Dagens bonuscitat

"The overall amount involved might not seem excessive – around £3.5bn – but only 300,000 people live in Iceland, so that equates to about £40,000 per family. The annual interest alone, if adjusted for population size, would be the equivalent of the UK paying over £40bn a year, almost half the cost of the NHS. Iceland is already just about the most indebted country in the world as a consequence of the crisis. The economy is in dire straits, but stabilising. If the Icesave repayments become too burdensome it may trigger a sovereign default. This means that the UK taxpayer would be unlikely to get reimbursed. Therefore, it is in the best interests of all three governments to come to a reasonable agreement."

Jón Daníelsson, professor i ekonomi vid London School of Economics, i The Independent om Icesave-avtalet.

Recension: "Fangavaktin"

Efter en stekpanna i skallen på en hotellchef och en härva av lögner och påstådda missförstånd hamnar översittaren Georg Bjarnfreðarson (Jón Gnarr) i fängelse. Hans motvilliga kumpaner, Daníel Sævarsson (Jörundur Ragnarsson) och Ólafur Ragnar Hannesson (Pétur Jóhann Sigfússon), orkar inte längre höra på predikningarna om socialismens förträfflighet och andras oduglighet. I stället hittar Georg ett nytt och lättimponerat offer på fängelset Litla-Hraun, Kenneth Máni Johnson (Björn Thors) som snart likt en underdånig lerklump förvandlats till Ketill Máni Áslaugarson i mästerskrävlarens händer.

"Fangavaktin" är den tredje och avslutande tv-serien om den olycksaliga trions äventyr. Trots att den utspelar sig på ett fängelse är det den minst klaustrofobiska serien av de tre, gruppdynamiken och de nervplågande ångestscenerna mellan Georg, Daníel och Ólafur Ragnar är färre eftersom andra karaktärer får större utrymme.

I den lika menlöse som älskvärde Kenneth Máni Johnson hittar Georg en ny Ólafur Ragnar Hannesson, ännu en jagsvag stackare som låter sig manipuleras och utnyttjas av mannen med Islands största ego och sämsta självkännedom.

Daníels försök att hålla sig undan trubbel på anstalten går inget vidare. I stället blir mobbning och utpressning en del av vardagen. För att hantera nedstämdheten proppas han full med glädjepiller. Och lyckorusen är förstås trevliga så länge han slipper vakna bredvid dem och ännu en dysfunktionell familj.

Den obotlige optimisten Ólafur Ragnar trivs förstås bäst på Litla-Hraun. Maten är gratis, boendet gratis, biljarden gratis och så får han några tusenlappar för att jobba i verkstaden. Han är dessutom den ende som vågar sig nära den skräckinjagande björnen Þröstur Hjörtur (Ólafur Darri Ólafsson), en hästälskare som bär med sig både respekt och temperament.

"Fangavaktin" är snäppet mindre komedi och aningen mer drama än föregångarna "Næturvaktin" och "Dagvaktin". Serien är oerhört välspelad och bjuder på många gapskratt och häpnadsväckande vändningar. Ändå är det, trots Kenneth Máni Johnsons intåg och flera rakt igenom briljanta avsnitt, den svagaste av de tre.

Manuset känns inte lika tajt vilket förmodligen beror på att de tre huvudkaraktärerna nu inte vänder sig lika mycket mot varandra. Det gör också att den där kompakta fnissångesten är mer sällsynt, och det var den krypande känslan av lika delar eufori och obehag som gjorde "Næturvaktin" och "Dagvaktin" till lysande tv.

Och hur hjärtskärande ironiskt avskedet från Georg Bjarnfreðarson är på självaste julafton känns det mest som en klipphängare inför filmen som avslutar berättelsen om de tre udda existenserna som ödet ständigt ser till att föra samman.

Betyg: Fyra påsar Djúpur.



Här kan du läsa Islandsbloggens recension av "Næturvaktin", här en recension av "Dagvaktin" och här om den amerikanska nyinspelningen av serien.

Dagens lunchcitat

"Det var tryggt och fritt. Man kände att detta var världens navel. Vi unga hade många möjligheter både till att idrotta och utnyttja naturen som låg precis utanför dörren. Jag åkte skidor nästan varje helg när det var snö och efter skolan var ett besök på skridskobanan nästan ett måste. ... På sommaren var vi ute till sent på kvällarna i midnattssolen och fågelsången. Fisketurer och camping stod regelmässigt på programmet, liksom nästan dagliga besök i de härliga varma utomhusbassängerna."

Daney Koefoed i Sydsvenskan om att växa upp i Akureyri.

Förening vill återskapa Krýsuvíkurkirkja

Krýsuvíkurkirkja totalförstördes i en brand under nyårsdagen. Men den lilla träkyrkan kommer sannolikt att resas ännu en gång - nygrundade föreningen Vinafélag Krýsuvíkurkirkju jagar pengar till att skapa en ny kyrka på samma plats och Iðnskólinn i Hafnarfjörður vill bygga den.

Den lilla träkyrkan vid Krýsuvík brann ned till grunden under natten mot den 2 januari i år. Det dröjde en halvtimme innan brandkåren kom fram till den kulturminnesmärkta kyrkan, som då sedan länge var utom räddning.

Eftersom kyrkan saknar elektricitet är det troligt att branden antingen anlagts eller uppstått på grund av vårdslöshet. Polisen trodde först att eldsvådan var anlagd, men utredarna lutar nu enligt Morgunblaðið åt att branden var en olycka. En trolig brandorsak är då att en besökare lämnat kvar ett tänt ljus som på något sätt startat eldsvådan.

Utredningen pågår alltjämt men det finns ingen misstänkt vare sig för allmänfarlig vårdslöshet eller mordbrand.

Trots att gårdarna runt Krýsuvíkurkirkja nu är öde är kyrkan populär. Två gånger om året hålls mässor i kyrkan som då alltid är så packad att många gäster får sitta i gräset utanför. Kyrkan är också öppen året om och gästboken är alltid tillgänglig.

Krýsuvíkurkirkja byggdes 1857 och renoverades 1964. Nu ser det alltså ut som att en ny kyrka kommer att byggas på platsen. Vinafélag Krýsuvíkurkirkju har tagit initiativet till projektet och har fått med sig bland annat Þjóðminjasafn Íslands, Þjóðkirkjan, Húsafriðunarnefnd och Hafnarfjarðarbær.

Kostnaden väntas enligt Morgunblaðið uppgå till minst nio miljoner isländska kronor. Iðnskólinn i Hafnarfjörður står för bygget som väntas ta två år i anspråk. Sedan ska den färdiga kyrkan flyttas till Krýsuvík med invigning någon gång under 2012.

Målet är att återskapa Krýsuvíkurkirkja som den såg ut före branden. Erfarna experter ska se till så att samma byggteknik används.

Efter vandalisering av Digraneskirkja i Kópavogur och Grensáskirkja i Reykjavík planerar vill allt fler kyrkor nu införa kameraövervakning, skriver Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om branden i Krýsuvíkurkirkja.

Dagens citat

"We are being bullied. The British and the Dutch are using their influence within the IMF to prevent the IMF program from going forward. ... We have a situation, where a small nation is in fact ready to shoulder part of this burden but doesn't want to be put in a corner where the very survival of its economy in the next 10 years would be at stake."

President Ólafur Ragnar Grímsson i CNN om Icesave-tvisten - läs mer här.

Dagens bonuscitat

"Jag har faktiskt bara hört den låten som har spelats på radion. Han har inte låtit mig höra mer. Jag vet inte om han är rädd för att bli utskrattad och inte låter oss lyssna. ... Men låten som jag har hört är fantastisk och väldigt mycket han. Det går inte att missa att det är en låt som han har skrivit."

Sigur Rós-basisten Georg Hólm i Fréttablaðið om Jón Þór "Jónsi" Birgissons "Boy lilikoi" - läs mer om soloprojektet här - det finns "idéer och grunder" till ett nytt Sigur Rós-album men det lär inte dyka upp under 2010.

2009 ovanligt varmt och soligt i Reykjavík

December liksom hela 2009 var ovanligt varma. I Reykjavík var medeltemperaturen under årets sista månad 0,9 grader och de 29 soltimmarna är mer än dubbelt så många som genomsnittet. Det visar Veðurstofa Íslands mätningar.

Medeltemperaturerna i december var över medelvärdet i hela landet. I Reykjavík var det dessutom den nederbördsfattigaste decembermånaden sedan 1985 med 42,7 millimeter. I Akureyri snöade och regnade det desto mer. 127,4 millimeter är den största mängden nederbörd sedan mätningarna började 1927. I staden noterades heller inte en enda solskenstimme.

