Mer isländskt lammkött i Whole Foods

I Whole Foods butiker i USA säljs isländsk skyr, fisk, lamm och mineralvatten. Lammköttet finns i drygt hälften av kedjans 300 butiker, medan skyr är på väg in i samtliga affärer.

Whole Foods har en ekologisk prägel. Den isländska fisken - ofta fjällröding från Samherji - är fångad på lina eller odlad. Den skyr som säljs är den amerikanske producenten Siggi's skyr, som tillverkar sju olika sorter. Mineralvattnet är Icelandic Glacial. Och lammköttet och dess ursprung ska nu marknadsföras i samtliga butiker genom en film om produktionen, som du kan kika på ovan.

Jóhannes Jónsson lämnar Bónus - vill ta över igen

Jóhannes Jónsson är inte längre Jóhannes í Bónus. Han lämnar styrelsen för Hagar och Arion banki tänker stycka och sälja detaljhandelskoncernen. Men Jóhannes Jónssons mål är att kunna köpa tillbaka Bónus från banken.

När Jóhannes Jónsson och sonen Jón Ásgeir Jóhannesson i april 1989 slog upp dörrarna till den första Bónusbutiken i Reykjavík var det startskottet för ett intensivt priskrig och den första byggstenen i familjens imperium. I dag finns 28 Bónusbutiker på Island - den senaste öppnade i Garðabær för två veckor sedan - och fem på Färöarna.

Bónus blev snabbt en av Islands mest populära och lönsamma butiker. Den enkla inredningen, de kortare öppettiderna, det bantade varuutbudet och den begränsade servicen blev snabbt modell för flera lågprisbutiker, men ingen har ännu lyckats övertrumfa Bónus när det gäller att erbjuda låga priser. Dock har kedjans popularitet rasat rejält efter finanskraschen, även om de känslorna främst gäller Jón Ásgeir Jóhannesson.

Men Bónusbutikerna är alltså inte längre i Jóhannes Jónssons ägo. Hagars detaljhandelsimperium - bestående av Bónus, Hagkaup, 10-11, Útilíf, Zara, Debenhams, Topshop, Coast, Evans, Dorothy Perkins, Oasis, Karen Millen, All Saints, Day och Warehouse - hamnade hos Arion banki, före detta Kaupþing, som hösten 2009 tog över holdingbolaget 1998. Arion banki har nu 95,7 procent av aktierna i Hagar. Bolaget gjorde under 2009 en vinst på 44 miljoner isländska kronor.

Bankens mål är att stycka och sälja kedjorna inom koncernen. Bankchefen Höskuldur H. Ólafsson säger i ett pressmeddelande att det ska ske utan risk för jäv - eftersom Jóhannes Jónsson vill köpa tillbaka Bónus går det inte längre att ha kvar honom som vd för Hagar eftersom intressena kan strida mot varandra.

Jóhannes Jónsson avstår därför ifrån förköpsrätten på tio procent av aktierna i Hagar. Han får enligt avtalet med Arion banki heller inte bedriva någon verksamhet som konkurrerar med Hagar på arton månader. För vad som sägs vara "marknadsvärde" köper han loss en bil, en bostad och ett sommarhus som han disponerat i tjänsten.

Men Jóhannes Jónsson lämnar inte detaljhandeln helt och hållet. För 1,2 miljarder isländska kronor köper han Hagars femtioprocentiga ägande i den färöiska butikskedjan SMS samt Top Shop, Zara och All Saints på Island. Priset ligger enligt banken strax högre än det bokförda värdet, och att sälja innehavet på Färöarna är naturligt eftersom den verksamheten är den enda som är i ett annat land. Jóhannes Jónsson har inte lånat till köpet genom Arion banki, uppger Vísir.

Bónus är Islands största dagligvarukedja. Arion banki har planer på att börsintroducera bolaget, men när försäljningen kommer att ske är ännu inte klart. Jóhannes Jónsson utlovar dock i ett uttalande att vara en av spekulanterna när det väl är dags:

"För 21 år sedan skapades idén att öppna en lågprisbutik under namnet Bónus. Från första dagen har Bónus erbjudit de lägsta priserna på Island och så är det än i dag. Med Bónus inträde minskade matpriserna i landet avsevärt och Bónus har hållit fast vid principen att ha samma priser i hela landet. Bónus byggde på den ideologi och kunskap som vi, far och son, hade utvecklat under en tid före den första butiken öppnades. Bónus har i alla tider varit ett välskött företag som har stått vid sina åtaganden, och både har en fantastisk och unik relation till sina kunder och leverantörer. Det är en speciell känsla att behöva säga adjö till Bónus, och jag skulle tala osanning om jag sade att jag vore nöjd med den situationen. ... Arion banki har meddelat mig att bolaget nu går in i en försäljningsprocess. Jag vill av hela mitt hjärta lägga ett bud på bolaget och därmed åter äga Bónus."

Bónus fortsätter alltså att växa. Kedjan har i dag omkring 850 anställda. Men finanskrisen har påverkat andra dagligvarubutiker negativt. 11-11, en kedja med högre priser men mer generösa öppettider, stänger tre butiker i Reykjavíkområdet. Ägaren Kaupás har planer för ytterligare nedläggningar inom de närmaste månaderna, skriver Fréttablaðið.

Kaupás har nu 27 butiker på Island. Tolv går under namnet Krónan, fem är 11-11, fem Nóatún och fem Kjarval. 11-11 har i någon mån spelat ut sin roll eftersom Nóatún har öppet dygnet runt. I somras fanns det enligt Fréttablaðið 44 dygnet runt-öppna butiker i landet. 36 av dessa återfanns i Reykjavíkområdet.

Här kan du läsa mer om Arion banki och Bónus.

Utfällningar från Eyjafjallajökull kan vara livsfarliga

Utfällningar av koldioxid från vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull kan vara livsfarliga. Utfällningarna har påträffats i fickor vid floden Hvannás strand nära Þórsmörk. En forskare drabbades av lätt gasförgiftning under provtagning vid floden.

Koldioxiden härrör från Eyjafjallajökullutbrottets första del vid Fimmvörðuháls. Den bildar vita fläckar och samlas i fickor vid floden, eller formar kalciumutfällningar som flyter med vattnet som ett osynligt moln på Hvannás botten.

Sigurður Reynir Gíslason, geolog vid Háskóli Íslands, säger till Morgunblaðið att koldioxiden kan vara farlig:

"Jag vill betona att det här är en aning farlig och att folk måste vara försiktiga eftersom koldioxiden angriper i håligheter och helt enkelt kan orsaka kvävning om folk ger sig ned i de djupaste håligheterna."

Liknande fenomen kan också uppstå vid geotermiska områden, men de är mer sällsynta i en kall flod som Hvanná. Under våren samlades även farliga vulkangaser i fickor nedanför Eyjafjallajökull och orsakade illamående hos enstaka resenärer.

Koldioxid kan vara livsfarligt, men riskerna är små. Utfällningarna är begränsade och den som rör sig vid floden behöver knappast vara orolig. För att drabbas av yrsel, huvudvärk eller illamående - vilket är vanliga effekter - krävs närkontakt med koldioxiden. Den som blir illamående bör genast lämna flodstranden eller dalgången och ta sig till en plats med god luftcirkulation.

"När kalcium lossnar ur berget bildas dessa vackra fläckor som visserligen är vackra, men gasen som flyter ovanpå kan vara farlig", säger Sigurður Reynir Gíslason.

Det vitaktiga gasfläckarna sågs först i Hvanná i juni. I helgen vandrade Lars Hansen i området tillsammans med den frivilliga räddningstjänsten från Hvolsvöllur. Gasfläckarna börjar vid lavaflödet vid Hvannárgil, och färgar flodbottnen vitskimrande under en sträcka på några hundra meter. Men ingen i gruppen upplevde något obehag av koldioxiden.

Kung Carl XVI Gustaf besökte nyligen Þorvaldseyri där han talade med bonden Ólafur Eggertsson om konsekvenserna av vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull. Enligt DV tog han sig också en simtur i Þingvallavatn.

Här kan du läsa mer om Eyjafjallajökull och kungens semester på Island.

Dagens citat

"Björk är högt respekterad på Island nu för tiden, och vi islänningar är glada över all uppskattning hon får. Men Polarpriset är inte särskilt välkänt här. Vi noterar alltid pristagarna på kultursidorna men det är aldrig någon stor grej. I år blir det förstås en större artikel än vanligt, men Björk får ju alltid ta emot priser. Det är ingen särskilt omskakande händelse för oss."

Morgunblaðiðs Árni Matthiesen i Svenska Dagbladet om Polarprisets betydelse på Island.

Förskingrade från Bónus - får behålla hälften

Den 21-åriga kvinnan förskingrade 47 534 isländska kronor när hon satt i kassan på Bónus. Men skadeståndet för brottet uppgår bara till 21 760 kronor.

Vid fem tillfällen i november 2007 plockade kvinnan 47 534 kronor ur kassan på den Bónusbutik i Reykjavík där hon arbetade. Som mest förskingrade hon 15 000 kronor på en gång. Brotten ägde rum under två veckor. Hon var då 21 år och bosatt i Hafnarfjörður.

Men förskingringen upptäcktes och när kvinnan konfronterades med anklagelserna valde hon att erkänna. Héraðsdómur Reykjavíkur dömer henne därför till 30 dagars villkorlig dom.

21-åringen ska också ersätta Bónus med 21 760 kronor i skadestånd - alltså knappt hälften av det belopp hon tog från butiken. Rätten anser att det finns flera förmildrande omständigheter: Kvinnan är tidigare ostraffad, hon har erkänt och det har gått förhållandevis lång tid sedan förskingringen ägde rum.

Här kan du läsa domen i sin helhet.

Sigurður Einarsson vill inte be folket om ursäkt

Efter flera månaders väntan dök Sigurður Einarsson upp hos åklagaren i Reykjavík. Han vidhåller att han är oskyldig till alla anklagelser och anser att politikerna bär huvudansvaret för finanskraschen. Efter förhören vill Kaupþings tidigare styrelseordförande att åklagaren Ólafur Þ. Haukssons agerande utreds.

Den isländska bankkollapsen kostade utländska intressen minst 7 000 miljarder isländska kronor. Det skriver finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Fréttablaðið. För att bena ut Kaupþing har domstolen gett en ny tidsfrist till och med den 24 november i år, uppger Fréttablaðið.

