Avståndet mellan Island och Storbritannien samt Nederländerna i Icesave-tvisten är alldeles för stort. Därför nobbar Island det senaste avtalsbudet och önskar i stället direkta förhandlingar. Det skriver finansminister Steingrímur J. Sigfússon i ett brev till sina brittiska och nederländska kolleger.Island avvisade i går det nya avtalsförslaget. Enligt uppgifter rör det sig om rörlig ränta på Icesave-lånen - i stället för en fast ränta på 5,55 procent - plus ett påslag på 2,75 procent samt ingen påförd ränta för 2009 och 2010. Samtliga partier i alltinget anser visserligen att det här förslaget är bättre än det nuvarande, men inte tillräckligt bra för att det ska gå att nå politisk enighet kring det.
För oppositionen var det brittiska och nederländska utspelet en besvikelse. Det låg långt ifrån de önskemål och förslag som den isländska förhandlingsdelegationen presenterade under överläggningarna i London.
Steingrímur J. Sigfússon skriver därför enligt Morgunblaðið att Island hoppas på direkta förhandlingar. Finansministern tror att det i sådana skulle gå att nå ett resultat som båda sidor blir nöjda med.
Frågan är om Nederländerna och Storbritannien är intresserade av fortsatta diskussioner. När förslaget om rörlig ränta lämnades var det med beskedet att det var ett slutbud.
Nederländernas finansminister Wouter Bos skriver i ett brev att följande villkor diskuterades under överläggningarna i London i förra veckan: Full återbetalning av Icesave-lånen, lägre ränta samt enighet mellan partierna i alltinget och garanterat stöd från presidenten Ólafur Ragnar Grímsson. Han tillbakavisar alltså enligt Fréttablaðið Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugssons uppgifter om att det faktiska budet blev sämre än vad som diskuterades i London.
Samtidigt har utrikesminister Össur Skarphéðinsson vänt sig till sin amerikanske kollega Hillary Clinton för att få ett möte om Internationella valutafondens räddningspaket för den isländska ekonomin. Syftet är att övertyga USA om att EU måste sluta blockera IMF:s översyn. Just nu använder EU-länderna IMF som ett vapen i Icesave-konflikten och stoppar alla lån tills det finns en uppgörelse om Icesave.
Förtroendet för regeringens hantering av Icesave-frågan är lågt. Den hårdaste Icesave-motståndaren, Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson, åtnjuter nämligen störst förtroende när det gäller just Icesave. 34 procent anser att han är den mest lämplige för att nå ett gott förhandlingsresultat.
26 procent litar mest på Gröna vänsterns Steingrímur J. Sigfússon, 24 procent på Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson, 9 procent på Rörelsens Birgitta Jónsdóttir och bara 7 procent på den socialdemokratiske statsministern Jóhanna Sigurðardóttir.
Undersökningen är gjord av Bylgjan på nätet och är okontrollerad. Kanalens mätningar brukar i regel ha en rejäl tyngdpunkt åt det borgerliga hållet, men siffrorna säger ändå en del om det trovärdighetsproblem som framför allt Socialdemokraterna dras med i Icesave-frågan.
I den senaste webbmätningen, gjord av Bylgjan den 17 februari, har Icesave-motståndet ökat. 76 procent av islänningarna tänker rösta nej till lagen, vilket är en ökning med fyra procentenheter. 12 procent är för Icesave-lagen, en minskning med fyra procentenheter, medan 12 procent alltjämt är osäkra.
Islands ansökan om medlemskap i EU gör att Färöarna lägger sin strävan om att gå med i Efta på is. Frågan är dock inte avförd - om Island säger nej till EU och stannar kvar i Efta får den ny aktualitet. Även om intresset för Efta har minskat så utesluter det heller inte att Färöarna trots allt så småningom bestämmer sig för att formellt ansöka om medlemskap, skriver Morgunblaðið.
Bara 9 procent av svenskarna tycker att islänningarna ska betala för Icesave. Det visar en opinionsmätning utförd av MMR. 12 procent anser att Island inte ska bära något ansvar över huvud taget medan 24 procent vill se att Island delar på kostnaderna med Storbritannien och Nederländerna. 55 procent av de 1 031 tillfrågade hade ingen uppfattning i frågan.
Här kan du läsa mer om Icesave.
