
Mandatperioden har varit kaotisk med fyra majoritetsskiften och politisk smutskastning som till och med har bedrivits på helsidor i dagstidningarna. Med knappt fyra veckor kvar till valdagen ser det alltmer ut som att de politiska styrkeförhållandena kommer att förändras rejält, och att de etablerade partierna får en rejäl knäpp på näsan av väljarna. När Jón Gnarr bildade Bästa partiet var det med målet att bli borgmästare och få minst fyra mandat. Om opinionen står sig räcker också 23,4 procent till just fyra mandat.
Självständighetspartiet tappar var fjärde väljare i mätningen, men är alltjämt störst i Reykjavík med 30 procent av rösterna och fem mandat. Även Socialdemokraterna och Framstegspartiet backar medan Gröna vänstern går framåt.
Socialdemokraterna har stöd av 22,8 procent av väljarna vilket ger fyra mandat och Gröna vänsterns 17 procent ger två mandat. Framstegspartiet tappar två procent av väljarsympatierna och mister därmed partiets enda mandat från den förra mätningen.

Kvinnor föredrar i större utsträckning Socialdemokraterna och Gröna vänstern, medan män oftare hade lagt sin röst på Självständighetspartiet eller Bästa partiet.
Självständighetspartiet är även den store förloraren i en Gallupmätning utförd på uppdrag av RÚV. Där är Socialdemokraterna störst med 28 procent, Självständighetspartiet får 27 procent, Bästa partiet 24 procent och Gröna vänstern 16 procent. Det ger Socialdemokraterna fem mandat, Självständighetspartiet och Bästa partiet fyra var och Gröna vänstern två.
Framstegspartiet får fyra procent och Ólafur F. Magnússon en procent, vilket inte är tillräckligt för att ge någon av dem ett mandat.
Jón Gnarr säger till RÚV att Bästa partiet siktar ännu högre - och på att nå egen majortiet i fullmäktige.
Birgir Guðmundsson, lektor vid Háskólinn á Akureyri, anser att resultatet i opinionsmätningen präglas av debatten om den parlamentariska krisutredningen som pågått under de senaste veckorna. I synnerhet Självständighetspartiet får hård kritik för försumlighet, och det återspeglar sig nu i väljarsympatierna.
Grétar Þór Eyþórsson och Svanur Kristjánsson, båda professorer i statsvetenskap, säger till RÚV att det genomironiska Bästa partiets framgångar - med vallöften som öppen vänskapskorruption och att bryta alla vallöften - sätter fingret på den förtroendekris som framför allt drabbat Socialdemokraterna och Självständighetspartiet, där ingen vill ta något som helst ansvar för finanskraschen.
Bägge tror att det krävs en storstädning bland kandidaterna, där de som har tagit emot stora bidrag från de kraschade bankerna avgår. I annat fall kommer det att bli oerhört svårt att återfå väljarnas förtroende.

Självständighetspartiet tappar även mest i hela landet, och backar sex procentenheter till 28,3 procent i Gallupmätningen. Gröna vänstern går däremot framåt med fyra procentenheter och får 27,8 procent. Socialdemokraterna har stöd av 23 procent av väljarna och Framstegspartiet av 14 procent.
Rörelsen får 3,6 procent och Medborgarrörelsen och Liberalerna 1,5 procent var. De tre partierna klarar alltså inte femprocentsspärren.
Även Hanna Birna Kristjánsdóttir, Självständighetspartiets borgmästare i Reykjavík, tror att krisrapporten har påverkat opinionen. I veckan föreslog hon en koalition som skulle omfatta samtliga femton invalda i kommunstyret, något som skulle skapa enighet och fokusera på att alla partier gör sitt yttersta för stadens invånare, rapporterar Vísir.
Förslaget har hittills inte mötts av något nämnvärt intresse, och vissa rödgröna kritiker hävdar att det bara är ett sätt att försöka klamra sig kvar vid makten om Gröna vänstern och Socialdemokraterna skulle kunna nå en egen majoritet. Men som det ser ut i dag blir Bästa partiet vågmästare - och det gör förstås att kommunpolitiken blir oförutsägbar på mer än ett sätt.