Efter att ha varit efterlyst sedan den 11 maj landade Sigurður Einarsson på flygplatsen i Keflavík den 18 augusti. Han sägs ha gjort det utan någon försäkran från åklagarens sida om att undgå ett gripande, ett öde som drabbat flera andra Kaupþing-chefer under utredningen om misstänkta brott begångna i samband med finanskraschen.

Förhören i Reykjavík pågick i två dagar. Sigurður Einarsson tycktes vara på ett strålande humör och talade om ett gott samarbete med förhörsledarna. Han riskerar upp till åtta års fängelse - åklagarens misstankar omfattar bland annat brott mot aktiebolagslagen, bedrägeri, marknadsmissbruk och förfalskning. Dessutom kräver Kaupþing tillbaka 780 miljoner isländska kronor som gått till aktieköp i den egna banken.

Sigurður Einarsson förnekar alla brottsmisstankar och räknar med att inte bli åtalad. Men om han log när han mötte pressen under förhörsdagarna, så passade han senare på att slå tillbaka mot Ólafur Þ. Hauksson i en intervju i Fréttablaðið. Han vill nämligen att åklagarens agerande ska utredas.

Han kallar efterlysningen via Interpol för ett rättsövergrepp. Vidare hävdar Sigurður Einarsson att kollegan Hreiðar Már Sigurðsson, som häktades i tolv dagar, inte förhördes förrän på den tionde dagen strax innan han släpptes. Sigurður Einarsson hävdar att åklagaren bara försöker demonstrera sin makt, och att han aldrig träffat Ólafur Þór Hauksson. I stället var det tre andra som skötte förhören:

"Jag träffade honom en gång i trappuppgången, aldrig annars."

I intervjun skyller Sigurður Einarsson finanskraschen på politikerna. Han dömer också ut den parlamentariska krisutredningen som usel. Han hävdar vidare att han inte alls haft svängdörrar till Ólafur Ragnar Grímssons hem - presidenten sägs nämligen i rapporten ha gynnat bankernas expansion. Och till skillnad från affärsmän som Bjarni Ármannsson, Björgólfur Thor Björgólfsson och Jón Ásgeir Jóhannesson anser han sig inte ha något att be det isländska folket om ursäkt för:

"Min åsikt är att de som kan be om ursäkt inför folket är de som har ett mandat från folket, som väljs till ett ämbete av folket. Jag hade inget sådant mandat. Jag var däremot vald av Kaupþings aktieägare och kan därför be om ursäkt för de misstag som drabbade dem och bankens anställda."

Sigurður Einarsson säger att han "inte har något att dölja". Det finns förklaringar till alla de affärer som nu utreds av åklagare. Och även om han beklagar att Kaupþings fall också skapade problem för många islänningar, så ligger det utanför hans ansvar:

"Jag tycker att andra ska be om ursäkt för det. Det som jag försöker säga är att jag inte bär mitt ansvar gentemot folket, och jag anser att det är dem som hade deras mandat att göra upp balansräkningen. Där talar jag naturligtvis om politiker och ämbetsmän inom administrationen. Det står klart för alla att de har begått allvarliga misstag, inte mindre än vi som styrde bankerna. Jag vet också att mycket av det som bankchefer, affärsmän, ämbetsmän och andra har sagt offentligt helt enkelt inte är sanningen. Sanningen i alla de frågor som rör bankkraschen och dess efterspel måste få komma fram i ljuset och jag hoppas innerligt att så sker under de kommande åren."

Ólafur Þór Hauksson säger till Vísir att Sigurður Einarssons tal om utredningen som maktmissbruk och skådespel för att behaga folket är grundlöst:

"Hans ord får i slutändan döma sig själva".

Här kan du läsa mer om brottsutredningar mot Kaupþing.

Lunnefågeln på Västmannaöarna på väg mot kollaps

Årets första vilsna lunnefågel togs i går omhand av Náttúrugripasafn Vestmannaeyja. Ungen var både liten och ovanligt sen för säsongen. Allt pekar på att beståndet av lunnefåglar på Västmannaöarna är på väg att kollapsa.

De fem senaste åren har återväxten för lunnefågeln varit långt ifrån tillräcklig för att upprätthålla beståndet. Anledningen är att havet vid den isländska sydkusten har blivit varmare, och tillgången till de tobisfiskar som är artens huvudföda har därför minskat. Dessutom konkurrerar lunnefågeln nu även med makrillen, som är en relativt ny fisk i Atlanten runt Island, om tobisfiskarna.

Men årets återväxt ser ut att bli den sämsta någonsin. I vanliga fall lämnar de första lunnefågelungarna sina hålor i början av augusti. Eftersom de ofta blir förvirrade på den första turen mot havet händer det ibland att de i stället hamnar i Hemöns centrum. Där är det tradition att barnen tar hand om dem, ger dem mat och värme över natten och släpper ut dem vid havet på morgonen.

I år tycks det inte finnas många fåglar att hjälpa. Årets första vilsna lunnefågelunge lämnades i går in till Náttúrugripasafn Vestmannaeyja. Den väger 212 gram, och kommer därför att få stanna kvar någon dag extra för att gå upp i vikt till åtminstone 300 gram innan den släpps, skriver Morgunblaðið.

Hela sommaren har allt pekat på en katastrofalt dålig återväxt. De farhågorna ser också ut att infrias. De senaste somrarna har det funnits ungar i var fjärde eller var femte håla. Biologen Erpur Snær Hansen säger till Vísir att årets kull blir betydligt mindre:

"Vi tittade i hundra hålor och allt var tomt. Det har aldrig varit så otroligt lite."

Erpur Snær Hansen befarar att beståndet är på väg att kollapsa. Även med normal återväxt skulle det ta flera år att komma i kapp de senaste årens tillbakagång. Och det finns ingenting som tyder på att återväxten är på väg att återhämta sig - tvärtom.

Det är dock inte första gången som beståndet av lunnefågel kollapsar inom loppet av några få år. Det hände i Norge 1979, även om det finns stora kolonier bland annat vid Lofoten. Enstaka lunnefåglar ses ibland på västkusten under sommaren, men det är fyrtio år sedan arten slutade att häcka i Sverige. De sista kolonierna fanns på öar i Bohuslän. Här var det snarare jakt och mink som var de största skälen till att lunnefågeln försvann. De återplanteringsförsök som har gjorts har inte lyckats.

På Island finns flest lunnefåglar i världen, och den största kolonin återfinns än så länge på Västmannaöarna. Men som det ser ut i dag finns det lite som pekar på att det så ska förbli.

Här kan du läsa mer om lunnefågeln.

Dagens citat

"Jag tror att eftersom det finns så mycket rymd på Island har min generation känt att var och en av oss har varit viktig. Jag tror också att det faktum att vi var en koloni i 600 år, och bara har varit självständiga i 66 år, gjorde att min generation var den första som växte upp i en självständig nation. Vi hade mycket att bevisa och mycket historia att skriva. Men det är bara mina egna hemmasnickrade teorier, om du frågar någon annan får du alldeles säkert ett helt annat svar."

Björk i Svenska Dagbladet om Islands betydelse för hennes musik.

Dagens bonuscitat

"Vi kom i kontakt med Björks före detta personliga assistent. Vi hade en isländsk musiker som spelade under festivalen och han var pojkvän till den här tjejen som varit Björks assistent. Det visade sig att hon hade gjort ett par dokumentärer om Björk och det fanns så mycket som verkade kul."

Arrangören Pether Lindgren i Skånskan om varför det i år blir tema Björk på dokumentärfilmfestivalen Music Doc i Malmö.

Rabatt på Intersport - bara mot personnummer

Att kräva att kunder som får rabatt måste uppge sitt personnummer är olagligt. Intersportbutiken i Kópavogur måste därför sluta med den integritetskränkande kontrollen. Persónuvernd anser att den är olaglig.

Intersport har kontrollerat kunders personnummer för att inte personalen ska sälja rabatterade varor till vänner och bekanta. Företaget ser åtgärden som en del av den inre kontrollen, och inte ett sätt att följa kundernas köpbeteende.

Intersport skriver i svaret till Persónuvernd att butiken i Kópavogur har problem med att personalen säljer varor med otillåten rabatt. Efter varje dag granskas rabattförsäljningen. Ofta rör det sig inte om varor som satts ned i pris på grund av specialerbjudanden, utan om kunder som får handla extra billigt eftersom de känner personalen.

Därför infördes systemet med att rabatter som slås in manuellt i kassan också måste knytas till ett personnummer. Annars går köpet inte att genomföra. Intersport såg åtgärden som ett sätt att komma åt problemet med rabattfusket.

Företagets metoder anmäldes i höstas av en kund som skulle köpa ett av dagens reaerbjudanden. Men för att få köpa varan tvingades kunden uppge sitt personnummer:

"Hösten 2009 såg jag en annons där det erbjöds rabatt på utvalda varor i Intersport vid Lindir. Jag valde en rabatterad vara och när jag skulle betala frågades jag efter mitt personnummer vilket jag tyckte var underligt. Jag vägrade uppge mitt personnummer eftersom jag inte såg något sammanhang mellan det och mitt varuköp i butiken. Då fick jag veta att jag inte kunde få varan med den annonserade rabatten. Det slutade med att jag uppgav mitt personnummer för kassören och fick då varan med den annonserade rabatten. Kassören i Intersport gav ingen förklaring till det här. Hon sade bara att hon hade fått tillsagt att kräva kunder på personnummer, i annat fall kunde de inte få varan med annonserad rabatt."

Persónuvernd kräver att kontrollen av personnummer upphör. Enligt myndigheten är den integritetskränkande och Intersport hanterar heller inte personuppgifterna på rätt sätt.

Här kan du läsa mer om Persónuvernds beslut att tillåta ip-kontroll av arbetslösa.

Sex av tio arbetslösa utan jobb i mer än ett halvår

Sex av tio som står utanför arbetsmarknaden har varit arbetslösa över ett halvår. Men arbetslösheten på Island fortsätter att minska och var i juli 7,5 procent. Det visar en ny rapport från Vinnumálastofnun.

Arbetslösheten minskar med 0,1 procentenheter mellan juni och juli. I augusti förutspår myndigheten att andelen jobbsökande dalar med ytterligare några procentenheter. Arbetslösheten nu är den lägsta sedan finanskrisen slog mot arbetsmarknaden med full kraft.

