Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir vill folkomrösta om fiskekvoterna. Då skulle islänningarna själva få ta ställning till den omfördelning som många vill se men många också fruktar. Och samtidigt vill hon ta ifrån presidenten makten att stoppa lagar som alltinget stiftat.Den rödgröna regeringen utreder just nu en omfördelning av fiskekvoterna. Kritikerna anser att de nuvarande kvoterna främst har hamnat hos de borgerliga partiernas kompisar, och att de har gynnat stora företag på det småskaliga fiskets och landsbygdens bekostnad. Många är också kritiska mot att kvoterna nu kan köpas och säljas, men att de ursprungligen delades ut kostnadsfritt.
Men på många håll är motståndet mot en omfördelning massivt. Stora företag innebär trygga jobb och konkurrensfördelar. Att dra in kvoter innebär också ett hot mot dem som har investerat i fisket.
Regeringens förslag går ut på att återkalla fem procent av fiskekvoterna varje år. Sedan ska de omfördelas om experterna anser att det finns tillräckligt med fisk. Tanken är också att de nya kvoterna inte ska delas ut gratis och avsikten är också att försöka minska koncentrationen av fiskeindustrin till en handfull storföretag.
Frågan har politisk sprängkraft. Jóhanna Sigurðardóttir säger till Fréttablaðið att ett sätt att lösa problemet kan vara att folkomrösta om fiskekvoterna:
"Den här kontroversiella frågan har delat folket i årtionden och regeringen har bestämt sig för att föra frågan i hamm. Det passar enligt min mening utmärkt att det resultat, som nämnden som nu arbetar med frågan kommer fram till, ställs inför folket."
Icesave-tvisten gjorde att traditionella folkomröstningsmotståndare som Självständighetspartiet omprövade sitt ställningstagande. Vänsterkoalitionen ser folkomröstningarna som ett sätt att stärka demokratin.
Diskussioner om att förändra konstitutionen och ta bort presidentens möjlighet att stoppa lagar beslutade av alltinget har förekommit av och till under många år. Men eftersom Icesave-vetot var andra gången i historien som en president utnyttjade den makten har tankarna aldrig omsatts i något lagförslag.
Det är inte otänkbart att det går att finna en bred majoritet för en sådan lösning. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson har till exempel sagt att han anser att presidenten bör godkänna alla lagar som klubbas i alltinget eftersom de folkvalda representerar nationen.
Men att genomföra en sådan förändring nu skulle förstås innebära att kritikerna ser det som Jóhanna Sigurðardóttirs hämnd mot Ólafur Ragnar Grímsson. Hon tror heller inte att republiken Islands första folkomröstning var den sista:
"Jag förväntar mig att folkomröstningar blir vanligare i framtiden och förhoppningsvis finns det enighet i alltinget kring att lagstifta om denna folkets rätt. Folket borde ha denna rätt och inte enbart presidenten. Man får fundera på att om folket har denna lagliga rätt, så borde presidenten inte ha den."
Självständighetspartiet vill inte riva upp fiskekvoterna. Eygló Harðardóttir, alltingsledamot för Framstegspartiet, skriver på sin blogg att förslaget är intressant, men tycker däremot att hållningen inte går ihop med hur regeringen hanterat EU-frågan:"Jag tycker personligen att det är en intressant idé. ... Ett starkt fiske betyder allt för Island och dess framtid. ... De nuvarande regeringspartierna vill förändra systemet kring fiskepolitiken, eftersom statsministern tror sig ha en majoritet i alltinget för att lägga förändringar i fiskepolitiken i folkets händer. Frågan är om de tänker göra det med en 'opinionsmätning' liknande den om ansökan om EU-medlemskap, eller om de är beredda att ändra konstitutionen och låta en folkomröstning vara juridiskt bindande."
Här kan du läsa mer om hur regeringen vill förändra systemet med fiskekvoter.