Varmast, 15,5 grader, var det den 11 december i Siglufjörður. Den 30 december uppmättes -25,2 grader vid Brúarjökull. Månadens kallaste dag i befolkade områden var den 28 december. Då sjönk temperaturen till -28 grader vid Mývatn.

I Reykjavík var medeltemperaturen under december 0,9 grader (plus 1,1 över snittet), Stykkishólmur 0,8 (plus 1,6), Bolungarvík 0,6 (plus 1,4), Akureyri -1,0 (plus 0,8), Egilsstaðir -0,9 (plus 1,3), Dalatangi 2,0 (plus 1,5), Höfn 1,2 (plus 0,8), Stórhöfði på Hemön 2,1 (plus 0,7) och Hveravellir -4,7 (plus 1,6).

2009 var det tionde varmaste året i Reykjavíks historia. Medeltemperaturen var 1,2 grader över genomsnittet för perioden 1961-1990 och 0,2 grader över medelvärdet för de tio senaste åren.

Årsnederbörden var 713 millimeter, den lägsta mängden sedan 1995. Året var dessutom ovanligt soligt. 1 500 soltimmar är omkring 200 över snittet och det tionde året i rad som antalet är över medelvärdet.

Även i Akureyri var året varmare än vanligt. 2009 var det trettionde varmaste året sedan mätningarna började 1882. Årsnederbörden, 652 millimeter, är den högsta sedan 1991 och 30 procent över snittet. Årets 1 050 soltimmar ligger på genomsnittet.

Dagens lunchcitat

"Iceland’s top-notch performance derives from its high scores on environmental public health, controlling greenhouse gas emissions, and reforestation. Other top performers include Switzerland, Costa Rica, Sweden, and Norway – all of which have made substantial investments in environmental infrastructure, pollution control, and policies designed to move toward long-term sustainability."

Island toppar enligt experter årets Environmental Performance Index med 93,5 poäng av 100 möjliga.

Politiker tog ut miljonbonus trots minusresultat

Ásbjörn Óttarsson tog ut 20 miljoner isländska kronor i aktieutdelning fast hans bolag Nesver gick med förlust. Nu betalar han tillbaka pengarna eftersom aktieutdelningen är ett lagbrott.

Ásbjörn Óttarsson drev länge fiskeföretaget Nesver i Rif nära Hellissandur på Snæfellsnes. Han sitter också sedan i våras i alltinget där han representerar Självständighetspartiet.

DV avslöjade nyligen att Ásbjörn Óttarsson tillsammans med sin fru tog ut 20 miljoner i aktieutdelning under 2007, något som är olagligt eftersom företaget gick med förlust året innan.

Året därpå tog paret ut 65 miljoner kronor. I bokslutet för 2008 hade Nesver ett negativt eget kapital på 157 miljoner.

Aktieutdelningen var synnerligen generös. 2007 motsvarade den enligt tidningen 1 000 procent av aktiekapitalet och året därpå 3 200 procent. Att plocka ut aktieutdelning var också skattemässigt mer gynnsamt än att ta ut lön.

Ásbjörn Óttarsson erkände nyligen i RÚV:s "Kastljós" att aktieutdelningen var ett lagbrott:

"Enligt lagen är detta inte tillåtet. Jag kände inte till det när det här skedde och när jag fick kännedom om det återbetalade jag beloppet. ... Jag är bara människa och har inga bokföringskunskaper."

Enligt DV återstår en del oklarheter i företagets bokföring, något som sägs bero på att den revisor Ásbjörn Óttarsson hade vid den tiden inte längre är i livet.

Ásbjörn Óttarsson har nu lämnat över familjeföretaget till hustrun och sonen. Partiledaren Bjarni Benediktsson säger till Fréttablaðið att historien inte påverkar Ásbjörn Óttarssons karriär:

"Han har erkänt sitt misstag och gjort vad han kan för att rätta till det som inte var korrekt. Därför tycker jag inte att det här borde påverka hans ställning som alltingsledamot eller de förtroendeuppdrag som han har."

Ásbjörn Óttarsson var en av de nio alltingsledamöter som ingick i den nämnd som skulle ta hand om den parlamentariska utredningen av finanskraschen. Han lämnar nu uppdraget eftersom uppmärksamheten skulle kunna påverka nämndens arbete negativt, skriver Ásbjörn Óttarsson i ett pressmeddelande.

Polisen utreder nu Ásbjörn Óttarssons agerande.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Island söker bättre Icesave-avtal: Dagens Nyheter
Protestskäggen rök när Island sänkte räntan: E24
All eyes on Iceland as vote nears on €3.8bn payout: The Irish Times

Dagens citat

"Jag tror att man förstår varandra bättre när bägge parter har utvärderat läget i frågan, de betänkligheter som man har och de möjligheter som kan uppstå i en situation då vissa villkor är uppfyllda."

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Morgunblaðið om gårdagens möte i Haag med Nederländernas finansminister Wouter Bos och Storbritanniens finansmarknadsminister Paul Myners om Icesave-avtalet - läs mer om det här.

Dagens bonuscitat

"Det är nog först och främst ett erkännande och en förtroendeförklaring från Borgarleikhúsið. Och det innebär flera möjligheter för mig. ... Min politiska karriär, min politiska kampanj är sådan att jag aldrig har tänkt att göra något, och det står jag fast vid. Jag tänker inte delta i debatter, hålla personalmöten eller tala på arbetsplatser eller något. Jag tänker göra så lite som möjligt. Nu tänker jag ge mig in i det här."

Jón Gnarr - "skådespelare, författare och tusenkonstnär" - i Morgunblaðið om att han har utsetts till årets manusförfattare vid Borgarleikhúsið i Reykjavík. Han efterträder Auður Jónsdóttir och lovar att hans planer på att ställa upp i vårens kommunalval inte ska påverka arbetet - läs mer om det här.

Gästblogg: Island klart för semifinal i handbolls-EM

Tack vare Islands seger mot Norge på torsdagen, möter de Frankrike i lördagens semifinal i handbolls-EM. Senaste gången de båda länderna mötes var OS-finalen i Peking, som Frankrike vann. Men det isländska laget hyllades ändå som hjältar när de kom hem.

Alla svenskar som gillar isländsk handboll har ännu en anledning att jubla. De tre bästa lagen i EM är direktkvalificerade till VM som avgörs i Sverige nästa år. Och eftersom Frankrike redan är kvalificerade (regerande världsmästare) är Island klara för VM. Men först ska de slåss om medaljerna i EM, som avgörs i Österrike.

Matchen mot Frankrike visas på TV4 Sport 14.00.

Fakta om handbolls-VM i Sverige hittar du här.

Emil Annetorp

Bonde sköt ihjäl isbjörnen vid Þistilfjörður

En bonde sköt ihjäl isbjörnen som simmat i land vid Þistilfjörður på nordöstra Island i onsdags. Mannen var ute med sina får när han plötsligt märkte att djuren blev mycket oroliga. Förklaringen kom snabbt - en isbjörn kom springande rakt emot dem.

Polisen fick larmet om att en isbjörn tagit sig i land 14.14 i onsdags svensk tid. Polisen försökte då få tag på bönderna på alla gårdar i området för att varna för björnen. Men på två av gårdarna svarade ingen, skriver Vísir.

En av dem var bonden med får nära ödegården Ósland vid Þistilfjörður. Han hade inte en aning om att en isbjörn fanns i närheten förrän han plötsligt stod öga mot öga med den.

Bonden hade ett jaktgevär med sig och avlossade två skott mot isbjörnen. Det andra av skotten var dödande.

Landhelgisgæslan sökte igenom regionen med helikopter under gårdagen för att se om isbjörnen inte kom ensam. De flög över kuststräckan fyra gånger utan att lägga märke till något ovanligt.

Eftersom isbjörnen först såg både liten och mager ut befarade experterna att den kunde ha kommit i sällskap med ett större djur. De farhågorna har nu avtagit sedan det visat sig att isbjörnen sannolikt var något äldre än vad den först såg ut att vara.

Polisen i Húsavík uppmanar dock fortfarande lokalbefolkningen till vaksamhet eftersom det inte går att utesluta att ytterligare björnar har lyckats simma i land. Trakterna mellan Þórshöfn och Raufarhöfn, där isbjörnen först sågs och senare sköts ihjäl, är glesbefolkade och vintertid är trafiken också begränsad.

I dag kommer Landhelgisgæslan att söka av området från Húsavík och västerut till Västfjordarna.

Hur isbjörnen tog sig till Island är fortfarande ett mysterium. Ingen havsis är i närheten av nordöstra Island där björnen simmade i land. Några större isflak eller drivis har heller inte rapporterats från regionen på flera veckor.

