Island fick i går som väntat klartecken att inleda förhandlingar om EU-medlemskap. Men både Storbritannien och Nederländerna villkorar ett isländskt inträde i unionen med att landet ansvarar för insättningsgarantin i Landsbankis Icesave.Glädjen över beskedet var störst inom Socialdemokraterna. Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger till Morgunblaðið att han tror att ett EU-medlemskap är viktigt för att skapa en stabil isländsk ekonomi:
"Jag är mycket glad. Jag anser att det är en stor dag för Island eftersom jag är av den åsikten att ansökan om och medlemskap i EU är grunden för uppbyggandet av ett nytt Island. Jag är övertygad om att det här kommer att ge oss lycka och framgång och jag ser att EU trots allt i medlemsländerna har lyckats säkra en stark ekonomisk ram med god och varaktig ekonomisk tillväxt, låga räntor och låg inflation. Min åsikt är att det skulle bli mycket svårt för oss att bygga upp Island med den gamla kronan som grund."
Självständighetspartiets Unnur Brá Konráðsdóttir är en av de mest uttalade EU-motståndarna i alltinget. Hennes sista minuten-motion om att stoppa förhandlingarna fick dock inget gehör - och hon säger till Morgunblaðið att den process som nu inleds är bortkastad tid:
"Nu blåser vi i stridshornet och kämpar mot det här. ... Vi har annat att göra med vår tid och pengar än att hålla på med den här kampen. Det är också mycket sorgligt att regeringen inte kunde utnyttja sitt inflytande till att ansökan inte behandlades någon annan dag än just den 17 juni när vi firar vår nationaldag."
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir lyckades i alltinget få ett ja till att inleda förhandlingar om EU-medlemskap trots att en majoritet av ledamöterna är emot ett medlemskap. Regeringen är splittrad och opinionen mot ett inträde i unionen är i klar majoritet, och om EU inte accepterar långtgående undantag för Island när det gäller fisket och jordbruket är det svårt att se att opinionen åter ska svänga till fördel för EU-medlemskap.
Island skulle bli unionens minsta land, men dess största fiskenation. I förhandlingsmålen vill regeringen se långtgående undantag där Island även i framtiden ska ha ensam bestämmanderätt över den egna ekonomiska zonen. Det innebär att inga utländska fiskebåtar ska kunna tvinga till sig fiskerätt.
EU har hittills inte visat någon kompromissvilja på den punkten, utan i stället argumenterat att kvoterna kan tillfalla dem som redan har bedrivit fiske på de aktuella platserna, alltså isländska fartyg.
Frågan är om de garantierna räcker för att vända opinionen. EU:s fiskepolitik har ett uselt rykte medan Island har ett av världens bäst kontrollerade fisken. Inom EU får fisket dessutom ofta snarast karaktären av en regionalpolitisk fråga, där bidrag går till nya och fler båtar som jagar allt mindre fiskbestånd i länder som Portugal och Spanien. Så länge regionalpolitiken kan gå före hållbarhetsprincipen är det också svårt att föreställa sig att den starka isländska fiskenäringen ska ändra inställning till EU.
Nederländerna och Storbritannien fortsätter också att koppla ett isländskt EU-inträde till Icesave-tvisten. Det bidrar inte heller till att öka förtroendet för unionen. Island försöker däremot se Icesave-dispyten som en separat fråga. Men både Storbritannien och Nederländerna blockerar enligt The Guardian och Österbottens Tidning ett isländskt medlemskap tills Island går med på att ansvara för insättningsgarantin i Icesave.
Össur Skarphéðinsson anser dock att de brittiska och nederländska förbehållen betyder ganska lite i praktiken. Såväl presidenten Ólafur Ragnar Grímsson som samtliga partiledare har sagt att Island ska efterleva sina ekonomiska åtaganden. Därefter går åsikterna isär: "Många är osäkra på vilka de [åtagandena] är", säger han till Fréttablaðið.
Jordbruket och de isländska skyddstullarna är en annan fråga som sannolikt måste lösas om EU-opinionen ska svänga. Bönderna tillhör liksom fiskarna de mest EU-skeptiska, och utan skyddstullar lär stora delar av lantbruket slås ut. Det skulle i sin tur bidra till att det blir allt svårare att hitta sysselsättning på landsbygden.
Även Tyskland har villkorat ett isländskt EU-medlemskap. Parlamentet kräver att Island upphör med valfångsten. Frågan är av liten ekonomisk betydelse, men har potential att bli en symbolfråga.
EU-motståndarna vill gärna framställa unionen som en byråkratisk och odemokratisk koloss som inte tolererar isländska traditioner. Om inte EU lyckas förändra den bilden genom långtgående undantag för just fisket och jordbruket tycks det i dag osannolikt att en majoritet av islänningarna ska ta ställning för ett inträde i unionen i en folkomröstning som troligtvis kommer att hållas år 2012.
Här kan du läsa mer om Islands väg mot EU.
