Fixa bara fisket och jordbruket så kommer det att gå fint. Ungefär så kan EU-kommissionens rapport om Island sammanfattas. Och det är naturligtvis också just dessa områden som kommer att bli de svåraste i förhandlingarna.Rapporten är en lika diger lunta som dokumenten som innehåller Islands förhandlingsmål. Den som jämför de två upptäcker alltså snart på vilka områden EU och Island står långt ifrån varandra.
EU kräver tillgång till isländska vatten, anpassning till EU:s regelverk för fiske samt slopade makrillkvoter. Island kräver fortsatt total kontroll över den exklusiva ekonomiska zonen samt rätten att ensidigt utfärda kvoter i egna fiskevatten vilket även innefattar den omstridda makrillen.
Island vill också behålla stödet till jordbruksnäringen och de omfattande skyddstullarna för import av matvaror som också produceras i det egna landet. EU kräver att Island både skrotar lantbruksstödet och importtullarna.
EU kräver även att valfångsten stoppas. Den nuvarande regeringen vill visserligen behålla bestämmanderätten över jakten och kunna tilldela små kvoter för strandnära fångst, men i synnerhet Gröna vänstern är motståndare till fortsatt jakt på val. Frågan har liten ekonomisk betydelse, men skulle kunna få ett betydligt större symbolvärde.
Jordbruket och fisket är också sannolikt de områden som kommer att avgöra de isländska förhandlingarna. Utan ett gott resultat som i någon mån skyddar basnäringarna förefaller det otroligt att islänningarna skulle rösta ja till EU-medlemskap.
Rapporten bjuder inte på några sensationer. Som väntat innebär EES-samarbetet att Island skulle kunna få en smidig resa in i unionen.
Men några anmärkningsvärda punkter finns ändå. Till exempel anser EU att de isländska domstolarnas självständighet bör stärkas. Några politiskt motiverade utnämningar av till exempel domare får inte förekomma. De nuvarande valutarestriktionerna anses också vara oförenliga med EU:s regelverk. Den finansiella kontrollen behöver även stramas åt och korsägandet inom näringslivet minskas. Däremot säger rapporten inget om jaktstopp på lunnefåglar.
Om Island går med i EU motsvarar landets befolkning 0,06 procent av EU:s totala invånarantal. Bruttonationalprodukten motsvarar 0,08 procent. Och isländska skulle då också bli ett av unionens officiella språk.
EU-kommissionen rekommenderar alltså att inleda förhandlingar om isländskt EU-medlemskap. Beslut kan tas vid ett toppmöte i slutet av mars.
Stödet för isländskt EU-medlemskap är just nu svagt både i folkopinionen och alltinget. Under ett möte mellan regeringspartierna ska Socialdemokraterna i går enligt Morgunblaðið ha kritiserat Gröna vänstern för att dess ledamöter uttrycker sig så kritiskt om koalitionspartnerns intresse för EU.
EU-kommissionens rekommendation gjorde också att Island fick klartecken till ett lån på 300 miljoner euro från EU. Räntan är enligt Viðskiptablaðið fyra procent. Lånet är inte avsett för Icesave-uppgörelsen utan pengarna ska gå till regeringens ansträngningar att få ekonomin på fötter.
Här kan du läsa mer om Islands väg mot EU-medlemskap.
Andra medier om utvecklingen på Island:
Ett steg närmare EU: Borås Tidning (ledare)
Här finns det jobb så in i Norden i sommar: Metro