Det mest sannolika är ändå att isbjörnen under lång tid har drivit mot Island på ett isflak. Eftersom den var medtagen har den troligtvis simmat länge för att ta sig i land, förmodligen många mil. Pälsen var inte skadad vilket tyder på att den inte hungrat länge.

De flesta isbjörnarna som simmar i land på Island kommer från Grönland. Mindre vanligt är att de kommer från Jan Mayen och Svalbard. Med tanke på att den här isbjörnen kom till nordöstra Island är det inte osannolikt att den kommer från någon av dem.

Isbjörnen ska nu undersökas i Sauðárkrókur och kommer sedan sannolikt att stoppas upp. Djuret väger 136 kilo, är en hona och tros enligt Vísir vara ganska ungt samt i bättre skick än de två isbjörnar som simmade i land sommaren 2008.

Hjalti Guðmundsson vid Umhverfisstofnun säger till RÚV att det inte fanns något annat alternativ än att skjuta björnen. Möjligheterna att fånga den levande ansågs så gott som obefintliga och en lös isbjörn innebär ett stort hot mot både människor och djur.

Biologen Þórir Haraldsson tror att stigande havstemperaturer och ökad avsmältning av isen på Grönland, där de flesta isbjörnarna som tagit sig i land på Island tros komma ifrån, gör att fler isbjörnar kommer att dyka upp i öriket inom de närmaste åren, rapporterar RÚV.

Knappt 600 isbjörnar har kommit till Island sedan landet befolkades. Det första registrerade besöket är från år 890, då Ingimundur gamli såg tre isbjörnar vid Vatnsdalur. Men Náttúrufræðistofnun Íslands totalsiffror är förstås osäkra eftersom mörkertalet för många århundraden sannolikt är stort.

1274 sågs 22 isbjörnar och året därpå 27 djur. Under 1900-talet rör det sig om minst 71 isbjörnar vid 59 tillfällen. Flest djur, 27 isbjörnar, tog sig i land vintern 1917-1918 som var mycket hård där isen gjorde det möjligt för djuren att mer eller mindre vandra i land.

Kartan visar de platser där isbjörn har setts. Þistilfjörður ligger i nordöstra Island i ett område där tidigare många isbjörnar har tagit sig i land. Däremot är som synes isbjörnar oerhört sällsynta vid sydkusten. Reykjavík har aldrig fått isbjörnsbesök.

Här kan du se webb-tv från sökandet efter ytterligare isbjörnar och här kan du läsa mer om björnen som sköts i onsdags.

Karta: Náttúrufræðistofnun Íslands

Hemligt toppmöte om Icesave-avtalet

En isländsk delegation träffar i dag och i går i största hemlighet Nederländernas finansminister Wouter Bos och Storbritanniens finansmarknadsminister Paul Myners under ett möte i Haag. Mötet rör inte direkta förhandlingar om Icesave-avtalet, utan parterna uppges ha utbytt information.

I går inleddes poströstningen om Icesave-lagen. Några enstaka dök upp hos sysslomannen i Reykjavík för att avge sina röster.

Samtidigt pågår alltså regeringens kamp för att undvika folkomröstningen genom att omförhandla Icesave-avtalet och därmed också dra tillbaka det nuvarande lagförslaget. Gårdagens och dagens möten, som omgärdades av stort hemlighetsmakeri, kan möjligtvis tyda på att Nederländerna och Storbritannien inte är helt avvisande till en ny runda vid förhandlingsbordet.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon reste enligt RÚV tillsammans med Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson och Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson samt två tjänstemän från finansdepartementet.

Anledningen till att Socialdemokraterna inte skickade någon egen representant är att Steingrímur J. Sigfússon får representera hela regeringen. Någon av Rörelsens alltingsledamöter eller oberoende Þráinn Bertelsson bjöds inte in till mötet, rapporterar Vísir.

Resan ska ha blivit klar först under onsdagen och uppgifterna om den läckte inte ut förrän i går när delegationen redan var på väg. Enligt Morgunblaðið tros Storbritannien och Nederländerna ha backat något från räntenivån på 5,55 procent.

Vad som blev resultatet av mötena i Haag är inte känt. Någon officiell information väntas heller inte förrän delegationen kommer tillbaka till Island i kväll.

Att den isländska delegationen får träffa två regeringsföreträdare betyder att överläggningarna har förts på högsta nivå, vilket i sig kan ses som ett tecken på att Storbritannien och Nederländerna kan tänka sig att lätta på återbetalningskraven.

Den parlamentariska rapporten om finanskraschen är också en faktor som kan påverka en eventuell folkomröstning om Icesave. Den väntas nu presenteras i slutet av februari, och regeringen vill att den offentliggörs åtminstone en vecka före dagen för folkomröstningen. Om rapporten försenas ytterligare vill regeringen därför skjuta på valet. Juridiska experter anser dock att en för lång väntan kan utgöra ett brott mot konstitutionen, skriver Morgunblaðið.

Oppositionen vill gå motsatt väg. Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger till Morgunblaðið att offentliggörandet av rapporten i stället kan skjutas upp till efter folkomröstningen.

Rapporten väntas bli politisk dynamit. Rykten gör gällande att den kommer innehålla hård kritik mot de brister i myndighetsutövning som skapade grunden för bankkollapsen. Att den skulle kunna påverka utgången i en folkomröstning om Icesave-lagen är därför inte uteslutet om kritiken mot de tidigare borgerliga regeringarna blir lika hård som väntat.

Det kan också möjligen förklara blockens olika inställning till vad som ska gå först - folkomröstningen eller krisrapporten.

Ekonomen Ólafur Arnarson förutspår i Pressan att rapporten även kommer att innehålla skarp kritik mot Kristján L. Möller, Össur Skarphéðinsson och Jóhanna Sigurðardóttir, de socialdemokratiska ministrar som även ingick i den tidigare koalitionen med Självständighetspartiet. Han tror att nyckelministrarna Össur Skarphéðinsson och Jóhanna Sigurðardóttir kan tvingas avgå - och då väntar sannolikt nyval.

En annan faktor som kan spela in i Icesave-omröstningen är EU:s ställningstagande till att inleda förhandlingar om medlemskap. Ett sådant yttrande väntas enligt European Voice den 24 februari.

Den väntade hållningen är att öppna för isländskt EU-medlemskap. Men om Icesave-frågan då ännu inte är löst kommer sannolikt Nederländerna och Storbritannien blockera alla samtal tills Island kapitulerat.

Uppdatering: Mötet med företrädare för den brittiska och nederländska regeringen bekräftas i ett pressmeddelande. Några nya möten är inte planerade, enligt ett annat pressmeddelande.

Här kan du läsa mer om Icesave-avtalet.

Dagens citat

"Det var helt fantastiskt. ... Vi har bevisat att OS inte var en slump. Vi tillhör de bästa handbollsnationerna i världen och har nu bevisat det. ... Jag gjorde mål på första skottet och då ökade mitt självförtroende. Sedan bara fortsatte och fortsatte vi. Det var underbart att se alla skott gå i mål och att ha en god del i att säkra en plats i finalspelet åt oss."

Tiomålsskytten Arnór Atlason i Vísir om gårdagens seger med 35-34 mot Norge som betyder att Island är klart för semifinal mot Frankrike i handbolls-EM, Island får därmed chans till revansch för förlusten i OS-finalen 2008 - läs mer om det här.

Dagens bonuscitat

"We're gobsmacked. With first-class crews, great locations, 6,000 miles of coastline and state-of-the-art facilities, Scotland should have been the natural choice. It's good enough for Harry Potter."

Scottish Screens Belle Doyle i The Sun om försäkringsbolaget Scottish Widows beslut att spela in en reklamfilm på Island i stället för Skottland, något som förklaras med bättre dagsljus under sommaren samt större variation i landskapet på små avstånd vilket gjorde det hela billigare.

Sanningen om Sigur Rós isländska texter

Någonsin funderat på vad Jón Þór Birgisson egentligen sjunger om? Ovanstående video har svaret: På "Takk" har Sigur Rós smugit in hemliga budskap på engelska bland de isländska texterna - "Hoppípolla" är till exempel kodspråk för "I'll be Portland". Den och många andra omskakande sanningar hittar du beviset för i klippet ovan.

Favoritplatser på Island - 17: Ytri Tunga

Vattnet i Atlanten norr om Island blir sällan varmare än fem grader. Men någon gång för sisådär två miljoner år sedan - när delar av Island nästan nyligen rest sig över havsytan - var havet betydligt varmare. Vid Ytri Tunga finns bevisen på att klimatet då var helt annorlunda.

I det branta stupet ned mot Atlanten finns tusentals och åter tusentals snäckskal. Fossilerna visar att havets nivå för länge sedan var avsevärt högre och temperaturen i Atlanten åtminstone tolv grader, den värme som krävs för att snäckorna ska hitta hit.

