Inhemsk ränta i stället för utländsk. Eller upp till 18 procent i ränta i stället för 3 procent. Så föreslår Seðlabanki Íslands och Fjármálaeftirlitið att finansbolagen ska räkna om myntkorgslånen. Men många låntagare ser förslaget som en krigsförklaring.Myntkorgslånen förklarades olagliga av Hæstiréttur Íslands. Om domen gäller samtliga lån av typen återstår att se. Klarhet väntas inte förrän i höst, då domstolen också väntas få avgöra hur myntkorgslånen ska hanteras.
Seðlabanki Íslands och Fjármálaeftirlitið föreslår att lånen ska räknas om till inhemska räntor. Det betyder i dagsläget en ränta på 8,25 eller 4,80 procent. Men eftersom omräkningen föreslås följa ränteutvecklingen på Island kommer vissa också att för vissa perioder i så fall att få en ränta på drygt 18 procent.
Samtök lánþega kallar förslaget för "en krigsförklaring". Gapet är förstås stort mellan den treprocentiga ränta som vissa låntagare betalade när de tecknade lånet, mot de dryga 18 procent som nu kan bli resultatet.
Att låna knutet till andra valutor var givetvis en risk. Samtidigt var det ett sätt att undkomma de risker och kostnader som traditionella inflationsindexerade lån innebar - om kronan sviktade fanns det ingen garanti för att löner skulle följa med uppåt för att kompensera för inflationen.
Domstolarna kommer att få det otacksamma uppdraget att reda ut lånehärvan. Vilka beskeden än blir finns det en överhängade risk för ett utbrett missnöje. Den som tog ett myntkorgslån med treprocentig ränta vill förstås inte betala 600 procent mer för en lånetyp som visade sig vara olaglig. Finansbolagen säger sig kunna hantera en sådan smäll. Men det skulle bli oerhört svårt att i så fall förklara varför vissa får räntekostnaderna betalda av banken eller skattebetalarna samtidigt som de låntagare som valde inflationsindexerade lån inte får någon rabatt.
Hur stor kostnaden skulle bli om notan landar hos finansbolagen eller staten är osäkert. Belopp mellan 50 miljarder och 300 miljarder isländska kronor har nämnts.
Domstolsväsendet kommer att behandla frågan med förtur. Ett mål, som väntas bli prejudicerande, har redan lämnats in till Héraðsdómur Reykjavíkur. Lýsing, ett av de företag vars billån nyligen förklarades olagliga, vill att räntan i första hand ska räknas om till de egna räntorna och i andra hand till centralbankens. Tidigast i höst väntas Hæstiréttur Íslands slå fast hur myntkorgslånen ska räknas om.
Om finansbolagen tvingas att skriva av miljardbelopp kommer sannolikt staten att stämmas av åtminstone Glitnirs fordringsägare. De har redan accepterat omfattande avskrivningar i samband med att banken åter privatiserades. Målet är enligt Vísir att staten ska få stå för kostnaderna för att i nio års tid ha tillåtit olagliga lån.
En man som lånat till bilköp genom Lýsing säger sig ha tagit sig in på företagets bilparkering och stulit en bil. Stölden av fordonet ska vara ett sätt att försäkra sig om att Lýsing betalar tillbaka det mannen anser företaget är skyldig honom. Lýsing känner dock inte till stölden som alltså kan vara påhittad, rapporterar Vísir.
Lýsings moderbolag Exista tjänade enligt den parlamentariska krisrapporten 90 miljarder isländska kronor på att satsa på att kronkursen skulle sjunka. Samtidigt förmedlade Lýsing billån där företaget i marknadsföringen försökte övertyga konsumenterna om kronans styrka gentemot utländska valutor.
En familj i Hafnarfjörður fick enligt Vísir efter domslutet om myntkorgslån tillbaka sin bostad. Familjen förlorade huset i våras sedan lånekostnaderna skenat. Nyligen såldes bostaden på exekutiv auktion till Arion banki (före detta Kaupþing), ett köp som nu ogiltigförklarats. Vilken ränta som ska gälla är dock lika ovisst för familjen som ytterligare vart tredje isländskt hushåll.
Här kan du läsa mer om myntkorgslån.