Ett trendbrott är nu att andelen arbetslösa kvinnor är fler än män, 7,5 procent respektive 7,4 procent. Som tidigare finns det fler jobb på landsbygden, där arbetslösheten uppgår till 5,8 procent, än i Reykjavíkområdet där 8,5 procent är utan sysselsättning.

Den hårdast drabbade regionen är alltjämt Suðurnes där arbetslösheten är 11,7 procent. Sedan följer Reykjavíkområdet med 8,5 procent, Norðurland eystra 5,6 procent, Suðurland 5,3 procent, Vesturland 3,8 procent, Västfjordarna 3,1 procent, Austurland 3 procent och Norðurland vestra 2,5 procent.

61 procent av de arbetslösa har varit utan jobb i ett halvår. Antalet ökar under juli med 113 personer till 8 332 personer. Däremot minskar antalet som inte har arbetat på minst ett år från 4 526 till 4 482 personer. Även ungdomsarbetslösheten minskar något. 17 procent av de islänningar som saknar sysselsättning är mellan 16 och 24 år.

Kommuner med full sysselsättning är Helgafellssveit och Skorradalshreppur i Vesturland samt Akrahreppur i Norðurland vestra.

I månadsskiftet fanns 387 lediga platser, en ökning med 48 jobb jämfört med föregående månad.

Platsannonserna i dagstidningarna ökar också. Under årets sju första månader publicerades 21 procent fler platsannonser jämfört med samma period 2009. Mellan januari och juli var antalet jobbannonser 2 457. Under hela förra året publicerades 3 480 platsannonser i dagstidningarna, uppger Capacent Gallup.

Här kan du läsa mer om arbetslösheten på Island.

Dagens citat

"The general claimants in Landsbanki are not likely to get much, if anything. ... In the other banks, the situation is better and they will get some return. ... Let’s not forget that the Icelandic state is also a big creditor in some of these institutions. We’re doing our very best and no one is pleased when they’re losing money."

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon i Bloomberg om att de som har obligationer i Landsbanki knappast får något tillbaka - läs mer om banken här.

Dagens bonuscitat

"We need Iceland's cooperation. ... This is a NATO country that has this Wikileaks organization operating through it with the Iceland government looking the other way. We can't have one of our NATO allies empowering the giving away of our national security secrets."

Senator John Ensign i Las Vegas Review-Journal om att han övervägde att blockera utnämningen av Luis Arreaga till USA:s nye ambassadör på Island innan han fick garantier från Barack Obamas administration om att han skulle försöka få Islands regering att verka för att stänga Wikileaks.

Bláu ninjurnar, hunden, radion och lyckan

En ninja ska vara tyst. Vare sig det rör sig om en fruktad lönnmördare i en film eller en ung isländsk man i blå kläder så är tystnaden en dygd. Därför blev försöket att intervjua Bláu ninjurnar i Rás 2 något av ett antiklimax. Radio med någon som vill kommunicera med förberedda lappar blir måttligt underhållande för lyssnarna.



Att det senaste inslaget i Reykjavíks stadsbild har någon form av budskap är ändå uppenbart. Och det är heller inte särskilt blygsamt: Att visa vilka oändliga möjligheter människan har till lycka.



Exakt på vilket sätt det ständiga hoppandet skulle leda till upplysning och frid är oklart. Men att hoppa och posera till tonerna av Ultra Mega Technobandið Stefán funkar förstås alltid inför förbryllade förbipasserande.



Ända tills en golden retriever genom sitt skällande förmodligen ställer den berättigade frågan: Vad håller ni egentligen på med?



Nåja. Ninjorna har åtminstone ersatt skadorna de orsakade utanför 365:s kontor i Reykjavík ...



... misslyckats med att leta rätt på Davíð Oddsson på Morgunblaðið ...



... roat sig i KFC:s lekland ...



... och skuttat omkring i Kringlan.

Här kan du läsa mer om Bláu ninjurnar.

95 procent av Hagars annonser i egna medier

Minst 95 procent av Hagargruppens annonser går till den egna tv-kanalen Stöð 2 och dagstidningen Fréttablaðið. Företagen Bónus, Hagkaup, Útilíf och Debenhams annonserar nästan aldrig i RÚV eller Morgunblaðið. Men besluten fattas enligt Hagars vd Jóhannes Jónsson på affärsmässiga grunder.

Morgunblaðið för just nu en ojämn kamp mot Fréttablaðið på den isländska tidningsmarknaden. Den till stora delar gratisutdelade Fréttablaðið har nästan dubbelt så många läsare som huvudkonkurrenten. Då hjälper det inte att läsarna har ett något högre förtroende för Morgunblaðið.

Rivaliteten mellan tidningarna är stor. Och den blev inte mindre av att Davíð Oddsson blev chefredaktör för Morgunblaðið. Han är sedan länge indragen i en bitter strid med Jón Ásgeir Jóhannesson, son till Hagars vd Jóhannes Jónsson, gift med 365:s huvudägare Ingibjörg Pálmadóttir och tidigare vd för Baugur. Både Jón Ásgeir Jóhannesson får också ett månatligt konsultarvode från 365 på 757 000 isländska kronor i månaden.

Hagar ägs i sin tur av 1998 där Jóhannes Jónsson är styrelseordförande. Arion banki, före detta Kaupþing, är efter finanskraschen majoritetsägare i 1998.

Hagar väljer alltjämt att annonsera nästan uteslutande i den egna intressesfärens medier. Av de 396 helsidesannonser som Hagar köpte under årets första sex månader publicerades 383 i Fréttablaðið - en andel på 97 procent - och 13 i Morgunblaðið.

Islands 100 största företag - utöver Bónus, Útilíf, Hagkaup och Debenhams - har inte samma slagsida i annonsköpen. Av 4 000 helsidor hamnade 60 procent hos Fréttablaðið och 40 procent hos Morgunblaðið, skriver Morgunblaðið.

95 procent av Hagars tv-reklam sänds i 365:s kanaler. Tre procent av annonsutrymmet köps i RÚV och två procent i Skjár einn, uppger Morgunblaðið.

Enligt Jóhannes Jónsson finns det ingen order om att hålla marknadsföringen inom den egna intressesfären. Han säger till Morgunblaðið att företagens ledning håller i marknadsföringen på egen hand:

"Det här vilar i händerna på varje chef för sig. Det är bara en fråga om att få mest för pengarna och marknadsföra varorna och det har fungerat mycket bra de senaste åren."

Arion bankis Höskuldur H. Ólafsson anser att det tycks ligga ett mönster bakom Hagars annonsköp, men säger att banken inte lägger sig i det dagliga arbetet inom Hagar.

Staten och kommunerna föredrar däremot att annonsera i Morgunblaðið. Mätt i spaltcentimeter går 65 procent av den offentliga sektorns annonser i Morgunblaðið, 33 procent i Fréttablaðið och 2 procent i DV. Företaget som gjort mätningen, Capacent, väljer Fréttablaðið för två tredjedelar av annonserna och Morgunblaðið för en tredjedel, rapporterar Vísir.

Fréttablaðiðs upplaga är 90 000 exemplar. Tidningen delas ut gratis i Reykjavíkområdet, Akureyri, Stokkseyri, Eyrarbakki, Hveragerði, Selfoss, Borgarnes, Akranes, Reykjanesbær, Þorlákshöfn, Keilir, Garður, Sandgerði, Grindavík och Vogar. Gratisdistributionen genom butiker och bensinstationer på de platserna har dock upphört. I stället säljs lösnummer för 150 kronor.

61,4 procent av islänningarna läser dagligen Fréttablaðið och 32,1 procent Morgunblaðið. Båda tidningarna backar i Capacent Gallups senaste räckviddsmätning. Gapet mellan tidningarna är störst i åldersgrupperna 12 till 49 år. Där har Fréttablaðið minst dubbelt så många läsare som huvudkonkurrenten. Morgunblaðið är starkast bland läsare fyllda minst 60 år, men även där är läsningen av Fréttablaðið större.

I Reykjavíkområdet läser 76 procent Fréttablaðið mot 34,6 procent för Morgunblaðið. På landsbygden läser 36,2 procent Fréttablaðið mot 27,7 procent för Morgunblaðið. Män läser någon av de två dominerande dagstidningarna i något högre utsträckning än kvinnor.

Morgunblaðiðs webbplats är enda nyhetssajt som ingår i räckviddsmätningen. 57,1 procent av islänningarna surfar in på sajten dagligen, medan 78,5 procent gör det åtminstone en gång i veckan.

Båda tidningarna tappar dock räckvidd. Medievetaren Þorbjörn Broddason har tidigare sagt att det på sikt förmodligen är nödvändigt för Morgunblaðið och Fréttablaðið att samarbeta. Men att mäkla fred mellan Davíð Oddsson och Jón Ásgeir Jóhannesson är förmodligen ett uppdrag i klass med att mäkla fred mellan Israel och Palestina, skriver konkurrenten DV på ledarplats.

Fler förändringar inom den isländska mediemarknaden är på väg. Hreinn Loftsson sålde tidigare i år tabloiden DV, som då köptes loss från förlaget Birtingur av bland annat chefredaktören. Nu vill han enligt Eyjan sälja hela Birtingur, som är Islands största tidskriftsförlag med titlar som Séð og heyrt, Vikan och Mannlíf.

Här kan du läsa mer om den isländska mediemarknaden.

Dagens citat

"We took all the best laws from around the world and pulled them together, just like tax havens do, in order to create freedom of information and expression, a transparency haven. ... Freedom of information and freedom of speech are the pillars of democracy. Now, if you don't have that, you don't really have a democracy."

Birgitta Jónsdóttir, alltingsledamot för Rörelsen, i AFP om förslaget till ny isländsk medielagstiftning.

Björks bidrag till mumintrollen och Pakistan

Den 6 september släpps Björks "The Comet Chase Song". Och den 8 oktober är det premiär för filmen The Moomins and the Comet Chase, Mumintrollen och kometjakten. Intäkterna från muminlåten går till Unicefs insamling till förmån för barnen i Pakistan. Du kan kika på videon till "The Comet Chase Song" ovan.

Strandad val inte längre någon jackpott för bönderna

En gång i tiden hade en strandad blåval inneburit en stor fest och matförråd för många månader framöver. I dag betyder den strandade jätten bara problem, och är långt ifrån någon jackpott.

