk Þórðardóttirs kommande doktorsavhandling Long-term posttraumatic stress disorder among victims of two avalanches in Iceland in 1995 and other health consequences som granskas vid Háskóli Íslands i Reykjavík i dag.

Tre till fyra månader efter lavinen led mellan 25 och 40 procent av posttraumatisk stress. Ångest och depression var vanligt. Så gott som samtliga boende i Súðavík och Flateyri hade någon närstående som omkom i lavinen - i vissa fall utplånades hela familjer.

Kvinnor och de som förlorade någon närstående led störst risk att drabbas av posttraumatisk stress.

Edda Björk Þórðardóttir följer upp de undersökningar som gjordes en kort tid efter lavinerna. Hon intervjuar personer som bodde i Flateyri eller Súðavík 1995. Studier visar att de som bor kvar mår bättre än de som flyttade därifrån, något som kan bero på att de har kunnat bearbeta händelserna på ett bättre sätt.

För att jämföra hälsotillståndet använder sig Edda Björk Þórðardóttir av kontrollgrupper från Raufarhöfn och Þórshöfn där ingen har utsatts för en lavin.

Den 16 januari 1995 drabbade en lavin Súðavík i Västfjordarna. Snömassorna drog in över samhället tidigt på morgonen och orsakade stor förödelse. 14 människor omkom. Sedan dess har staten löst in flera hus som ligger i riskzonen på vintern. Dessa används nu som sommarhus samtidigt som den nya bebyggelsen har byggts utanför riskområdet.

17 hus, varav 13 bostadshus, träffades av lavinen. De flesta låg utanför den redan evakuerade riskzonen. Totalt 48 människor befann sig i byggnaderna, de flesta av dem sov. 21 personer kunde ta sig ut på egen hand, sju behövde hjälp att ta sig ur huset och sex personer togs om hand av räddningsmanskapet. Övriga förlorade livet.

Lavinen inträffade klockan 6.25. Det tog tre och en halv timme innan räddningstjänsten från Ísafjörður kom fram till Súðavík i snöstormen. I vanliga fall, när vägarna är öppna, tar resan 20 minuter.

Den 26 oktober 1995 drog en enorm lavin in över Flateyri. Den var på sina ställen 500 meter bred och minst fyra meter hög. 29 byggnader, varav 26 bostadshus, träffades av snömassorna.

Klockan var 3.55. Samtliga 45 personer som fanns i husen låg och sov. 21 kunde ta sig ut för egen hand och fyra kunde grävas fram av räddningsmanskapet. 20 personer omkom.

Även i Flateyri var räddningsarbetet besvärligt. Den extrema lavinfaran gjorde att det tog nästan sex timmar innan räddningsmanskapet från Ísafjörður var framme - de genade genom den då ännu inte helt färdiga tunneln mellan Ísafjörður och Flateyri, men var tvungna att åka båt den sista biten för att lägga till i hamnen. Hade de valt landvägen hade även de sannolikt blivit offer för lavinerna.

379 personer bodde i Flateyri när lavinen inträffade. I dag har stora skyddsvallar skapats längs med bergen för att splittra snömassorna innan de når bebyggelsen.

Den första kända lavinen på Island inträffade år 1118. Sedan dess har minst 700 personer omkommit i laviner. Andra laviner som krävt många liv inträffade i Seyðisfjörður 1885 (24 dödsoffer), Hnífsdalur 1910 (20 dödsoffer) och Neskaupstaður 1974 (12 dödsoffer).

I regeringens satsning på att skapa fler jobb ingår att bygga fler lavinbarriärer. I Múlaland vid Skutulsfjörður i Västfjordarna har arbetet med barriärerna gått dåligt eftersom växtligheten inte utvecklasts som förväntat, skriver Bæjarins besta.

Bilden är tagen i Flateyri och visar skyddsvallarna och monumentet som restes till minnet av lavinens offer.

Här kan du läsa mer om arbetet med att bygga lavinskydd.