
Det isländska torskbeståndet blir allt starkare. De ettåriga fiskarna har aldrig varit fler sedan undersökningarna började 1996. Dessutom blir torsken större och äldre.
Hafrannsóknastofnunins
rapport av fiskbestånden från 2008 är nu klar. Den visar att torsken mår betydligt bättre än när undersökningarna började 1996. Andelen äldre fiskar ökar samtidigt som torsken blir längre och tyngre, något som tyder på att livsvillkoren i havet runt Island har förbättrats avsevärt.
Mätningarna, som gjorts med undersökningsfartyg längs med den isländska kusten, visar dessutom att de ettåriga fiskarna aldrig har varit fler än under 2008. Årgången ligger storleksmässigt dessutom på eller något över snittet för torskbestånden från år 1955 och framåt.
Jämfört med mätningar gjorda mellan 1985 och 2009 blir andelen torsk som blir över 70 centimeter allt större. Det betyder att torsken blir äldre och därmed att den hinner reproducera sig fler gånger. Snittvikten ökar också i samtliga åldersgrupper.
De preliminära mätningarna från 2009 visar på en mindre tillbakagång i förhållande till rekordåret 2008. Även här ligger dock beståndet över snittet från 1996 och framåt.

Torsken finns framför allt runt den isländska kusten från nordväst till sydost, från Breiðafjörður till vattnen utanför Västfjordarna, norr om Norðurland och ända till sydost om Höfn. Längs med syd- och västkusten samt i Faxaflói är bestånden små.
Jóhann Sigurjónsson vid Hafrannsóknastofnunin är övertygad om att de kraftiga nedskärningarna i torskfisket som gjordes 2007 ligger bakom uppgången. Då minskades torskkvoten med en tredjedel.
"Vi anser att det inte finns någon tveksamhet om att nedskärningarna ligger bakom framgången. ... Nu är det bara att fortsätta på samma väg, då kan vi få tillbaka det här med ränta", säger han till
Morgunblaðið.
Friðrik J. Arngrímsson, vd för branschorganisationen Landssamband íslenskra útvegsmanna, tycker att det nu är dags att öka torskkvoten.
"Det är mycket positivt att årgången från 2008 är mycket stark, att torskbeståndet ökar och att det blir mer av större och äldre fisk. ... Vi uppmanar nu liksom tidigare för att öka kvoterna", säger han till
Morgunblaðið.
Däremot fortsätter beståndet av kolja att minska. Jämfört med 2004 har beståndet halverats. Preliminära mätningar från 2009 visar inte några tecken på att den negativa trenden ska brytas.

Nu finns mer kolja som är mellan 30 och 40 centimeter lång, men mindre av fisk som är mellan 40 och 50 centimeter. Medelvikten ökade på kolja mellan två och fem år gammal men minskade på sex- till åttaåriga fiskar. De äldsta fiskarna har aldrig vägt mindre sedan undersökningarna började 1996. Däremot tycks det som att bestånden norr om Island kan vara på väg att börja återhämta sig.
Beståndet av kungsfisk är alltjämt ganska svagt medan året tycks bli förhållandevis starkt för mindre hälleflundra, även om beståndet fortfarande är svagt.
Stenbit och rödspätta minskade något under 2009 men från goda nivåer. Långa, rödtunga och marulk håller sig på samma höga nivåer som 2008. Blålånga och lubb ökar också något i antal.
Island fiskar 130 000 ton makrill under 2010. Det nya kvotbeslutet innebär alltså att det inte finns någon lösning i sikte på striden om makrillfisket i Nordatlanten. Island får nämligen ingen plats vid förhandlingsbordet där Norge, Färöarna och EU i veckan gör upp om kvoterna, och fortsätter därför att utfärda ensidiga kvoter.
110 000 ton makrill ska fångas i egna vatten och 20 000 ton i gemensamma fiskevatten, enligt ett
pressmeddelande från fiske- och jordbruksdepartementet. Att kvoterna utfärdas så tidigt kan naturligtvis ses som en passning till de länder som inte vill erkänna Island som ett kustrike med rätt till makrillfiske. Fiskeminister Jón Bjarnason får därigenom möjligheten att hävda att det är andra länder som inte tar hänsyn till Islands fiske och därmed heller inte till makrillbeståndet som helhet.
LÍU:s Friðrik J. Arngrímsson välkomnar i ett
uttalande att kvoten utfärdats så tidigt, men beklagar att den inte är större.
Jón Bjarnason vill också utfärda en specialkvot för marulk under de två kommande åren. Kvoten kostar 120 isländska kronor per kilo och 60 procent av intäkterna ska gå till att skapa nya jobb på landsbygden medan 40 procent ska gå till en undersökning om hur intäkterna från fisket kan öka, skriver
Fréttablaðið.
72 200 laxar fiskades enligt
Veiðimálastofnun i isländska älvar under 2009, det är det högsta antalet någonsin bortsett från rekordåret 2008.
Landssamband fiskeldisstöðva räknar enligt en
rapport med att mängden odlad fisk dubbleras under de kommande sex åren - från dagens 5 000 ton till 10 000 ton år 2015. Den vanligaste fisken är röding som i dag står för cirka 3 500 ton. Därefter följer torsk med 1 500 ton. Odlingen av lax är just nu begränsad men tros öka kraftigt under de kommande åren.

För att inte riskera att den odlade fisken smittar den vilda fisken har Island infört särskilda skyddszoner. Kring Faxaflói och Breiðafjörður samt nästan hela norra och nordöstra kusten är laxodlingar förbjudna, skriver
Fisheries.
I Breiðafjörður vill
Sjávarorka få tillstånd att undersöka möjligheterna om att utvinna energi från havets vågor och tidvatten. Projektet blir i så fall det första i sitt slag på Island, även om metoden, som enligt
Morgunblaðið tros ge minst 650 gigawattimmar om året, inte är ny. På ön Brokey öster om Stykkishólmur fanns en gång i tiden ett litet kraftverk som drevs av havsenergi. Energin användes för att mala korn.
Här kan du läsa mer om tillståndet för torskbeståndet och
här om makrillkriget.