Alltinget kommer inte att rädda de isländska bankerna ännu en gång. Samtidigt tyder en dom från Héraðsdómur Reykjavíkur att kreditsmällen för myntkorgslånen kan bli mindre än befarat för finansbolagen. Däremot kan låntagarna få bära en större del av bördan.Héraðsdómur Reykjavíkur beslutade nyligen att myntkorgslånen ska räknas om enligt centralbankens lägsta icke-indexerade ränta. Det betyder att den ränta som gällde när låntagaren tecknade lånet döms ut, och att räntekostnaderna kan femfaldigas.
Men domen har överklagats till Hæstiréttur Íslands, och innan den har sagt sitt kvarstår osäkerheten kring myntkorgslånen.
Lånen kom på marknaden 2001 och erbjöd betydligt mer gynnsamma räntor än traditionella indexreglerade lån. Räntan kopplades i stället till den isländska kronans kurs gentemot en korg av utländska valutor. Så länge kronan stärktes var myntkorgslånen en mycket god affär för låntagarna. I samband med finanskraschen och kronans ras blev lånen i stället ett dyrt äventyr.
I våras förklarade Hæstiréttur Íslands att myntkorgslånen var olagliga. I höst får domstolen också avgöra hur lånen ska räknas om.
44 000 myntkorgslån tecknades vid fordonsköp och 17 000 vid bostadsköp. Dessutom har företag också tecknat myntkorgslån. Om Hæstiréttur Íslands dom kommer att gälla samtliga typer av myntkorgslån är heller inte klart. Íslandsbanki och Lýsing, vars lån nu prövas i rätten, anser att så inte är fallet. Den som leasat en bil genom myntkorgslån ska enligt deras tolkning betala räntor knutna till utländska valutor.
Seðlabanki Íslands och Fjármálaeftirlitið föreslog nyligen att myntkorgslånen ska räknas om till inhemska räntor. Héraðsdómur Reykjavíkur gick också på samma linje. Det kan betyda räntor på över 20 procent i stället för avtalade 3 procent, och att räntekostnaderna för kunderna femfaldigas. Snitträntan för det billån som Héraðsdómur Reykjavíkur dömt i skulle bli 18,2 procent.
Samtidigt ser också myntkorgslånen ut att bli en dyr affär för finansbolagen. Om Hæstiréttur Íslands fastställer Héraðsdómur Reykjavíkurs dom landar notan på 1,1 miljarder dollar. Om domstolen däremot anser att den ursprungliga räntan gäller blir räkningen för bankerna 4,3 miljarder.
Statsminister Jóhanna Sigurðardóttir, finansmarknadsminister Gylfi Magnússon och finansminister Steingrímur J. Sigfússon samt Fjármálaeftirlitiðs chef Gunnar Þ. Andersen förklarade sig nöjda med domstolens utslag. Det innebär sannolikt att trycket på statsfinanserna inte ökar nämnvärt. Men regeringen inväntar överklagandet innan den beslutar hur situationen ska hanteras.
Finansbolagen, som har storbanker i ryggen, har tidigare hävdat att myntkorgslånen inte äventyrar deras ekonomi. Gylfi Magnússon anser också att risken för ännu en bankkrasch är ytterst liten. Kreditvärderingsföretaget Moody's motiverar ändå enligt Bloomberg en sänkning av Islands kreditbetyg med osäkerheten kring de omstridda lånen.
Gylfi Arnbjörnsson, ordförande för arbetsgivarorganisationen ASÍ, beklagar i Morgunblaðið Moody's värdering och befarar att den kan försena den ekonomiska återhämtningen:
"Det här är naturligtvis mycket dåliga nyheter. Om vi flyttas ned ett steg, för att inte tala om om vi hamnar i den sämsta klassen, kan det ha oerhörd inverkan på vår upplåning. Våra räntekostnader kan öka väldigt mycket. ... Dessutom kan många institutionella investerare inte längre hjälpa oss eller delta i investeringar här eftersom de inte får vara i länder där riskvärderingen ligger så lågt. ... Det råder stor osäkerhet om framtiden."
Om bankerna och finansbolagen skulle behöva ytterligare omfattande ekonomiskt stöd kommer en majoritet av alltinget att säga nej. Oppositionen samt tre av Gröna vänsterns ledamöter vill enligt Bloomberg inte rädda branschen ännu en gång.
Här kan du läsa domen från Héraðsdómur Reykjavíkur i sin helhet och här mer om myntkorgslånen.
