Island ska ansvara för insättningsgarantin i Icesave i Nederländerna och Storbritannien. Det framgår av syftet och sammanhanget i regelverket - även om det aldrig rent ut står att staten är ansvarig när garantifonden går omkull. Det är innebörden i ett brev från Efta Financial Authority som hävdar att Island bryter mot EES-avtalet.Några direkta överläggningar om Icesave-tvisten har inte ägt rum sedan islänningarna röstade nej till Icesave-avtalet i början av mars. Då trädde den lag som alltinget och presidenten Ólafur Ragnar Grímsson godkände i höstas i kraft, men Nederländerna och Storbritannien accepterar den inte eftersom villkoren inte är tillräckligt strikta.
Regeringen har gått med på att ansvara för insättningsgarantin i Landsbankis Icesave, och för att få lån genom Internationella valutafonden också utlovat ett "rimligt" påslag utöver själva insättningsgarantin och räntan. Oppositionen vill däremot att ansvaret prövas i domstol.
Eftas övervakningsinstitution, Efta Financial Authority, fastslår att Island ska bära ansvaret för Icesave och kritiserar regeringens agerande på två huvudpunkter: För det första var det diskriminerande att garantera inhemska men inte utländska insättningar, och för det andra har Island ännu inte ingått något avtal om att ersätta Nederländerna och Storbritannien för insättningsgarantin på 20 887 euro per sparare.
Den brittiska regeringen kompenserade 300 000 Icesave-kunder med totalt 4,5 miljarder brittiska pund. 2,1 miljarder av dessa skulle bli Islands ansvar. Resten är insättningar utöver insättningsgarantibeloppet som Storbritannien ändå valt att ersätta. I Nederländerna fick 118 000 sparare totalt 1,45 miljarder euro. 1,34 miljarder euro är enligt Efta Island skyldigt att ersätta.
Efta Financial Authority skriver att Island agerade felaktigt när Landsbanki kollapsade och förstatligades. Isländska kunder garanterades sina insättningar och fick snabbt tillgång till dem. Sparare i Landsbanki utomlands fick varken garantibeloppet eller samma snabba behandling. Det innebär att Island diskriminerat utländska sparare.
Avsikten med EES-regelverket är att spararnas insättningar ska vara säkra, vilket ska skapa förtroende för bankerna. Syftet är också, vilket framgår av sammanhanget och intentionerna, att staten ska träda in om garantifonden inte räcker till.
Per Sanderud, president för Efta Financial Authority, kommenterar utlåtandet i ett pressmeddelande:
"The Deposit Guarantee Directive ensures that depositors are guaranteed compensation of up to 20 000 Euros if their bank fails. Each state must make sure that depositors are protected. That protection is essential for bank customers to have confidence that their deposits are safe."
Efta Financial Authority skriver att regelverket kräver att spararna ska skyddas. Även om det inte direkt framgår att staten ska träda in om garantifonden sviker, så är det så avtalet måste tolkas. Den isländska garantifonden, Tryggingarsjóður innstæðueigenda og fjárfesta, var visserligen inte statlig, men då den ingick i det regelverk som den isländska staten accepterat faller det på staten att ta ansvar för fonden.Det är enligt Efta Financial Authority heller inte möjligt att ta hänsyn till att bankkollapsen var något av en systemkollaps. Regelverkets avsikt är ändå att skydda spararna.
Island har två månader på sig att svara på brevet. Därefter kan Efta Financial Authority gå vidare med regelbrotten. Däremot upphör processen om Island under tiden kommer överens med Storbritannien och Nederländerna om en uppgörelse om Icesave. Nederländerna ser enligt Financial Times som en bekräftelse på att deras krav på Island är riktiga.
Den isländska oppositionen välkomnar också ställningstagandet. Om Island inte går med på kraven blir nämligen saken ett fall för Eftas domstol. Och det är ett steg i den riktning som Icesave-motståndarna vill gå. Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson säger till Morgunblaðið att han hoppas på en juridisk prövning:
"EFA kommer till slutsatsen att staten är ansvarig utan att det står i lagen eller direktivet i sig. Därför är det ovanligt svaga argument som de använder. ... Man ska ha i åtanke att det här inte är en dom. Det är EFA:s åsikt i frågan."
Stefán Már Stefánsson, professor i juridik och Icesave-motståndare, säger till Morgunblaðið att han också hoppas på en prövning i domstol:
"Om det här slutar med ett avtalsbrott är det fullt möjligt att ta det till Efta-domstolen. Då öppnar det möjligheter. ... Jag anser inte att det här försvagar Islands förhandlingsposition."
Framstegspartiets ledare Sigmundur Davíð Gunnlaugsson kallar i Morgunblaðið brevet för "goda nyheter" och att även förhandlingsdelegationen instämmer i det omdömet:
"De ansåg att det här styrker vår förhandlingsposition eftersom britter och nederländare inte alls vill att det skapas någon juridisk ovisshet som kan betyda att saken dras inför domstol, allra minst nu när banksystemet i Europa är i upplösningstillstånd. Lee Buchheit och förhandlarna tyckte att det här var mycket goda nyheter."
Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande i utrikesnämnden, säger till Vísir att det är oklart vad den process som nu har inletts kan få för konsekvenser. Det blir upp till regeringen att avgöra om det är önskvärt med en domstolsprövning. En sådan kommer i så fall att gälla hela nödlagstiftningen som infördes i samband med bankkraschen, och inte enbart Icesave.
Finansmarknadsminister Gylfi Magnússon vill dock helst lösa tvisten vid förhandlingsbordet i stället för rättssalarna. Han befarar i Morgunblaðið att det annars kan bli tidsödande och "mycket obehagligt" för Island, och ser inte Efta Financial Authoritys agerande som en öppning:
"Det här har stor betydelse. Det har påbörjats en process som kan sluta med en dom vid Efta-domstolen. ... Vi fortsätter att försöka få britter och holländare till förhandlingsbordet, men de har varit ovilliga under de senaste veckorna."
Här kan du läsa mer om Icesave.
