
Överläggningarna om Icesave-tvisten fortsatte i London i går. Efter kvällens sista möte ville ingen i den isländska förhandlingsdelegationen uttala sig. Samtalen ryktas dock fortsätta även i dag.
Storbritannien ska enligt uppgifter ha gått med på små eftergifter gentemot Island. Dessa ska nu utvärderas under morgonen, men uppges inte ha någon avgörande betydelse i försöken att bryta det låsta läget. Enligt Fréttablaðið ska dock avståndet mellan parterna inte vara särskilt stort. Det bekräftades också av finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Rás 2 i morse.
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir och Steingrímur J. Sigfússon sa under en pressträff i Reykjavík i går att folkomröstningen förmodligen kommer att äga rum. Även om ett nytt avtal blir klart före lördag anser regeringen att det nu är osäkert om valet går att blåsa av med så kort varsel.
Jóhanna Sigurðardóttir hade stora förhoppningar om att nå en uppgörelse redan under gårdagen. Då hade också möjligheterna att ställa in folkomröstningen varit större. Nu kan det alltså vara för sent att hinna avstyra den:
"Vi har försökt få en lägre skuldbörda och det är det som man arbetar med nu. Vi får se vad som kommer ut av det. ... Om vi får ett bud måste vi naturligtvis värdera det. Och om det är tillfredsställande är det möjligt att lägga fram ett lagförslag om det avtalet men jag tror inte att vi hinner behandla det."
Samtidigt anklagar Björn Valur Gíslason på sin blogg oppositionen för att sabotera förhandlingarna. Han hävdar att oppositionen med Framstegspartiet i spetsen blockerade ett isländskt motbud i tisdags kväll. Syftet skulle vara att tvinga fram folkomröstningen för att kunna fälla regeringen.
Han skriver vidare att det nu finns en förtroendekris mellan regeringen och oppositionen. Björn Valur Gíslason påstår också att oppositionen inte längre accepterar chefsförhandlaren Lee C. Buchheits förhandlingsmandat.
Även om allt mer tyder på att det faktiskt kan bli en folkomröstning om Icesave, så blir den i praktiken betydelselös. Icesave-motståndarna får visserligen möjligheten att göra sin röst hörd, men i övrigt blir det en underlig tillställning. Valet gäller nämligen ett sämre och inaktuellt avtalsförslag som kommer att röstas ned med bred majoritet. Samtidigt kommer överläggningarna mellan Island, Storbritannien och Nederländerna att fortsätta om regeringen får som den vill.
Om det däremot finns ett nytt avtal men regeringen inte hinner blåsa av folkomröstningen, så blir den också något av den fars som Jóhanna Sigurðardóttir fruktat.
Vad som kan vara Islands förhandlingstaktik avslöjades av DV i går. Tidningen publicerade då ett mejl från kanadensaren Donald J. Johnston, som är rådgivare i överläggningarna, till den isländska delegationen.
Efter att Nederländerna och Storbritannien den 24 februari presenterat our best offer ansåg Donald J. Johnston att partierna i alltinget skulle göra ett gemensamt uttalande om motparterna vägrade fortsätta förhandlingarna:
"If the British and the Dutch refuse to negotiate further and indeed stick with their 'final offer' I believe Iceland should stop being 'Mr. Nice Guy' and take off the gloves. At the moment they are treating Iceland as an ungrateful debtor and a supplicant for mercy. They try to dictate every aspect of this effort by Iceland to reach an amicable settlement even to the point of saying how many representatives of Iceland can be at the table. They are behaving with incredible arrogance and convinced that they have an air tight legal case which they do not."
Islänningarna skulle utstråla politisk enighet och peka på det orimligt brittiska och nederländska räntekraven. Donald J. Johnston har tidigare liksom Lee C. Buchheit kritiserat regeringen för att den visat sig villig att senarelägga folkomröstningen. Experterna anser alltjämt att den är Islands bästa vapen i överläggningarna.
Skillnaderna mellan förslagen är stora. Enligt det senaste kända isländska förhandlingsbudet skulle räntekostnaderna år 2016 uppgå till 100 miljarder kronor. Om Island skulle acceptera our best offer skulle räntan bli 185 miljarder, uppger Vísir. Och så länge Nederländerna och Storbritannien kräver ett påslag på den rörliga räntan lär utsikterna för att nå den tvärpolitiska uppgörelse de vill se vara obefintliga.
Alex Jurshevski vid Recovery Partners, som tidigare arbetat med regeringen i Nya Zeeland och även gett råd till den isländska regeringen, anser att Island måste rösta nej till Icesave. Annars finns det en risk för nationell bankrutt. I ett blogginlägg uppmanas också islänningarna att hålla sig utanför EU - att offra naturresurserna för en union som utsätter Island för en modern version av kanonbåtsdiplomati är en usel idé.

"Vi tänker naturligtvis rösta. Vi har aldrig uteblivit från vallokalen eftersom vi är människor med åsikter", säger Eva Sigurbjörnsdóttir till DV.
Andra kan roa sig med att kika på en ny sång från Landsbanki. Artisten som sjunger låten är Jón Ragnar Jónsson och enligt DV ska den symbolisera bankens nya värderingar och få de anställda att se ljusare på framtiden. Tanken var dock inte att den skulle hitta utanför bankens väggar.
Den brittiska banken Heritable, som ägdes av Landsbanki, togs över av staten hösten 2008. Nu visar det sig att tillgångarna i konkursboet motsvarar 120 procent av fordringarna, skriver Morgunblaðið.
Här kan du läsa mer om Icesave och här mer om Djúpavík.
Andra medier om utvecklingen på Island:
Islands folkomröstning har blivit en tragisk fars: E24
- Vi forhandler uansett folkeavstemningen: ABC Nyheter