Besvikelsen var stor när finansminister Steingrímur J. Sigfússon och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir under en presskonferens för isländska journalister i Reykjavík i går konstaterade att regeringen inte lyckats avstyra folkomröstningen om Icesave. Samtidigt märks tydliga tecken på hur hårt pressad regeringen är av frågan.Jóhanna Sigurðardóttir har länge anklagats för att vara osynlig och svåråtkomlig. Den hjältegloria som bar fram henne till statsministerposten har för länge sedan falnat. I går såg hon ut att vara både trött och modfälld.
Hon dementerade också uppgifterna som förekommit i utländsk press om att hon uppmanat islänningarna att strunta i att rösta:
"Var och en har sin rätt att ta sig till vallokalen och rösta ja, nej eller blankt. Men jag tänker varken uppmana till eller avråda från att gå till vallokalen. Det bestämmer var och en på egen hand. Jag har tagit ett beslut för mig själv."
Steingrímur J. Sigfússon har av många setts som regeringens energiknippe, vissa krönikörer har till och med fört fram idén om att han faktiskt är den enda i regeringen som jobbar riktigt hårt.
Men under gårdagens presskonferens tappade även han masken. Innan han lämnade pressträffen för att hinna med ett plan till Akureyri kastade han ur sig den här motfrågan till journalisterna:
"Hur förhandlar man om det finns någon i förhandlingsdelegationen som inte vill förhandla?"
Ju närmare folkomröstningen om Icesave kommit, desto större har sprickan mellan regeringen och oppositionen blivit. Regeringen har anklagat oppositionen för att störa överläggningarna mellan Storbritannien och Nederländerna för att tvinga fram folkomröstningen. Oppositionen har i sin tur påståtts vilja skynda igenom ett nytt avtal för att rädda sitt eget skinn.
Det är ingen hemlighet att regeringens kritik främst riktar in sig mot Framstegspartiet och ledaren Sigmundur Davíð Gunnlaugsson. Han kände sig i vilket fall som helst inte träffad, men i en tv-intervju i går kväll sa Steingrímur J. Sigfússon att det var Sigmundur Davíð Gunnlaugsson han syftade på. Enligt finansministern har han försökt bakbinda förhandlarna genom att både vilja kalla hem dem och minska deras befogenheter.
Sigmundur Davíð Gunnlaugsson har enligt DV inom partiet sagt att Island inte har någon brådska att träffa ett avtal om Icesave. Hans åsikt är att Island har såväl 2010 som 2011 på sig att förhandla.
Tillsammans med Rörelsen har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson också motionerat om att Island ska avbryta samarbetet med Internationella valutafonden och ytterligare lån utan i stället försöka klara sig på egen hand.
Bland vissa av Icesave-motståndarna har Sigmundur Davíð Gunnlaugsson och Framstegspartiet en stark ställning och hög trovärdighet. Där ses Framstegspartiet som det enda som har hållit en konsekvent linje i Icesave-tvisten.
Vissa kritiker ser honom däremot som en oansvarig populist som inte går att lita på. Efter förslaget att kasta ut IMF uppges till och med flera toppar inom Självständighetspartiet ha börjat tvivla på Sigmundur Davíð Gunnlaugssons omdöme.
Såväl Sigmundur Davíð Gunnlaugsson som Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson och Rörelsens gruppledare Birgitta Jónsdóttir hoppas att så många som möjligt ska utnyttja sin rösträtt. Ett klart budskap från folket stärker enligt dem Islands ställning i överläggningarna.
Varken Steingrímur J. Sigfússon eller Jóhanna Sigurðardóttir kommer att rösta i dag. Även finansmarknadsministern Gylfi Magnússon stannar hemma från vallokalerna. Visserligen är lagförslaget som islänningarna tar ställning till inaktuellt, men att inte rösta kan också ses som ett försök att minska legitimiteten i folkomröstningen.
Trots att valet främst kanske blir en symbolisk protest så väntas valdeltagandet bli ganska högt. I går kväll hade 12 297 personer av 227 843 röstberättigade tagit ställning till Icesave.
I vårens alltingsval röstade 85,1 procent av befolkningen. Andelen blir säkerligen något lägre nu på grund av förvirringen kring vad omröstningen egentligen handlar om, men liksom i förra valet kommer protesten snarare bestå i hur islänningarna röstar än om de röstar.
Både Steingrímur J. Sigfússon och Jóhanna Sigurðardóttir är under hård press, även om bägge förnekar att de har några planer på att avgå. Regeringen har satsat allt förtroendekapital på den här lösningen av Icesave-tvisten. Även om folkomröstningen är en underlig tillställning, så betyder ett nej åtminstone i någon mån inte bara ett underkännande av det inaktuella avtalet utan också av regeringens politik.