De etablerade partierna har ännu inte lyckats hitta något sätt att bemöta Bästa partiet i debatten. Och att övertyga de väljare som tappat förtroendet för de etablerade partierna om att Bästa partiet är knasbollar är inte helt enkelt - den som redan är övertygad om att kommunstyrelsen är en cirkus där korruption och maktfullkomlighet råder tycker säkert att det är uppfriskande att ett parti nu åtminstone står för detta och dessutom lovar att inte hyckla om svågerpolitiken.
Samtidigt tycks Bästa partiet vara på väg att tona ned galenskaperna i takt med att väljarstödet ökar. I början duggade vansinnesförslagen tätt där Jón Gnarr lovade att försöka göra alltinget knarkfritt till år 2020 och spränga bron över Tjörnin för att ha något att berätta för barnbarnen. I Jón Gnarrs senaste utspel duggar visserligen skämten tätt, men det finns också ett allvar i debattartikeln i Vísir som är ganska långt ifrån det som han angav som sitt huvudskäl för att kandidera, att han ville ha ett slött och välavlönat jobb som gav honom möjligheten att gynna sina kompisar:
"Jag grundade Bästa partiet eftersom jag var trött på beteendet och uppförandet från stadens politiker och ville kommentera det på ett sätt som togs på allvar. Jag ville retas med det här folket genom att skapa en förvriden spegelbild av dem själva. Jag var sedan länge trött på att se min stad försämras av vanskötsel och brist på organisation. Jag var trött på politikernas tomma pladder, deras löften, maktkamper, övermänniskomentalitet och arrogans. Därför började jag med det här och samlade kring mig människor som jag känner och litar på och som jag visste delade mina åsikter. Väljarnas respons har visat oss att vi inte är ensamma om de åsikterna. Folk har helt enkelt fått nog. Så mycket stöd som kandidaturen har fått var verkligen oväntat för mig. ...
Jag har bott i Reykjavík i hela mitt liv och i stans flesta kvarter. Jag växte upp i Fossvogur under tiden stadsdelen byggdes, bodde länge i Grafarvogur och de senaste femton åren i Vesturbær. Jag känner staden väl. Den är en del av min personlighet. Jag tycker att Reykjavík har blivit en tråkig och ful stad och jag anser att det är det här folkets (politikernas) fel, deras attityder och deras handlingar. Jag tycker att det är mycket sorgligt. Det behöver inte vara så. Jag anser att de politiska partierna har förstört väldigt mycket genom sin existens. Det tycks för mig också som att politikerna är mer upptagna av sig själva och varandra än de uppgifter som de anställdes för att lösa. Till exempel förstår jag det som att folkvalda kommunstyrelseledamöter varje dag arbetar mer för sitt parti än för staden. Det måste förändras."
Sedan följer en hel radda förslag som ibland är en smula oväntade, men har fötterna på jorden - som att åter flytta de historiska byggnaderna från Árbæjarsafn in till staden, att de som betalar hundskatt också ska få något för pengarna som en rastgård på central plats, att öronmärka nya bostäder i stadskärnan för nyinflyttade så att Reykjavíks hjärta inte bara blir en plats för höginkomsttagare, att anpassa fastighetsskatten till vilken service som finns i området, att åter se över möjligheterna för spårvagnstrafik samt att ordna en klippa av den typ som lunnefåglarna gillar och därmed se till så att alla turister enkelt kan få en glimt av de uppskattade fåglarna. Och så upprepar Jón Gnarr mantrat om en isbjörn till familjeparken:
"När jag är med min son, som är fyra år, och frågar vad vi kan göra för roliga saker tillsammans så föreslår han vanligtvis bollhavet på Ikea. Kan vi verkligen inte bättre än så?"
Här kan du läsa mer om Bästa partiet.