Hvalreki är ett av isländskans mer förunderliga ord. Det betyder dels strandad val, men i överförd betydelse också jackpott - en kvarleva från den tid då en strandad bjässe betydde att tillgången till föda var säkrad.

Men den tiden är på sina håll inte så långt bort. Under förra seklets första hälft spolades en val i land i Miðfjörður, och människor tog sig ända från Snæfellsnes för att ta kött ifrån djuret, uppger Vísir.

En 21,8 meter lång blåval spolades nyligen i land vid ödegården Ásbúðir i Skagafjörður. Blåvalen, som är en hona, väger sannolikt omkring 100 ton. Delar av det yttersta hudlagret skrapades av på stenstranden när det döda djuret flöt i land.

Blåvalen är fridlyst sedan 1960. Den äter omkring fyra ton föda per dag. I vanliga fall håller den till längre norrut och på betydligt djupare vatten. Det ovanliga fyndet har lockat många nyfikna till platsen. Det är flera decennier sedan en blåval senast flöt i land på Island.

Djurets storlek innebär att det både blir mödosamt och dyrt att släpa ut kroppen i havet och låta den sjunka till botten. Men bönderna i området vill helst bli av med blåvalen så fort som möjligt. De befarar nämligen att stanken och oljorna ska störa ejdern, vars fjädrar vissa bönder samlar och säljer, skriver Morgunblaðið.

Náttúrufræðistofnun Íslands vill däremot inte att blåvalen hamnar i havet. Guðmundur Guðmundsson säger till Morgunblaðið att det här är en unik chans att ta vara på skelettet:

"Vi beslutade oss för att agera genast eftersom det här faktiskt är enda sättet att komma över ett exemplar av ett sådant djur. De är totalt fredade."

Blåvalen kan alltså åtminstone bli en jackpott för något av landets museer, om än inte för bönderna.

Här kan du läsa mer om hvalreki.

Björkskog vid Hekla ska stoppa vulkanaska

Marken vid vulkanen Hekla kan en gång i tiden ha varit täckt av skog. Friðþór Sófus Sigurmundsson har under sina undersökningar i Þjórsárdalur hittat flera hålor fyllda av kol. De visar att träd har funnits nära Hekla, och att befolkningen för många hundra år sedan sannolikt gav sig in i höglandet för att hugga träd som skulle bli kol.

Undersökningarna är en del av projektet Hekluskógar. Arbetet går ut på att plantera gräs och träd på 90 000 hektar söder, väster och norr om Hekla. Först planteras gräs, därefter följer skogen när jorden blivit mer stabil.

En gång i tiden tros området ha varit täckt av björk och vide. Målet med planteringen är främst att stoppa erosionen. Men om arbetet är lyckosamt har det också många andra effekter.

Låg björkskog skulle bidra till att mindre aska blåser omkring vid framtida utbrott från vulkanen Hekla. Björk är också en av de arter som är mest tåliga när det gäller att överleva nedfall av vulkanaska. Om trädtopparna står ovanför askan är sannolikheten stor att björken överlever. Däremot brukar lågvuxna växter som hamnar under vulkanaskan kvävas.

Träden bidrar också till att återupprätta ekosystemet och ger förutsättningar för ett större och mer varierat växt- och djurliv. Marken blir också bättre på att binda vatten, och på längre sikt ökar möjligheterna att nyttja området för bete och friluftsaktiviteter.

De första planteringarna av björk gjordes 2006. Hittills är resultatet gott - varje år har björken gjort framsteg.

I år planterades 220 000 björkplantor och några tusen videplantor. Köttmjöl samt gödsel från höns och svin har också spridits över området. Dessutom tros den näringsrika vulkanaskan från Eyjafjallajökull bidra till att plantorna växer och sprider sig.

Ett av kolfynden, i en håla vid Rauðukambar i Þjórsárdalur, har daterats till omkring år 1500. Det skulle alltså kunna betyda att det fanns träd i området för så sent som 500 år sedan. Ett annat fynd vid Hrauneyjar är just nu på analys.

Hekla är i dag tillsammans med Grímsvötn de vulkaner som experterna tror står närmast i tur för ett utbrott. I går syntes åter en kraftig ångpelare från Eyjafjallajökulls krater. Inget tyder dock på att utbrottet skulle vara på väg att börja på nytt.

Här kan du läsa mer om hur skogen breder ut sig över Island, här kan du läsa mer om Hekla och här om Eyjafjallajökull.

Dagens citat

"För det första är Björk den enda pristagare hittills som haft sin kreativa period under den tid som priset funnits. När Paul McCartney fick priset 1992 hade Björk just lämnat det isländska bandet Sugarcubes och satt i en liten studio i London och jobbade med vad som skulle bli hennes epokgörande soloalbum Debut.
För det andra är Björk den första pristagaren i Polarprisets historia som har en förankring i vad som varit populärmusikens två mest vitala och nyskapande genrer i modern tid: punk och dansmusik."

Jan Gradvall i Nationalencyklopedin om varför Björk är den mest betydelsefulla vinnaren av Polarpriset.

En bränd hyllning och ett blött straff

Att kissa på fel ställe kan bli dyrt. I synnerhet för den som fångas på bild av en övervakningskamera. Det har tre unga pojkar som lättade på trycket mot regeringsbyggnaden på Islands nationaldag fått erfara.

Tre tonårskillar bestämde sig sent på kvällen den 17 juni för att det var en god idé att pissa på dörren till regeringskansliet i centrala Reykjavík. En blöt kväll kunde enkelt avslutas på ett lika blött sätt. De hade lagom lättat på trycket när polisen dök upp. Pojkarna sprang in på Hverfisgata där två av dem greps av polisen. Den tredje killen lyckades fly.

Pojkarna nekade först till att ha kissat på dörren. Bilder från en övervakningskamera visar dock att de är på gott humör medan de kissar på regeringsbyggnaden, men sedan får väldigt bråttom när polisen plötsligt dyker upp.

Ingen av pojkarna kommer sannolikt att åtalas. De har i stället möjlighet att acceptera böter på 10 000 isländska kronor, vilket är straffet för att urinera offentligt. I annat fall kan det bli två dagar i finkan.



Nåja. Att pissa på regeringskansliet är väl ett sätt att visa sitt missnöje. Det finns också udda sätt att visa sin uppskattning - till exempel att bränna den isländska flaggan för att hylla en avliden släkting med isländskt påbrå. Klippet ovan bjuder dessutom på en snabbkurs i att starta gräsbränder.

Smält glaciäris bildar sjö på Oks topp

Glaciären Ok på västra Island är sannolikt försvunnen. På toppen finns nu en sjö som är upp till 4,5 meter djup. Enligt Náttúrufræðistofa Kópavogs är den globala uppvärmningen förklaringen till den dramatiska avsmältningen.

Ok ligger vid Kaldidalur sydost om Reykholt. Den högsta toppen mäter 1 198 meter över havet. I dag tillhör Ok de isländska glaciärer som drar sig tillbaka snabbast.

Island har nio stora glaciärer: Snæfellsjökull, Drangajökull, Eiríksjökull, Langjökull, Hofsjökull, Tungnafellsjökull, Vatnajökull, Mýrdalsjökull och Eyjafjallajökull. Dessutom finns flera mindre jöklar som ibland får benämningen glaciärer. En av dem har varit Ok, men enligt Vísindavefurinn kan den knappast kategoriseras så längre.

Ok är inte ensam om att vara på väg att smälta bort. De isländska glaciärerna minskar i snitt med 0,3 till 0,4 procent per år, en process som påbörjades för ungefär hundra år sedan när klimatet började att bli varmare. En glaciär på 1 000 kvadratkilometer drar sig alltså tillbaka med tre till fyra kvadratkilometer.

Det finns två undantag: Vatnajökull som smälter tio gånger så fort, och Drangajökull i Strandir i nordväst, som är den enda glaciären som, på grund av sitt geografiska läge med lägre temperaturer, inte krymper.

För tre år sedan upptäckte forskare vid Náttúrufræðistofa Kópavogs att en mindre sjö hade bildats på Ok. Sjön finns i en krater mellan Oks två toppar. Ok har inte erupterat på minst 12 000 år, men skapades sannolikt genom ett vulkanutbrott under den senaste istiden.

Nu är sjön 400 gånger 240 meter och mellan 3 och 4,5 meter djup. Sjöns botten är hård och slät och består förmodligen av is. Vattentemperaturen är en plusgrad. Något synligt liv fanns inte i sjön, men de prover som togs har ännu inte analyserats. Ett prov visar dock att det sannolikt finns alger och bakterier i sjön.

Hilmar J. Malmquist vid Náttúrufræðistofa Kópavogs säger till Morgunblaðið att sjöbildningen och avsmältningen är en konsekvens av den globala uppvärmningen. Sjön är formad som en cirkel, och därför har han föreslagit namnet Kringluvatn på den ännu odöpta sjön. Det har också en historisk anknytning till trakten. I Reykholt bodde nämligen Snorri Sturluson som skrev Heimskringla.

Här kan du läsa mer om avsmältningen av Islands glaciärer.

Vulkanaskan från Eyjafjallajökull trotsade fysikens lagar

Vulkanaska större än tio mikrometer skulle inte förmå att bli kvar i luften utan falla till marken inom en radie på 800 kilometer från Eyjafjallajökull. Men dubbelt så stora partiklar har påträffats både i Tyskland och Grönland - över 2 500 kilometer från kratern.

Bakom studien står forskare vid universitetet i Leipzig. Den visar att inte bara askan trotsade forskarnas antaganden om hur fysikens lagar skulle påverka spridningen. Askmolnet bidrog dessutom till att blockera betydligt mer solljus än förväntat, skriver Our Amazing Planet.

Askpartiklar med en diameter på 20 mikrometer har hittats både i Tyskland och Grönland. I vissa fall har de burits med vinden i över 2 500 kilometer. När utbrottet började förutspådde forskarna att partiklar större än tio mikrometer skulle vara för tunga för att blåsa särskilt långt, och skulle därför falla till marken inom en radie på 500 kilometer från Eyjafjallajökull.