Steingrímur J. Sigfússon sa i går också att regeringens ställning försvagats av att den inte lyckades få till stånd ett nytt avtal före folkomröstningen.
Steingrímur J. Sigfússon offrade den inom partiet populäre och respekterade före detta hälso- och sjukvårdsministern Ögmundur Jónasson för att hålla ihop regeringen i Icesave-frågan och såg till så att en majoritet av Gröna vänstern ställde sig bakom ansökan om EU-medlemskap, trots att en majoritet är EU-motståndare. Och den framgångsvind som bar fram Jóhanna Sigurðardóttir till makten har sedan länge bytt riktning.
Rörelsens Þór Saari går så långt att han på sin blogg skriver att Jóhanna Sigurðardóttir och Steingrímur J. Sigfússon genom sitt agerande har begått "politiskt självmord".
Om regeringen misslyckas nå ett nytt avtal med Storbritannien och Nederländerna, som har lovat att återuppta samtalen om Icesave efter helgen, väntar förmodligen inte bara regeringskris utan också sannolikt partiledarskiften både inom Socialdemokraterna och Gröna vänstern. Steingrímur J. Sigfússon har än så länge lyckats ena partiet, men om den mångårige ledaren avgår finns också en uppenbar risk för en splittring i en mer radikal falang - där Ögmundur Jónasson av många har pekats ut som en tänkbar partiordförande - och en som gärna vill fortsätta samarbetet med Socialdemokraterna.
Överläggningarna väntas fortsätta efter helgen. Storbritannien och Nederländerna har då alltjämt möjligheten att rädda både den isländska regeringen och kostnaderna för insättningsgarantin. De vill undvika en regeringskris eftersom de borgerliga partierna är uttalade Icesave-motståndare, där Framstegspartiet vill se en juridisk prövning av ansvaret.
Om folket fäller Icesave-avtalet gäller nämligen alltjämt den lag som alltinget stiftade i somras och som presidenten Ólafur Ragnar Grímsson också godkände. Av prestigeskäl lär det vara omöjligt för Storbritannien och Nederländerna att nu acceptera det, men det innebär också att de undviker risken för det praktfiasko som en domstolsprövning av Icesave-ansvaret skulle kunna bli.
Då tyckte de att villkoren var för milda. I dag skiljer det förmodligen ganska lite mellan det senaste förhandlingsbudet och den lag som gäller på Island men som Storbritannien och Nederländerna nobbade i somras.
Där tar Island ansvar för insättningsgarantin på 20 887 euro till en ränta på 5,55 procent. De första sju åren är amorteringsfria och Landsbankis tillgångar kan täcka upp till 90 procent av lånet.
Huvudskälen till att de då ratade avtalet var att Island skrivit in ett avbetalningstak anpassat till BNP - om den ekonomiska återhämtningen gick långsamt skulle avbetalningarna anpassas därefter, tuffare skrivningar för att förhindra att Storbritannien och Nederländerna skulle kunna göra anspråk på isländska naturresurser samt ett slutdatum år 2024 - om inte hela skulden var betald skulle resten efterskänkas.
I lagen finns alltså en risk att inte hela insättningsgarantin inte återbetalas. Samtidigt kompenseras det sannolikt av en betydligt högre ränta, 5,55 procent, än den rörliga ränta med ett påslag på 2,75 procent som finns i det senast kända brittisk-nederländska förslaget.
Det är en fullt möjlig lösning på tvisten, även om de brittiska och nederländska regeringarna förmodligen har bröstat upp sig lite för mycket för att kunna göra en sådan reträtt. Men då vore avtalet fixat och klart från den sekund som de bestämmer sig. Och en sådan upplösning vore sannolikt det enda som skulle klå dagens folkomröstning när det gäller snopenhet och förvirring.
Presidenten som satte sig på tvären mot alltingets majoritet hälsar också att han kommer att göra sin demokratiska plikt. Under förmiddagen röstar Ólafur Ragnar Grímsson om Icesave-lagen hemma i Álftanes.
Vallokalerna stänger 23.00 svensk tid. Strax därpå väntas de första prognoserna för hur islänningarna har röstat i den första folkomröstningen i republikens historia.
Här kan du läsa mer om Icesave.
Andra medier om utvecklingen på Island:
Islänningarna bör rösta nej i dag: Barometern (ledare)
40 miljarder kalla: Sydsvenskan (ledare)
Ödesdag för Island: Dagens Nyheter
Island på väg att rösta nej: Svenska Dagbladet