Ytri Tunga är namnet på några gårdar på halvön Tjörnes en dryg mil öster om Húsavík längs med väg 85. En grusväg leder ned mot vattnet och ända till stranden. Men det är klokare att parkera en bit ifrån havet - vägen är nämligen ofta bortspolad, och då är det omöjligt att ta sig tillbaka upp.

Nära Hallbjarnarstaðaá vid Tungulending finns de säregna lämningarna. Klipporna består av varvade lager lignit och snäckskal. Men det finns också enstaka valben i klipporna.

Stranden är som isländska stränder brukar vara. Full av välpolerade svarta stenar, drivved, ilandspolade alger och andra strandfynd. Risken för att behöva känna sig ensam är liten, sjöfåglarna trivs här.

Havet vid Ytri Tunga är som bäst när det blåser lite. Vågorna sköljer in över stranden och lämnar land med ett säreget kluckande och rasslande över stenarna. Ju mer det blåser, desto mer fridfullt blir vågornas regelbundna svall och den ständigt återkommande stenkonserten.

Ovan kan du kika på mobilkamerafilm från stranden vid Ytri Tunga. Det sunkiga ljudet gör inte på långa vägar stenarna och havet rättvisa.

Styrräntan ner och protestskäggen av

Seðlabanki Íslands beslut att sänka styrräntan till 9,5 procent fick Tómas Tómasson och Úlfar Eysteinsson att jubla av två skäl: Dels för att styrräntan för första gången på nästan fem år är under tio procent, dels för att de äntligen fick raka av sig sina protestskägg mot den höga räntenivån.

Úlfar Eysteinsson, ägare av restaurangen Þrír Frakkar i Reykjavík, hade inte rakat sig sedan i maj som en protest mot den höga styrräntan. Efter ett tag hängde Hamborgarabúllans Tómas Tómasson på - och sedan dess har kockarna enträget vägrat rakning och dessutom åkt runt med häst och vagn i huvudstaden och delat ut julklappar till barn för att göra något vettigt av tomteskäggen.

Men i går kom det efterlängtade beskedet. Styrräntan sänks med en halv procentenhet till 9,5 procent, den lägsta nivån sedan september 2005.

Centralbankschefen Már Guðmundsson bjöd in kockarna till Seðlabanki Íslands, och där väntade barberaren Vagn Boysen på att raka av Tómas Tómasson och Úlfar Eysteinsson sina styrränteskägg. Efter proceduren fick de vandra hemåt med varsin rejäl påse med ansiktshår.

"Det är både saknad och glädje. ... Men ofta väljer en liten tuva ett stort lass. Vi har fått ned styrräntan. Det firar vi åtminstone", säger Úlfar Eysteinsson till Morgunblaðið.

Men det är inte omöjligt att skägget kommer tillbaka till Seðlabanki Íslands. Enligt rykten vill kockarna göra en skäggtavla som ska skänkas till centralbanken.

Már Guðmundsson berättar för Fréttablaðið att han hade ringt kockarna redan på måndagskvällen och förvarnat om att något kunde vara på gång. Han har följt deras protester med nöje och säger att det inte var möjligt att sänka styrräntan under tio procent redan före jul, eftersom det hade förstört helgen för alla dem som skulle få julklappar av restaurangtomtarna Tómas Tómasson och Úlfar Eysteinsson. Már Guðmundsson var heller inte överraskad över kockarnas envishet eftersom han känner deras sinne.

Már Guðmundsson sa under gårdagens presskonferens att räntesänkningen förmodligen hade blivit större om inte presidenten Ólafur Ragnar Grímsson hade vägrat att godkänna Icesave-lagen. Nu innebär det en osäkerhet som gör det svårt att förutsäga den ekonomiska utvecklingen.

Seðlabanki Íslands förutspår dock att bruttonationalprodukten backar något mer än vad som sas i november förra året. Ekonomin väntas krympa med 3,4 procent under 2010. Positivt är att inflationen fortsätter att minska samtidigt som kronans kurs är relativt stabil, om än på en låg nivå. Förutsättningar för ytterligare räntesänkningar finns därför när frågetecknen kring Icesave-lagen och lånen till Island har rätats ut.

I ett tal vid en konferens i Bergen den 7 januari sa Már Guðmundsson att krisen på Island berodde på flera faktorer - från banker som växt sig för stora i förhållande till Island samt brister i EU:s regelverk till bristfälliga insatser av politiker och myndigheter samt ett korsägande som ledde till en dominoeffekt när väl den första storbanken kollapsade.

Här kan du se webb-tv från rakningen på Seðlabanki Íslands och här kan du läsa mer om skäggprotesten.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Sänkt styrränta i Island: Svenska Dagbladet

Dagens citat

"Lagen 1/2010 föreskriver förändringar av lagen 96/2009 som ger finansministern, å Ríkissjóður Íslands vägnar, rätt att garantera ett lån till Tryggingarsjóður innstæðueigenda og fjárfesta från rikena Storbritannien och Nederländerna för att ersätta betalningar gjorda till sparare i Landsbanki Íslands hf. Alltinget biföll lagen 1/2010 men presidenten nekade att ratificera den. Ska lagen alltjämt vara i kraft?"

Så lyder frågan som det isländska folket tar ställning till i folkomröstningen om Icesave-lagen där poströstningen börjar i dag - ovan ser du hur valsedeln, där alternativen är "Ja, den ska fortsätta att gälla" och "Nej, den ska upphöra att gälla", ser ut - läs mer om Icesave här.

Dagens bonuscitat

"Many Icelanders have been through very rough financial times lately, due to the economic collapse. But for parts of the nation this hasn’t had such disastrous effects on daily life. But of course, due to the currency collapse, necessities like food have become more expensive. However, the crisis has brought some positive changes as well. People are more critical of their environment and seem more ready to embrace to core values in life. There has been a definite shift in focus away from an obsessively materialistic and money-oriented view, which had dominated our society for years."

Amiinas Sólrún Sumarliðadóttir i Artist Advocacy om konsekvenserna av finanskrisen på Island.

Foto: Kjartan Sveinsson/www.amiina.com

Isbjörn simmade i land på Island - sköts ihjäl

En isbjörn har simmat i land vid Þistilfjörður på nordöstra Island. Polisen i Þórshöfn larmades om isbjörnen i dag 14.14 svensk tid. Vakthavande befäl bekräftar för RÚV att det rör sig om en björn.

Polisen har fotograferat björnen och sett spår efter den, men tappade bort den i dimman. Djuret upptäcktes vid Sævarland vid Þistilfjörður nära Svalbarðsá.

När polisen upptäckte björnen befann den sig vid Svalbarðsárbrú och rörde sig söderut mot Þórshöfn längs med väg 85. När polisbilen närmade sig vände den och sprang österut ned mot vattnet och fortsatte sedan söderut över Svalbarðsá och tillbaka mot Sævarland. Där förlorade polisen isbjörnen ur sikte.

"Det var inget stort avstånd mellan oss när den vände och sprang tillbaka. ... Då sprang jag in direkt", säger Svanhvít Geirsdóttir, som bor i Sævarland och var den som först larmade polisen om björnen, till Vísir.

Svanhvít Geirsdóttir följde isbjörnens rörelser och var inte mer än tio meter från björnen när den sprang förbi gården och tillbaka ned mot vattnet.

"Den var ganska liten och jag tyckte att den var hemskt medfaren", säger Svanhvít Geirsdóttir till Morgunblaðið.

I området som isbjörnen hittills har rört sig finns flera gårdar men trafiken mellan Raufarhöfn och Þórshöfn är gles. Tre jägare samt flyg från Landhelgisgæslan letar nu tillsammans med polisen efter isbjörnen samtidigt som allmänheten informeras och området där björnen setts bevakas. Jägarna har fått tillstånd att skjuta björnen.

Om inte björnen hittas före mörkret kommer sannolikt befolkningen i området nära Þórshöfn att uppmanas att hålla sig inomhus under kvällen och natten.

"Vi förlorade björnen ur sikte. ... Han sprang bara efter vägen. ... Det är naturligtvis farligt när ett sådant djur går löst. Björnen var rädd och det är farligare om den är rädd", säger polisen Jón Stefánsson till Morgunblaðið.

Det är första gången sedan sommaren 2008 som en isbjörn simmar i land på Island. Den här gången rör det sig om en ganska liten björn som troligen har drivit mot Island på isflak. Det är dock vanligare att djuren kommer till Island på sommaren.