Askmolnet blockerade i Tyskland tre gånger så mycket solljus som vulkanutbrott i Italien brukar göra, trots att Eyjafjallajökull ligger mycket längre bort. När produktionen av aska var som mest intensiv, under utbrottets första dagar, sveptes delar av Europa in i ett gråaktigt dis. Askmolnet blockerade nämligen mellan 50 och 80 procent av solljuset. I praktiken var dock effekten betydligt mindre, eftersom stora delar av ljuset hade blockerats på vägen mot jorden ändå. Men under askmolnet minskade solljuset mellan 10 och 25 procent som en direkt effekt av vulkanutbrottet.

En av dem som upplevde vulkanutbrottet på nära håll är bonden Ólafur Eggertsson på Þorvaldseyri, en gård vid Eyjafjallajökulls fot. I veckan gick han ut för att tala med några turister som stannat vid vägen - en av dem var kung Carl XVI Gustaf.

Kungen är på privat resa på Island och reser hem i dag. Han besöker Island med vänner, och ingen annan ur kungafamiljen är med på resan. Carl XVI Gustaf har bland annat övernattat på Hótel Rangá och fiskat lax, uppger Morgunblaðið.

I går kväll drack kungen champagne i goda vänners, islänningars och livvakters lag på restaurangen Austur i Reykjavík. Det stora sällskapet lyssnade också på musik, skriver Vísir.

Under färden längs med sydkusten stannade kungen till vid Þorvaldseyri. Gårdarna i regionen tillhörde dem som drabbades hårdast av vulkanutbrottet - med nedfall av stora mängder aska och översvämningar. Årets skörd ser ändå ut att bli god, även om det fortfarande finns frågetecken kring kvaliteten på höet.

Þorvaldseyri har också blivit något av en turistattraktion. Carl XVI Gustaf är långt ifrån ensam om att rådfråga Ólafur Eggertsson om situationen för bönderna i trakten och hur de hanterade vulkanutbrottet.

På Ólafur Eggertssons marker är täcket av vulkanaska alltjämt på sina håll flera centimeter tjockt. Men han säger till Verdens Gang att askan är en eftertraktad souvenir för många turister:

"De siste månedene har det kommet masse turister til gården min for å se på vulkanfjellet. Foran gården min har man den beste utsikten til isbreen som fortsatt er helt kullsort av aske. Turistene kommer fra hele verden, enten i guidede turbusser eller med leiebil. Jeg viser dem rundt og viser frem bilder fra utbruddet. Mange av dem tar med seg aske hjem i poser og flasker. For en liten stund siden samlet jeg opp 100 kilo aske fra markene."

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull.

Dagens citat

"You could take a fishing rod into Reykjavik harbour and catch dozens within 30 minutes. ... Our waters are brimming with mackerel."

Sigurður Sverrisson vid branschorganisationen LÍÚ i Financial Times om makrillkriget mellan Island, Färöarna, Norge och EU - läs mer om dispyten här.

En annorlunda sköldmur för folket

När finanskrisen drabbade Island talade regeringen om att en sköldmur skulle resas kring det isländska folket. Medborgarna skulle inte drabbas av kraschen - spararnas insättningar i bankerna garanterades och den enskilde skulle inte tvingas betala för bankernas misstag.

Hur det blev med den saken går onekligen att diskutera. Insättningsgarantin trädde visserligen i kraft men arbetslöshet, myntkorgslån och kronans ras är några företeelser som tynger många islänningar.

Löftet om en sköldmur har upprepats även av den rödgröna koalitionen som tog över sedan samarbetet mellan Självständighetspartiet och Socialdemokraterna sprack. Tecknaren Halldór Baldursson har skildrat sköldmuren som ett krypin där ministrarna duckar för den ström av pilar som är riktad mot det isländska folket.

Þórarinn Einarsson har gjort en ny tolkning av denna sköldmur. Tillsammans med sina kamrater ställde han den 27 mars upp sig vid Austurvöllur i Reykjavík och visade sin egen variant av en skjaldborgin. Ordet blir då en initialförkortning av otrevligheter som skattaók, kjararán, jöklabréf, atvinnuleysi, landflótti, drómi, bankaleynd, okur, ranglæti, gjaldþrot, Icesave och nauðung.

Sexskandal skakar kyrkan - biskopens dotter träder fram

För fjorton år sedan trädde fyra kvinnor fram och anklagade den dåvarande biskopen Ólafur Skúlason för sexuella övergrepp. Ólafur Skúlason tillbakavisade anklagelserna och hotade att stämma kvinnorna för förtal. Men nu har ny bevisning mot den nu avlidne biskopen dykt upp - och hans efterträdare Karl Sigurbjörnsson anklagas för att ha försökt tysta ned skandalen.

1996 anklagade fyra kvinnor biskopen Ólafur Skúlason för sexuella övergrepp - allt från sexuella trakasserier till fullbordade våldtäkter. Två av kvinnorna, Stefanía Þorgrímsdóttir och Sigrún Pálína Ingvarsdóttir, trädde fram offentligt. En av de fyra drog tillbaka anklagelserna under det massiva medietrycket.

Såväl kyrkan som Ólafur Skúlason försvarade sig med full kraft mot misstankarna. In i det längsta tänkte biskopen även stämma Stefanía Þorgrímsdóttir och Sigrún Pálína Ingvarsdóttir samt Guðrún Jónsdóttir, dåvarande talesperson för kvinnojouren Stígamót, för förtal.

Men rättsprocesserna rann ut i sanden. Åklagaren valde att inte åtala Ólafur Skúlason eftersom bevisningen inte ansågs vara tillräcklig, medan han på åklagarens inrådan övergav planerna på att stämma kvinnorna. Biskopen satt kvar utan att erkänna några övergrepp.

Året därpå valde Ólafur Skúlason ändå att avgå. Skälen uppgavs vara personliga. Dåvarande statsministern Davíð Oddsson tillhörde dem som uppmuntrade honom att stanna, skriver DV.

1998 blev Karl Sigurbjörnsson utsedd till Ólafur Skúlasons efterträdare. Två år tidigare försökte han, som präst i en församling i Reykjavík, medla mellan de tre kvinnor som vidhöll sina anklagelser och biskopen. Enligt kvinnorna försökte han också få dem att dra tillbaka anklagelserna, något som Karl Sigurbjörnsson förnekar. I en intervju i RÚV beklagar han att kyrkan svek de utsatta kvinnorna:

"Jag tillbakavisar helt att jag har utövat påtryckningar mot de här kvinnorna. Jag tog mig an den här frågan på villkoret att nå en samsyn men det försöket hade ingen framgång. ... Jag beklagar verkligen att det finns kvinnor som inom sig bär med sig känslan att jag har utövat påtryckningar. Det gör ont att veta det."

Sigrún Pálína Ingvarsdóttir, som anklagade Ólafur Skúlason för våldtäktsförsök, säger till DV att Karl Sigurbjörnsson såväl som prästkollegan Hjálmar Jónsson talar osanning. De försökte övertala henne till att tiga, och tog enligt Sigrún Pálína Ingvarsdóttir allt tydligare ställning mot henne:

"Jag trodde att de tänkte hjälpa mig. De verkade beredda till det och det var en fruktansvärd lättnad. Äntligen skulle någon tro mig. Så började deras dialog med Ólafur Skúlason. Jag krävde att han skulle erkänna vad han gjort och be mig om ursäkt offentligt. Han nekade till det. Jag märkte att ju oftare som de talade med Ólafur, desto mer nedslagna blev de."

Guðrún Jónsdóttir säger till RÚV att två av kvinnorna vände sig till Stígamót som en sista utväg. Kyrkan ville inte medge eller diskutera anklagelserna, och kvinnojouren kunde återuppväcka debatten om övergrepp inom kyrkan - även om det inte räckte för att få fram någon form av erkännande eller ursäkt så fick kvinnorna åtminstone stöd. Hon är också mycket kritisk till Karl Sigurbjörnssons attityd, som hon än i dag anser är alldeles för överseende. Biskopen har tidigare sagt att den enda rättvisa som kan nå Ólafur Skúlason i dag är den gudomliga - men om Karl Sigurbjörnsson hade lyssnat 1996 hade kvinnorna kunnat få upprättelse.

Ólafur Skúlason avled 2008. Han var då 78 år.

I början av augusti i år fick den infekterade historien nytt liv. Då dök det upp ett brev från en organist som arbetade vid samma kyrka som Ólafur Skúlason gjorde som präst under 1970-talet. Vid ett tillfälle råkade organisten gå in i ett rum där biskopen enligt organisten våldtog en kvinna. Flera andra händelser fick organisten att förstå att Ólafur Skúlason hade ett intresse för sex som passade illa med hans roll inom kyrkan. Men organisten valde att tiga, och i samförstånd med Ólafur Skúlason diskuterade de aldrig vad han hade sett.

Brevet fick i sin tur Ólafur Skúlasons dotter, Guðrún Ebba Ólafsdóttir, att träda fram. Inför kyrkorådet berättade hon att fadern under många års tid utsatt henne för grova sexuella övergrepp, skriver Morgunblaðið. Syftet med att berätta om våldtäkterna var att försöka förhindra att andra personer inom kyrkan lyckas förtiga övergrepp och samtidigt skaffa sig makten att tysta alla misstankar.

Karl Sigurbjörnsson har meddelat att han inte tänker avgå. Han har hittills inte lämnat något besked om förslaget att en sanningskommission ska utreda hur kyrkan agerat i samband med anklagelserna mot Ólafur Skúlason.

Turerna kring Ólafur Skúlason tar inte slut där. När anklagelserna blev kända 1996 var Geir Waage, präst i Reykholt, en av dem som enligt prästen Sigríður Guðmarsdóttir tyckte att han skulle avgå, uppger Morgunblaðið. Nu har han själv hamnat i klistret.

I Morgunblaðið skriver Geir Waage att prästernas anmälningsplikt har liten betydelse eftersom förtroendet för prästen går före allt annat. Han skulle därför inte kunna polisanmäla uppgifter om sexuella övergrepp mot barn om han fick kännedom om dem i förtroende. I praktiken skulle alltså kyrkan gå före lagen. I ett brev som DV tagit del av skriver Geir Waage att lagen är otydlig.

Men att kyrkans tystnadsplikt skulle gå före utsatta barn är en ståndpunkt som har fått hård kritik. Såväl Brynjar Níelsson, ordförande för advokatförbundet Lögmannafélag Íslands, som justitieminister Ragna Árnadóttir och biskop Karl Sigurbjörnsson fördömer uttalandena.

