Den isländska Icesave-delegationen flög hem från London i går. De fortsatta överläggningarna väntas ske mellan finansministrarna i Storbritannien, Nederländerna och Island. Om det blir en omförhandling av avtalet är ännu oklart, även om mer och mer pekar på att så blir fallet.Representanter för regeringen och oppositionen träffades i Reykjavík i går kväll. I dag väntar nya möten med Icesave-delegationen. Under gårdagen ryktades det om att Storbritannien skulle kunna tänka sig att gå med på vissa eftergifter för att slippa risken för ett nej i folkomröstningen. Enligt uppgifter till Vísir väntas någon form av tillkännagivande under dagen.
Enligt Financial Times rör det sig om antingen rörlig ränta eller ingen ränta alls under en viss period. Tidigare har isländska källor gjort gällande att det i stället handlar om att snarast överlåta Landsbankis konkursbo till Storbritannien och Nederländerna och en snabbare avbetalningsprocess för att minska räntekostnaderna.
Finansminister Steingrímur J. Sigfússon tror dock enligt Morgunblaðið att det kommer att ta längre tid än väntat att komma åt och sälja Landsbankis tillgångar.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sa till RÚV i går kväll att Island nu väntar på ett motbud från Storbritannien och Nederländerna.
Ásta Ragnheiður Jóhannesdóttir, talkvinna i alltinget, och Páll Hreinsson, som är en av utredarna i den parlamentariska krisrapporten, deltog under gårdagens möte. Rapporten väntas nämligen bli ytterligare något försenad, och frågan är om den hinner offentliggöras före en eventuell folkomröstning om Icesave den 6 mars.
Att därför skjuta upp folkomröstningen var en av gårdagens diskussionspunkter. Något beslut ska dock inte ha fattats. I går öppnade också den opartiska informationssajten för folkomröstningen, Þjóðaratkvæði.
Storbritannien försökte i januari att få Norge att låna Island pengar till Icesave-avtalet. Det avslöjar Wikileaks som publicerar minnesanteckningar från samtal mellan Storbritanniens och USA:s ambassadörer.
Förhandlingstrevaren kom efter att presidenten Ólafur Ragnar Grímsson sagt nej till Icesave-lagen och britterna kände sig tvungna att börja söka andra lösningar för att inte riskera ett nej i folkomröstningen och en juridisk prövning av ansvarsfrågan.
Genom Norge skulle Island kunna låna på mer gynnsamma villkor, samtidigt som Storbritannien och Nederländerna skulle slippa kompromissa om återbetalningen. På så sätt skulle båda sidor framstå som segrare och slippa en inrikespolitisk storm.
Den brittiske ambassadören Ian Whiting agerade med uppdraget att försöka stoppa folkomröstningen. En skulle sannolikt leda till ett nej med regeringskris som följd - och då väntar förmodligen en oviss juridisk process med risken för en enorm prestigeförlust för Gordon Browns regering under ett valår.
Norges ambassadör i Reykjavík, Margit Fredrikke Tveiten, fick idén presenterad och förde förslaget vidare till regeringen. Vad som sedan hände med förslaget är inte känt.
Island ska också ha sökt amerikanskt stöd i tvisten med Nederländerna och Storbritannien genom ambassadören Sam Watson, men fått beskedet att USA inte vill ta ställning i konflikten.
Här kan du läsa mer om Icesave.
Andra medier om utvecklingen på Island:
Icelandic bailout exposed rift at the Treasury: The Times
Moral hazard of bailing out Icesave: The Times
A Fence to Mend: The Financial Times
Rörlig ränta i stället för fast: Svenska Dagbladet