Någon havsis finns över huvud taget inte just nu vid kusten i regionen, vilket innebär att isbjörnen sannolikt har drivit en bit på vägen på ett mindre isflak för att sedan har simmat långt för att ta sig i land. Några rapporter om enstaka kustnära isflak som isbjörnen skulle ha kunnat utnyttja finns heller inte.

Efter sommaren 2008, då två isbjörnar tog sig i land och sköts till döds, har polisen fått flera isbjörnslarm. Några bevis för att ytterligare djur ska ha tagit sig i land saknas dock. De flesta av larmen har också visat sig ha naturliga förklaringar.

Men den här gången ser det alltså ut som att det är allvar. I så fall blir det första gången som myndigheternas nya handlingsplan för att möta isbjörnar kan användas. Regeringen fick hård kritik för att björnarna som tog sig i land 2008 sköts.

Den bur som då transporterades från djurparken i Köpenhamn till Island finns fortfarande i landet. Myndigheterna skulle försöka fånga den andra isbjörnen som simmade i land vid Skagafjörður, men djuret blev aggressivt och försökte ta sig till vattnet. Då sköts isbjörnen.

Som det ser ut just nu tycks möjligheterna små att fånga djuret. Regionen är glesbefolkad men här finns många gårdar där bönderna ägnar sig åt djurhållning. Även polisens resurser på en så avlägsen ort är begränsade och att få hit förstärkning från Akureyri eller Reykjavík tar tid. Med tanke på att mörkret faller vid 17.30 svensk tid är det troligaste därför att isbjörnen kommer att skjutas så fort möjligheten finns.

Umhverfisstofnun uppger i ett pressmeddelande att omständigheterna för att kunna fånga björnen inte är goda. Då krävs det att björnen inte obevakat kan röra sig på land eller simma till havs. Så ser det inte ut vid Þistilfjörður. Därför anser myndigheterna att isbjörnen bör skjutas. Annars är risken stor att den kommer att gå till attack mot människor.

Uppdatering: Isbjörnen sköts ihjäl vid 16.30 svensk tid. Polisen bekräftar för Morgunblaðið att björnen är död. Enligt uppgifter ska en av jägarna ha avlossat det dödande skottet. Isbjörnen ska ha skjutits strax norr om ödegården Ósland vid Þistilfjörður. Björnen ska då ha varit på väg mot får som finns i området.

Några uppgifter om ytterligare isbjörnar som ska ha simmat i land finns inte. Polisen uppmanar dock allmänheten till vaksamhet. Eftersom djuret var ungt är det inte osannolikt att det kan ha följt med en äldre björn som också lyckats ta sig i land. Landhelgisgæslan kommer att bevaka området med flyg under torsdagen. Det finns heller inget som tyder på att isbjörnen ska ha attackerat några djur eller människor under tiden på land.

Þorvaldur Björnsson vid Náttúrufræðistofnun Íslands säger till Morgunblaðið att isbjörnen kan ha simmat i flera veckor. Björnen var liten, mager och medtagen efter ansträngningarna. Isläget är också sådant att den förmodligen har drivit bort på ett isflak för att sedan ha simmat åtskilliga mil innan den såg land.

De senaste isbjörnarna har kommit till Island från Grönland och då simmat i land på öns nordvästra kust. Att det här djuret i stället tog sig i land i nordost tyder också på att den har varit på väg under en lång tid.

Náttúrufræðistofnun Íslands ska nu undersöka isbjörnen. Därefter väntar sannolikt uppstoppning av isbjörnskroppen.

Här och här kan du se webb-tv med bilder på den skjutna isbjörnen.

Här kan du läsa mer om de isbjörnar som tog sig i land sommaren 2008 och här kan du läsa Umhverfisstofnuns rapport om händelserna.

Karta: Hans Hansen/Umhverfisstofnun

RÚV skrotar regionala nyhetsprogram

Public service-bolaget RÚV tvingas till omfattande nedskärningar. Antalet anställda utanför Reykjavík bantas kraftigt och programinköpen av isländska film- och tv-program väntas minska. Många befarar därför att besparingarna inte bara slår mot RÚV:s egna program.

Ríkisútvarpið behöver spara 270 miljoner isländska kronor i år. Verksamheten finansieras både genom licensavgifter och reklam. Regeringen bantar anslagen med tio procent medan det alltjämt svåra läget på annonsmarknaden också plågar intäktssidan.

Totalt rör det sig om 29 tjänster som försvinner. Dessutom kommer RÚV att anlita färre vikarier och timanställda.

Bland de journalister som sägs upp i Reykjavík drabbas främst nyheterna samt redaktionen för samhällsprogrammet "Kastljós".

I Akureyri försvinner två anställda, i Ísafjörður också två och i Egilsstaðir tre. RÚV ska också sälja lokalerna i Egilsstaðir. Beslutet innebär att de lokala nyhetssändningarna i Ísafjörður, Akureyri och Egilsstaðir läggs ned. Det medför också att dominansen från Reykjavík och Akureyri sannolikt ökar - även om det fortfarande finns en, snart föräldraledig, journalist i Egilsstaðir och en fotograf i Ísafjörður. Totalt finns nu 10,5 tjänster hos RÚV utanför Reykjavík.

Hos RÚV finns omkring 100 anställda journalister. Personalstyrkan minskar nu alltså med omkring 15 procent.

Samhälls- och nyhetsprogram som "Viðtalið" och "Fréttaaukinn" läggs på is som följd av nedskärningarna. För att spara pengar blir det också färre direktsändningar från inhemska evenemang och RÚV kommer att köpa mindre isländska serier och filmer. Vissa nyhetssändningar kommer också att kortas. För att kompensera att de regionala programmen upphör kan det i stället bli aktuellt med särskilda radioprogram med regionala nyheter.

Ett av de evenemang som inte längre får plats i RÚV:s tablå är utdelningen av det isländska film- och tv-priset Eddan. Galan skjuts nu upp till någon gång i februari.

"Skadan visar sig inte än. Det dröjer två till tre år innan vi ser den", säger Björn Brynjúlfur Björnsson, ordförande för Íslenska kvikmynda- og sjónvarpsakademían, till Fréttablaðið om effekterna av att RÚV nu upphör att sända galan.

Både i Västfjordarna och Austurland är många kritiska mot beslutet att lägga ned de lokala programmen. RÚV betalar alla islänningar för och public service-bolaget borde därmed också finnas över hela landet, säger Halldór Halldórsson, borgmästare i Ísafjörður, till Morgunblaðið.

Hjálmtýr Heiðdal, ordförande för Félag kvikmyndagerðarmanna, sågar också beslutet. Filmbranschen har redan fått anslagen bantade med 35 procent. Ett första steg mot att få bidrag är att få RÚV att köpa en visning. När nu den möjligheten minskar tror han också att det blir svårare att nå ut på den internationella marknaden eftersom ett viktigt skyltfönster försvinner.

"Det är att ge det isländska filmskapandet dödsstöten", säger han till Fréttablaðið.

Här kan du läsa mer om minskade bidrag till filmbranschen.

En dag från folkomröstning om Icesave

I morgon inleds folkomröstningen om Icesave-lagen. Trots envisa rykten finns det ännu inget som tyder på att det i stället blir en omförhandling av avtalet.

Den 6 mars röstar islänningarna om Icesave. Men redan i morgon inleds röstandet för islänningar bosatta utomlands. Alltinget kan visserligen avbryta omröstningen när som helst före valdagen genom att dra tillbaka lagförslaget, men ju närmare valdagen desto tuffare blir det också att politiskt motivera ett sådant agerande.

Justitieminister Ragna Árnadóttir har ansvaret för att ordna en opartisk upplysningskampanj om lagförslaget. Eftersom frågan är så laddad väntas inga politiskt sakkunniga inom departementen ingå i arbetsgruppen. I stället kan uppdraget hamna hos forskare och andra oberoende experter.

Indefence planerar också en landsomfattande informationskampanj inför folkomröstningen. Tanken är att den ska ske genom möten över hela landet.

För att det ska bli en omförhandling krävs att alltinget är överens. Storbritannien och Nederländerna vill inte längre förhandla med enbart den isländska regeringen, utan vill försäkra sig om att ett eventuellt nytt avtal godkänns med en bred majoritet.

Än så länge finns ingen sådan isländsk enighet. Både Självständighetspartiet och Framstegspartiet hänvisar till det oklara juridiska läget, och förkastar därför båda de avtal som regeringen ställt sig bakom. De hävdar att vänsterkoalitionen med enighet avser kapitulation inför de brittiska och nederländska kraven, och vill helst att ansvaret prövas av domstol.

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har med andra ord ett svårt utgångsläge för att nå en omförhandling. Och om det blir ett nej vid en eventuell folkomröstning väntar ett underligt läge - regeringen har alltjämt stöd av en majoritet av islänningarna men tycks samtidigt få underkänt för sin politik i folkomröstningen.