Ragna Árnadóttir har diskuterat både Geir Waage och Ólafur Skúlason med Karl Sigurbjörnsson. Hon säger till Vísir att det är kyrkans sak att reda ut oklarheterna, men att det inte får finnas några tvivel om att lagen omfattar även kyrkan.

Skandalerna har enligt Vísir fått många att lämna kyrkan. En som överväger att begära utträde ur statskyrkan är statsminister Jóhanna Sigurðardóttir. Det meddelade hon efter gårdagens regeringssammanträde. Hon är också en av sex ministrar som vill att staten och kyrkan går skilda vägar. De övriga är finansminister Steingrímur J. Sigfússon, kultur- och utbildningsminister Katrín Jakobsdóttir, utrikesminister Össur Skarphéðinsson, finansmarknadsminister Gylfi Magnússon, och näringsminister Katrín Júlíusdóttir, rapporterar Fréttablaðið.

I dag möter Karl Sigurbjörnsson Geir Waage. På måndag samlas styrelsen för Prestafélag Íslands för att diskutera händelserna och Sigríður Guðmarsdóttirs förslag på en sanningskommission.

Här kan du läsa mer om andra anklagelser om övergrepp inom den isländska statskyrkan.

Össur Skarphéðinsson: EU bör backa upp kronan

Om islänningarna röstar ja till EU-medlemskap vill utrikesminister Össur Skarphéðinsson att den europeiska centralbanken stöttar den isländska kronan. Att skapa en stabil krona ska dessutom vara ett led i att göra det möjligt att införa euro på Island.

Beslutet om att inleda förhandlingar om villkoren för isländskt inträde i unionen uppges inte ha varit självklart från EU:s sida. Nederländerna och Storbritannien ska ha föreslagit att bromsa processen tills Icesave-tvisten var löst, medan de nordiska länderna, baltstaterna, Tyskland och Spanien enligt Össur Skarphéðinsson sägs ha verkat för förhandlingar. Däremot är det sannolikt ett villkor för medlemskap att dispyten är ur världen, rapporterar Vísir.

Össur Skarphéðinsson säger till Vísir att han är övertygad om att förhandlingarna inte strandar på grund av Icesave. Men han tror också att den mest optimistiska tidtabellen - att överläggningarna kan vara avklarade på ett och ett halvt år - riskerar att spricka. Och det är fisket som är nyckelfrågan:

"Som ni vet är jag en optimist men jag tror inte att det här tar så kort tid. ... Jag tror att det kommer att innebära att förhandlingarna blir längre och svårare än många förväntar sig."

Vid ett EU-inträde vill Össur Skarphéðinsson att den europeiska centralbanken, ECB, ska backa upp den isländska kronan. Detta stöd ska bidra till att skapa en stabil valuta innan det blir möjligt att införa euron, något som utrikesministern anser skulle spara flera hundra miljoner kronor varje år.

Men Socialdemokraterna kommer att få det tufft att övertyga en majoritet av islänningarna om fördelarna med EU-medlemskap. Össur Skarphéðinsson tror att opinionen svänger när det finns ett förhandlingsresultat att ta ställning till.

EU-motståndaren Ásmundur Einar Daðason, alltingsledamot för koalitionspartnern Gröna vänstern, säger däremot att det mer handlar om att i smyg inlemma Island i unionen i stället för direkta förhandlingar. Det betyder enligt honom att den demokratiska processen delvis sätts ur spel. Som exempel ger han EES-avtalet och EU-anpassad lagstiftning. Han hävdar också att nedskärningar inom välfärden finansierar ansökan om EU-medlemskap, uppger Morgunblaðið.

Inom Gröna vänstern är motståndet mot närmandet till EU utbrett. Island sägs lägga en miljard kronor på anpassning medan EU bidrar med fyra miljarder. Alltingsledamoten Atli Gíslason säger till Morgunblaðið att han anser att regeringen "brutit löften" genom att i tysthet försöka genomföra en EU-anpassning som borde ske först när islänningarna tar ställning för medlemskap i en folkomröstning.

Även fiske- och jordbruksminister Jón Bjarnason, som är motståndare till medlemskap i unionen, protesterar mot EU-anpassningen. Han hävdar att regeringen redan nu försöker genomföra förändringar inom departementen som ska underlätta ett EU-inträde. Men några sådana tänker han inte ställa upp på.

"Då handlar det om en ren anslutningsprocess. Det är min uppfattning att det inte var vad alltinget antog", säger han till Morgunblaðið.

Finansminister Steingrímur J. Sigfússon och statsminister Jóhanna Sigurðardóttir hävdade efter gårdagens regeringssammanträde, där Jón Bjarnason inte deltog, att han missförstått koalitionens avsikter. Den promemoria som är orsaken till dispyten handlar enligt Steingrímur J. Sigfússon och Jóhanna Sigurðardóttir om förändringar som ska genomföras först vid ett beslut om EU-inträde, medan Jón Bjarnason tror att jordbrukspolitiken redan nu håller på att EU-anpassas.

Árni Þór Sigurðsson, alltingsledamot för Gröna vänstern och ordförande för utrikesnämnden, tonar i Morgunblaðið ned konflikten inom regeringen. Han anser också att det i nuläget är bäst både för ja- och nej-sidan att folkomrösta om inträde i EU, och vill därför inte dra tillbaka ansökan om medlemskap:

"Det är inget nytt att Gröna vänstern inte är helt enig i den här frågan. ... Jón uttrycker bara sina åsikter och ståndpunkter och jag värdesätter det och hoppas att mina ståndpunkter också respekteras."

Samtidigt fortsätter Icesave-tvisten att prägla debatten. Europeiska investeringsbanken stoppade enligt Viðskiptablaðið ett lån till energibolaget Landsvirkjun på grund av att dispyten inte är löst. Pengarna skulle ha använts vid Búðarhálsvirkjun. Lånet diskuteras på nytt i september, uppger Morgunblaðið.

Förhandlingarna om Icesave-tvisten väntas återupptas inom de närmaste veckorna, även om det enligt Steingrímur J. Sigfússon inte finns någon överenskommelse om hur och när. Enligt honom är det nu upp till Storbritannien att bestämma ett datum, rapporterar Morgunblaðið.

En juristrapport beställd av finansmarknadsdepartementet säger dock att Island inte bär ansvaret för Icesave. Garantifondens ansvar övergår nämligen inte till staten. Lilja Mósesdóttir, alltingsledamot för Gröna vänstern, anser att utlåtandet visar att Icesave-motståndarna hela tiden har haft rätt, skriver Morgunblaðið.

Island har av Efta fått mer tid att svara på övervakningsmyndighetens utlåtande om att insättningsgarantin gäller Icesave. Det är dock en ståndpunkt som Efta inte delar med EU. För några veckor sedan visade det sig nämligen att EU inte anser att den isländska staten per automatik blev ansvarigt för Icesave, eftersom det inte finns något i regelverket som säger att staten ska träda in när garantifonden kollapsar.

Men i det här fallet vilar ansvaret enligt EU ändå hos Island eftersom garantifonden inte ska ha upprättats på rätt sätt, vilket är brister som Efta aldrig påpekat. Eftas tolkning av regelverket sågas av den norske juridikprofessorn Peter Ørebech i Morgunblaðið.

Ett nederlag vid Eftas domstol skulle ändå bli mycket besvärande för Island. Det säger Steingrímur J. Sigfússon till Vísir. Regeringen hoppas dock kunna lösa tvisten med Storbritannien och Nederländerna inom kort. Då läggs också rättsprocessen inom Efta ned.

Steingrímur J. Sigfússon hoppas att IMF:s kommande översyn av Islands ekonomi kan klubbas under september tillsammans med nya lån. I så fall skulle samarbetet med Internationella valutafonden kunna avslutas till sommaren. Finansministern säger till Vísir att det skulle bli något att fira:

"Om allt går väl skulle samarbetet med fonden avslutas i mitten av nästa år. Det blir en högtidsdag när Island åter står helt på egna ben och inte längre behöver förlita sig på utomstående hjälp. Det bör kunna gå i mitten av nästa år om allt går väl."

Här kan du läsa mer om EU och Icesave.

Andra medier om Island:
Grimsis satsar på lager: Borås Tidning
Strid om makrillar hettar till: Dagens Nyheter

Dagens citat

"After Iceland's economy collapsed in October 2008, Sigurdardottir rode a wave of discontent all the way to the premiership. It wasn't exactly surprising: the former flight attendant turned politician had won eight consecutive elections since entering Parliament in 1978, making her the country's longest-serving parliamentarian and one of its most popular. In addition to being Iceland's first female Prime Minister, Sigurdardottir, 67, is also the world's first openly gay head of state. In June 2010, when Iceland legalized gay marriage, Sigurdardottir tied the knot with her long-term partner, with whom she had entered a civil union seven years earlier."

Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir är enligt Time Magazine en av världens tio främsta kvinnliga ledare - läs mer här.

Foto: Magnus Selander

Kärleken, Gullfoss och Hvítá

Fångade på varsin sida av ett dånande vattenfall är förstås inte de bästa förutsättningarna för ett kärlekspar. Genom budskap i stenar som de kastar över forsen förmedlar de sin längtan, tills mannen till sist följer floden nedströms och försöker simma över det strömmande vattnet till sin älskade.

Men strömmen är alldeles för stark, och mannen spolas längre och längre bort från sin kärlek. Hon hoppar i floden för att åter förenas med honom.

Ungefär så ser videon till Lives "Heaven" ut. Det är inte den enda musikvideon inspelad vid Gullfoss och Hvítá - här kan du kika på en video med Echo and the Bunnymen inspelad vid vattenfallet.

Eyjafjallajökull ökar intresset för att läsa geologi

Intresset för att läsa geologi och geofysik på Háskóli Íslands har ökat. Universitetet tror att vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull har påverkat intresset. En av de blivande geologistudenterna är 16-åriga Klara Lind Gylfadóttir, som blir den yngsta studenten någonsin vid ett isländskt universitet.

För andra året i följd ökar antalet ansökningar till kurserna inom geologi och geofysik. Då trodde Háskóli Íslands att det stigande intresset berodde på att fler ville studera på grund av det besvärliga läget på arbetsmarknaden. I år fortsätter ökningen för två ämnen som i vanliga fall för en undanskymd tillvaro.

