
När folkbokföringen datoriserades 1986 fanns inte möjlighet att skriva in längre namn än 31 tecken. Då var det heller inget problem. Den dåvarande namnlagen tillät nämligen bara högst två förnamn och så ett patronymikon eller matronymikon, ett namn bildat av bärarens mors eller fars förnamn plus son eller dóttir.
Men i takt med att namnlagstiftningen har liberaliserats har namn längre än 31 tecken börjat orsaka huvudbry för folkbokföringen. Nu är det tillåtet att bära flera förnamn, mellannamn och i vissa fall både faderns och moderns efternamn. Då är det förstås också lätt att namnet blir längre än 31 tecken.
Programledaren Helgi Seljan fick kännedom om den oskrivna regeln när dottern Indíana Karítas Seljan Helgadóttir skulle föras in i folkbokföringen. 34 tecken var tre för mycket. Men till skillnad från de hundratals föräldrar som enligt Eyjan tros ha ändrat sina barns namn på grund av att de varit för långa för att återges korrekt, så valde Helgi Seljan att föra ärendet vidare till Umboðsmaður Alþingis, som fungerar ungefär som den svenska Justitiekanslern.
I sitt utlåtande skriver Umboðsmaður Alþingis Róbert Ragnar Spanó att begränsningen på 31 tecken strider mot lagen och att myndigheterna måste hitta ett sätt att hantera även långa namn. Han är också mycket kritisk till att inget har hänt sedan namnlagen förändrades 1996, då möjligheten att ge barn längre namn uppstod.
Ansvaret för att lösa problemet hamnar hos justitieminister Ragna Árnadóttir. Hennes uppgift blir att se till så att Indíana Karítas Seljan Helgadóttir får heta just så även i fortsättningen.
Här kan du läsa mer om situationen för dagens isländska.