Förhandssnacket inför kvällens final av "Söngvakeppni Sjónvarpsins" har handlat mycket om plagiat. Och det är storfavoriterna, Hera Björk och Jógvan Hansen, som pekas ut tillsammans med Sjonni Brink.
Att bidrag i Melodifestivalen anklagas för att vara plagiat tillhör närmast vardagen. I årets isländska final har tre av sex bidrag ifrågasatts eftersom de liknar andra låtar.
Hera Björks "Je ne sais quoi" tycker somliga är alldeles för lik Kate Ryans "Who Do You Love?". Sjonni Brinks "Waterslide" påstås påminna om Whams "Wake Me Up Before You Go-Go". Och Jógvan Hansens "One More Day" anklagas för att ha plagierat Vilhjálmur Vilhjálmssons "Svefnljóð". Hur det står till med den saken kan du själv avgöra genom att jämföra låtarna i Youtube-klippet ovan.
Ingen av kompositörerna eller artisterna tycks dock ta diskussionen på något större allvar. Lika säkert som att det går att ställa klockan efter "Söngvakeppni Sjónvarpsins" går det även att räkna med plagiatanklagelser, tycks de flesta resonera.
Fem av sex låtar i finalen är på engelska. Något som gör att RÚV överväger att återigen kräva att samtliga bidrag ska sjungas på isländska.
Hera Björk och Jógvan Hansen är startfältets storfavoriter. Hvanndalsbræður kan kanske ha en fördel av att sjunga på isländska - "Gleði og glens" är en outsider.
Här är Islandsbloggens betyg på låtarna i finalen:
1. Írís Hólm: "The One": Íris Hólms klassiska kärleksballad är stämningsfull men sövande. Hon sjunger sig igenom en dussinsnyftare om olycklig kärlek där han stack fast han sa att han inte skulle och nu är det ensamt och, ja, ni vet resten, det är svårt att vara ensam och stå där med ett brustet hjärta. Det låter mycket musikal, typ överdådigt och själlöst Andrew Lloyd Webber-stuk, men är också hopplöst anonymt. Betyg: Två påsar Djúpur.
2. Matthías Matthíasson: "Out of Sight": I delfinalerna var det balladernas år. Där framstod Matthías Matthíasson närmast som Akranes svar på Jon Bon Jovi. Det här är countryrock som Hem och skola vill ha den, med hästlukt, cowboykänsla, fioler och barntillåtna texter. Inte så pjåkigt, även om Matthías Matthíasson inte sticker ut på samma sätt i ett spretigt finalfält. Betyg: Tre påsar Djúpur.
3. Hvanndalsbræður: "Gleði og glens": Ett riff påminner om The Clashs "London Calling". Likheterna tar visserligen slut där, men Hvanndalsbræður är ett av tävlingens största namn och tveklöst en segerkandidat. Den som gillar bandets taktfasta trallfolkpop kommer inte att bli besviken på "Gleði og glens", en sång om tillförsikt och varma bad med fioler och klämkäck marschtakt. Betyg: Tre påsar Djúpur.
4. Jógvan Hansen: "One More Day": Färingen Jógvan Hansen är tillsammans med Hera Björk finalens favoriter. "One More Day" är skriven av Óskar Páll Sveinsson som också låg bakom Jóhanna Guðrún Jónsdóttirs "Is It True?" som kom tvåa i Eurovision Song Contest. Den isländske rocklegendaren Bubbi Morthens gör här Söngvakeppnidebut som medkompositör i en refrängstark och välskräddad rockdänga. Stilfullt och propert, men Hera Björk känns tveklöst lite mer energisk. Kan det avgöra hela tävlingen? Betyg: Tre påsar Djúpur.
5. Sigurjón "Sjonni" Brink: "Waterslide": Sigurjón "Sjonni" Brink fick två chanser att ta sig till finalen och tog vara på en av dem. "Waterslide" är som gjord för att plåga Bylgjans lyssnare, men resten av Europa lär slippa den här välkammade folkpopen. Finalens sämsta och mest slätstrukna bidrag. Betyg: Två påsar Djúpur.
6. Hera Björk: "Je ne sais quoi": Folkkära Hera Björk Þórhallsdóttir har en bra röst, men tyvärr tävlar hon med förutsägbar dussindisko. "Je ne sais quoi" är habil, bastant och refrängstark eurotechno om att hitta både sig själv och kärleken. Hur slätstruket bidraget än må vara sitter dock refrängen där efter en stund, även om Örlygur Smári lyckades ännu bättre med Eurobands "This Is My Life". Ändå har Hera Björk Þórhallsdóttir goda möjligheter att lägga beslag på biljetterna till Oslo. Betyg: Tre påsar Djúpur.
Finalen av "Söngvakeppni Sjónvarpsins" sänds 21.10 svensk tid. Du kan se programmet direkt på nätet här.