Árneshreppur må vara Islands minsta och mest isolerade kommun. Men Húsafriðunarnefnd har inte glömt den avlägsna landsdelen. Fyra byggnader i kommunen får sammanlagt 3,5 miljoner isländska kronor för underhåll och renoveringar. Mest pengar får den gamla sillfabriken i Djúpavík.Fabriken i Djúpavík invigdes 1935. På sin tid var den en av Europas största och mest moderna industribyggnader, och fångsterna var så stora att investeringen gått ihop sig redan inom ett år.
1944 landades de sista stora fångsterna, och sillbestånden fortsatte att minska. Företaget Djúpavík försökte sikta in sig på annan typ av fisk och övervägde att bygga om fabriken till ett fryshus, men det var uppenbart att den korta silveråldern var över. 1954 stängdes fabriken. Det skulle ta drygt trettio år innan någon åter började bekymra sig om den.
1982, samma år som den sista invånaren flyttade från orten, kom Reykjavíkbon Ásbjörn Þorgilsson till Djúpavík för att se hur hans farfar hade levt på platsen. Att orten blivit en spökstad bekymrade varken honom eller hustrun Eva Sigurbjörnsdóttir.Först köpte de den gamla sillfabriken för att bedriva fiskodling. Arbetet påbörjades men investerarna uteblev. I stället köpte de även de gamla arbetarbostäderna och förvandlade dem till ett hotell. 1985 öppnades dörrarna till Hótel Djúpavík för första gången. Sedan dess är paret alltjämt ensamt om att bo på orten, där igensnöade vägar under vinterhalvåret brukar innebära veckor och månader av isolering.
Sillfabriken fungerar i dag som verkstad och utställningslokal. Här hålls schackturneringar och arrangeras konserter, visserligen i liten skala, men tillräckligt för att ge nytt liv åt den gamla fabriken.
Byggnaden bedöms alltjämt vara stabil, men taket läcker på många håll och inuti har delar av inredningen och utrustningen rostat sönder eller rasat. Hotellägarna försöker efter bästa förmåga underhålla fabriken, men dess storlek gör det till ett hopplöst företag för några med begränsade resurser.Nu får de 2,4 miljoner isländska kronor av Húsafriðunarnefnd som är öronmärkta för underhåll av fabriken. Och det är inte den enda gamla sillfabriken i Árneshreppur som får pengar. Anläggningen i Eyri vid Ingólfsfjörður en bit norrut får 400 000 kronor. Den fabriken byggdes 1942.
Ytterligare två byggnader i Árneshreppur tilldelas också bidrag. Det gamla fryshuset i Norðurfjörður får 400 000 kronor och Árneskirkja i Trékyllisvík får 300 000 kronor.
Träkyrkan byggdes 1850 och har en underlig historia bakom sig. Efter en storm 1991 flyttades den flera millimeter på grund av det hårda vädret. Trots att omkring tjugo personer bor i Trékyllisvík har den dessutom fått konkurrens av en annan kyrka - tillhörande samma församling - på andra sidan vägen.I samband med folkomröstningen om Icesave-lagen snöröjdes vägen från Djúpavík och norrut till Gjögur. Sträckan hade då varit oframkomlig i nästan två månader, och Djúpavík därmed insnöat både norrut och söderut.
Vägverket Vegagerðin har dessutom snöröjt vägen söderut mellan Djúpavík och Bjarnarfjörður. Beslutet togs eftersom det töat en del senaste veckan och väderprognoserna inte förutspår mer snö på ett tag. Enligt bestämmelserna ska vägen annars inte snöröjas förrän tidigast i slutet av mars, ett beslut som Djúpavíks två invånare vill pröva inför domstol.
När röstsedlarna hämtades i Trékyllisvík i lördags var sträckan från Djúpavík och söderut inte plogad. Rösterna hämtades med två jeepar och två snöskotrar. Snöskotrarna behövde dock inte användas, skriver Strandir som också har bilder från den udda utryckningen.
439 personer reste under 2009 med flyg till eller från Gjögur i Árneshreppur, en ökning med 34 passagerare jämfört med föregående år. Mängden gods ökade också marginellt, från 28 381 kilo till 28 621 kilo. Totalt gjordes 212 landningar med reguljärflyg i Gjögur under året. Dessutom landade privatplan vid åtta tillfällen, myndighetsplan sex gånger och två sjuktransporter genomfördes, uppger Litlihjalli.
Här kan du läsa en guide till Árneshreppur och här mer om Djúpavíks historia.
