Norge villkorar inte lån till Island med Icesave

Norge spräcker den enade nordiska fronten mot Island. Den norska regeringen vill nu att Internationella valutafonden fullföljer nästa utvärdering av det ekonomiska läget på Island för att kunna betala ut nästa lån - oavsett om det finns ett Icesave-avtal eller inte.

Efter flera veckors diskussioner beslutade den norska regeringen enligt ABC Nyheter i går att inte koppla ihop Icesave-avtalet med räddningspaketet från IMF. Norge vill alltså fortsätta att låna ut pengar till Island även om Icesave-lagen skulle fällas i en folkomröstning.

(Uppdatering: Regeringen tillbakavisar uppgifterna. Läs mer längst ned.)

Beskedet innebär att den nordiska enigheten i frågan är spräckt. Norge sällar sig därmed till Färöarna och Polen som också lånar ut pengar utan att villkora dem med Icesave-avtalet.

Vändningen är inte helt oväntad. Danmark och Sverige har hela tiden rätat in sig i EU-ledet, medan den norska regeringen inte lika kategoriskt har avvisat Islands trevare efter omförhandlingar av avtalet och heller inte lika ivrigt ställt sig bakom Storbritanniens och Nederländernas tolkningar av läget. Finland har hamnat någonstans mitt emellan lägren med en mjukare hållning än Sverige och Danmark.

Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson sa efter mötet i Haag, där han i förra veckan tillsammans med finansminister Steingrímur J. Sigfússon och Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson träffade brittiska och nederländska regeringsföreträdare, att Finland också öppnade för en ny hållning i frågan. Att diskutera med den svenska och danska regeringen var däremot enligt honom precis som att tala med britter och nederländare.

Sprickan mellan de nordiska länderna är intressant på flera sätt. Eftersom Island inte tycks behöva lika stora summor som inledningsvis efter finanskraschen skulle Norge på egen hand kunna låna Island ut ur krisen, och därmed ge EU en rejäl knäpp på näsan och samtidigt ge utrymme för en juridisk prövning av ansvaret för Icesave.

Att ansvaret för Icesave faktiskt skulle prövas i domstol vore en mardröm för Gordon Brown men även för hans nederländske kollega Jan Peter Balkenende. Möjligheterna att vinna är i bästa fall hyggliga och chansen att få mer pengar än från den lag Island redan accepterat men som de nobbat är näst intill obefintliga.

I synnerhet för Gordon Brown hade ett nederlag inneburit ett praktfiasko. Terrorstämplingen hade varit omöjlig att rättfärdiga och detsamma gäller finansminister Alistair Darlings lögner inför tv-kamerorna om den isländska regeringens inställning till Icesave.

Men även för Nederländerna hade ett nederlag fått stora konsekvenser. De förhör som har hållits i veckan visar att varken finansinspektionen eller centralbanken övervakade Landsbanki. I stället litade de på de uppgifter som de fick från sina isländska kolleger, som i sin tur bara förmedlade vad Landsbanki själva sa.

Att Danmark och Sverige ska ändra sig är inte att vänta. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg fick en rejäl uppläxning av Gordon Brown och Alistair Darling efter att Sverige först lovat Island lån utan att villkora dem till Icesave. Efter det har den svenska regeringen backat upp de hårdare nederländska och brittiska återbetalningskraven.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har hittills hävdat att Islands internationella åtaganden är synonymt med just dessa tuffare krav. Norge väljer nu en linje där regeringen anser att Island redan har fattat beslut om att leva upp till dessa förpliktelser genom den Icesave-lag som klubbades i somras, men där Storbritannien och Nederländerna inte godkände avbetalningstaket och ett starkt skydd för isländska naturtillgångar.

Norges beslut gör det svårare för Fredrik Reinfeldt att låtsas som att diskussionen handlar om huruvida Island ska betala eller inte, i stället för villkoren för avbetalningen.

Folkomröstningen den 6 mars gäller visserligen bara ja eller nej. Men den Icesave-lag som godkändes i somras, och som presidenten Ólafur Ragnar Grímsson också skrev under, säger att Island tar ansvar för insättningsgarantin, om än med något mildare återbetalningsvillkor än de som gäller i den lag som presidenten vägrade godkänna.

Visserligen har partierna i alltinget haft svårt att enas om en gemensam hållning i Icesave-frågan. Regeringen tycks främst intresserad av att få ned räntan, medan oppositionen vill ha en ny runda vidförhandlingsbordet.

Norges ställningstagande ökar rimligtvis ändå chanserna att få till stånd en omförhandling, även om EU-länderna alltjämt kan blockera nya lån till Island genom IMF genom att vägra den nya översyn som Norge nu vill ska genomföras.

Ett av statsminister Jóhanna Sigurðardóttirs huvudspår är nu, enligt uppgifter till Islandsbloggen, i stället att försöka gå runt Storbritannien och Nederländerna och i stället låna upp pengar till Icesave-avtalet av i första hand Norge eller i andra hand EU. Regeringen tror sig därmed kunna få betydligt lägre ränta än de 5,55 procent som gäller i lagförslaget.

Obekräftade uppgifter till Islandsbloggen från alltingets korridorer gör gällande att regeringen hoppas på en ränta på mellan två och tre procent. Jóhanna Sigurðardóttir räknar med en halvering av räntesatsen skulle räcka för att Ólafur Ragnar Grímsson skulle skriva under en ny Icesave-lag.

Gröna vänstern hoppas mest på ett storlån från Norge, medan EU-vännerna i Socialdemokraterna gärna skulle se den europeiska centralbanken som långivare. Det skulle möjligen också kunna förbättra EU:s bristande popularitet på Island något.

Jóhanna Sigurðardóttir möter EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso i dag för att diskutera läget. Steingrímur J. Sigfússon ryktas också ha informerat oppositionen om regeringens nya hållning.

Det norska beskedet välkomnades i går av samtliga partier i alltinget som ett stort steg i rätt riktning.

Att frågan om Icesave-ansvaret faktiskt skulle prövas i domstol förefaller dock inte särskilt troligt. Jóhanna Sigurðardóttir vet att det också skulle betyda att ett isländskt EU-medlemskap då skulle bli än mer avlägset.

Men varje frågetecken kring det riktiga i de brittiska och nederländska kraven ökar sannolikheten för ett nej i folkomröstningen. Det är då den nya norska linjen kan bli riktigt intressant. Ökar EU-länderna pressen och upprepar hoten om att kasta ut Island från EES-området, eller nöjer de sig med det Icesave-avtal som i somras inte var tillräckligt tufft för deras smak?

Uppdatering: Norges finansminister Sigbjørn Johnsen tillbakavisar ABC Nyheters uppgifter om en ny norsk hållning i Icesave-tvisten. I ett pressmeddelande säger han att Norges lån alltjämt är villkorade med IMF:s nya översyn av Islands ekonomi men inte med Icesave. EU kan alltså även i fortsättningen blockera nya lån till Island genom IMF.

Här kan du läsa mer om Sveriges roll i Icesave-tvisten, här om de juridiska oklarheterna i regelverket och här om opinionsläget.