Företrädare för båda regeringspartierna kan dock tänka sig att skjuta på folkomröstningen om den parlamentariska utredningen av finanskraschen inte blir klar före valdagen. Rapporten skulle ha presenterats den 1 november, men har skjutits på framtiden och det senaste budet är nu slutet av februari. Oppositionen vill däremot inte rucka på valdagen.

Rapporten väntas omfatta närmare 2 000 sidor. Utredarna har talat med 450 personer under arbetets gång. Enligt rykten kommer rapporten att presentera en mycket dyster bild av myndigheternas kontroll av finanssektorn.

Hur stor räkningen blir för Icesave är oklart. Bloggaren Vilhjálmur Þorsteinsson har räknat ut att statsskulden till och med år 2023 är 2 260 miljarder isländska kronor. Icesave står för en dryg tiondel av totalskulden, 289 miljarder, om försäljningen av Landsbankis tillgångar täcker 88 procent av beloppet.

Det svåraste året blir 2011, med avbetalningar på 350 miljarder. Finansdepartementet uppskattar Icesave-skulden till cirka 200 miljarder. Beloppet blir alltså ungefär lika stort som de 266 miljarder Seðlabanki Íslands utan säkerhet lånade ut till Kaupþing strax före bankkraschen.

Totalkraven på de kollapsade storbankerna uppgår enligt Fréttablaðið till drygt 17 000 miljarder isländska kronor. Fordringsägarna kräver 7 316 miljarder från Kaupþings konkursbo, 6 500 miljarder från Landsbanki och 3 436 miljarder från Glitnir. Vissa krav tros dock ha preliminärregistrerats dubbelt och totalsummorna väntas därför minska något.

Tidningssidorna är hämtade från Landsbankis interntidning Moment, och uppstod förstås i en tid när ingen trodde på en finanskris.

Här kan du läsa mer om Icesave.

Dagens citat

"Det gikk som kjent som det måtte gå. På slutten observerte vi de islandske bankene i mer og mer periferte kapitalmarkeder på jakt etter finansiering. Latin-Amerika inkludert. Så var det stopp. For et land som hadde bygd opp en bransje med en balanse over ni ganger den samlede verdiskapningen var krisen et faktum."

Pål Ringholm, analyschef vid First Securities, i E24 om oerfarna isländska bankchefer.

Dagens bonuscitat

"Vi har inte diskuterat frågan formellt inom styrelsen. De stortingsledamöter som jag träffat är av samma åsikt som jag. Själv ser jag på saken som så att Norge borde ha erbjudit islänningarna ett mycket starkare ekonomiskt stöd så att de hade kunnat gå till domstol med frågan. Sådan hjälp hade gett islänningarna några års handlingsutrymme. ... Min mening är att det är det minsta som Norge kunde göra för Island."

Dag Seierstad, veteran inom Sosialistisk venstreparti, säger i Morgunblaðið att Norge borde ha erbjudit Island ett stöd motsvarande det nuvarande räddningspaketet från Internationella valutafonden för att kunna pröva ansvaret för Icesave i domstol.

Släktskap stoppar åtal för attack mot alltinget

Åklagaren Valtýr Sigurðsson drar tillbaka åtalet mot de nio män som misstänks för att ha stört ordningen i alltinget. Den vakt som kräver skadestånd från demonstranterna är nämligen åklagarens hustrus halvsyster. Nu blir det upp till en ny åklagare att ta ställning till om ett nytt åtal.

Händelsen inträffade den 8 december 2008 när ett tjugotal personer trängde in i alltinget och skrek åt politikerna under debatten. När vakter och polis skulle föra bort demonstranterna blev det stökigt och en alltingsvakt och två poliser skadades.

I förra veckan inleddes rättsprocessen mot nio av de misstänkta demonstranterna i Héraðsdómur Reykjavíkur. Misstankarna gäller bland annat den udda brottsrubriceringen árás gegn Alþingi, angrepp på alltinget. Det är första gången på 61 år någon ställs inför rätta för just det brottet. Senast åtalspunkten användes var efter oroligheterna på Austurvöllur i Reykjavík 1949 när alltinget beslutade att Island skulle gå med i Nato.

Valtýr Sigurðsson drar nu tillbaka åtalet eftersom han anser att det finns en koppling som gör att rättsväsendet kan misstänkas för jäv. Han förklarar det sena beslutet med att han inte hade varit inblandad i själva utredningen, och inte hade kännedom om att en släkting spelade en avgörande roll i målet förrän samma dag som det togs upp i rätten.

En ny åklagare får nu tre månader på sig att besluta om ett det blir ett nytt åtal mot de nio demonstranterna. Justitieminister Ragna Árnadóttir har gett Lára V. Júlíusdóttir uppdraget.

Beslutet att åtala männen har på sina håll väckt starka reaktioner. Kritikerna anser att det är underligt att det isländska rättsväsendet tycks prioritera utredningar mot frustrerade medborgare i stället för att kraftsamla för att utreda misstänkta brott begångna i samband med finanskraschen.

Rörelsen har bland annat kritiserat åtalet i ett uttalande:

"Rörelsens gräsrötter protesterar starkt mot hur oerhört underliga systemets prioriteringar visar sig för folket i och med åtalet mot en liten grupp medborgare soma hade fått nog, klev fram och ville visa sitt missnöje med de rådande förhållandena. ... Samtidigt har storbrottslingar och kraschens arkitekter fredad status i samhället och har ännu full kontroll över sina tillgångar och arbetar i de flesta fallen vidare på samma jobb."

Här kan du läsa mer om åtalet mot demonstranterna, här kan du läsa Valtýr Sigurðssons beslut och här utnämningen av Lára V. Júlíusdóttir.

Isländska affärsmän nu också som dörrmatta

Du kan pissa på dem och spränga dem i luften. Nu kan du dessutom torka av skiten och trampa på dem. Bóas Arnarson har nämligen designat en dörrmatta där isländska affärsmän är motivet.

På utestället Sódóma Reykjavík i huvudstaden pryder sedan länge kända isländska affärsmän urinoaren. Förre Landsbankiägaren Björgólfur Thor Björgólfsson är den mest - eller minst - populäre och den som flest besökare väljer att pissa på.

Och att bränna upp och fyra av oönskat skräp på nyårsafton är en klassisk isländsk ritual. Det går alltid att välja fyrverkerimotiv efter den som väcker mest ilska. De senaste åren har förstås raketer med Halldór Baldurssons karikatyrer av affärsmän och politiker på omslaget sålt bäst.

Bóas Arnarson, en 21-årig designer från Akureyri, har tagit fram nästa aggressionsdämpare. Dörrmattan Innrás 2010 pryds av nunorna på välkända isländska näringslivsprofiler, som det är fritt fram att smutsa ned och trampa på.

"Det funkar skitbra och personligen mår jag mycket bättre efter att ha jobbat med det här projektet", säger han till DV.

Hittills finns tre olika mattor men Bóas Arnarson arbetar med fler motiv. Men han känner också en viss tacksamhet gentemot affärsmännen som han trampar på:

"Även om jag är arg är jag också tacksam för att det de här affärstölparna gjorde öppnade mina ögon för livsstilen som rådde under de goda åren. Jag deltog i den i viss mån och var inte ens 18 år när jag släntrade in på banken och bad om en checkkredit på 400 000 kronor, som jag fick. I dag vet jag bättre och kan uppskatta varje krona."

Här kan du läsa mer om isländska fyrverkerier med politiska motiv och här om pissoaren på Sódóma Reykjavík.

Bæjarhreppur försvinner från Västfjordarna

Bæjarhreppur med huvudorten Borðeyri bör ingå i regionen Norðurland vestra i stället för Västfjordarna. Sedan den nya vägen över Arnkötludalur öppnade är kommunen inte längre den naturliga vägen in i regionen, och eftersom den dessutom ligger söder om Bitrufjörður tillhör området geografiskt inte Västfjordarna. Så motiveras regionskiftet i ett lagförslag till alltinget.

96 personer bor i Bæjarhreppur vilket gör kommunen till en av Islands minsta sett till antalet invånare. Lantbruket dominerar och i Bæjarhreppur finns flera får- och kobönder. Tjänstesektorn är också ganska stor. I den lilla centralorten Borðeyri finns bland annat skola, restaurang, gästhem och en bilverkstad.

Huvudargumenten för flytten är att Bæjarhreppur har större utbyte med kommuner i söder tillhörande Norðurland vestra, än de angränsande kommunerna i Västfjordarna. Vägen över Arnkötludalur, som invigdes i somras, innebär att de som ska till de östra Västfjordarna nu i regel väljer sträckan som genar förbi Bæjarhreppur. Det naturliga bandet, som dessutom saknar geografisk anknytning, i regionen har därmed brutits.