48 personer vill läsa geologi och 13 geofysik i år, vilket motsvarar ökningar med 23 respektive 117 procent, skriver Morgunblaðið.

En av de studenter som har antagits till geologin är 16-åringen Klara Lind Gylfadóttir. Hon tog studenten från gymnasiet i somras, och kan nu bli den yngsta isländska universitetsstudenten någonsin. Tidigare har en 17-årig flicka läst vid Háskóli Íslands.

Hon är inte ensam om intresset för geologi i familjen. Och Klara Lind Gylfadóttir säger till Morgunblaðið att nyfikenheten inte minskade som granne med vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull:

"Min syster är geolog från Háskóli Íslands och det väckte mitt intresse för geovetenskap. Och intresset minskade inte direkt när jag i vintras självklart följde vulkanutbrottet i Eyjafjallajökull från köksfönstret hemma i Fljótshlíð."

Men även om hon är antagen till utbildningen så finns det hinder på vägen. Som 16-åring har Klara Lind Gylfadóttir nämligen varken rätt till studiemedel eller studentbostad. För att kunna ta studielån samt ställa sig i kön för en studentbostad måste hon ha fyllt 18 år.

Elever bosatta på landsbygden som läser gymnasiet eller grundskolan på annan ort kan få inackorderingsstöd. Men det gäller inte på högskolenivå. Klara Lind Gylfadóttir säger till Vísir att föräldrarna antingen får bidra med pengar till hyran av en bostad i Reykjavík eller så får hon hitta ett extrajobb.

Ryktet om 16-åringens intresse för geologi har dock spridit sig. När den tyska tv-kanalen Arte spelade in program om Islands geologi och livet vid foten av Eyjafjallajökull och Katla tog de kontakt med Klara Lind Gylfadóttir.

"Det var ett lärorikt projekt och roligt att vara med bland de deltagande", säger hon till Morgunblaðið.

Här kan du läsa mer om vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull.

Magma Energy erbjuder förköpsrätt i HS Orka

Magma Energy erbjuder isländska investerare en förköpsrätt i HS Orka. Dessutom kan bolaget tänka sig att minska nyttjanderätten till geotermisk energi på Reykjanes. Utspelet är ett sätt att försöka driva igenom affären. Socialdemokraterna är positiva - men kompromissen räcker inte för att blidka Gröna vänstern.

Försäljningen av HS Orka, Islands tredje största energibolag, till Magma Energy har skapat en spricka i regeringen. Gröna vänstern vill stoppa regeringen och se till så att staten kontrollerar alla naturresurser. Socialdemokraterna är inte lika negativa till affären, men har på grund av meningsskiljaktigheterna i regeringen inlett en utredning som för tredje gången granskar köpet.

I turerna kring HS Orka ingår att det kanadensiska bolaget Magma Energy genomför köpet genom ett svenskt dotterbolag, Magma Energy Sweden, vars enda verksamhet är att förvalta aktierna i HS Orka. Den isländska lagstiftningen kräver nämligen att ägaren är isländsk eller verksam inom EES-området.

Björk Guðmundsdóttir är en av initiativtagarna till en namninsamling för att häva köpet. Gruppen befarar också att Magma Energy har planer för omfattande utbyggnad av energisektorn, och att finansiellt svaga kommuner och bolag kommer att falla för locktonerna. 19 000 personer kräver nu en folkomröstning om försäljningen samt själva principen om nyttjanderätten till naturtillgångar. Gunnar Helgi Kristinsson, professor i statsvetenskap vid Háskóli Íslands, säger dock till Bloomberg att frågan inte lämpar sig för en folkomröstning:

"A referendum on a particular private contract isn’t good politics. ... If the government wants to hold a referendum, it would have to pose a general question to the public, such as whether energy companies should be privately or publicly held."

Björk anser dock att utbyggnaden av energiindustrin hittills enbart öronmärkts för aluminiumsmältverk och andra ur miljösynpunkt tveksamma satsningar. Samtidigt som multinationella bolag gynnas av låga energipriser får småskaliga inhemska företag betala betydligt mer för elektricitet och värme.

"Instead of harnessing all of Iceland’s energy for huge industrial-age dinosaurs, we could invent and develop more sustainable options", säger Björk till Bloomberg.

Magma Energy har tidigare hotat med att dra sig ur affären. Regeringen befarar också att bolaget kan kräva skadestånd om köpet dras tillbaka. Den nämnd som nu för tredje gången ska granska turerna har både fått skjuta upp slutdatumet för rapporten och anklagats för jäv.

Att lösa den komplicerade situationen genom en kompromiss tilltalar därför näringsminister Katrín Júlíusdóttir. Magma Energy erbjuder enligt Fréttablaðið staten en ej tidsbunden förköpsrätt. Den sägs vara öppen för såväl staten som pensionsfonder och kommuner. Dessutom kan Magma Energy tänka sig att avstå från delar av nyttjanderätten av geotermisk energi på Reykjanes, från 65 år till 40 år.

Magma Energy har inlett förhandlingar med flera isländska pensionsfonder. Intresse finns, men Magma Energy vill inte släppa ifrån sig majoritetsposten i HS Orka. Bolaget kan tänka sig att sälja mellan 25 och 40 procent till isländska investerare, skriver Fréttablaðið.

Katrín Júlíusdóttir välkomnar Magmas förslag i Fréttablaðið:

"Jag har alltid velat ta mig an det här på det här sättet. Att lösa den här frågan på ett positivt sätt i stället för att konfiskera eller nationalisera tillgångar. Om man kan förhandla sig ur det här är det bäst för alla."

Men kompromissen duger inte för Gröna vänstern. Alltingsledamoten Atli Gíslason säger till Vísir att det är otillräckligt att Magma Energy alltjämt kontrollerar HS Orka. Själva principfrågan om kontrollen över naturresurserna förblir nämligen olöst:

"Den här lösningen duger inte för mig. Jag vill att energitillgångarna otvivelaktigt ägs av det isländska folket. ... Men jag vill vänta och se vad resultatet blir från den nämnd som utreder det här. Om den kommer fram till att Magmas andel är laglig vill jag ändå att staten löser andelen på det ena eller andra sättet."

Magma Energy äger nu 84,21 procent av aktierna i HS Orka. Bolaget köpte enligt ett pressmeddelande nyligen en aktiepost på 38,03 procent från Geysir Green Energy. Om affären genomförs som planerat kommer Magma Energy att kontrollera 98,53 procent av aktierna.

Frågan är om det finns en majoritet i alltinget för att stoppa affären. Så är förmodligen inte fallet. Samtidigt har Socialdemokraterna lyckats navigera beslutet om att inleda förhandlingar om EU-medlemskap genom parlamentet trots att en majoritet av ledamöterna är emot isländskt inträde i unionen.

Självständighetspartiets ledare Bjarni Benediktsson kallar i Vísir regeringen för "inkompetent" och hävdar att "den inte har någon politik i frågan". Flera kommuner i sydväst vill också att affären går i lås eftersom de annars riskerar en mångmiljonsmäll. De har nämligen sålt sina andelar i HS Orka till Geysir Green Energy som i sin tur sålt dem till Magma Energy, skriver Vísir.

Rocklegendaren Bubbi Morthens lovordar däremot Björks engagemang. Han skriver i Pressan att hon förtjänar all respekt för sin kamp för Islands miljö:

"Björk är en av få musiker som har vågat stiga fram och ta en strid och hon förtjänar all min respekt för att hon vågar. ... Nu senast har hon gett sig in i dispyten om försäljningen av HS Orka till Magma Energy och reaktionen har inte låtit vänta på sig. Igen och igen svartmålas hon och en ny och motbjudande röst hörs i kören:
Björk betalar skatt i utlandet. Björk är en falsk islänning. Björk är en förrädare. Hur motbjudande kan det bli?
Om nationen någon gång har behövt konstnärer som vågar ta ställning så är det nu."

En annan förklaring till det folkliga motståndet mot affären är att det anses vara oklart vilka som egentligen står bakom Magma Energy. Bolaget har tidigare haft starka kopplingar till den kraschade banken Glitnir, och vissa befarar att välkända isländska affärsmän lurar bakom kulisserna. Bloggaren Agnar Kr. Þorsteinsson skriver i Smugan om hur företagen kring Glitnir och Magma Energy närmast haft svängdörrar för cheferna, som ständigt bytt uppdrag inom samma intressesfär.

HS Orka förhandlar just nu med Norðurál om energipriser för det planerade aluminiumsmältverket vid Helguvík, uppger Fréttablaðið. Magma Energy har också planer på att starta Chiles första kraftverk för geotermis energi, rapporterar Bloomberg.

Katrín Júlíusdóttir möter företrädare för Magma Energy i veckan för att diskutera HS Orka.

Här kan du läsa mer om turerna kring HS Orka och Magma Energy.

Dagens citat

"Here is a nation coming to the table to become a member of the EU. Yet, what have they given us? A volcanic ash cloud. Financial problems with their referendum and refusing to pay the debts they owe Britain. ... And now they are acting in this extraordinarily aggressive fashion over fishing stocks. What they are doing is effectively illegal, unreported, unregulated fishing."

Brittiske Europaparlamentarikern Struan Stevenson i Daily Mail om makrillkriget mellan Island, Färöarna, Norge och EU - läs mer om dispyten här.

Isländsk höst i Stockholm

På måndag tar Björk emot utmärkelsen hon inte kände till och först tänkte avböja, nämligen Polarpriset. Det är också en av många händelser med isländsk anknytning som inträffar i Stockholm under de närmaste veckorna.

Själva galan äger rum i Stockholm måndagen den 30 augusti. Robyn framför "Hyperballad" och kung Carl Gustaf XVI delar ut Polarpriset till Björk och Ennio Morricone. Hela spektaklet sänds direkt i TV4.

På lördag visas filmen Dancer in the Dark 17.00 på Skandia i Stockholm. Björk fick utmärkelsen som bästa kvinnliga skådespelare vid filmfestivalen i Cannes för sin insats, men filmen gjorde också henne och regissören Lars von Trier till bittra fiender.

Dagen därpå, söndagen den 29 augusti, intervjuas Björk av den amerikanska journalisten Sasha Frere-Jones på Skandia 17.30.

