Ett av tre isländska hushåll har myntkorgslån för vilka kostnaderna skjutit i höjden. Nu avslöjar Vísir att ordföranden för branschorganisationen Samtök fjármálafyrirtækja dömde ut lånen som olagliga redan för nio år sedan.37 000 islänningar har genom myntkorgslån lånat pengar till bland annat bilar och bostäder. Genomsnittsskulden är en miljon isländska kronor.
Myntkorgslånen var knutna till utländska valutor men betalades ut i isländska kronor. Lånen gjorde det möjligt att gå runt den höga inhemska styrräntan och i stället koppla dem till traditionellt stora och stabila valutor som euron, japanska yen, schweiziska franc och amerikanska dollar.
Så länge den isländska kronan var stark var myntkorgslånen därför en god affär. När kronan rasade fick det katastrofala konsekvenser - många har nu skulder som är dubbelt så stora som när de tecknade lånet.
I ett uppmärksammat domslut förklarade Héraðsdómur Reykjavíkur tidigare i år att de så kallade myntkorgslånen var olagliga. Hæstiréttur Íslands kommer dock att slutgiltigt avgöra frågan. Det kan dock dröja ytterligare ett år innan domstolen avgör frågan.
I ett brev som Guðjón Rúnarsson vid Samtök fjármálafyrirtækja skickade till alltinget 2001 skriver han att den här typen av lån skulle kunna vara olagliga:
"Som lagen ser ut i dag (och förblir om den inte ändras) är det olagligt att binda lån i isländska kronor till utländska valutor."
Just det här är också själva kärnfrågan som Hæstiréttur Íslands får ta ställning till - om myntkorgslånen ses som ett lån i isländsk eller utländsk valua. Héraðsdómur Reykjavíkur ansåg att myntkorgslånen nämligen var att betrakta som ett lån i isländsk valuta, och därför att det därmed var olagligt att kräva återbetalning knuten till andra valutor.
Efter det uppmärksammade domslutet hävdade Guðjón Rúnarsson att finansföretagen hade ansett sig bedriva laglig utlåningsverksamhet. Den ståndpunkten rimmar dock illa med budskapet i brevet från 2001.
I ett uttalande skriver Guðjón Rúnarsson att det inte går att tolka innehållet i brevet på det sätt som Vísir gör, och att utsagorna inte säger emot varandra. Han påpekar också att han för nio år sedan ville att alltinget skulle göra lagstiftningen kring utlåning tydligare. Så skedde dock aldrig.
Socialminister Árni Páll Árnason vill dock enligt ett förslag avskriva lån på upp till 110 procent av bilarnas marknadsvärde. De skulle göra att många slipper betala kostnaderna för myntkorgslånen oavsett om de anses vara lagliga eller inte. De som skulle gynnas mest av en sådan lag är enligt Morgunblaðið de som har köpt stora och dyra bilar eftersom de har minskat mest i värde. De som har köpt bil och betalat med sparpengar eller inbyte kan däremot stå kvar med samma skuld som tidigare.
Här kan du läsa mer om myntkorgslånen.