Om regionbytet blir verklighet innebär det därmed också att Strandirområdet inte längre tillhör enbart Västfjordarna.

Syftet med regeringens förslag, som omfattar hela Island, är att säkra tillgången till service och tjänster samt verka för regional utveckling och konkurrens.

Bæjarhreppur är den enda kommunen som föreslås byta region. Men det finns även förslag på andra förändringar.

Regionerna blir alltjämt åtta, men Suðvestursvæði blir en förlängning av dagens Höfuðborgarsvæðið, som går från att omfatta Storreykjavík till hela sydvästra Island. Här ingår förutom huvudstadskommunerna också hela Suðurnes, kommunerna runt Akranes, Borgarnes, Selfoss och Hveragerði. Förändringen motiveras med att utbytet i regionen redan i dag är stort samt att många utnyttjar den service som finns i grannkommunerna.

I övriga regioner blir det inga förändringar. Langanesbyggð och kommunerna västerut ska även i fortsättningen tillhöra Norðaustursvæðið eftersom bättre infrastruktur tros stärka samhörigheten. Dessutom finns det inget stöd i den lokala opinionen för en flytt till Austursvæðið.

Situationen är densamma för Höfn vid Hornafjörður i Suðursvæðið. Här är det dessutom långt till anda centralorter både västerut och österut, vilket gör att Höfn alltjämt måste vara ett servicecentrum. Att flytta kommunen från Suðursvæðið till Austursvæðið vore därför att gå emot den lokala opinionen samt sprida ut de kommunala tjänsterna över alldeles för stora områden.

Regeringen vill banta antalet isländska kommuner från 77 till 17 inför kommunalvalen 2014. När som helst väntas enligt Bæjarins besta resultaten av utredningen om ett samgående mellan Bolungarvíkurkaupstaður, Ísafjarðarbær och Súðavíkurhreppur.

Här kan du läsa mer om Borðeyri och här om planerna på att göra en regionkommun av Västfjordarna.

Dagens citat

"Att de problem som vi håller på att granska och offentliggöra för folket är större och mer omfångsrika än vad som troddes från början är inte nämndens ansvar. Det här är allas vårt problem. Jag ber därför både tinget och folket om att visa tålamod och ge oss möjlighet att slutföra rapporten."

Páll Hreinsson, en av utredarna inom den parlamentariska kommitté som granskar finanskrisen, under gårdagens presskonferens i Reykjavík där han tillsammans med Tryggvi Gunnarsson - som sa sig "ha varit nära gråten och mycket irriterad över det man har sett" - meddelade att rapporten försenas ytterligare och väntas bli klar i slutet av februari, något som enligt regeringsföreträdare kan medföra att folkomröstningen om Icesave-lagen bör senareläggas vilket dock inte oppositionen är sugen på, skriver Fréttablaðið.

Dagens bonuscitat

"Det är samma skit som finns i den här världen som i de flesta andra. Du behöver ha ett stort behov av att säga det du behöver säga i din konst för att ge dig ut i en sådan värld. Jag håller fast vid mitt hjärtas mål och gränser. Jag tar en dag i taget och försöker att bygga min värld så att det är mer glädje ... varje dag."

Skådespelaren Aníta Briem i DV om livet i filmbranschen och Hollywood.

Jón Gnarr lyssnar på alla som har rösträtt

Besti flokkurinn, Bästa partiet, har inte bara fixat en ny hemsida. Jón Gnarr driver nu också årets mest förvirrande valkampanj på Youtube.

Medan andra partier just nu bekymrar sig om provval och sådana saker är Besti flokkurinns toppkandidat ute och träffar vanligt folk. Och då gäller det att vara trevlig och lyssna - särskilt på kvinnor, det är ett vallöfte - på vad människorna som jobbar på fiskfabriken, alltså de som talar isländska, har att säga: "Det är folk som betyder mycket eftersom de har rösträtt", konstaterar partiledaren blygsamt.

Jón Gnarr lyssnar även gärna på personer som har utvecklingsstörningar eller andra funktionshinder. Så länge de har rösträtt.

Den förvirrande och genomironiska kampanjen ska ge Jón Gnarr en plats i Reykjavíks kommunfullmäktige i kommunalvalet den 29 maj. Bland andra kändisar som kandiderar på Besti flokkurinns stjärnspäckade lista återfinns skådespelaren Ágústa Eva Erlendsdóttir och serietecknaren Hugleikur Dagsson.

I lördags dök Jón Gnarr också upp på socialdemokraten Bjarni Karlssons valmöte i Kolaportið i Reykjavík.



Jón Gnarr vill enligt programförklaringarna på Youtube göra Reykjavík till en ännu bättre stad. Han har erfarenhet från psykiatriska institutioner vilket anses vara särskilt lämpligt för den som ska styra Reykjavíks skuta över det ekonomiska korallrevet. Dessutom vill han bli kvitt lite gammalt skräp och spränga några broar på nyårsafton.

Här kan du läsa mer om Besti flokkurinn.

Ny folkomröstning om större smältverk

Befolkningen i Hafnarfjörður får rösta om utbyggnaden av Rio Tinto Alcans anläggning i Straumsvík. Troligt datum för folkomröstningen är den 6 mars, samma dag som islänningarna väntas få ta ställning till Icesave-lagen.

2007 sa en knapp majoritet av befolkningen i Hafnarfjörður nej till en utbyggnad av aluminiumsmältverket. Men i finanskrisens kölvatten har opinionen svängt, och nu tros stödet för att bygga ut industrin vara tillräckligt.

Borgmästaren Lúðvík Geirsson säger till Fréttablaðið att han tror på ett definitivt besked från Rio Tinto Alcan inom de närmaste dagarna, och om företaget står fast vid planerna klubbas beslutet om en ny folkomröstning på ett kommunstyrelsemöte i veckan.

Kostnaden för utbyggnaden är omkring 100 miljoner dollar. Energin som behövs ska komma från Búðarhálsvirkjun där Landsvirkjun jagar pengar för investeringar i ny kraft. Enligt vd:n Rannveig Rist ska investeringarna öka produktionskapaciteten från 178 000 ton om året till 218 000 ton, skriver Fréttablaðið.

Rio Tinto Alcan har dock inte fattat något formellt beslut om utbyggnaden. Företaget vill ändå undersöka förutsättningarna genom en ny folkomröstning.

Utbyggnadsmotståndarna är kritiska till att frågan åter blir föremål för folkomröstning bara tre år efter senaste tillfället, vilket de anser går emot de löften som kommunstyrelsen i Hafnarfjörður då gav om att respektera resultatet.

Två andra industriprojekt är på gång i Hafnarfjörður. Glacier Water söker efter en tomt i hamnen där företaget vill bygga en anläggning för att tappa isländskt källvatten på flaska. Projektet tros kunna skapa åtminstone 50 nya jobb.

Baliqa Invest AG strävar i samarbete med Vatnsveita Hafnarfjarðar om att exportera vatten med tankfartyg. Kommunledningen har gjort tummen upp för projektet, rapporterar Fréttablaðið.

Men det finns också oro kring de fortsatta satsningarna på aluminiumsmältverk. Náttúruverndarsamtök Íslands kräver i ett öppet brev att regeringen redovisar varifrån kraften till det planerade aluminiumsmältverket vid Helguvík i Reykjanesbær ska hämtas. Miljövännerna talar om kapacitet på 360 000 ton om året och ett energibehov på 650 megawatt, vilket är nästan lika mycket som Kárahnjúkar i öster.

I nuläget är dock produktionstillståndet på 250 000 ton. Näringsminister Katrín Júlíusdóttir säger till Fréttablaðið att regeringen heller inte har bundit sig vid några kraftleveranser. Den tillgången måste Norðurál säkra hos de regionala energibolagen.

Náttúruverndarsamtök Íslands befarar att många vattenfall och geotermiskt aktiva områden kommer att offras för aluminiumsmältverkens kraftbehov.

Arbetslösheten på Suðurnes är just nu 13,6 procent. Kommunerna i regionen har det just nu mycket svårt. I Reykjanesbær räknar den borgerliga majoriteten i kommunstyrelsen med att smältverket vid Helguvík kommer i gång inom kort vilket skapar nya jobb och ökar skatteintäkterna. Men budgeten har fått hård kritik eftersom finansieringen av Helguvík ännu inte är säkrad.

I budgeten förutspås enligt Morgunblaðið 680 miljoner isländska kronor i ökade skatteintäkter, 2 900 nya jobb samt en befolkningsökning med två procent.