Krisens inverkan på den isländska konsten är temat på Färgfabriken i Stockholm på torsdag. Klockan 17.30 börjar seminariet Nordens u-land - panik eller möjlighet? Där medverkar Dorothée Kirch, Björn Þorsteinsson, Urs Stäheli, Hildur Margrétardóttir och Jonatan Habib Engqvist.

Den 26 augusti är också sista dagen för Ragnar Kjartanssons videoverk Guilt Trip. Utställningen flyttar sedan vidare till Färgfabriken Norr i Östersund, där det blir isländskt tema den 16 oktober. Då visas Andri Snær Magnasons film Draumalandið, som har fått den svenska titeln Drömlandet – vad har du kvar när du sålt allt du äger?, och så blir det ett uppträdande av Icelandic Love Corporation. Dessutom visas utställningen Nordens u-land? - Isländsk konst i kristid.

På Galleri Kocks i Stockholm pågår till och med den 25 augusti en utställning av konstnären Guðmundur Birkir Pálmason. Mixed Media Abstract Art är rubriken för utställningen.

Steed Lords Europaturné når Sverige och Danmark. Den 9 september spelar bandet på Rust i Köpenhamn, dagen därpå gästar Steed Lord Debaser i Malmö och den 11 september är det dags för Debaser i Stockholm.

Här kan du läsa Islandsbloggens recension av Draumalandið och här kan du läsa hur Björk reagerade när hon fick veta att hon tilldelats Polarpriset.

Foto: Inez & Vinoodh Matin/ILC

Snö täcker åter Eyjafjallajökulls topp

När grannarna till Eyjafjallajökull vaknade i går morse var glaciärens topp åter täckt av snö. Det är första gången sedan vulkanutbrottet började som snön täcker askan.

Den andra delen av vulkanutbrottet vid Eyjafjallajökull började morgonen den 14 april. Då hade aktiviteten under glaciären varit mycket kraftig sedan strax före midnatt. Utbrottet kan ha upphört den 7 juni. Sedan dess har ingen ny magma strömmat in under vulkanen, och bara enstaka ångpelare har stigit upp från Eyjafjallajökull.

Utbrottet har dock inte förklarats som över, även om det för varje dag som går innebär att sannolikheten för en fortsättning minskar. Jordskalven under Eyjafjallajökull är sedan länge glesa, och rörelserna i jordskorpan små. Förra veckans kraftigaste jordbävning i området inträffade vid Goðabunga i fredags och uppmättes av Veðurstofa Íslands till 2,3 på Richterskalan.

Det finns inga tecken på ökad aktivitet vid Katla. Geofysikern Ari Trausti Guðmundsson säger till BBC att det är osäkert om det finns något samband mellan vulkanerna:

"Historical eruptions of Eyjafjallajokull have been followed by a nearby volcano called Katla. ... This cannot be seen as a rule but it's a possibility. So far there's been no signs of this activity. ... Lets hope for the best. I know Katla is going to erupt one day, but it's impossible for me or anyone else to assess the size or effect of the eruption right now."

Natten mot söndagen var kylig med flera minusgrader på höglandet. När människorna bosatta nära Eyjafjallajökull vaknade på morgonen kunde de konstatera att glaciärens topp var täckt av snö för första gången sedan utbrottet började. Från 1 200 meters höjd och uppåt hade Eyjafjallajökull svepts in i ett lätt snötäcke som döljde den grå vulkanaskan som täcker stora delar av fjället.

Vulkanutbrottets inverkan på människans och djurens hälsa ska studeras under de kommande åren. Regeringen har enligt ett pressmeddelande beslutat att avsätta nio miljoner isländska kronor till undersökningarna.

Fyra av tio närboende påverkades negativt fysiskt eller psykiskt av det omfattande nedfallet av aska. Ingen drabbades dock av några allvarliga hälsoproblem på grund av vulkanaskan.

Här kan du följa utvecklingen vid Eyjafjallajökull genom en webbkamera och här kan du läsa mer om utbrottet.

Ex-minister: Carl Bildt fientlig mot Island

Utrikesminister Carl Bildt var direkt fientlig gentemot Island när finanskraschen tvingade storbankerna på fall i oktober 2008. Tillsammans med de övriga nordiska utrikesministrarna ska han också ha tvingat Island att vända sig till Internationella valutafonden - annars kunde det inte bli tal om några nödlån.

Björgólfur Thor Björgólfsson är den isländske affärsman som jobbar hårdast på att tvätta sitt rykte. Han har vid flera tillfällen bett om ursäkt för sin roll i finanskraschen samtidigt som han inte anser sig ha begått några olagligheter.

Som ett led i att presentera sin version av historien och bemöta påstått felaktiga eller missvisande medieuppgifter har han skapat en hemsida där han också bloggar om krisen. Vissa uttalanden är redan omstridda. Ólafur Ragnar Grímsson ska i början av oktober 2008 ha ringt Björgólfur Thor Björgólfsson och bett honom komma hem till Island, men något sådant samtal minns inte presidenten, skriver Morgunblaðið. Och uppgifterna om att Actavis-chefen Róbert Wessmann skulle ha fått sparken förnekas också - Róbert Wessman hävdar enligt Fréttablaðið att Björgólfur Thor Björgólfsson ljuger för att bättra på sitt eget anseende. Han har därför även publicerat ett avtal som han menar avslöjar att Björgólfur Thor Björgólfsson talar osanning.

Det är alltså möjligt att vissa uppgifter ska läsas med en rejäl nypa salt. Historikern Björn Jón Bragason står bakom rapporten som berättar om flera tidigare okända detaljer i samband med förstatligandet av affärsbankerna och Islands väg mot Internationella valutafonden. Av DV har han tidigare pekats ut som en av Björgólfur Thor Björgólfsson köpt penna, och det är därmed möjligt att även hans genomgång ska läsas med kritiska ögon. De personer som står bakom utsagorna i rapporten har dock inte haft några synpunkter.

Bakom uttalandet om Carl Bildts fientliga inställning till Island står förre finansmarknadsministern Björgvin G. Sigurðsson. Bakgrunden ska ha varit att Island på sensommaren 2008 försökte få till stånd ett miljardlån från Ryssland. Dörren från centralbanker i Nordamerika och övriga Europa var stängd.

Tryggvi Þór Herbertsson, dåvarande rådgivare till statsminister Geir H. Haarde och numera alltingsledamot för Självständighetspartiet, ska vid flera tillfällen ha rest till Ryssland för att diskutera lånet. Statsminister Vladimir Putin sägs ha gett sitt klartecken till ett lån på fem miljarder dollar.

Problem i Abchazien sägs ha fördröjt det slutliga beskedet, som till sist lämnades av Rysslands ambassadör på Island. Men när Davíð Oddsson, dåvarande chef för Seðlabanki Íslands, den 7 oktober offentliggjorde lånet var det redan för sent. De ryska valutareserverna hade sinat och Ryssland ansåg sig bara kunna låna ut ett 200 miljoner dollar. Centralbanken tvingades samma dag dementera att lånet var klart.

Uppgifterna om att Island vänt sig till Ryssland väckte starka känslor. Lånet var också anledningen till att Geir H. Haarde in i det längsta avvisade alla förslag om att söka hjälp från Internationella valutafonden. Han räknade med lån från Ryssland samt även från de nordiska länderna.

Men Davíð Oddsson fick senare meddela att samtliga möjligheter till lån stängts. Beskedet från de nordiska länderna var, så när som från Norges utrikesminister Jonas Gahr Støre, entydigt: Utan samarbete med IMF blir det inga lån. Enligt Björgvin G. Sigurðsson tvingades Island alltså in i IMF:s famn, medan Norge hade kunnat tänka sig att låna ut pengar ändå.

I mitten på oktober träffade Björgvin G. Sigurðsson Carl Bildt vid två tillfällen. Under ett möte i Sankt Petersburg var den svenske utrikesministern enligt honom direkt "fientlig". Under middagen delade de bord med ryske utrikesministern Sergej Lavrov. Han avvisade snabbt alla diskussioner om lån till Island, medan Carl Bildt sägs ha reagerat starkt på att Island vände sig till Ryssland när de nordiska länderna inte ställde upp med lån utan förbehåll.

Björn Jón Bragason skriver vidare att Davíð Oddsson sommaren 2008 ska ha sagt att "bankerna tagits över av brottslingar" vars mål var att göra Island bankrutt. Han ska också ha hävdat att affärsbankerna inte skulle räddas av staten.

Tryggvi Þór Herbertsson ska i sin tur i juli eller augusti ha uppmanat Geir H. Haarde att hårdbanta bankväsendet med minst 2 500 anställda samt offra Kaupþing-cheferna Sigurður Einarsson och Hreiðar Már Sigurðsson. Han ska också ha uppmanat Geir H. Haarde att sparka Davíð Oddsson eftersom ingen hade förtroende för centralbankschefen.

Han ska också ha haft en djärv idé som rann ut i sanden. Förslaget var att förmå Glitnir och Landsbanki att gå ihop. Tryggvi Þór Herbertsson ville sedan sälja bankernas verksamhet i de övriga nordiska länderna till Kaupþing. Men Jón Ásgeir Jóhannesson var emot affären även om andra inom Glitnir inte var avvisande.

Björgólfur Thor Björgólfsson var tidigare storägare i Landsbanki. Om Icesave-tvisten skriver han att det eventuella ansvaret för insättningsgarantin hamnade hos staten först när banken förstatligades. Om regeringen däremot skulle ha försökt backa upp planerna på att ena Straumur och Landsbanki hade kanske båda gått att rädda. Straumurs William Fall hävdar vidare att regeringen saknade både kunskap och erfarenhet för att kunna rädda bankerna.

Björgólfur Thor Björgólfsson anser också att hans agerande skiljer sig från andra affärsimperier som kollapsade. Han skriver att han aldrig ägnade sig åt att bygga upp bolag genom att bara flytta runt tillgångar. Tvärtemot agerade han alltid för Islands bästa och för att få landet att blomstra.

Tidigare har Björgólfur Thor Björgólfsson understrukit att inga polisutredningar om brott begångna inom Landsbanki pågår. Det bevisar, enligt honom, att inget olagligt skett inom banken. Men upplösningskommittén förbereder nu stämningsansökningar på totalt tjugo miljarder isländska kronor mot tidigare medlemmar av styrelsen, uppger Stöð 2.

Här kan du läsa mer om Björgólfur Thor Björgólfsson och här mer om Sveriges agerande i Icesave-tvisten.