Med tre röster mot två godkände i ett beslut Nefnd um erlenda fjárfestingu Magma Energys köp av energibolaget HS Orka. Men ryktena om att regeringen hjälpt köparen att navigera runt EES-regelverket väcker heta känslor. Samtidigt blir det allt mer uppenbart att Magma Energys dotterbolag i Sverige inte är mer än ett juridiskt skal.HS Orka är Islands tredje största energibolag med 66 000 kunder. Det ägdes tidigare av flera kommuner på Reykjanes, men köptes loss av Magma Energy och Geysir Green Energy. Geysir sålde sedan sin andel i HS Orka till Magma, som nu äger 98,53 procent av aktierna i HS Orka. I köpet ingår rättigheterna att utvinna geotermisk energi på Reykjaneshalvön i 65 år med option på ytterligare 65 år.
Försäljningen är en av de senaste årens hetaste potatisar i den isländska politiken. Finansminister Steingrímur J. Sigfússon har utan framgång försökt stoppa Magma Energy från att bli majoritetsägare. Miljöminister Svandís Svavarsdóttir vill lagstifta mot större utländskt privat ägande än en tredjedel. Även Björk har uppmanat regeringen att försöka häva köpet.
Prislappen är ett av kritikernas frågetecken, men många har också farhågor kring Magma Energys ekonomi. Redan när företaget gick in som delägare i HS Orka ifrågasattes Magma Energys finansiella muskler - köpet genomfördes med lån och aktier samt betalas först om sju år. Magma Energy behöver dra in ytterligare 45,6 miljoner dollar i en nyemission före juli månads utgång för att finansiera den andra delen av köpet, som omfattar 52,3 procent av aktierna i HS Orka.
Nefnd um erlenda fjárfestingu godkände nyligen köpet med tre röster mot två. Självständighetspartiets, Framstegspartiets och Socialdemokraternas representanter röstade ja. Rörelsens och Gröna vänsterns ledamöter sade nej. Diskussionen i nämnden handlade främst om Magma Energy hade rätt att köpa HS Orka. Regelverket föreskriver nämligen en ägare från Island eller EES-området. Magma Energy hör hemma i Kanada, men skapade ett svenskt dotterbolag genom vilket affären genomfördes.
Men bolaget verkar inte finnas mer än på pappret. Efter att Nefnd um erlenda fjárfestingus godkänt köpet begav sig Teitur Atlason, som bloggar hos DV, till Magma Energys kontor i Göteborg. Företagets adress går till en advokatbyrå som säger sig ha arbetat för Magma Energys räkning. Två anställda utgör också tillsammans med kanadensaren Lyle Emerson Braaten bolagets svenska styrelse. Men något egentligt kontor i Sverige finns inte, och på frågan om vad Magma Energy Sweden har för verksamhet får Teitur Atlason svaret att det är något som bolagets styrelse måste besvara.
Bloggaren Lára Hanna Einarsdóttir kallar Magma Energy Sweden för ett blufföretag. Dotterbolaget i Sverige nämns inte ens på moderbolagets hemsida. Det har heller inte bemödat sig om att skaffa någon F-skattsedel, vilket möjligen antyder att aktiviteten i Sverige är blygsam.
För många kritiker utgjorde bloggarnas avslöjande beviset på att Magma Energy Sweden är en papperskonstruktion skapad enbart för att kringgå regelverket. Svandís Svavarsdóttir säger till Vísir att det nu är uppenbart att bolaget är en bluff, och att Nefnd um erlenda fjárfestingu därför borde granska köpet på nytt eftersom det rör sig om ny information.
Nämndens ordförande, Unnur G. Kristjánsdóttir, anser dock enligt Eyjan att uppgifterna om att det inte fanns någon egentlig verksamhet i det svenska bolaget var kända, och att det därför inte skulle göras någon annan bedömning vid en ny prövning.
Uppgifter om att regeringen dessutom hjälpt Magma Energy att gå runt lagstiftningen minskade inte sprängkraften i affären. Ásgeir Margeirsson, vd för Magma Energy Iceland, förnekar dock i Morgunblaðið att det rört sig om rådgivning. I stället ska företaget och regeringsföreträdare ha diskuterat hur lagen fungerade. Näringsminister Katrín Júlíusdóttir säger också i ett uttalande att det inte handlat om instruktioner i att gå runt regelverket.
Affären har också skapat en spricka i regeringen. Katrín Júlíusdóttir säger till Morgunblaðið att Svandís Svavarsdóttir borde sätta sig in i händelserna bättre innan hon uttalar sig i media, samt att regeringen inte kan förhindra att kommunerna sålde till ett privat bolag som i sin tur säljer aktierna vidare till ett annat privat bolag. Men Svandís Svavarsdóttir har alltså inte gett upp hoppet om att stoppa affären.
Rädslan är att isländska naturtillgångar reas ut till utländska ägare som exploaterar resurserna utan något hållbarhetsperspektiv. Men försäljningen av HS Orka för också med sig en gnagande fruktan över att Island ännu en gång riskerar att bli grundlurat - precis som när storbankerna kollapsade.
Magma Energy har hittills inte lyckats lindra farhågorna. Att företaget vid flera tillfällen anses ha brutit tidigare löften och utfästelser lugnar inte. The Reykjavík Grapevine har till och med dömt ut Magma Energy som lögnare.
Debatten lär fortsätta. Frågan diskuterades i näringsutskottet i går. Rörelsens Margrét Tryggvadóttir vill enligt Morgunblaðið att Efta granskar affären. Katrín Júlíusdóttir och finansmarknadsminister Gylfi Magnússon uppges vilja förändra regelverket, medan Självständighetspartiets Tryggvi Þór Herbertsson säger till Stöð 2 att affären har blivit en strid mellan partierna i den rödgröna koalitionen:
"Jag anser att den här frågan är ett slags politiskt uppror och uppgörelse mellan regeringspartierna. ... Man kan ha synpunkter på om lagen skulle vara annorlunda. ... Om vi skulle riva upp det här, alltså backa från de lagar som gällde när detta ägde rum, så skulle vi ytterligare öka den politiska ovissheten, vilket kan minska investeringarna, tillväxten och välfärden i landet."
Här kan du läsa mer om turerna kring Magma Energy.
