Þjóðarflokkurinn siktar på att ställa upp i hela landet om det blir nyval i vår. Det är första gången på 19 år som partiet i så fall ställer upp i val till alltinget.Þjóðarflokkurinn, Folkpartiet, grundades den 1 mars 1987 och ställde upp i alltingsvalet i april samma år. Partiet deltog i samtliga distrikt utom Reykjavík, Reykjanes och Suðurland. 2 047 röster betydde 1,4 procent av väljarstödet, vilket var långt ifrån det antal som krävdes för att bli representerade i alltinget.
Men i de valkretsar där partiet ställde upp var väljarstödet på sina håll överraskande stort. I Vestfjarðakjördæmi fick partiet 11,1 procent, i Norðurlandskjördæmi vestra 4,5 procent, Norðurlandskjördæmi eystra 3,4 procent och i Vesturlandskjördæmi 1,7 procent.
Partiprogrammet prioriterade landsbygdsfrågor. Huvudsyftet var också att stoppa utflyttningen från glesbygden till Reykjavík. Þjóðarflokkurinn ville därför omfördela skatter och minska huvudstadens politiska inflytande.
I alltingsvalet 1991 samverkade partiet med Flokkur mannsins. Þjóðarflokkurinn svarade för de flesta kandidaterna på valsedlarna utanför Reykjavík, medan Flokkur mannsins dominerade listorna i huvudstaden.
2 871 röster och 1,8 procent av väljarsympatierna i valet i april var en besvikelse. Det är också hittills sista gången som Þjóðarflokkurinn ställde upp i alltingsvalet, även om partiet formellt aldrig upplösts. Toppnamnet i Norðurlandskjördæmi eystra, Árni Steinar Jóhannsson, kandiderade 1995 för Allmogeförbundet och valdes in i alltinget. 1999 representerade han Gröna vänstern.
Pétur Valdimarsson är alltjämt partiets ordförande. I höstas inleddes enligt Morgunblaðið arbetet med att återuppväcka Þjóðarflokkurinn för att åter ställa upp i val och då i samtliga distrikt. Om det skulle bli aktuellt med nyval redan i år siktar partiet på att delta.
Hjärtefrågan då liksom nu är landsbygden. Med tanke på att Reykjavík blivit ännu mer dominerande sedan Þjóðarflokkurinn sist försökte ta plats i alltinget lär det inte bli lättare den här gången.
Ett annat parti som också haft sitt starkaste fäste i Västfjordarna är Liberalerna. Partiet tvingades att lämna alltinget i våras efter ett svagt valresultat. Inför helgens årsmöte i Reykjavík har partiledaren Guðjón Arnar Kristjánsson bestämt sig för att inte ställa upp för omval.
I och med att allt fler islänningar bosätter sig i den sydvästra delen av landet har landsbygdens valkretsar under många år tappat mandat i alltinget. I nästa alltingsval flyttas ytterligare ett mandat till huvudstadsregionen.
Nitton ledamöter, som representerar samtliga partier i alltinget utom Självständighetspartiet, vill att Island blir en enda valkrets. För att balansera makten mellan Reykjavík och landsbygden har den senare alltjämt proportionellt fler mandat än huvudstadsregionen. För att varje röst ska bli lika mycket värd vill de därför enligt ett lagförslag skrota distriktsindelningen helt och hållet.
I motionen hänvisar ledamöterna också till de mänskliga rättigheterna. Att mandatfördelningen alltjämt släpar efter till huvudstadsregionens nackdel är inte rimligt eftersom det skapar en sned maktfördelning.
För att driva igenom lagförslaget krävs också förändringar i konstitutionen. En inte särskilt vågad gissning är att såväl Þjóðarflokkurinn som Liberalerna skulle motsätta sig förändringen om de fick chansen.
Här kan du läsa mer om de isländska valkretsarna.
