
Turerna kring försäljningen av HS Orka, Islands tredje största energibolag, fortsätter. Trycket ökar på regeringen att försöka stoppa den nya majoritetsägaren Magma Energy. Bolaget ifrågasätts av flera skäl - kritikerna uppfattar det som ett blufföretag som finansierar köpet med lånade pengar, ger olika besked om vad som ska hända med HS Orka och försöker dölja såväl motiv till köpet till vilka som egentligen står bakom.
Privatiseringen av HS Orka började före alltingsvalet 2007. Den borgerliga regeringen sålde statens 15 procent i HS Orka till Geysir Green Energy, där FL Group var storägare. I år sålde Geysir Green Energy sin andel i bolaget till Magma Energy, vilket gör att företaget nu kontrollerar 98,53 procent av aktierna.
Magma Energy finansierar köpet genom en nyemission samt lån där inte en enda krona amorteras förrän förfallodagen om sju år. Den enda säkerheten för lånet är aktierna i HS Orka. Upplägget påminner om de affärer som gjordes när bankerna växte dramatiskt - och det är associationer som inte gör kritikerna glada.
Med tre röster mot två godkände Nefnd um erlenda fjárfestingu köpet. Kanadensiska Magma Energy grundade ett dotterbolag i Sverige för att kunna gå in i HS Orka eftersom bara köpare inom EES-området är godkända. Det svenska bolaget har ingen känd verksamhet och verkar inte vara något annat än ett juridiskt skal för att möjliggöra köpet.
Det innebär enligt Nefnd um erlenda fjárfestingu att försäljningen till Magma Energy är laglig. Men många kritiker vänder sig mot att nämnden gör en typ av prövning som anses ha bidragit till finanskraschen - i stället för att se till lagstiftarens avsikt försöker nämnden tolka lagen så öppet som möjligt, vilket gör att dess intentioner motarbetas.
Och Magma Energy Sweden är enligt kritikerna inget annat än en dimridå. Köparen är det kanadensiska bolaget som skaffat sig en postadress som går till en advokatfirma i Göteborg. Vilka som står bakom Magma Energy är också något som omsusas av många rykten - kan hela företaget agera bulvaner åt övervintrade isländska affärsmän eller någon som tänker krama ur all billig energi som går för att sedan lämna Island med vinsterna?
Gröna vänstern, med finansminister Steingrímur J. Sigfússon och miljöminister Svandís Svavarsdóttir i spetsen, vill riva upp köpet och dessutom begränsa det privata ägandet av naturtillgångar till en tredjedel.
En omstridd del i köpet är att det ger Magma Energy ensamrätt till att utvinna geotermisk energi på Reykjanes i 65 år med option på ytterligare 65 år. Regeringen arbetar med ett lagförslag som ska minska nyttjanderätten till 40 eller 50 år.
Även Socialdemokraterna vill minska Magma Energys ägarandel i HS Orka. Jóhanna Sigurðardóttir säger till Morgunblaðið att köpet strider mot lagens intentioner och att lagen bör omformuleras. Hon anser också att beredningen av ärendet har varit undermålig.
Magma Energy fick under möten med myndigheterna veta hur regelverket fungerar. Därefter bildades dotterbolaget i Sverige som användes för att genomföra köpet. Unnur Kristjánsdóttir, ordförande för Nefnd um erlenda fjárfestingu, förnekar i ett uttalande ryktena om att myndighetspersoner försökt påverka nämndens beslut.
Pétur Gunnarsson skriver i Fréttablaðið att det är uppenbart att Magma Energy Sweden är ett bluffbolag som inte har någon som helst verksamhet. Staten är därmed på väg att göra om samma misstag som orsakade finanskraschen - i stället för att se till syftet med lagen anstränger sig myndigheterna för att tolka den så fritt att lagen snarast får motsatt effekt. Och det riskerar att ännu en gång innebära att företag kan mjölka skattebetalarna på statens tillgångar som säljs ut till reapris.
Artisten Björk Guðmundsdóttir, författaren Oddný Eir Ævarsdóttir och arkitekten Jón Þórisson, som också är assistent till Eva Joly, vill att justitiekanslern Umboðsmaður Alþingis prövar försäljningen. I en anmälan skriver de att det är viktigt att det görs en grundlig utredning om folkets intressen har tillgodosetts och om politikerna har agerat i enlighet med lagen. Försäljningen kan enligt trion nämligen få ödesdigra konsekvenser för Islands invånare, ekonomi och miljö i många generationer.
I anmälan ställer de också flera frågor till de ansvariga:
"Borde inte folket själva få bestämma om och när det vill utnyttja sina resurser? Behöver vi förändra lagen så att nationen får folkomrösta om sina egna resurser? Bland Internationella valutafondens rekommendationer finns att islänningar ger utlänningar större tillgång till sina naturresurser. ... Ska vi betala för affärsvikingarnas Icesaveskulder med vår natur? Är inte möjligheten större att vi kan få Island på fötter och betala våra skulder om vi har full kontroll över resurserna och själva tjänar på dem? ... Kommer våra barnbarn att vara nöjda med hur vi agerar nu? Kommer de att vara nöjda med våra avtal och försäljningen av naturresurserna?"
Här kan du läsa mer om turerna kring HS Orka.