Filmstudion Atlantic Studios öppnade i helgen på det gamla flygbasområdet i Keflavík. Företaget håller till i en gammal flyghangar på 5 000 kvadratmeter. Enligt RÚV lär det dock ta några år innan verksamheten tar fart på riktigt.

Ett annat projekt som ska skapa fler arbetstillfällen är Verne Holdings serverhallar på det gamla flygbasområdet. Bygget avbröts strax efter nyår men Wellcome Trust har nu enligt Morgunblaðið gått in med mer pengar. Det betyder i sin tur att General Catalysts och Novators ägarandelar minskar, och det senare välkomnas sannolikt av regeringen.

Eftersom Björgólfur Thor Björgólfsson, tidigare storägare i Landsbanki, också är huvudägare i Verne Holdings har projektet skapat debatt eftersom staten bjuder på stora skatterabatter. Några sådana anser många att Björgólfur Thor Björgólfsson inte har gjort sig förtjänt av.

Bygget av serverhallarna väntas inte vara klart förrän 2016 och skapar under tiden mellan 80 och 120 jobb. När anläggningen väl är i drift tros den sysselsätta ett hundratal personer.

Befolkningen på Suðurnes har växt kraftigt under de senaste åren. Det är nära till huvudstaden Reykjavík samtidigt som bostadspriserna är betydligt lägre. Under de närmaste åren finns planer på ytterligare 4 800 bostäder i regionen. Nybyggen väntas inte bara i Reykjanesbær, utan också i Sandgerði, Vogar och Garður, uppger Viðskiptablaðið.

I regionen återfinns också flera av de nio nya kommuner vars ekonomi myndigheterna håller ett extra öga på. Kópavogur, Hafnarfjörður, Álftanes, Reykjanesbær, Sandgerði, Borgarbyggð, Grundarfjarðarbær, Fjarðabyggð och Fljótsdalshérað har krävts på en grundlig genomgång av den kommunala ekonomin. Bolungarvík är sedan tidigare under specialövervakning på grund av usla finanser.

Här kan du läsa mer om Reykjanesbær, här om Bolungarvík, här om Álftanes och här om Hafnarfjörður.

Foto: Rio Tinto Alcan

Rykten: EU kan gå med på nytt Icesave-avtal

Dörren för en omförhandling av Icesave-avtalet står alltjämt på glänt. Flera tänkbara medlare har nämnts under de senaste dagarna. Inom kort väntas också svar från Nederländerna och Storbritannien. Men om det ska bli en ny runda vid förhandlingsbordet kräver EU-länderna att Island garanterar en bred och smidig väg genom alltinget för ett nytt avtal.

Ryktena om ett förändrat tonläge i Icesave-förhandlingarna ökar i styrka. För Storbritannien och Nederländerna står det i dag klart att det sannolikt blir ett nej till Icesave-lagen vid en eventuell folkomröstning. Om det innebär nyval och ett borgerligt styre kommer den isländska regeringen att sättas under hård press.

Hotet om inställda förhandlingar om EU-medlemskap kommer då att eka tomt, men Nederländerna och Storbritannien lär försöka kraftsamla för att kasta ut Island från EES-avtalet om inte en eventuell borgerlig regering går med på att betala.

Att pröva frågan i domstol är förstås inte önskvärt. Risken att Nederländerna och Storbritannien skulle förlora är överhängande. Även om Gordon Brown knappast lär leda Labourpartiet så länge, så skulle en sådan utgång betyda den definitiva spiken i hans politiska kista med tanke på hur mycket förtroendekapital han har investerat i frågan.

Inför den risken surrar mängder av rykten som gör gällande att Storbritannien och Nederländerna kan tänka sig en omförhandling. Men hållhakarna är många.

Britter och nederländare vill inte längre förhandla enbart med den isländska regeringen. Innan en omförhandling äger rum kräver de därför att det finns en tvärpolitisk uppgörelse i alltinget som garanterar ett snabbt och brett beslut om en ny Icesave-lag. Därför måste regeringen lyckas ena alltinget så att en stabil majoritet står bakom de isländska förhandlingsmålen, och att förhandlarna har mandat från samtliga dessa och inte enbart från vänsterkoalitionen. Detta ska i sin tur även få presidenten Ólafur Ragnar Grímsson att godkänna lagen.

EU-länderna kommer inte att backa från att Island ska ansvara för insättningsgarantin. Däremot är enligt obekräftade uppgifter räntenivån och avbetalningstaket punkter som kan diskuteras.

Någon formell isländsk begäran om nya förhandlingar är heller inte att vänta förrän alltinget är enigt om målen för ett nytt avtal. Och det kanske inte blir helt enkelt. Oppositionen kräver enligt rykten att en ny Icesave-lag åtminstone inte är sämre än den som klubbades av alltinget i somras och också godkändes av presidenten. Men där sa EU nej till Islands krav på bland annat återbetalningstak, 2024 som slutdatum och starkare skrivningar för att skydda landets naturtillgångar.

Mycket tyder på att en eventuell medlare blir norsk. Norge har tidigare medlat mellan Storbritannien och Island i fiskekonflikter, och uppges ha visat förståelse för Islands situation. Såväl Sverige som Danmark och Finland har helhjärtat slutit upp bakom EU-linjen, Storbritanniens och Nederländernas avtalsvillkor samt att binda lånen till Icesave och är därför inte aktuella - i synnerhet den svenska regeringen anses i alltingets korridorer ha varit Gordon Browns springpojkar.

Men den rödgröna koalitionen har enligt obekräftade uppgifter varit i kontakt med flera utländska regeringar i syfte att försöka hitta en medlare. Frankrike och Tyskland uppges också vara tänkbara kandidater. Tysklands före detta utrikesminister Joschka Fischer har flera förespråkare inom regeringen.

Förre utrikesministern Jón Baldvin Hannibalsson har enligt Morgunblaðið fått klartecken från Estlands president Toomas Hendrik Ilves att medla i konflikten, ett förslag som utrikesminister Össur Skarphéðinsson åtminstone inte avvisar. Jón Baldvin Hannibalsson är alltjämt ett aktat namn i de baltiska staterna eftersom han tidigt ställde sig bakom frihetskampen och var först med att erkänna ländernas självständighet från Sovjetunionen.

Om det blir en omförhandling kommer förstås Ólafur Ragnar Grímssons anseende att stiga avsevärt. Presidenten har på många håll varit ifrågasatt efter sitt entusiastiska stöd till de isländska affärsbankerna och expansionen utomlands.

Om ett mer gynnsamt avtal ser dagens ljus blir han den store segraren. Oppositionen kommer också att ta åt sig äran för att ha stretat emot regeringens politik om det visar sig att det faktiskt gick att få till bättre avtalsvillkor.

Men än så länge ser det ut som om folkomröstningen för islänningar bosatta utomlands inleds på torsdag. Och för varje dag närmare omröstningsdatumet den 6 mars blir det också svårare att avbryta den processen - i synnerhet om folket inte skulle tycka att resultaten av en eventuell omförhandling inte är tillräckligt bra. Men det är i alla fall ett av statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs problem som åtminstone hittills är teoretiskt.

Här kan du läsa mer om en eventuell omförhandling av Icesave-avtalet och här mer om de juridiska oklarheterna om ansvaret för Landsbankis utlandsverksamhet.

Andra medier om utvecklingen på Island:
Iceland's children paying for slump: The Guardian
Celebrity loan book for sale: The Sunday Times
Utrikesministern tror på nej om Icesave: Sveriges Radio

Dagens citat

"Jag var på väg till stan och hade passerat Litla Kaffistofan västerut. Där i kurvan är en lång slänt och där hamnade jag plötsligt i blött snöslask med blixthalka under. Bilen tappade fästet och gick inte att styra. ... En bil var på väg emot mig så jag försökte svänga bort från den och det gick men då åkte bilen av vägen och välte över slänten."

Árni Johnsen, alltingsledamot för Självständighetspartiet, i Morgunblaðið om den bilolycka som tvingade honom att tillbringa lördagsnatten på sjukhus.

Dagens bonuscitat

"Kvällen hade varit otrolig. Vi hade varit på en fantastisk konsert tillsammans med FM Belfast och så händer detta. ... Det hände rakt framför oss i konsertarenan. Han tog väskan och sprang därifrån. Vi ville inte jaga efter en sådan kille i någon skumraskgränd. ... Redan en timme efteråt hade jag slutat vara galen över det här. Det är bara pengar."

Arnór Dan Arnarson, sångare i Agent Fresco, i Fréttablaðið om att bandet efter en konsert i Groningen blev av med de pengar de dragit in på försäljning av skivor och tröjor, ett öde som nyligen även drabbade Ultra Mega Technobandið Stefán i Nederländerna.

Foto: Hörður Sveinsson/www.myspace.com/agentfresco