Om det blir någon folkomröstning om Icesave är ännu osäkert när överläggningarna rullar vidare. Men till våren väntar flera andra folkomröstningar. Befolkningen på Grímsey och Hrísey väntas få ta ställning till om hundar och katter ska förbjudas på öarna.Antalet katter och hundar på öarna Grímsey och Hrísey är av tradition begränsat. Av respekt för de tusentals fåglar som häckar här brukar barnen få nöja sig med kaniner som husdjur.
Ändå ställer lösgående hundar och katter till problem för fågellivet. Därför föreslår kommunen i Akureyri en folkomröstning om totalförbud mot hundar och katter. Omröstningen ska äga rum samtidigt som vårens kommunalval.
Problemen finns visserligen i hela kommunen, men det är på Grímsey och Hrísey som effekterna är störst. Därför väljs just dessa två kommundelar ut för omröstningen. Förslaget blir därmed något av en återgång till gamla traditioner då befolkningen helt avstod från husdjur för att skydda fåglarna.
På Grímsey finns bland annat stora kolonier av lunnefågel och silvertärna, och på Hrísey framför allt silvertärna och fjällripa. På öarna saknas annars naturliga fiender som mink och räv. Det gör att fjällripan på Hrísey är allt annat än skygg utan lägger sina ägg i invånarnas trädgårdar och stolt paraderar tillsammans med ungarna längs med byns gator.
Om det blir en folkomröstning om förbud mot hundar och katter på öarna kommer den att äga rum den 29 maj.
Den 20 mars röstar två kommuner nära Akureyri vid Eyjafjörður, Arnarneshreppur och Hörgárbyggð, om ett samgående. De två kommunerna har i dag totalt 606 invånare.
Däremot blir det ingen ny folkomröstning om en utbyggnad av aluminiumsmältverket vid Straumsvík i Hafnarfjörður den 6 mars. Invånarna kan dock få ta ställning i frågan längre fram i vår. Även här är den 29 maj en tänkbar valdag.
Den kristyngda kommunen Álftanes i Reykjavíkområdet har blivit av med sin finansiella självständighet. När skatterna nu höjs och den kommunala servicen försämras för att försöka få balans i ekonomin fruktar många nu att invånarna kommer att fly kommunen. Ett samgående med grannkommunen Garðabær är under utredning. Även här kan lokalbefolkningen få säga sitt om förslaget redan den 6 mars.
Då kan islänningarna alltså få ta ställning till Icesave. Det underliga med folkomröstningen är att valet gäller ett avtal som är sämre än Nederländernas och Storbritanniens senare förhandlingsbud i tvisten med syfte att undvika omröstningen. Med andra ord blir allt annat än ett nej till Icesave-avtalet en sensation.
Den isländska delegationen hann lagom landa i Keflavík innan den återvände till London i lördags morse på Storbritanniens önskan. Den brittiska regeringen är ytterst angelägen om att försöka undvika folkomröstningen.
Om det blir ett nej där är risken stor för regeringskris, och med en ny borgerlig regering vid makten minskar sannolikheten för att Island ska ta ansvar för Icesave. Eftersom högerpartierna dessutom är EU-motståndare är hotet om inställda förhandlingar om medlemskap i unionen snarast ett plus - ju mer EU går emot Island, desto lägre stöd för inträde.
Enligt uppgifter till Vísir deltar inte Nederländerna i de nya samtalen. Eftersom den nuvarande regeringen har ett begränsat mandat väntas den svälja de villkor som Storbritannien accepterar. Delegationerna har haft informella kontakter under hela helgen.
Det senaste brittiska och nederländska förhandlingsutspelet fick hård kritik på Island. Att de ville ha ett påslag med 2,75 procent på den rörliga räntan såg många som ett tecken på att Nederländerna och Storbritannien gärna tjänar några extra miljarder på Islands bekostnad.
Det budet kallades our best offer. Att Storbritannien nu vill fortsätta förhandlingarna innebär att så sannolikt inte var fallet.
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson säger dock till Vísir att det nu är för sent att blåsa av folkomröstningen. Dessutom tror han att det är omöjligt att lösa tvisten på en vecka, åtminstone om Nederländerna också ska acceptera lösningen eftersom landets regering har ett begränsat mandat när det gäller Icesave.
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir har dock inte gett upp hoppet om ett nytt avtal före lördag. Och hon vill heller inte gå domstolsvägen för att pröva ansvarsfrågan, skriver Fréttablaðið.
55,9 procent är emot isländskt EU-medlemskap. Det visar en ny Gallupmätning gjord på uppdrag av Bændasamtök Íslands. 33,3 procent är för inträde i unionen medan 10,8 procent inte har någon uppfattning i frågan.
62,8 procent säger att villkoren för jordbruket kommer att påverka inställningen till EU-medlemskap. Endast 26,8 procent har förtroende för regeringen i förhandlingarna om villkoren för isländskt EU-inträde.
30 procent anser att Gröna vänsterns ledare Steingrímur J. Sigfússon är mest lämpad att föra Island ur krisen. Därefter följer Självständighetspartiets Bjarni Benediktsson (28 procent), Socialdemokraternas Jóhanna Sigurðardóttir (21 procent) och Framstegspartiets Sigmundur Davíð Gunnlaugsson (20 procent). Det visar en opinionsmätning beställd av Bylgjan.
Undersökningen visar också att de borgerliga nu har en majoritet av väljarsympatierna bakom sig. Självständighetspartiet ökar från dagens 16 mandat i alltinget till 26 och Framstegspartiet från 9 till 11. Socialdemokraterna backar från 20 till 14 och Gröna vänstern från 14 till 12. Rörelsen och Medborgarrörelsen klarar inte femprocentspärren.
Den parlamentariska utredningen av finanskraschen försenas ytterligare och hinner inte bli klar före valdagen. Svaren från de tolv personer som fått möjlighet att bemöta kritik i rapporten omfattar enligt ett uttalande från Rannsóknarnefnd Alþingis nästan 500 sidor. Nu väntas utredningen offentliggöras tidigast i mitten av mars.
Här kan du läsa mer om planerna på en folkomröstning i Hafnarfjörður, här om Álftanes och här mer om Icesave.
