
Barnboksförfattaren Áslaug Jónsdóttir i Sydsvenskan om sitt skrivande.
Foto: Rithöfundasambandið
"Bästa partiet är förvånat över att Gröna vänstern inom kommunstyrelsen tycker att det verkar vara naturligt att stjäla partiets vallöften. Visserligen är det glädjande att arbetslösa nu ska få simma gratis. Men vår fråga är: Vad gör arbetslösa som inte har någon handduk? Blir det deras lott att genomblöta vänta på en oregelbunden buss efter gratistrippen till badet? Ska arbetslösa dö som flugor på grund av nedkylning, lunginflammation och tuberkulos? Och det är budskapet från Gröna vänstern och den nuvarande majoriteten?
Bästa partiet vill ha gratis bad för alla, och gratis handdukar så att alla kommer torra och levande hem till sina familjer."
"Island ser ut som ett djur, där Västfjordarna är huvudet. Västfjordarna är ett område där havet och fjällen har makten och människan försöker att överleva. Jag kom till Västfjordarna första gången när jag var omkring 30 år. Det var en upplevelse att flyga till Ísafjörður, ett riktigt äventyr tätt inpå de stora bergen där det ser ut som att det är livsfarligt varje gång. Första gången jag gick ut ur flygplanet fick jag som ett slag i solar plexus av fjällen, och jag kände att jag måste skriva om detta område. Jag hade först tänkt att utgå från Akureyri, men det var krafter som drog mig till Västfjordarna."
"Det tillhörde vardagslivet på den tiden att man måste ro ut på sjön. Man kan inte tänka att det är livsfarligt, då blir man så rädd att det blir livsfarligt. ... Om du flyr från havet, om du tar dig så långt in i landet att du inte längre märker det, då kan du glömma havet. Men du kan inte glömma att du bor på en ö. Bergen, vinden och havet, de tre kan vi aldris slippa."
"Man skriver böcker för att fånga hela djävla livet. ... Jag tänker romanen genom poesin. ... Det är ett sätt att utveckla romanformen. ... Diktningen är islänningarnas krigsfartyg. ... Folk tror att romaner är fakta. På Island läser man dem med telefonkatalogen vid sidan om för att ta reda på vem som är vem."
"Hela det finansiella och politiska systemet var korrupt. Det var ingen som hade en aning om vad de gjorde. Det här är otroligt skamfullt, och islänningarna var lite rädda att världen skulle visa för stort intresse för den här rapporten, så vi skruvade upp Eyjafjallajökull igen."
"Fimmvörðuháls var ett turistutbrott. Det var inte farligt eftersom det inte var under is och långt ifrån människor. Det gjorde att hela Island blev galna. Tusentals besökare kom varje dag till vulkanen. Polisen fick jobba för att hålla folk borta, vilket är typiskt isländskt att man inte lyssnar på någon. ... I Sverige eller i Europa har vi glömt naturen. Den är något man ser genom fönstret eller läser om. Man glömmer hela tiden att det kan vara livsfarligt, och här var det tusentals som glömde det. ... Så uppstod också en tragedi där det var två som dog. De gav sig ut på fjället i en för dålig bil i för dåliga kläder."
"Vi har jobbet med dette i ti år. Vi har hatt flere øvelser som har vist at et vulkanutbrudd på Island kunne få dramatiske følger. Hver tredje måned har vi hatt øvelser lokalt, og i tillegg har vi hatt øvelser med Storbritannia og Norge. Vi har visst at dette kunne skje. ... Når vi har advart mot så katastrofale konsekvenser, så kan det hende at folk ikke tar det inn over seg."
"Det er tydelig at myndighetene ikke var forberedt på dette, og at konsekvensene likevel kom som julekvelden på kjerringa. Men ingen kan si at ikke islendingene har advart mot at nettopp dette kunne skje. ... Vi har vært vitne til det rene kaos i europeisk luftfart, vi har aldri sett noe lignende. Da askeskyen kom, var det ingen som visste hva de skulle gjøre. For å være helt sikre på at flysikkerheten ble ivaretatt, valgte man dermed å stenge alt."